Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00
106 91 Stockholm
Universitetsvägen 12 Telefax:
www.su.se E-post: registrator@su.se
Information till universitetsstyrelsens sammanträde 18 februari Informationen täcker perioden 19 november 2021 – 2 februari 2022. Den är sammanställd av Rektors kansli och Kommunikationsavdelningen.
Rektorsbeslut
Den 1 januari flyttades den organisatoriska placeringen av Bolincentret för klimatforskning från Institutionen för geologiska vetenskaper till
Institutionen för miljövetenskap.
Vid årsskiftet inrättades Institutionen för ämnesdidaktik vid Humanistiska fakulteten. Den ersätter Institutionen för språkdidaktik, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik samt
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE) är från årsskiftet placerat vid Socialantropologiska institutionen efter att tidigare varit placerat direkt under Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Rektor har beslutat att befordra följande personer till professorer:
* Catharina Nyström Höög till professor i svenska vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
* Iben Christiansen till professor i matematikämnets didaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik
* Bo Ekelund till professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Engelska institutionen.
* Patrik Karlsson till professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete
* Jonathan Benskin till professor i miljökemi med inriktning mot polära föroreningar vid Institutionen för miljövetenskap
* John Airey till professor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik
* Johannes Haushofer till professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen
* Lotten Gustafsson Reinius till professor i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
Rektor har beslutat att anställa Giancarlo Spagnolo som gästprofessor i nationalekonomi, särskilt offentlig upphandling, vid Nationalekonomiska
institutionen och att anställa Johan Kuylenstierna som gästprofessor vid Institutionen för naturgeografi.
Rektor har beslutat att utnämna professor Per Ambrosiani till affilierad professor vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska samt Tony Wall till affilierad professor vid Institutionen för ämnesdidaktik.
Rektors blogg (i urval)
Externfinansiering – något om årets utfall, 10 dec
Om de viktigaste forskningsanslagen universitetet tilldelats under året av externa finansiärer.
Kvalitetssäkringssystemet för utbildning: godkänt med förbehåll, 15 dec Om UKÄ:s beslut efter lärosätesgranskningen av kvalitetssäkringsarbetet för utbildning vid Stockholms universitet.
Dialoger – nationellt och internationellt, 21 jan
Om den årliga ”Steningevikskonferensen” med rektor och representanter från utbildningsdepartementet samt ett dialogseminarium mellan
forskningsfinansiärer och lärosäten.
Nytt postdoktorsavtal på plats, 1 feb
Om det nya postdoktorsavtalet som gör det möjligt att anställa postdoktorer i totalt tre år.
Namn
Regeringen har beslutat att förordna stadsbyggnadsdirektör Anette
Scheibe Lorentzi till ledamot i universitetets styrelse t.o.m. 30 april 2023.
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Juridiska institutionen, tilldelas H.M. Konungens medalj, 8:e storleken i Serafimerordens band, för framstående folkbildande insatser inom juridiken. Han har även
utsetts till ledamot i Diskrimineringsombudsmannens rådgivande organ.
Tre professorer vid Stockholms universitet valdes i januari in i Kungliga Vetenskapsakademien. Dessa är Sören Nylin vid Zoologiska institutionen, Christian Broberger vid Institutionen för biokemi och biofysik samt Kathrin Glüer-Pagin vid Filosofiska institutionen.
Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap, är årets kultursvensk, utsedd av nyhetsmagasinet Fokus.
Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), har tillsammans med Robert Östling vid
Handelshögskolan tilldelats Assar Lindbeck-medaljen.
Nya ledamöter har valts till Vetenskapsrådets ämnesråd. I ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap är Karin Sennefelt, professor i historia, ny ledamot. I ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap är Barbara Wohlfarth, professor emeritus i kvartärgeologi, ny som suppleant och Lennart Bergström, professor i materialkemi, omvald som ledamot.
Barbara Wohlfarth, professor emeritus i kvartärgeologi, har tilldelats Assar Haddings pris i geologi. Priset delas ut av Kungliga Fysiografiska
Sällskapet i Lund.
Evenemang och besök
Den 24 november arrangerades ett seminarium i Vivi Täckholm-salen om Östersjöfiskets historiska utveckling. Arrangörer var Havsmiljöinstitutet i samarbete med Östersjöcentrum.
Den 24 november arrangerade universitetet den öppna föreläsningen
”Ågesta, Sverige och kärnkraften” på Kulturhuset Fanfaren i Farsta.
Den 26 november arrangerades magisterpromotion i Aula Magna.
Den 30 november arrangerade Östersjöcentrum ett Baltic breakfast med rubriken ”Status of Waterbirds – Threats and Meaures”.
Den 1 december arrangerade Naturvetenskapliga fakulteten digital arbetsmarknadsdag för naturvetare och matematiker.
Den 1-3 december genomfördes Saco Studentmässa, i digitalt format.
Stockholms universitet erbjöd 30 pass med webbinarier och gruppsamtal.
Den 2 december arrangerade Fysikum sin årliga populärvetenskapliga julföreläsning på Albanova.
Den 9 december arrangerades finalen i SU Business Model Cup på Albano, där fyra studenter och fyra forskare från universitetet pitchade hållbara affärsidéer för en jury från näringslivet.
Den 14 december arrangerade Östersjöcentrum Baltic Breakfast under rubriken ”Klimatförändringarnas påverkan på Östersjön”.
Den 14 december höll Statsvetenskapliga institutionen tillsammans med ABF den digitala öppna föreläsningen ”Statsvetare pratar politik: Kan sociala sanktioner vara lösningen till dagens globala utmaningar?”.
Den 15 december ordnade universitetet ett öppet samtal på Kulturhuset kring ”Socker, tobak, opium och den globala ekonomin”.
Den 13 januari arrangerade Akademin för ekonomistyrning i staten (AES) en öppen forskardag i Aula Magna som sändes via webben.
Den 14 januari arrangerades Välkomstdagen för nya studenter, denna gång i digitalt format.
Den 18 januari arrangerades digital Orientation Day för internationella studenter. Flera andra välkomstaktiviteter arrangerades även.
Den 26 januari anordnade Östersjöcentrum Baltic Breakfast under rubriken “The Baltic Sea food web in a changing environment”.
Utbildning
Stockholms universitets kvalitetssäkringssystem som helhet får godkänt med förbehåll av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Universitetet får beröm för många centrala områden inom kvalitetssäkringssystemet, som till exempel arbetet med att uppnå en genomsyrande kvalitetskultur, den tydliga ansvarsfördelningen, de värdefulla kvalitetsdialogerna,
genomtänkta styrdokument och resurserna för pedagogisk utveckling.
Däremot menar UKÄ att det finns två bedömningsområden som inte är uppfyllda: Student- och doktorandperspektiv samt Arbetsliv och
samverkan. Här efterlyser UKÄ en bättre systematik i genomförandet och uppföljningen av dessa områden.
När andra antagningsbeskedet kom inför vårterminen var nästan 22 000 personer antagna till utbildningar vid Stockholms universitet. Jämfört med
för ett år sedan är det en minskning på tre procent. I hela landet var 183 215 sökande antagna i urval två till vårterminen 2022. Detta är en
minskning på drygt två procent jämfört med ett år tidigare.
UKÄ har granskat forskarutbildningarna i analytisk kemi, organisk kemi samt fysikalisk kemi vid Stockholms universitet. Samtliga får omdömet hög kvalitet.
På det nationella planet är det drygt 2 300 färre sökande totalt till höstens internationella masterprogram, enligt UHR. Jämfört med hösten 2021 minskar anmälningarna med knappt tre procent. Samtidigt får höstens internationella kurser och program på grundnivå 2 procent fler
anmälningar jämfört med höstterminen 2021. Antalet sökande till masterutbildningar vid Stockholms universitet minskar med cirka 6
procent jämfört med förra årets motsvarande omgång. För internationella kurser och program (IKHT) är det istället en ökning på cirka 3 procent.
Läsåret 2020/2021 ökade antalet svenska högskolenybörjare med 7 682 studenter och blev totalt 75 280. Av dem har 32 procent (eller 23 818 studenter) valt att studera på fristående kurser. Antalet inresande
studenter minskade med 7 461 studenter till 16 956 studenter, och utgör därmed 18 procent av alla högskolenybörjare. Andelen inresande
nybörjare är betydligt lägre än tidigare läsår då de utgjort mer än 25 procent av högskolenybörjarna under de senaste sex åren.
Regeringen ger Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att under 2022 samla det högskolepedagogiska arbetet i ett högskolepedagogiskt lyft som ska främja ett gemensamt utvecklingsarbete mellan universitet och högskolor. UHR ska även ansvara för erfarenhetsutbyte mellan relevanta aktörer på nationell nivå.
Åtta lärosäten, däribland Stockholms universitet, får finansiering från UHR för att vidareutveckla distansutbildningen. Totalt fördelas 13,5 miljoner kronor.
Statistik från UKÄ visar att antalet examinerade från högskolan fortsätter att öka. Totalt tog 74 700 personer en examen på grundnivå och
avancerad nivå under läsåret 2020/21. Det är 2 700 fler jämfört med läsåret innan.
Forskning
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar drygt tre miljarder kronor på materialvetenskap med inriktning på hållbarhet under perioden 2022 – 2033. 2,7 miljarder kronor går till det nya forskningsprogrammet
Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability. Inom programmet ska 25 forskargrupper rekryteras och en forskarskola byggas upp med plats för 150 doktorander och 30 industridoktorander samt 150
postdoktorer och 30 industripostdoktorer. De universitet som deltar i forskningsprogrammet är Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH, Chalmers tekniska högskola, Stockholms universitet samt Linköpings universitet, som är värduniversitet.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) har utsett fyra forskare vid Stockholms universitet till nya Wallenberg Academy Fellows. Det rör sig om Armita Golkar vid Psykologiska institutionen, Adam Slabon vid Institutionen för material- och miljökemi, Laura Donnay som ska vara aktiv vid Nordita samt Magdalena Zych, som ska vara vid Fysikum. Två av universitetets tidigare Wallenberg Academy Fellows har beviljats femåriga förlängningsanslag. Dessa är Abraham Mendoza vid Institutionen för organisk kemi och Ilona Riipinen vid Institutionen för miljövetenskap.
Ilona Riipinen befordras samtidigt till Wallenberg Scholar. KAW har också beviljat omställningsbidrag till universitetslektor John Fitzpatrick,
Zoologiska institutionen, och professor Fataneh Farahani, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
Christian Broberger, professor i neurokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik, beviljas av Vetenskapsrådet en rådsprofessur i medicin och hälsa samt ett anslag om 48,2 miljoner kronor till projektet ”Adaptation i Medfödda Beteenden: Mekanismer för Plasticitet, Flexibilitet och Stabilitet i Hypothalamus”.
Love Dalén, professor och forskningsledare vid Centrum för paleogenetik, beviljas av Vetenskapsrådet en rådsprofessur inom naturvetenskap och tilldelas 50 miljoner för det tioåriga projektet “Urtida arvsmassor” som handlar om att analysera DNA från vilda djur på en miljonårig tidsskala.
European Research Council har beslutat om Starting Grants för 2021.
Stockholms universitet är det svenska lärosäten som får flest bidrag, 4 av de 14 som går till Sverige. De forskare vid Stockholms universitet som beviljas Starting Grants är Birgit Wild, Institutionen för miljövetenskap;
Jón Gudmundsson, Fysikum; Peter Søgaard Jørgensen, Stockholms resilienscentrum samt Ragnhild Lunnan, Institutionen för astronomi.
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har beslutat om bidrag till fyra forskare vid Stockholms universitet. Dessa är Magnus Enquist vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Torsten Persson vid Institutet för
internationell ekonomi, Lisa Gustavsson vid Institutionen för lingvistik samt Erika Kihlman, vid Romanska och klassiska institutionen.
Formas har beviljat universitet
et
medel till åtta forskningsprojekt och åtta forskningsprojekt till forskare tidigt i karriären om totalt 55,4 miljoner kronor. Dessutom har två forskare vid Stockholms universitet blivit beviljade ”Internationellt nätverksbidrag för Agenda 2030” och två har blivit beviljade medel kopplade till utlysningen ”Blå innovation –Förberedande projekt 2021”. Sedan tidigare har fem SU-forskare beviljats mobilitetsstöd. Totalt beviljas därmed forskare vid Stockholms universitet 82,7 miljoner kronor av Formas i år.
Sju projekt vid Stockholms universitet får dela på 10 miljoner kronor inom ramen för samverkansavtalet mellan Stockholms universitet och Region Stockholm. Avtalet avser forskning, utbildning, utveckling och innovation med syfte att gemensamt hitta lösningar på utmaningar inom regionens kärnområden. Sedan 2016 har Region Stockholm bidragit med omkring 70 miljoner kronor till samarbetet och ett 40-tal projekt.
Score har erhållit finansiering inom forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället till projektet Fossil Free Futures: Divestment Across the Nordic Countries.
Mikael Holmqvist, professor vid Företagsekonomiska institutionen, har tillsammans med forskare vid Tammerfors universitet och Helsingfors universitet, tilldelats 900 000 euro för forskning om nya eliter i Norden.
Anslagsgivare är Riksbankens jubileumsfond och Svenska litteratursällskapet i Finland.
Vetenskapsrådet har fattat beslut om internationella postdoks. Fem forskare vid Stockholms universitet har beviljats medel.
Vetenskapsrådet har beslutat om projektbidrag för forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Två forskare vid Stockholms universitet beviljas medel, Zahra Kalantari vid Institutionen för
naturgeografi och Ulrika Mörth vid Statsvetenskapliga institutionen.
Vetenskapsrådet har beslutat om projektbidrag inom utvecklingsforskning.
Sju forskare vid Stockholms universitet beviljas medel.
Cancerfonden har beslutat om bidrag till forskningsprojekt: Sex forskare vid Stockholms universitet beviljas bidrag om totalt 18,6 miljoner kronor:
Cancer- och Allergifonden har beviljat anslag till Eva Sverremark-Ekström, professor vid Institutionen för molekylärbiologi, Wenner-Grens Institut.
På juldagens sköts världens största rymdteleskop, James Webb, ut i rymden. Teleskopet ska göra mätningar i infrarött ljus och kommer bland annat att kunna undersöka atmosfären på planeter i andra solsystem och se längre tillbaka i universums historia än någonsin tidigare. Instrumentet på teleskopet som fångar upp det allra svagaste infraröda ljuset är
utvecklat av forskare från bland annat Stockholms universitet. Fjorton forskare från universitetet är med i olika projekt som ska använda mätningar från James Webb-teleskopet.
För första gången har forskare fastställt hur stabiliteten i planetens system påverkas av syntetiska kemikalier och andra nya ämnen som
översvämmar miljön. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Science and Technology, där forskare från bland annat Stockholms Resilienscentrum drar slutsatsen att mänskligheten har överskridit en planetär gräns som avser miljögifter och förorenande ämnen som plaster.
En forskargrupp ledd från Stockholms universitet har tagit en bild av en planet i omloppsbana kring b Centauri, en dubbelstjärna som är synlig för blotta ögat. Detta stjärnpar har den högsta temperaturen och är det mest massiva som man hittills känner till med en planet i omloppsbana. Studien har publicerats i tidskriften Nature.
En ny sorts stjärnexplosion beskrivs i Nature. Denna slags supernova kallas Typ Icn. Astronomerna – inklusive forskare från Stockholms
universitet – menar att supernovan utgör explosionen av en ovanligt tung stjärna som innan explosionen kastat av sig det mesta av sitt yttre skal.
Stockholmsforskarna medverkar i projekt Zwicky Transient Facility (ZTF).
Övrigt
I en lista från Times Higher Education (THE) över universitet med stark internationell prägel hamnar Stockholms universitet på plats 67 i världen.
Rankningen bygger på data från THE:s årliga universitetsrankning och baseras bland annat på faktorer som andel internationella studenter och forskare, internationell samverkan med mera.
Enligt ”Global University Employability Ranking 2021” ligger Stockholms universitet på plats 69 i världen när internationella rekryterare fått
bedöma hur anställningsbara studenter från universiteten är när de ska ut i arbetslivet. Rankingen är publicerad av Times Higher Education och är baserad på en enkät skickad till över 10 000 internationella rekryterare.
Universitetsstyrelsen har godkänt tre ansökningar om ställning som
studentkår 2022-2025, från DISK, Stockholms universitets studentkår och Föreningen Ekonomerna.
Universitets- och högskolerådet har fått i uppdrag av regeringen att utveckla ett nationellt prov som mäter grundläggande behörighet för högskolestudier. Provet kommer att ges under en försöksverksamhet 2022–2023, med ett första provtillfälle 9 oktober. Provet ges under försöksperioden vid lärosäten på fem orter, där Stockholms universitet ingår.
Regeringen har beslutat att förlänga möjligheten för nio lärosäten, bland annat Stockholms universitet, att hyra ut bostäder till alla grupper av studenter.
Aldrig förr har så många svenskar haft så stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det visar Vetenskap & Allmänhets årliga
mätning VA-Barometern. Knappt var fjärde person i åldern 16–29 år svarar att de vill jobba som forskare i framtiden. Sex av tio svarande tar del av forskningsnyheter varje vecka. Poddar har vidare blivit en allt vanligare kanal för att ta del av nyheter som rör forskning.
Forskare tillhör de yrkesgrupper som flest svenskar har förtroende för, när de uttalar sig om coronaviruset i medierna. Det framgår i en studie av föreningen Vetenskap & Allmänhet.
Universitetet i media 17 november 2021 – 31 januari 2022 Den 10 januari skrev Astrid Söderbergh Widding tillsammans med 11 företrädare för andra lärosäten om behovet av en myndighet för e- infrastruktur för forskning.
Den 14 december intervjuades Astrid Söderbergh Widding i Universitetsläraren utifrån sin roll i SUHF om att tio år gått sedan autonomireformen.
I en debattartikel den 2 december i DN skriver Astrid Söderbergh Widding med flera om den skärpta utlänningslagen och menar att regeringen bör göra ett undantag och ge utländska forskare permanent uppehållstillstånd.
Forskare som publicerat sig på debattplats i de större medierna:
Här samlar vi ett urval av de forskare på Stockholms universitet som publicerats inom sina respektive forskningsområden på debatt- eller krönikeplats i de större medierna.
Torbjörn Lodén, professor emeritus i Kinas språk och kultur vid
Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier, med ”Kinesiska lärdomar om upplysningens ideal” på SvD Under strecket.
Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt vid Juridiska institutionen, med ”Låt etisk nämnd granska innehållet i public service” på DN Debatt.
Petter Sandgren, filosofie doktor i historia och lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, med ”Vad ska vi egentligen med skolan till?” på SvD Under strecket.
Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen m.fl., med ”Förslag till en bättre bostadsmarknad” på DI Debatt.
Livia Johannesson, doktor i statsvetenskap vid Socialantropologiska institutionen, med ”Inför lagen ska alla helst vara olika” på SvD Under strecket.
Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi vid Historiska institutionen, med ”Vad innebär klimatet för framtidens epidemier?” på SvD Under strecket.
Simon Ekström, professor i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, med ”Alfred Nobels känsla för hummer” på SvD Under strecket.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, med ”Coronadebatten präglas av egendomliga uppfattningar om vad som är vetenskap” på DN Ledare/kolumnen.
Anna Åkerfeldt, doktor i didaktik, Eva Norén, docent i matematikämnets didaktik, båda vid Institutionen för ämnesdidaktik, Jalal Nouri, docent i informationssamhället samt Staffan Selander, professor emeritus, båda vid Institutionen för data- och systemvetenskap, m.fl. med ”Fridolin backar in i framtiden om digitala läromedel” på DN Debatt.
Cecilia Aare, forskare vid Institutionen för kultur och estetik, med ”Bang i bygden! Så gick det till när ”vi” från folkhemmet upptäckte Norrland” på DN Kultur.
Ragnar Elmgren, professor emeritus i brackvattensekologi vid
Institutionen för ekologi, miljö och botanik, m.fl. med ”Stoppa trålarna i Östersjön innan det är för sent” på DN Debatt.
Mats Björk, professor i marin växtfysiologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi samt Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap, båda vid Institutionen för
miljövetenskap, Henrik Lagerlund, professor i teoretisk filosofi vid Filosofiska institutionen, Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper, David Collste forskare i hållbar utveckling och nationalekonomi samt Romina Martin, forskare inom hållbarhetsvetenskap, båda vid Stockholms
Resilienscentrum m.fl. med ”Sex myter som styr dagens klimatpolitik” på Aftonbladet Debatt.
Elin Svahn, lektor vid Tolk- och översättarinstitutet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, med ”Översättararbete kan inte reduceras till textuell och kontextuell kunskap” på DN Kulturdebatt.
Henrik Svedäng, docent, Christoph Humborg, professor i biogeokemi, båda vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, samt Tina Elfwing, föreståndare för Stockholms universitets Östersjöcentrum, med ”Avstå från att köpa ål till julbordet” på DN Debatt.
Gia Destouni, professor i hydrologi och vattenresurser vid Institutionen för naturgeografi, med ”Risk att vattenresurser minskar till en tiondel” på Aftonbladet Debatt.
Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Kriminologiska
institutionen, med ”Gör en hedervärd reträtt från förbudslinjen mot knark”
på DN Debatt.
Henrik Lagerlund, professor i teoretisk filosofi vid Filosofiska institutionen, med ”Den radikale filosofen som hamnade i skymundan” på DN
Kultur/recensioner.
Barbara Wohlfarth, professor emeritus i geologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper, m.fl. med ”Gruvindustrin är ingen räddare av klimatet” på SvD Debatt.
Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Institutionen för
miljövetenskap, m.fl. med ”Sänkt bensinskatt leder till fler sjuka” på SvD Debatt.
Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, med ”Svenska pappor kan inte stå modell för hela världen” på Expressen Kulturdebatt.
Cecilia Schwartz, docent i italienska vid Romanska och klassiska
institutionen, med ”Författare rädda för att stämplas som kvinnliga” på SvD Under strecket.
Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, med ”Hoppas att vissa nyord glömts bort nästa år” på SvD Kultur.
Tom Britton, professor i matematik vid Matematiska institutionen, med
”Munskydd viktigt vapen mot omikron” på SvD Debatt.
Max Waltman, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, med
”Pleasure visar en tillrättalagd och falsk bild av porrindustrin” på SvD Kulturdebatt.
Johan Rockström, professor i jordsystemforskning vid Stockholms Resilienscentrum, m.fl. med ”Det blir väldigt svårt att nå 1,5- gradersmålet” på DN Debatt repliker.
Jennie Gustafsson, doktorand i kulturgeografi vid Kulturgeografiska institutionen, m.fl. med ”Renovräkningar är en tickande social bomb” på SvD Debatt.
Forskare som uttalat sig i sin expertroll:
Jan Teorell, professor i statsvetenskap, samt Tommy Möller, professor i statsvetenskap, båda vid Statsvetenskapliga institutionen, har i flera medier kommenterat processen med att välja Magdalena Andersson som ny statsminister och det dramatiska politiska läget som omgärdade situationen.
Devin Rexvid, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete,
medverkade bland annat i SVT när de genomförde en större granskning av hedersvåld riktat mot barn.
Det nya James Webb-teleskopets uppskjutning uppmärksammades stort under perioden av flera nationella medier, flitigt förekommande i dessa artiklar var bland andra Jens Melinder, forskare i galaxgruppen samt Göran Östlin, professor i astronomi, båda vid Institutionen för astronomi.
En studie om relationsvåld bland unga fick stor uppmärksamhet i flera medier och Carolina Överlien, professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, som lett studien intervjuades.
När Nature gjorde sin årliga lista över personer som betytt mycket för forskningen under året listade de även fem personer att hålla koll på framöver. En av dessa var Love Dalén, professor i evolutionär genetik och forskningsledare på Centrum för paleogenetik. DN skrev helsida om detta.
Situationen med Ryssland har täckts av de flesta medierna de senaste månaderna, och en av dem som flitigt citerats och intervjuats är Gudrun Persson, docent och gästforskare vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska samt forskningsledare vid
Totalförsvarets forskningsinstitut.
Exempel på pressaktiviteter som fått genomslag i media:
En studie från Sociologiska institutionen om att det blir färre konflikter med gemensam ekonomi fick bred spridning bland annat via en TT-notis.
Ett pressmeddelande om PFAS-ämnen från Institutionen för
miljövetenskap skickades ut på både svenska och engelska och fick bland annat en TT-notis i Sverige, samt artiklar i internationella medier som The Guardian.
Ett utskick om Accelerators nya utställning med Mona Hatoum fick ett 30- tal pressklipp och bred spridning.
En studie från Institutet för internationell ekonomi om att rikedom uppfattas som resultat av egoism fick även den en TT-notis vilket genererade ett större antal artiklar runt om i landet.
