DEL 3
Irrationella övertalningsmetoder
(1) Värdeladdade termer: Försök till att övertyga genom användandet av beteckningar som ger positiva och negativa associationer. Vissa termer har ju som tidigare nämnts både beskrivande och värderande innebörd (“tjocka värdetermer”) dessa kan användas på så sätt att man applicerar termen korrekt m.a.p.
den deskriptiva komponenten och hoppas att folk ska svälja den värderande komponenten av bara farten. Man kan till exempel försöka få folk att stödja en grupp rebeller genom att konsekvent benämna dem som frihetskämpar.
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
(2) Vaga påståenden: Försök till att övertyga genom användandet av vaghet. Ofta är det fördelaktigt att säga någonting som låter som ett argument och som inte är uppenbart falskt. Till detta kan man använda vaga påståenden. Vaghet är sällan övertygande om man stannar upp och tänker efter men om man inte gör det kan det ofta verka som om det finns åtminstone något som talar för slutsatsen. Vi kan alltså ledas in i ett accepterande av något problematiskt genom vaghet.
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
(3) Ledande frågor: När man inte har tillräcklig grund för att göra ett påstående kan man omvandla det till en fråga. “är det sant att du har varit otrogen?” väcker misstankar hos åhörarna trots att talaren egentligen inte gjort någonting annat än att ställa en fråga.
(a) Inbäddade förutsättningar: En specialkategori. Här tvingas man att bekräfta vissa förutsättningar oavsett om man svarar ja eller nej på frågan. Till exempel:
“Har du slutat slå din fru?”
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
(4) Låtsad självklarhet: en saklig argumentation inbjuder till granskning. Ofta kan man undvika denna risk genom att låtsas som att det man säger är bortom allt tvivel. Detta kan ofta göras genom tonlägen och uttryck.
”Det är ju uppenbart att …”
”Till och med en liten unge skulle ju fatta det här!”
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
(5) Vilseledande urval: När någon påpekar något utgår vi från att hen vill visa på något som är värt att nämna. Detta kan utnyttjas i vilseledande syfte. Genom att peka på något som kanske inte alls avviker från normen kan vi fås att tro att det i själva verket gör det.
Utsagan ”Frits var nykter igår!” kan få oss att tro att jag har grava alkoholproblem, till exempel.
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
(6) Vilseledande statistik: Det finns många sätt som statistik kan presenteras på. Man kan till exempel välja att lyfta fram de värden (medel-, median-, eller typvärde till exempel) som bäst stödjer den tes man argumenterar för. Denna metod kan också användas på grafik (kurvor kan se olika ut, branta eller flacka, beroende på fokus etc.). Man kan också göra urval i termer av vissa tidsintervall om man har att göra med en temporal utveckling.
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
Det är Cykeln som är farlig Några läkare vill införa körkort på moped. Anledningen: år 1978 förekom 206 olyckor på vanlig cykel och 64 olyckor på moped b l a n d 1 5 - 1 7 - å r i n g a r . A v s t a t i s t i k e n a t t d ö m a v a r mopedolyckorna betydligt färre än de vanliga cykelolyckorna.
Körkort för moped är endas ett onödigt krångel. Byråkrati har vi tillräckligt med ändå. Däremot bör mopedåldern höjas.
Prickfri mopedist i 26 år (expressen 5 juni 1981)
(7) Humor: ganska ofta används humor som irrationell påverkansstrategi. Om man kan få folk att skratta åt våra skämt (allra helst skämt på motståndarens bekostnad) ökar sannolikheten att få över åhörarna på vår sida. Lyckas vi förlöjliga motståndaren ordentligt kan det till och med gå så långt att denne tappar allt ethoskapital och inte kan få gehör ens för sina vassaste argument.
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
(8) Byta ämne (red herring, ignoratio elenchi): när man har problem med att bemöta motståndarens argumentation är en möjlig strategi att ignorera dennes argument och helt enkelt byta ämne till något annat som man har större utsikter att vinna en debatt om. Allra bäst fungerar den här strategin när man på något sätt kan byta ämne relativt obemärkt, till exempel genom att skenbart länka samman det nya ämnet med det gamla.
”Detta är en viktig fråga som egentligen bara kan besvaras genom att vi sätter in den i ett större sammanhang, nämligen …”
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
(9) Guilt by association (Skämtsamt: reductio ad Hitlerum, reductio ad Breivikum): Vanligen en typ av analogiargument där man påpekar likheter med något som alla tar avstånd ifrån och därigenom försöker få åhörarna att ta avstånd från det man vill argumentera emot.
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
In following this movement towards its end we shall inevitably reach a point beyond which the scene is darkened by the shadow of Hitler. Unfortunately, it does not go without saying that in our examination we must avoid the fallacy that in the last decades has frequently been used as a substitute for the reductio ad absurdum: the reductio ad Hitlerum. A view is not refuted by the fact that it happens to have been shared by Hitler.
(Leo Strauss, Natural Right and History, 1953)
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
Godwins lag (Godwin’s Rule of Nazi Analogies): "As an online discussion grows longer, the probability of a comparison involving Nazis or Hitler approaches 1”. Formulerad av Mike Godwin 1990.
Ett vanligt tillägg lyder: “once such a comparison is made, the thread is finished and whoever mentioned the Nazis has automatically lost whatever debate was in progress”. Man bör dock se upp så att man inte begår argumentum ad logicam (fallacy fallacy, fallacists fallacy) ett felslut gällande relevans. Detta felslut begås genom att man från att man hittat ett felslut i en given argumentation sluter sig till att dess slutsats måste vara falsk (även ett osunt argument kan ha en sann slutsats).
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
(10) Persuasiva definitioner: om man vill få åhörarna att acceptera något kan man försöka få in detta något under en kategori som åhörarna i fråga vill ha genom att omdefiniera det senare.
”Ett arbetarparti är ett parti som för politik för att skapa arbeten och som sänker skatterna för de som arbetar. Därför är Nya Moderaterna ett arbetarparti.”
Ofta signaleras denna typ av omdefinitioner av ord som ”sann”,
”verklig” och så vidare. ”Sann rättvisa är att …”
IRRATIONELLA
ÖVERTALNINGSMETODER
KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR
8: Repetition
TRE CENTRALA BEGREPP
(i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar.
(ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte utsagor. Logiskt styrka har att göra med förhållandet mellan premisserna och slutsatsen.
P1: Frits är kungen av Norge (F) P1: Frits bor i Malmö (S) P2: Kungen av Norge bor i Täby (F) P2: Norge är en monarki (S) C: Frits bor i Täby (F) C: Guld är en metall (S) Maximal logisk styrka Minimal logiskt styrka
(iii) Sundhet: en egenskap som tillkommer argumentet som helhet.
TYPER AV PÅSTÅENDEN
Sanna påståenden Falska påståenden
Logiska sanningar Logiska falskheter
(Ex. PV¬P, A=A) (Ex. P(¬P), A≠A)
Analytiskt sanna satser Syntetiska satser Kontradiktoriska satser (Ex. Alla ungkarlar är ogifta) (Ex. Bilen är röd) (Ex. Det finns en gift ungkarl)
NÖDVÄNDIGA OCH
TILLRÄCKLIGA VILLKOR
(1) Nödvändiga: A är ett nödvändigt villkor för B =df Om B är fallet så måste A också vara fallet.
(2) Tillräckliga: A är ett tillräckligt villkor för B =df Om A är fallet så måste B också vara fallet.
Att ge en definition av något är ofta att ge en uppsättning nödvändiga och tillräckliga villkor (ett bikonditionalt logiskt konnektiv). Om en definition är för vid så påstår den att något är ett tillräckligt villkor som egentligen inte är det. Och om en definition är för snäv så påstår den att något är ett nödvändigt villkor som egentligen inte är det.
(1) Negation (symbol: ¬): förnekar ett påstående, motsvarar vardagsspråkets ”inte”. Tecknet placeras framför det som förnekas. Det förnekade kan vara en komplex sats. En negationssymbol som placeras framför ett påstående negerar detta (även om det redan innehåller en negationssymbol):
¬¬P = P (dubbla negationens lag)
För varje påstående, P (atomärt eller komplext) finns det ett annat påstående, ¬P, som är sant omm P är falskt. (se tabell 3).
FYRA LOGISKA OPERATORER
P ¬P
T F
F T
Tabell 3:
Sanningvärdestabell för negation (¬).
(2) Konjunktion (symbol: &,∧): länkar samman två påståenden, motsvarar vardagsspråkets “och” (notera att t.ex “men” är i logiskt bemärkelse detsamma som
“och”). Tecknet placeras mellan två påståenden (atomära och/eller komplexa). Varje delpåstående kallas för en konjunkt. Notera att den temporala aspekten av satser såsom ”Frits blev full och kräktes”
försvinner.
P&Q (P och Q)
är sann omm både P och Q är sanna (och falsk antingen om P eller Q, eller både P och Q är falska).
(se tabell 4). Detta ger att vi om vi förbinder oss att se P&Q som sann så är vi förpliktade att ta både P och Q som sanna.
FYRA LOGISKA OPERATORER
P Q P&Q
T T T
T F F
F T F
F F F
Tabell 4:
Sanningvärdestabell för konjunktion (&).
(3) Disjunktion: (symbol: V) motsvarar “eller”.
Tecknet placeras mellan två påståenden (atomära och/eller komplexa). Varje delpåstående kallas för en disjunkt. Notera att vi har att göra med ett sk. inklusivt eller (dvs. inte “antingen eller” utan
“åtminstone något av dessa”).
PVQ (P eller Q)
är sann i fallen då P eller Q, eller både P och Q är sanna, annars (dvs. när både P och Q är falska) är den falsk. (se tabell 5). Detta ger att vi om vi förbinder oss att se PVQ som falsk så är vi förpliktade att ta både P och Q som falska.
FYRA LOGISKA OPERATORER
P Q PVQ
T T T
T F T
F T T
F F F
Tabell 5:
Sanningvärdestabell för disjunktion (V).
(4) (Materiell) Implikation (symbol: →) motsvarar
“om… så…”. Notera att implikationer är asymmetriska och att det därför är viktigt att rätt påstående hamnar på rätt sida om operatorn.
Påståendet på vänstersidan kallas antecedenten (försatsen/förledet) och påståendet på högersidan konsekventen (eftersatsen/efterledet).
P→Q (Om P så Q)
är sann omm antingen både P och Q är sanna, P är falsk och Q är sann, eller båda är falska. (se tabell 5).
FYRA LOGISKA OPERATORER
P Q P→Q
T T T
T F F
F T T
F F T
Tabell 8:
Sanningvärdestabell för materiell
implikation (→).
NÖDVÄNDIGA OCH
TILLRÄCKLIGA VILLKOR
’Om och endast om’, en materiell bikonditional (omm, iff, ↔, ‘just in case’), är ett konnektiv i första ordningens logik.
Satser av typen P ↔ Q är sanna om och endast om både P och Q har samma sanningsvärde (dvs. båda är falska eller båda är sanna).
P Q P ↔ Q
T T T
T F F
F T F
F F T
Tabell 2:
Sanningvärdestabell för omm (↔).
(1) Bekräftande av förledet (modus ponens): den vanligaste formen. Utgår från en villkorssats, bekräftar att förledet föreligger och drar sedan efterledet som slutsats. Villkorssatsen innebär att P är ett tillräckligt villkor för Q och om P föreligger så måste Q föreligga.
FORMELL STRUKTUR: EXEMPEL:
(P1): P→Q Om Frits får chips så blir han glad.
(P2): P Frits får chips.
(C): Q Alltså; Frits blir glad.
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA
STRUKTURER
(1) Bekräftande av förledet (modus ponens):
P1: Om kakan innehåller socker, så är den söt.
P2: Kakan innehåller socker.
C: Alltså, Kakan är söt.
P1: Om Sam föddes i Kiruna så är han norrlänning.
P2: Sam föddes i Kiruna.
Alltså: Sam är norrlänning.
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA
STRUKTURER
(2) Förnekande av efterledet (modus tollens): Utgår från en villkorssats, förnekar att förledet föreligger och drar sedan förnekandet av efterledet som slutsats. Villkorssatsen innebär att Q är ett nödvändigt villkor för P och om inte Q föreligger så kan inte P heller vara fallet, alltså måste ¬P gälla.
FORMELL STRUKTUR: EXEMPEL:
(P1): P→Q Om Frits får chips så blir han glad.
(P2): ¬Q Frits är inte glad.
(C): ¬P Alltså fick Frits inte chips.
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA
STRUKTURER
(2) Förnekande av efterledet (modus tollens): Utgår från en villkorssats, förnekar att förledet föreligger och drar sedan förnekandet av efterledet som slutsats. Villkorssatsen innebär att Q är ett nödvändigt villkor för P och om inte Q föreligger så kan inte P heller vara fallet, alltså måste ¬P gälla.
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA STRUKTURER
P Q P→Q
T T T
T F F
F T T
F F T
I det här läget har vi antagit att (P→Q) är sann och att Q är falsk. Den enda raden som tillfredsställer dessa krav är den fjärde och där är även P falsk, alltså i varje instans där (P→Q) är sann och Q är falsk (¬Q är sann) måste P också vara falsk (¬P sann).
(1) Förnekande av efterledet (modus tollens):
P1: Om kakan innehåller socker, så är den söt.
P2: Kakan är inte söt.
C: Alltså innehåller kakan inte socker.
P1: Om Sam föddes i Kiruna så är han norrlänning.
P2: Sam är inte norrlänning.
Alltså föddes Sam inte i Kiruna.
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA
STRUKTURER
(3) Disjunktiv syllogism: Utifrån att alla disjunkter utom en inte föreligger drar man slutsatsen att den återstående disjunkten föreligger.
FORMELL STRUKTUR: EXEMPEL:
(P1): PVQ Jag är hemma eller så är du hemma.
(P2): ¬P Du är inte hemma.
(C): Q Alltså är jag hemma.
Eftersom disjunktion innebär att åtminstone någon av disjunkterna måste vara sann(a) för att den skall vara sann innebär det att vi kan sluta oss till att om PVQ och ¬P är sanna så måste Q vara sann.
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA STRUKTURER
P Q PVQ ¬P Q
T T T F T
T F T F F
F T T T T
F F F T F
P1: Kakan är (antingen) en saffranskaka eller en banankaka.
P2: Kakan är inte en banankaka.
C: Alltså är kakan en saffranskaka.
P1: Antingen snurrar solen runt jorden eller så snurrar jorden runt solen.
P2: Solen snurrar inte runt jorden.
C: Alltså snurrar jorden runt solen.
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA
STRUKTURER
Either the government brings about more sensible educational reforms, or the only good schools left will be private ones for rich kids. The government is not going to carry out sensible educational reforms. So the only good schools left will be private ones for rich kids.
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA
STRUKTURER
(4) Kedjeargument: Genom att flera komplexa påståenden delar vissa (atomära) påståenden så kan de länkas ihop till ett längre argument. Så här:
EXEMPEL:
(P1): Om Alice dricker te så dricker den vita kaninen te.
(P2): Om den vita kaninen dricker te så dricker den galne hattmakaren te.
(P3): Alice dricker te,
(C): Den galne hattmakaren dricker te.
FORMELL SRTUKTUR:
P→Q Q→R
P R
FYRA GILTIGA DEDUKTIVA
STRUKTURER
(1) Förnekande av förledet: Felet ligger i att man blandar ihop nödvändiga och tillräckliga villkor. Den första premissen uttrycker bara ett tillräckligt villkor, inte ett nödvändigt.
FORMELL STRUKTUR: EXEMPEL:
(P1): P→Q Om Frits får chips så blir han glad.
(P2): ¬P Frits får inte chips.
(C): ¬Q Alltså; Frits är inte glad.
’
Jag har andra glädjekällor än chips, de är inte nödvändiga för att jag ska bli glad.
TVÅ FELSLUT
P1: Om kakan innehåller socker, så är den söt.
P2: Kakan innehåller inte socker.
C: Alltså är kakan inte söt.
FEL: Den kan innehålla sötningsmedel
P1: Om Sam föddes i Kiruna så är han norrlänning.
P2: Sam föddes inte i Kiruna.
C: Alltså är Sam inte norrlänning.
FEL: Sam kan till exempel vara född i Umeå
TVÅ FELSLUT
(2) Bekräftande av efterledet: Felet ligger i att man blandar ihop nödvändiga och tillräckliga villkor (igen!).
FORMELL STRUKTUR: EXEMPEL:
(P1): P→Q Om Frits får chips så blir han glad.
(P2): Q Frits är glad.
(C): P Alltså; Frits har fått chips.
Återigen: jag har andra glädjekällor än chips och kan alltså vara glad av andra anledningar.
TVÅ FELSLUT
P1: Om kakan innehåller socker, så är den söt.
P2: Kakan är söt.
C: Alltså kakan innehåller socker.
FEL: Den kan innehålla sötningsmedel
P1: Om Sam föddes i Kiruna så är han norrlänning.
P2: Sam är norrlänning.
C: Alltså är Sam född i Kiruna.
FEL: Sam kan till exempel vara född i Umeå
TVÅ FELSLUT
DEDUKTIVA SLUTLEDNINGAR
Här följer fyra resonemang. Följer slutsatsen ur premisserna? Förklara varför/varför inte.
(a) Om naturalismen är korrekt så kan värdeomdömen testas med empiriska metoder. Naturalismen är inte korrekt. Alltså kan värdeomdömen inte testas med empiriska metoder.
(b) Om moralisk partikularism är felaktig så har McDowell fel. Om McDowell har fel så har Dancy fel.
Moralisk partikularism är felaktig. Alltså har Dancy fel.
DEDUKTIVA SLUTLEDNINGAR
Här följer fyra resonemang. Följer slutsatsen ur premisserna? Förklara varför/varför inte.
(c) Om religiöst baserad etik är falsk så är dygdetik det sätt varpå moralfilosofin bör utvecklas. Religiöst baserad etik är falsk. Alltså är dygdetik det sätt varpå moralfilosofin bör utvecklas.
(d) Om religiöst baserad etik är falsk så är dygdetik det sätt varpå moralfilosofin bör utvecklas. Det är inte så att dygdetiken är det sätt varpå moralfilosofin bör utvecklas.
Alltså är det inte så att religiöst baserad etik är falsk
.
DEDUKTIVA SLUTLEDNINGAR
Här följer två resonemang. Följer slutsatsen ur premisserna? Förklara varför/varför inte.
(e) Om Scully är vetenskapsman så är Mulder en
”believer”. Om Mulder är en ”believer” så är ”the truth out there”. Scully är vetenskapsman, alltså är ”the truth out there”.
(f) Om Sherlock bor i London så bor han i England.
Sherlock bor i England, alltså bor Sherlock i London.
.
