INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

(1)

2019-05-21

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (1)

Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00

www.flov.gu.se

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Beslut fattade 2019-03-15 – 2019-05-09

2019-03-15 DS 2019/1553 Uppnådd nivå på forskarutbildning i datalingvistik 2019-05-07 Tillgodoräknande av akademiska studier

2019-05-09 DS 2019/2800 Examinatorer på grund- och avancerad nivå 2019-05-09 GU 2019/1530 Policy för datorarbetsplats

1

(2)

Syfte: Universitetet har tertial som avstämnings-, analys- samt inlämningstillfällen för uppföljning av både redovisning och budget samt upprättande av prognoser. Tertialtillfällena är per 30 april (T1) och per 31 augusti (T2). Tertialuppföljningen görs på flera nivåer där institutionerna lämnar in uppföljningsrapporter till fakultetskanslierna, som i sin tur lämnar in en för fakultetsområdet gemensam uppföljning till ekonomienheten. Det är utgångspunkt för en universitetsövergripande uppföljningsrapport som ekonomienheten tar fram till universitetsstyrelsen.

Uppföljning tertial 1 2019 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Diagrammet visar en tydlig nedgång i såväl studentantal (hst) som prestationer (hpr) mellan 2014 och 2016. Detta i likhet med många andra utbildningar inom humaniora i Sverige. Det finns dock tecken på att trenden nu kan sägas vara bruten: så väl studentantal som prestationer ser ut att långsamt återhämta sig. Det är dock långt kvar till 2014 års nivåer.

150 200 250 300 350 400

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Utfall HST och HPR

HST HPR

-5 000 -4 000 -3 000 -2 000 -1 000 0 1 000 2 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Balanserat kapital grundutbildning (tkr)

2

(3)

2 (4)

Från 2013 till 2018 hade institutionen ett negativt resultat inom grundutbildningen. Förra året var ett undantag då institutionen kunde uppvisa ett svagt positivt resultat inom grundutbildningen. Även om prognosen för 2019 visar på ett svagt negativt resultat är det klart mindre än resultaten för 2014, 2016 och 2017. Värt att notera är att det negativa resultatet för 2019 inom grundutbildningen härrör från verksamheter utan direkt koppling till utbildningsuppdragen (som t.ex. utvecklingsmedel och medel för gästlärare). Det betyder att sammantaget prognostiseras de individuella utbildningarna få ett nollresultat under 2019.

En orsak till vad som i praktiken kan beskrivas som ett nollresultat för 2018 och 2019 är att

institutionen skurit i kostnaderna. De ekonomiska ramarna inom vissa utbildningar är därmed mycket ansträngd, så till den grad att arbetsmiljön för lärarna riskeras. Vidare är möjligheten till utveckling av utbildningarna små eftersom de finansiella resurserna inte finns – alla resurser måste läggas på lärartid för att säkra kvaliteten i utbildningarna.

Värt att notera är att ca 350 tkr avräkning av utbildningsuppdraget för 2016 fördes över till 2017 (5 % av avräkningen kan föras över till nästkommande år). Det betyder att grundutbildningen 2016

egentligen gick ca 350 tkr sämre än vad som syns i resultaträkningen. Motsvarande summa förs vidare över till kommande år och påverkar därmed inte det ekonomiska resultatet förrän institutionen börjar fylla utbildningsuppdraget igen.

Det prognostiserade utfallet som baseras på antalet registrerade studenter på vårterminen 2019 samt antalet sökande till utbildningarna för höstterminen kan ses nedan.

12000 14000 16000 18000 20000 22000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Intäkter och kostnader för grundutbildning (tkr)

Intäkter Kostnader

72,00 62,00

28,88 11,00

6,50

17,00

40,00

49,00 23,00

6,00 13,50

0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00 70,00 80,00

Filosofi, praktisk Filosofi, teoretisk Lingvistik Vetenskapsteori Antik o medeltida filosofi Evidens Kommunikatör Liberal Arts Språkteknologi Logik, masterprogram

Lärarprogrammet

Uppdrag och prognostiserat utfall (hst)

Budgetrad utfall hst Uppdrag hst

3

(4)

3 (4)

Förutom de nystartade och små mastersprogrammen i antik och medeltida filosofi och klassisk filologi samt logik är det framförallt lärarprogrammet, evidensprogrammet och lingvistik som brottas med dålig uppdragsuppfyllnad. Även andra utbildningar har historiskt sett haft problem med att kostnaderna överstigit intäkterna vilket resulterat i ett negativt balanserat kapitel.

I jämförelse med budgeten (-533 tkr) visar prognosen på ett något sämre resultat (-626 tkr). En skillnad mellan budget och prognos är att vi i prognosen räknar med att lämna tillbaka

utvecklingsmedel om 258 tkr till fakulteten, detta fanns ej med i budgeten för 2019. Både lönekostnader och intäkter från internförsäljning har ökat i jämförelse med budgeten för 2019.

2. Forskning och utbildning på forskarnivå

Institutionens forskningsekonomi är sund. Det finns ett positivt kapital om knappt 7 miljoner kr vid utgången av 2018. Den negativa trend som påbörjades 2012 (med 2013 som undantag) ser alltså ut att ha brutits redan 2017. Det balanserade kapitalet är bundet i medfinansieringar av externfinansierade forskningsprojekt samt i sparad internfinansierad forskning för att koncentrera forskningstiden för forskare.

Prognosen visat att negativt resultat om drygt 700 tkr. När institutionen 2014 mottog forskningsmedel från Vetenskapsrådet för att rekrytera en internationell forskare gick fakulteten in med

medfinansiering om 2,4 miljoner kr per år efter ett förtydligande från rektorsnivå. I dagsläget pågår diskussioner mellan institution, fakultet och rektorsnivå om vilken nivå som ska belastas med motsvarande medfinansiering. Institutionens utgångspunkt är att institutionen skall tillföras dessa medel vilket skulle betyda att det prognostiserade resultatet istället blir positivt (streckad linje).

I budgeten för 2019 inkluderas dessa medfinansieringsmedel och resultatet (742 tkr) var således klart bättre än vad prognosen, som ej inkluderar dessa medel, visar (-725 tkr). Utfallet för 2018 var 4 456 tkr, ett resultat som härrör från att avsättningar för medfinansiering av externfinansierade projekt inte använts i den grad som var budgeterat för samt att lärare ”sparar” sin internfinansierade forskning för att koncentrera forskningstiden.

Såväl prognos som budget visar ett nollresultat för den externfinansierade forskningen. Utfallet för 2018 var negativt om ca 1 miljon kr. Sedan budgeten färdigställdes har institutionens forskare mottagit nya externfinansierade projekt, därför har lönekostnaderna ökat något.

-5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Balanserat kapital forskning (tkr)

4

(5)

4 (4)

3. Ekonomiskt utfall

Sett till totalen har institutionen en godkänd ekonomi med ett balanserat kapital vid ingången av 2019 om knappt 2 600 tkr, vilket motsvarar 2,4 % av omsättningen 2018, något längre än det

rekommenderade 5 %. Historiskt har det balanserade kapitalet för institutionen varit positivt sedan institutionen bildades, med undantag av åren 2016 och 2017 då det fanns ett negativt kapital om drygt 1 miljon kr.

Prognosen efter första tertialen 2019 pekar på ett negativt resultat om ca 1 350 tkr, men se kommentaren ovan om medfinansiering.

Inom stödverksamheten är lönekostnaderna desamma i prognosen som i budgeten, men de har ökat med ca 500 tkr jämfört med utfallet 2018. Det beror på att medarbetar inom verksamhetsstödet planerar att ta ut mindre föräldraledighet 2019 jämfört med 2018. I prognosen har även

driftskostnaderna ökat med ca 500 tkr, en post som är svår att prognostisera.

-4 000 -2 000 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Blanserat kapital totalt (tkr)

5

(6)

•

Fastställande

Kursplanen är en skiss, fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2010-09-23, höstterminen 2019.

Utbildningsområde: Humanistiskt 100 %

Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Inplacering

Kursen ges som fristående kurs Grundnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

redogöra för och använda sig av centrala filosofiska begrepp och frågeställningar inom delmomentens områden,

redogöra för och jämföra viktiga teoribildningar på kursen,

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

FP1100 Praktisk filosofi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Practical Philosophy: Introductory Course, 30 credits

Grundnivå / First Cycle

Huvudområde Fördjupning

Praktisk filosofi G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

6

(7)

•

Färdigheter och förmåga

tolka, kritiskt granska och självständigt återge argumenterande text i allmänhet och filosofisk text (såväl historisk som samtida) i synnerhet,

göra kopplingar mellan ställningstaganden i filosofiska frågor och ställningstaganden i praktiska, samhälleliga och vetenskapliga frågor,

identifiera samt kunna förklara relationen mellan en argumentations centrala delar, Värderingsförmåga och förhållningssätt

på ett prövande och resonerande sätt bedöma arguments och teoriers styrka, särskilt satta i relation till andra argument och teorier,

ge prov på en öppen och prövande attityd till såväl egna uppfattningar rörande filosofiska frågor som till historiska och samtida teoribildningar rörande dessa.

Innehåll

Grundkursen i praktisk filosofi består av fem delkurser: Introduktion till praktisk filosofi, Moralfilosofins historia, Normativ etik, Metaetik och Politisk filosofi.

Delkurser

1. Introduktion till praktisk filosofi (Introduction to practical philosophy), 7,5 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Delkursen ger en grundläggande filosofisk verktygslåda i form av elementär

argumentationsanalys, logik, retorik och semantik, samt en översikt över filosofins – och i synnerhet den praktiska filosofins – områden. Delkursen ägnas således både åt färdighetsträning och åt kunskapsorientering. Teoretiska översikter kombineras med övningar gällande argumentvärdering, begreppsanalys, definitionslära,

tolkning, med mera.

2. Moralfilosofins historia (History of moral philosophy), 7,5 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Delkursen behandlar den västerländska moralfilosofins historia från antiken fram till modern tid. Hur har filosofer i historien tänkt kring frågor som: Vad är lycka?

Vilken roll spelar dygder – t.ex. generositet, mod och rättvisa – för våra möjligheter att leva goda och lyckliga liv? Hur beskrivs och samspelar förnuft och känsla i moraliskt tänkande? I kraft av vad är handlingar moraliskt rätta? Delkursen består av föreläsningar samt textseminarier som kretsar kring utdrag ur några

moralfilosofiska klassiker.

3. Normativ etik (Normative ethics), 5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

I denna delkurs introduceras den samtida normativa etikens grundläggande frågeställningar, begrepp och teorier. Särskilt fokus ägnas frågor om vad som kan

4 2/

FP1100 Praktisk filosofi: Grundkurs, 30 högskolepoäng / Practical Philosophy: Introductory Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

7

(8)

Former för undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, övningar, seminarier och enskilt arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärares handledning, samt redovisning av uppgifterna förövriga kursdeltagare.

Undervisningsspråk: engelska och svenska

Former för bedömning

Kursen examineras genom skriftliga eller muntliga prov, eller inlämnade övningsuppgifter. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt

göra handlingar moraliskt rätta eller felaktiga. Konsekventialistiska, deontologiska och dygdeetiska teorier presenteras och problematiseras både teoretiskt och i relation till aktuella, konkreta moraliska problem (t.ex. dödshjälp och djurs rättigheter).

4. Metaetik (Metaethics), 5 hp

Delkursen ger en grundläggande introduktion till den gren av moralfilosofin som undersöker frågor om moralens natur i form av språk, tänkande, kunskap och sanning. Några exempel på metaetiska frågeställningar som behandlas är: Syftar moraliska utsagor till att säga någonting om hur verkligheten, oberoende av oss själva, är beskaffad? Eller är moraliska utsagor enbart uttryck för emotioner?

Finns det moraliska fakta? Hur, om alls, kan vi förvärva moralisk kunskap? Vilket samband råder mellan våra moraliska övertygelser och hur vi är motiverade att handla?

5. Politisk filosofi (Political philosophy), 5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) Delkursen ger en introduktion till centrala frågeställningar, begrepp och

teoribildningar inom den politiska filosofin. De frågor som tas upp rör bland annat statsmaktens legitimitet, hur staten bör styras, vilken uppgift den bör ha och var gränserna för dess makt bör gå. Därigenom sätts fokus på begrepp som demokrati, jämlikhet, frihet och rättvisa. Utöver föreläsningar och litteraturstudier ges

studenterna tillfälle att analysera och diskutera de teoretiska resonemang som presenteras, bland annat genom att koppla dem till aktuella samhällsfenomen såsom klimatförändring och migration.

4 3/

8

(9)

till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6kap § 22).

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på moment omfattande minst 20 hp och betyget Godkänd på övriga moment.

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat kursen ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på denna i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion tillgängliggörs för studenterna inom rimlig tid efter kursslut. Nästa gång kursen ges presenteras sammanställningen och eventuella genomförda åtgärder.

Övrigt

Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kursen PF1000

4 4/

9

(10)

•

Fastställande

Kursplanen är en skiss, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, höstterminen 2019.

Inplacering

Kursen ges som fristående kurs på avancerad nivå.

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst 45 hp på avancerad nivå inom teoretisk filosofi, inklusive Teoretisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 1, 15 hp (FT2100 eller FT2101), och Teoretisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 hp (FT2200 eller FT2201), eller motsvarande.

Lärandemål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

uppvisa väsentligen fördjupade kunskaper inom något av den teoretiska filosofins delområden, samt en ökad grad av metodologisk medvetenhet,

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

FT2700 Teoretisk filosofi: Självständigt arbete för masterexamen, 15 högskolepoäng

Theoretical Philosophy: Master's (120 credits) thesis, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Teoretisk filosofi A2E, Avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen

10

(11)

•

ge ett självständigt och kritiskt analyserande bidrag till den filosofiska diskussionen inom ämnesområdet för uppsatsen, på en filosofisk nivå som liknar den som

återfinns i filosofiska facktidskrifter Färdigheter och förmåga

i anknytning till tidigare erhållna kunskaper och relevant forskning självständigt avgränsa och formulera en tydlig forskningsuppgift inom den teoretiska filosofins område,

författa en akademisk filosofisk uppsats i artikelformat på en stilistisk nivå som liknar den som återfinns i filosofiska facktidskrifter inom den analytisk-filosofiska traditionen,

sakligt försvara masteruppsatsen i en seminarieventilering i enlighet med vedertagen ton i vetenskapliga diskussioner,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

självständigt, kritiskt och konstruktivt granska medstudenters arbeten, samt

framföra synpunkter på basis av denna granskning sakligt, klart och i enlighet med vedertagen ton i vetenskapliga diskussioner.

Innehåll

För att studenten ska kunna erbjudas handledning av god kvalitet väljs uppsatsens ämne och inriktning i samråd med handledare. I uppsatsmomentet ingår också aktiv medverkan på seminarier.

På seminariet diskuteras det filosofiska skrivhantverket, tidshantering, och plagiat. Efter dessa inledande moment övergår seminariet till att vara ett forum för diskussion av egna uppsatsutkast. Färdig uppsats läggs fram vid ett slutseminarium och till detta tillfälle utses en opponent. Målet med uppsatsmomentet är att studenten ska producera en text som behandlar ett väl avgränsat filosofiskt problem i artikelform, och ger ett

självständigt bidrag med god anknytning till pågående forskning. Uppsatsen skall hålla en sådan nivå att den skulle kunna vara aktuell för publicering.

Undervisning ges i form av seminarier och individuell handledning.

Undervisningsspråk: engelska och svenska Former för bedömning

3 2/

FT2700 Teoretisk filosofi: Självständigt arbete för masterexamen, 15 högskolepoäng / Theoretical Philosophy:

Master's (120 credits) thesis, 15 credits

Avancerad nivå / Second Cycle 11

(12)

Kursen examineras genom framläggande av uppsats, samt muntligt försvar av densamma.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Betyg

Kursvärdering

3 3/

FT2700 Teoretisk filosofi: Självständigt arbete för masterexamen, 15 högskolepoäng / Theoretical Philosophy:

Master's (120 credits) thesis, 15 credits

(13)

•

Fastställande

Kursplanen är en skiss, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, höstterminen 2019.

Inplacering

Kursen kan ingå i följande program: 1) Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (L1ÄGY)

redogöra för och använda sig av centrala filosofiska begrepp och frågeställningar inom delkursernas områden,

visa god orientering i den praktiskfilosofiska historien och redogöra för några centrala ståndpunkter hos betydelsefulla filosofer från antiken till 1800-talet,

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

LGFI32 Filosofi 3 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Philosophy 3 for Teachers in Upper Secondary School, 15 credits Grundnivå / First Cycle

13

(14)

•

tolka, kritiskt granska och självständigt återge argumenterande text i allmänhet och filosofisk text (såväl historisk som samtida) i synnerhet,

göra kopplingar mellan ställningstaganden i filosofiska frågor och ställningstaganden i praktiska, samhälleliga och vetenskapliga frågor,

identifiera samt kunna förklara relationen mellan en argumentations centrala delar, Värderingsförmåga och förhållningssätt

ge prov på en öppen och prövande attityd till såväl egna uppfattningar rörande filosofiska frågor som till historiska och samtida teoribildningar rörande dessa.

Innehåll

Kursen består av följande delkurser:

Delkurser

Undervisningen ges i form av föreläsningar, övningar, seminarier och enskilt arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärares handledning, samt redovisning av uppgifterna för

1. Introduktion till praktisk filosofi (Introduction to Practical Philosophy), 7,5 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Delkursen ger en grundläggande filosofisk verktygslåda i form av elementär

argumentationsanalys, logik, retorik och semantik, samt en översikt över filosofins – och i synnerhet den praktiska filosofins – områden. Delkursen ägnas således både åt färdighetsträning och åt kunskapsorientering. Teoretiska översikter kombineras med övningar gällande argumentvärdering, begreppsanalys, definitionslära,

tolkning, med mera.

2. Moralfilosofins historia (History of Moral Philosophy), 7,5 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Delkursen behandlar den västerländska moralfilosofins historia från antiken fram till modern tid. Hur har filosofer i historien tänkt kring frågor som: Vad är lycka?

Vilken roll dygder – t.ex. generositet, mod och rättvisa – för våra möjligheter att leva goda och lyckliga liv? Hur beskrivs och samspelar förnuft och känsla i

moraliskt tänkande? I kraft av vad är handlingar moraliskt rätta? Delkursen består av föreläsningar samt textseminarier som kretsar kring utdrag ur några

moralfilosofiska klassiker

3 2/

LGFI32 Filosofi 3 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng / Philosophy 3 for Teachers in Upper Secondary School, 15 credits

Grundnivå / First Cycle 14

(15)

övriga kursdeltagare.

Undervisningsspråk: svenska och engelska

Kursen examineras genom skriftliga eller muntliga prov, eller inlämnade övningsuppgifter. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6kap § 22).

Betyg

För betyget G på hela kursen krävs betyget G eller VG på var och en av delkurserna.

För betyget VG på hela kursen krävs betyget VG på delkurser motsvarande minst 7,5 hp.

Kursvärdering

Övrigt

Kursen får ej tillgodräknas/ingå i examen tillsammans med LGFI10/LGFI11 eller LGFI31.

3 3/

(16)

•

Fastställande

Kursplanen är en skiss, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2017-06-01.

Medverkande institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Inplacering

Kursen kan ingå i följande program: 1) Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (L1ÄGY)

översiktligt redogöra för centrala teoretiska frågeställningar inom metaetik och politisk filosofi,

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

LGFI41 Filosofi 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Philosophy 4 for Teachers in Upper Secondary School, 15 credits Grundnivå / First Cycle

16

(17)

•

formulera och analysera grundläggande praktiskfilosofiska frågeställningar inom metaetik och politisk filosofi,

visa didaktisk medvetenhet om hur känsliga frågor kan väckas samt normer och värderingar sakligt diskuteras i en klassrumsmiljö,

göra läroplansteoretiskt övervägda urval av undervisningsinnehåll, Värderingsförmåga och förhållningssätt

förklara hur grundläggande politiskfilosofiska frågeställningar kan kopplas till aktuella angelägenheter på individ- och/eller samhällsnivå.

Innehåll

Kursen består av följande delkurser:

Delkurser

1. Metaetik (Metaethics), 5 hp

Delkursen ger en grundläggande introduktion till den gren av moralfilosofin som undersöker frågor om moralens natur i form av språk, tänkande, kunskap och sanning. Några exempel på metaetiska frågeställningar som behandlas är: Syftar moraliska utsagor till att säga någonting om hur verkligheten, oberoende av oss själva, är beskaffad? Eller är moraliska utsagor enbart uttryck för emotioner?

Finns det moraliska fakta? Hur, om alls, kan vi förvärva moralisk kunskap? Vilket samband råder mellan våra moraliska övertygelser och hur vi är motiverade att handla?

2. Politisk filosofi (Political Philosophy), 5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) Delkursen ger en introduktion till centrala frågeställningar, begrepp och

teoribildningar inom den politiska filosofin. De frågor som tas upp rör bland annat statsmaktens legitimitet, hur staten bör styras, vilken uppgift den bör ha och var gränserna för dess makt bör gå. Därigenom sätts fokus på begrepp som demokrati, jämlikhet, frihet och rättvisa. Utöver föreläsningar och litteraturstudier ges

studenterna tillfälle att analysera och diskutera de teoretiska resonemang som presenteras, bland annat genom att koppla dem till aktuella samhällsfenomen såsom klimatförändring och migration.

3 2/

(18)

Undervisningen består normalt av föreläsningar, gruppövningar eller seminarier i filosofi samt ämnesdidaktik. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment.

Kursen examineras individuellt i varje delkurs i skriftlig och/eller muntlig form.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6kap § 22).

Betyg

För betyget G på hela kursen krävs betyget G eller VG på var och en av delkurserna.

För betyget VG på hela kursen krävs därutöver betyget VG på minst 10 hp.

Kursvärdering

Övrigt

Kursen får ej tillgodräknas/ingå i examen tillsammans med LGFI20 eller LGFI21.

3. Ämnesdidaktik (Subject Matter Education), 5 hp

Undervisning i den praktiska filosofins område innebär att man aktualiserar frågor av värderande och normativ karaktär av vilka flera på olika sätt kan vara känsliga.

I delkursen diskuteras hur man väcker känsliga frågor och sakligt diskuterar normativa och värderande uppfattningar i en klassrumsmiljö.

3 3/

(19)

Fastställande

Kursplanen är en skiss, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2018-05-29.

Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 100 %

Inplacering

Kan även ges som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Språkteknologi, masterprogram (H2MLT)

För tillträde till kursen krävs kandidatexamen i något av följande:

• datavetenskap,

• datalingvistik eller språkteknologi,

• lingvistik (inklusive motsvarande 30 hp formell lingvistik eller programmering),

• angränsande ämne, tex kognitionsvetenskap, språk, filosofi eller matematik, inklusive motsvarande 30 hp formell lingvistik eller programmering

eller motsvarande efter bedömning.

Godkända kunskaper i engelska motsvarande gymnasiekursen Engelska 5/Engelska A.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

LT2003 Grundläggande språkteknologi, 15 högskolepoäng Natural language processing, 15 credits

Avancerad nivå / Second Cycle

Språkteknologi A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er

på grundnivå som förkunskapskrav

19

(20)

•

Lärandemål

redogöra för grundläggande begrepp inom NLP, automatteori, sannolikhetsteori, linjär algebra, och matematik

redogöra för för- och nackdelar med olika angreppsätt, t.ex. övervakad/oövervakad inlärning, olika algoritmer, etc,

redogöra för olika utvärderingsmetoder och deras användningsområden, redogöra för vanliga parsningsalgoritmer,

redogöra för teorierna bakom olika datadrivna angreppssätt, veta vad plagiering innebär,

ha kunskap om GU:s regler om plagiering, Färdigheter och förmåga

tillämpa samtida metoder för grundläggande NLP-problem som t ex ordklasstaggning,

använda olika maskininlärningstekniker för att lösa NLP-problem med hjälp av annoterade korpora,

använda grundläggande maskininlärning och relaterade programmeringsmetoder inom NLP,

använda kommandoradsverktyg för att hantera data, använda statistiska utvärderingsmetoder,

identifiera plagiering,

hitta information om plagiering och GU:s regler om plagiering, Värderingsförmåga och förhållningssätt

utvärdera och välja mellan olika maskininlärningstekniker och olika representationer av data för att lösa specifika NLP-problem,

välja lämpliga egenskaper för att utvärdera en föreslagen lösning av ett NLP- problem.

Innehåll

Kursen ger en teoretisk ingång till de huvudsakliga problemen inom 'Natural Language Processing', och några av deras standardlösningar.

Parallellt får studenterna en praktisk programmeringserfarenhet av att lösa dessa uppgifter. Vi använder samma programmeringsspråk som på LT2001 (Introduktion till programmering) tillsammans med standardbibliotek för NLP och

4 2/

LT2003 Grundläggande språkteknologi, 15 högskolepoäng / Natural language processing, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

20

(21)

•

kommandoradsverktyg.

Kursen är uppdelad i tre block; ett tar upp grundläggande begrepp och de andra täcker delområden inom NLP.

1. Grundläggande begrepp:

grundbegrepp inom NLP

grundläggande automatteori och matematisk lingvistik grundläggande sannolikhetsteori och maskininlärning algebra och annan relevant matematik

utvärderingsmått, inkluderande korrekthet, precision och täckning 2. Ord och meningar:

korpora och korpusannotering

finite-state-metoder för segmentering och morfologisk analys statistisk språkmodellering med n-gram Markovmodeller vektorrumsrepresentationer och relaterade operationer

3. Översikt över vanliga NLP-problem, inkluderande ett urval av följande:

ordklasstaggning

ordbetydelsedisambiguering maskinöversättning

dialogsystem

distributionell semantik textklassificering

Föreläsningar, förevisningar, och handledda tillfällen för hjälp med uppgifter.

Undervisningsspråk: engelska

Kursen examineras genom programmeringsorienterade inlämningsuppgifter, skrivna inlämningsuppgifter, och skriftliga och/eller webbaserade prov. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsade till fem stycken.

Komplettering av examinerad studentprestation medges.

4 3/

21

(22)

•

• Betyg

För betyget Godkänd krävs:

Godkända inlämningsuppgifter

Godkända skrivna eller webbaserade test, om sådana utdelas, inklusive eventuellt skriftligt prov

För betyget Väl godkänd krävs:

Väl godkända prestationer i inlämningsuppgifter

Godkända skrivna eller webbaserade test, om sådana utdelas, inklusive eventuellt skriftligt prov

Kursvärdering

4 4/

22

(23)

Fastställande

Kursplanen är preliminär, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2012-08-23.

Inplacering

Kursen ges endast som en del av utbildningsprogrammet Liberal Arts, kandidatprogram (180 hp).

Kursen kan ingå i följande program: 1) Liberal arts, kandidatprogram (H1LIB)

För tillträde till kursen krävs godkänt på relevanta kurser inom LIB120 eller motsvarande.

Lärandemål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• redogöra för de empiriskt belagda grunddragen i några moderna naturvetenskapliga discipliner av betydelse för den moderna världsbilden samt för filosofiska problem som

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

LIB130 Quadrivium: Människan och naturen, 30 högskolepoäng Quadrivium: Man and Nature, 30 credits

Liberal Arts G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er

på grundnivå som förkunskapskrav

23

(24)

de ger upphov till,

• nyanserat och balanserat skissera frågeställningar inom etik,

• på ett insiktsfullt sätt diskutera en humanistisk utbildnings användbarhet i det praktiska arbetslivet,

• självständigt leda seminarier och genom aktivt deltagande bidra till seminarier,

• med litteraturvetenskapliga metoder nyanserat och med god argumentationsteknik analysera litteratur,

• läsa grekiska originaltexter med tillgång till lexikon och grammatika,

• sammanfatta uppfattningar om vad som kan tänkas känneteckna en bra människa,

• värdera naturvetenskapliga teoriers relevans i diskussioner kring för humaniora relevanta problem såsom aktuella samhällsfrågor, etik, filosofi och religion,

• förhålla sig tydligt kritiskt och samtidigt respektfullt, sakligt och konstruktivt till andras argumentation och slutsatser i samarbetet kring en vetenskaplig frågeställning,

• bedöma om en teori som gör vetenskapliga anspråk har sådana metodologiska brister att den saknar vetenskapligt värde samt kunna motivera denna bedömning,

•bedöma om en teori gör vetenskapliga anspråk eller om dess anspråk är andra (exempelvis metafysiska, etiska, politiska, litterära eller religiösa) samt anpassa sin kritiska analys av teorin och sin slutliga bedömning av teorins legitimitet och värde efter dessa anspråk.

Innehåll

Det centrala temat för hela kursen är frågor om på vilket sätt den naturvetenskapliga världsbilden omformulerar människans plats och roll i den kosmiska ordningen i

förhållande till antika och medeltida föreställningar och vilka konsekvenser astronomin, fysiken och biologin har för förståelsen av vad vi människor är, vårt ursprung, och vår framtid.

(Den ordning i vilken delkurserna presenteras nedan behöver inte motsvara den ordning i vilken delkurserna ges en given termin.)

Delkurser

1. Biologisk hierarki och evolution (Biological Hierachy and Evolution), 5 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Genom att biologin beskriver människan som del av naturen får den konsekvenser 5 2/

LIB130 Quadrivium: Människan och naturen, 30 högskolepoäng / Quadrivium: Man and Nature, 30 credits Grundnivå / First Cycle

24

(25)

för vår syn på oss själva liksom på andlighet, moral och andra människor. På delkursen diskuteras dessa frågor ur biologiskt, filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv.

Med utgångspunkt i modern evolutionsteori problematiseras historiskt sett inflytelserika föreställningar på området, (exempelvis essentialism och idén om biologisk evolution som en serie biologiska ”framsteg”). Likaså behandlas problemet om vilken betydelse accidentella historiska omständigheter har i livets utvecklingshistoria.

2. Filosofisk etik: en introduktion (Philosophy of Ethics: an introduction), 4 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Hur en människa bör leva kan sägas utgöra etikens grundläggande fråga. På delkursen undersöks en eller flera filosofiska redogörelser för vad som

kännetecknar en bra människa – en människa som lever väl. Vilka dygder behövs och hur förvärvas de? Vad är värt att sträva efter i sig självt? Vad gör våra

handlingar rättfärdiga eller felaktiga? På delkursen undersöks en eller flera av dessa frågor utifrån ett filosofiskt perspektiv genom läsning av klassisk text.

3. Tiden, rummet och fysiken (Space, Time, and Physics), 5 hp

Alltsedan den moderna fysikens genombrott har fysiker tvingats ta ställning till ontologiska frågeställningar och har därvid gett sig in på ett område som

traditionellt sett tillhört filosofin, nämligen metafysiska frågor om verklighetens innersta natur. På den här delkursen studeras centrala uppfattningar om framför allt tidens och rummets ontologi (vad tid och rum är) med utgångspunkt i den teoretiska fysikens metoder och resultat.

4. Medeas vrede (The Wrath of Medea), 6 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) På delkursen studeras Medeamotivet som ett illustrativt exempel på hur litteraturen från antiken fram till våra dagar spelat en viktig roll i strävan att beskriva och förstå det mänskliga psykets funktionssätt och drivkrafter. Motivet och dess utveckling från de tidigaste antika versionerna fram till

samtidslitteraturen analyseras och kontextualiseras ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv.

Stor vikt läggs vid färdighetsträning i seminarieteknik genom arbetssättet, där deltagarna under lärares handledning självständigt planerar, strukturerar och leder de seminariediskussioner som utgör kursens kärna.

5. Euripides ”Medea” på grekiska (The “Medea” of Euripides in Greek), 4 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

5 3/

25

(26)

Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, samt lärar- och studentledda seminarier och kurskonferenser.

Aktivt deltagande i de studentledda seminarierna på delkursen Medeas vrede är obligatoriskt.

Delkursen Biologisk hierarki och evolution examineras genom individuell skriftlig uppgift.

Delkursen Filosofisk etik examineras genom skriftlig eller muntlig uppgift.

Delkursen Tiden, rummet och fysiken examineras genom skriftlig eller muntlig uppgift.

Delkursen Medeas vrede examineras löpande genom deltagande och ledande av delkursens seminarier. Student som inte i tillräcklig grad aktivt deltar i seminarierna kompletterar kursen genom skriftliga uppgifter.

Delkursen inleder grekiskaundervisningen på programmet, med fokus på antik dramatik och reception av originalspråkstexterna. Som introduktion till den grekiska språkläran läses Euripides Medea i urval på originalspråket.

6. Människans plats i världsalltet (The Place of Man in the Universe), 5 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Den tidiga moderna astronomin hör till de naturvetenskapliga idéer som varit mest omvälvande för den västerländska världsbilden. Med utgångspunkt i astronomins utveckling från Kopernikus och framåt diskuteras och problematiseras hur den naturvetenskapliga världsbildens och vetenskapens karaktär har påverkat synen på individens, samhällets och människosläktets roll i universum.

7. Praktisk humaniora (The Humanities in Practice), 1 hp Betygsskala: Godkänd (G) och Underkänd (U)

Delkursen syftar till att relatera vetenskaplig analys till praxisanalys i arbetslivet.

Är det möjligt att använda begrepsbildningar ur humanvetenskapliga teorier eller sådana akademiska färdigheter och intellektuella verktyg som en humanistisk utbildning ger i praktiska sammanhang på en arbetsplats? Vad skulle det i så fall innebära? Hur går det till i praktiken?

5 4/

26

(27)

Delkursen Euripides ”Medea” på grekiska examineras genom skriftlig uppgift.

Delkursen Människans plats i världsalltet examineras genom deltagande i kurskonferens.

Delkursen Praktisk humaniora examineras genom skriftlig eller muntlig uppgift.

Betyg

För VG på kursen krävs VG på delkurser motsvarande minst 14 hp.

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat kursen ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på denna i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion tillgängliggörs för studenterna inom rimlig tid efter kursslut. Nästa gång kursen ges presenteras sammanställningen och eventuella genomförda åtgärder

5 5/

27

(28)

•

Fastställande

Kursplanen är en skiss.

Inplacering

Kursen ges som fristående kurs.

redogöra för och visa grundläggande förståelse för mängdteorins centrala begrepp, metoder och konstruktioner,

redogöra för de olika typer av mängdteoretiska objekt som kan konstrueras med hjälp av de axiomen,

översiktligt redogöra för den historiska utvecklingen av den axiomatiska mängdteorin,

formulera och presentera mängdteoretiska konstruktioner av de naturliga talen samt verifiera deras mest centrala egenskaper med hjälp av mängdteorins axiom,

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

LOG010 Introduktion till mängdteori, 7,5 högskolepoäng Introduction to set theory, 7.5 credits

28

(29)

•

formulera och härleda grundläggande egenskaper rörande kardinalitet och välordningar,

formulera och presentera bevis av de viktigaste resultaten i kursen, Värderingsförmåga och förhållningssätt

visa medvetenhet om relationen mellan mängdteori och matematik.

Innehåll

Kursen behandlar Zermelo-Fraenkels mängdteori, ZFC, formulerad i första ordningens logik och tar sin utgångspunkt i den mängdteoretiska konstruktionen av de naturliga talen och hur mängdteorin kan utgöra en grund för matematiken. Vidare behandlas egenskaper hos oändliga mängder, med ett fokus på kardinalitet och egenskaper hos välordningar. Den kumulativa hierarkin diskuteras såväl som urvalsaxiomets roll i axiomatiseringen av mängdbegreppet.

Kursen ges på distans. Inspelade föreläsningar tillgängliggörs löpande under kursen och följs upp av obligatoriska kunskapsfrågor i form av digitala prov.

Kursen examineras individuellt i skriftlig form. Utöver skriftlig tentamen förekommer också obligatoriska hemuppgifter.

Betyg

Kursvärdering

3 2/

LOG010 Introduktion till mängdteori, 7,5 högskolepoäng / Introduction to set theory, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

29

(30)

Kursansvarig lärare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och sammanställs. Slutsatser och eventuella åtgärder redovisas för de studenter som genomförde värderingen, samt finns tillgängliga för studenter som ska påbörja kursen.

3 3/

LOG010 Introduktion till mängdteori, 7,5 högskolepoäng / Introduction to set theory, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

30

(31)

•

Fastställande

Inplacering

Kursen kan ingå i följande program: 1) Logik, masterprogram (H2LOG)

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat om minst 7.5 hp i Logisk teori (LOG110) samt godkänt resultat på Mängdteori (LOG120), eller motsvarande.

Lärandemål

med viss självständighet, i resonerande och analyserande ordalag redogöra för och förhålla sig till den moderna diskussionen rörande något eller några ämnen inom logikens historia, metodologi eller tillämpningar,

relatera dessa frågeställningarna till ämnen som ingår i studentens tidigare utbildning,

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

LOG310 Logikens historia, metodologi och tillämpningar, 7,5 högskolepoäng

History, methodology and application of logic, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Logik A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på

avancerad nivå som förkunskapskrav

31

(32)

•

kritiskt, sakligt och muntligt diskutera någon eller några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen,

visa förtrogenhet med mjukvara för att producera ljusbilder eller kortare text som stöd till presentationer, såsom LaTeX,

visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap.

Innehåll

Någon eller några frågeställningar inom logikens historia, metodologi eller

tillämpningar väljs i samråd med examinator, varvid hänsyn tas till studentens specifika förkunskaper.

Kursen är utformad så att den ställer höga krav vad gäller förmåga att ta sig an text självständigt med en öppen men kritisk attityd, samt förmåga att självständigt presentera det valda innehållet. Kursen kan ses som en möjlighet till breddning och fördjupning av tidigare studier.

Kursen genomförs huvudsakligen som självstudier med inslag av handledning.

Kursen examineras muntligt genom en presentation. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment.

3 2/

LOG310 Logikens historia, metodologi och tillämpningar, 7,5 högskolepoäng / History, methodology and application of logic, 7.5 credits

(33)

Betyg

Kursvärdering

3 3/

LOG310 Logikens historia, metodologi och tillämpningar, 7,5 högskolepoäng / History, methodology and application of logic, 7.5 credits

(34)

•

Fastställande

Inplacering

Kursen kan ingå i följande program: 1) Logik, masterprogram (H2LOG) och kan även ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat om minst 7,5 hp i Logisk teori (LOG110) samt godkänt resultat på Mängdteori (LOG120), eller motsvarande.

Lärandemål

uppvisa fördjupad kunskap och förståelse inom något av logikens delområden eller tillämpningar,

relatera den nyvunna specialkunskapen till logikens fundamentala huvudområden,

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

LOG320 Specialisering i logik 3, 7,5 högskolepoäng Specialization in Logic 3, 7.5 credits

34

(35)

•

formulera och presentera bevis av de viktigaste resultaten i kursen, såväl som av lemman som används i bevisen (vid teoretisk specialisering),

applicera logiska resultat och metoder utanför den rena forskningen (vid specialisering inom ett tillämpningsområde),

kritiskt diskutera, analysera och utvärdera resultaten i kursen samt deras tillämpningar,

visa förmåga att arbeta över disciplingränser.

Innehåll

Studenten väljer, i samråd med individuell studiehandledare, ett specialiseringsområde inom logiken. Det kan vara teoretiskt eller mer tillämpat, forskningsförberedande eller inriktat mot ett utomakademiskt arbetsliv, och skall passa ihop med studentens

bakgrund, planering inför evenuellt examensarbete, och yrkesplaner.

Studenterna samordnas i möjligaste mån i arbetsgrupper som gemensamt fokuserar på ett område.

För den enskilde studenten ska det valda kursinnehållet väsentligen skilja sig från motsvarande innehåll på LOG230 samt LOG240, men kan tillåtas vara en breddning eller fördjupning inom samma specialområde.

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, övningar och enskilt arbete eller arbete i grupp. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment vilket meddelas i aktuellt schema.

Kursen examineras i skriftlig och muntlig form.

3 2/

LOG320 Specialisering i logik 3, 7,5 högskolepoäng / Specialization in Logic 3, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

35

(36)

Betyg

Kursvärdering

3 3/

36

(37)

•

Fastställande

Inplacering

Kursen kan ingå i följande program: 1) Logik, masterprogram (H2LOG) och kan även ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat om minst 7.5 hp i Logisk teori (LOG110), på Mängdteori (LOG120), samt

på minst en av Specialisering i logik 1 (LOG230), Specialisering i logik 2 (LOG240) eller Specialisering i logik 3 (LOG320),

eller motsvarande.

Lärandemål

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

LOG330 Specialisering i logik 4, 7,5 högskolepoäng Specialization in Logic 4, 7.5 credits

37

(38)

•

uppvisa väsentligen fördjupad kunskap och förståelse inom något av logikens delområden eller tillämpningar,

relatera den nyvunna specialkunskapen till logikens fundamentala huvudområden, Färdigheter och förmåga

formulera och presentera bevis av de viktigaste resultaten i kursen, såväl som av lemman som används i bevisen (vid teoretisk specialisering),

applicera logiska resultat och metoder utanför den rena forskningen (vid specialisering inom ett tillämpningsområde)

kritiskt diskutera, analysera och utvärdera resultaten i kursen samt deras tillämpningar,

visa förmåga att arbeta över disciplingränser.

Innehåll

Studenten väljer, i samråd med individuell studiehandledare, ett specialiseringsområde inom logiken. Det kan vara teoretiskt eller mer tillämpat, forskningsförberedande eller inriktat mot ett utomakademiskt arbetsliv, och skall passa ihop med studentens

bakgrund, planering inför evenuellt examensarbete, och yrkesplaner.

Studenterna samordnas i möjligaste mån i arbetsgrupper som gemensamt fokuserar på ett område.

För den enskilde studenten ska det valda kursinnehållet väsentligen skilja sig från motsvarande innehåll på LOG230, LOG240, LOG320 och LOG340 men kan tillåtas vara en breddning eller fördjupning inom samma specialområde.

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, övningar och enskilt arbete eller arbete i grupp. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment vilket meddelas i aktuellt schema.

Kursen examineras i skriftlig och muntlig form.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt

3 2/

38