I samarbete med Alpcot AB
”GAMLA SANNINGAR PRÖVAS”
Marknads - insikter - utsikter
Februari 2022
Jonas Olavi, Allokeringschef, Alpcot AB
Uppdaterad per 2022-01-31
REFLEKTIONER
Börsåret började som om det vore en recession vi går till mötes. Framför allt har det varit turbulent på aktiemarknaderna med hög volatilitet som dock kulminerade den 24 januari.
VIX-INDEX TOPPAR UR
Källa: Alpcot, Bloomberg
Många förklaringar har lagts fram där oron kring Ukraina/Ryssland fått en framskjuten plats. Men även kommande åtstramningscykel från den amerikanska centralbanken, FED sägs utgöra orosbränsle.
Andra hävdar att det har med värderingar att göra, ett argument som vi anser är taget lite ur luften, eftersom vi trots allt fått se en multipelkontraktion under föregående år.
Några lyfter fram inflations- och ränteoro, vilket ju delvis har sitt ursprung i centralbanksageranden.
Även Omicronspridningen skapar gnissel, inte minst i de länder där 0-tolerans implementerats, eftersom det påverkar exempelvis knutpunkter som hamnar och liknande med leveransstörningar till följd.
In till att rapportperioden startade har det också förekommit en viss oro för konjunkturstyrkan, där inköpschefsindex vänt ned efter den kraftiga influxen under föregående år.
På aktie- såväl som räntemarknaden förekommer löpande ett antal olika teman som har olika stor betydelse. Dessa teman skiftar och pulserar och kan ibland sammanstråla så att sikten skyms. Så verkar ha skett även denna gång.
Om vi funderar igenom varje ovan tema så kanske det inte verkar så farligt trots allt.
Börjar vi i Ukrainakonflikten kan vi för det första konstatera att det skett truppförflyttningar under hela föregående år. Men förstås blev det väldigt uppenbart när så pass stora trupper till slut samlats längs den ukrainska gränsen.
Att de skulle upptäckas var självklart och själva meningen. Det är lätt att föreställa sig att det hela skulle kunna vara en skenmanöver eftersom chansen att Ryssland lyckas få igenom sina krav måste anses vara liten, åtminstone utan potentiellt kostsamma sanktioner som hämnd.
Skulle Putin ändå få med sig ”något” kanske manövern inte skulle ses som poänglös ur ett ryskt perspektiv och det skulle förstås glädja
marknaderna.
Ett annat alternativ är att trupperna blir kvar, men att det inte blir någon väpnad konflikt, vilket kommer innebära att marknaderna snart nog skakar av sig oron och börjar fokusera på annat.
Ett tredje alternativ är att konflikten leder till väpnad konflikt, vilket förstås kommer att påverka marknaderna negativt, men troligtvis kortsiktigt. I tidigare väpnade konflikter har den krassa aktiemarknaden inte brytt sig särskilt länge, vilket framgår av nedan två tabeller från JP Morgan.
EUROPEISKA BÖRSER UNDER KONFLIKTER
Källa: Bloomberg, JPMorgan
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
09/01/2017 09/01/2018 09/01/2019 09/01/2020 09/01/2021 09/01/2022
AMERIKANSKA BÖRSEN UNDER KONFLIKTER
Källa: Bloomberg, JPMorgan
Varken europeiska eller amerikanska aktier har tappat särskilt mycket efter väpnade konflikter historiskt sett, särskilt när det gått någon månad.
Vi håller förstås tummarna för Ukraina och att konflikten inte eskalerar.
Åtstramningscykeln som FED står inför är så pass välregisserad att det inte borde förskräcka investerarna mer efter senaste FOMC-mötet.
Marknaden tror för närvarande på 5 höjningar i år, vilket landar styrräntan på 1,36 procentenhet.
Samtidigt planeras en minskning av balansräkningen med start till sommaren.
På temat tillväxt kom IMF med en uppdatering av sina prognoser och de skrev ned årets förväntade tillväxt jämfört med sin oktoberprognos av främst två anledningar. Dels har de tagit bort Bidens stimulanspaket (Build Back Better) på $2200 miljarder eftersom det föll i senaten på grund av att demokraten Joe Manchin valde att vända sig emot förslaget. Och dels sänkte de
tillväxtantaganden i Kina där de bedömer att stödet från privatkonsumtionen inte bidrar i samma utsträckning som tidigare antagits.
Detta innebar att deras tillväxtantaganden för 2022 sänktes till 4,4 procent från tidigare 4,9 procent.
IMF menar också att riskerna lutar åt nedsidan där de nämner riskerna för nya covidvarianter, försörjningskedjestörningar, energiprisvolatilitet och lokala löneinflationsspiraler. De menar även
att tillbakadragandet av penningpolitiskt stöd utgör en klar risk, inte minst mot tillväxtmarknader. De sällar sig dock till de många bedömare som anser att det är lämpligt att reducera stöden.
IMF:S JANUARIPROGNOSER
Källa: IMF, januariuppdateringen
Även om riskerna, enl. IMF, ligger på nedsidan så ligger de flesta länder tillväxtmässigt över trend under 2022. På inflationsfronten så höjde de också antagandet om utvecklingen för året eftersom de nu antar att inflationen inte är riktigt så tillfällig till sin natur som tidigare antagits (vilket motiverar åtstramningar från centralbankerna).
Främst handlar det om att de tror att energipriserna kommer vara förhöjda. De
noterade även att inflationsförväntningarna kommit ned något den senaste tiden under antaganden att försörjningskedjeproblemen successivt avtar, liksom de faktum att allt fler centralbanker drar i handbromsen.
Glädjande nog så höjdes tillväxtprognosen för 2023 något och uppgår enligt IMF till 3,8 procent från tidigare 3,6 procent.
Vänder vi blickarna tillbaka till centralbankspolitik, eftersom detta skapar största friktionerna på kapitalmarknaderna, så pågår en intensiv debatt bland strateger runt om i världen. Ena lägret menar på att det vi ser nu påminner om tidigare
höjningscykler, under vilka aktiemarknaderna inte tog särskilt mycket skada, medan andra menar att det inte är de senaste perioderna man skall
Table 1. Overview of the WEO (Percent change, unless noted otherwise)
Estimate
2020 2021 2022 2023 2022 2023
World Output –3,1 5,9 4,4 3,8 –0,5 0,2
Advanced Economies –4,5 5,0 3,9 2,6 –0,6 0,4
United States –3,4 5,6 4,0 2,6 –1,2 0,4
Euro Area –6,4 5,2 3,9 2,5 –0,4 0,5
Germany –4,6 2,7 3,8 2,5 –0,8 0,9
France –8,0 6,7 3,5 1,8 –0,4 0,0
Italy –8,9 6,2 3,8 2,2 –0,4 0,6
Spain –10,8 4,9 5,8 3,8 –0,6 1,2
Japan –4,5 1,6 3,3 1,8 0,1 0,4
United Kingdom –9,4 7,2 4,7 2,3 –0,3 0,4
Canada –5,2 4,7 4,1 2,8 –0,8 0,2
Other Adv anced Economies 3/ –1,9 4,7 3,6 2,9 –0,1 0,0
Emerging Market and Developing Economies –2,0 6,5 4,8 4,7 –0,3 0,1
Emerging and Dev eloping Asia –0,9 7,2 5,9 5,8 –0,4 0,1
China 2,3 8,1 4,8 5,2 –0,8 –0,1
India 4/ –7,3 9,0 9,0 7,1 0,5 0,5
ASEAN-5 5/ –3,4 3,1 5,6 6,0 –0,2 0,0
Emerging and Dev eloping Europe –1,8 6,5 3,5 2,9 –0,1 0,0
Russia –2,7 4,5 2,8 2,1 –0,1 0,1
Latin America and the Caribbean –6,9 6,8 2,4 2,6 –0,6 0,1
Brazil –3,9 4,7 0,3 1,6 –1,2 –0,4
Mex ico –8,2 5,3 2,8 2,7 –1,2 0,5
Middle East and Central Asia –2,8 4,2 4,3 3,6 0,2 –0,2
Saudi Arabia –4,1 2,9 4,8 2,8 0,0 0,0
Sub-Saharan Africa –1,7 4,0 3,7 4,0 –0,1 –0,1
Nigeria –1,8 3,0 2,7 2,7 0,0 0,1
South Africa –6,4 4,6 1,9 1,4 –0,3 0,0
World Trade Volume (goods and services) 6/ –8,2 9,3 6,0 4,9 –0,7 0,4
Adv anced Economies –9,0 8,3 6,2 4,6 –0,7 0,6
Emerging Market and Dev eloping Economies –6,7 11,1 5,7 5,4 –0,7 0,0
Commodity Prices (US dollars)
Oil 7/ –32,7 67,3 11,9 –7,8 13,7 –2,8
Nonfuel (av erage based on w orld commodity import 6,7 26,7 3,1 –1,9 4,0 –0,4 Consumer Prices
Adv anced Economies 8/ 0,7 3,1 3,9 2,1 1,6 0,2
Emerging Market and Dev eloping Economies 9/ 5,1 5,7 5,9 4,7 1,0 0,4
Year ov er Year
Difference from October 2021 WEO Projections 1/
Projections
jämföra med. De sistnämnda menar att det beror på den ovanligt höga inflationen och senast det hände såg förutsättningarna helt annorlunda ut.
ÅRSDATA VISAR PÅ STIGANDE INFLATION
Källa: Bloomberg
Debatten om att inflationen är övergående eller inte är förvisso pausad på obestämd tid, men tittar vi lite noggrannare på amerikansk data, eftersom det är det marknaden tittar mest på, så kan vi konstatera att år över år siffrorna ser fortsatt uppåtsträvande ut, medan månad över månad ser ut att gå mot en tillbakagång.
MÅNADSDATA VISAR PÅ FALLANDE INFLATIONSTRYCK
Källa: Bloomberg
Klart är i alla fall att inflationen, som är högre och av mer aggressiv art i USA än i andra utvecklade ekonomier, är ett problem.
Eftersom den amerikanska centralbanken nu skall försöka sig på konststycket att stampa ut
inflationen utan att stampa sönder konjunkturen kan det vara intressant att se vad som hänt i tidigare höjningscykler.
SÅ HÄR GICK DET TIDIGARE
Källa Bloomberg
Upp till höjningstillfällena så var det de mer tillväxtorienterade sektorerna (industri, material, teknologi) som gick starkt och de mer
värdebetonade (finans, hälsovård, dagligvaror, fastigheter) sektorerna som gick svagt. Efter höjningarna så bytte ledarsektorerna plats med förlorarsektorerna, något vi upplevt senaste månaden, några månader innan höjningarna startat i USA.
OM DET INTE ÄR KRIGSHOT,
INFLATIONSHOT, RÄNTEHÖJNINGSHOT, TILLVÄXTORO ELLER SVAGA RAPPORTER, KAN VOLATILITETEN FÖRKLARAS PÅ ANNAT SÄTT?
Det är många som deltar på börserna, dels vi vanliga placerare som försöker samla på oss så mycket av riskpremien som börsen kan erbjuda genom att ta informerade placeringsbeslut i enskilda aktier till aktörer som inte är intresserade av de underliggande bolagen utan bara försöker tjäna pengar på rörelser. Ofta är rörelserna sådana som de själv är med och skapar. Dessa strategier brukar benämnas systematiska strategier och kan exempelvis vara målvolatilitetsstrategier, risk parity-strategier och CTA:s. Det som de har gemensamt är att hög volatilitet skapar extra säljtryck. Förutom att förstå vad dessa strategier kan föra med sig är det också viktigt att läsa av optionsmarknaden, och om s.k. gamma är positivt eller negativt. (Gamma = förändringen i delta.
Delta = hur mycket priset på optionen förändras när underliggande aktie förändras). Om gamma är negativt, som det är för närvarande innebär det att optionsutställaren måste sälja mer aktier ju mer kursen sjunker för att täcka sin riskposition, vilket skapar ytterligare säljtryck i marknaden.
Så att bara säga att marknaden steg eller sjönk för att en viktig aktie steg eller sjönk eller en viktig nyhet nådde marknaden och därmed påverkade marknaden är ett kraftigt förenklat påstående.
Om vi ger oss på ett försök att läsa av marknadens uppfattning om risk så kan vi konstatera att VIX- index handlas högt, men är på väg ned samtidigt som Skew-index handlas relativt lågt. Båda dessa index visar implicit volatilitet om 30 dagar. VIX läser av detta på optioner som är ”in-the-money”
medan skew läser av på optioner som är ”out-of- the-money”. Framför allt skewindex är intressant eftersom ett högt värde berättar att många är oroliga för en större sättning, medan ett lägre värde innebär att uppfattningen om stora rörelser minskat. Just nu, när detta skrivs, ser det troligare ut för en uppstuds på marknaderna än fortsatt fall.
Men detta kan snabbt förändras förstås.
RISKMÅTTEN VISAR NGT LÄGRE STRESS
Källa: Bloomberg. Vix=grön, skew=svart, S&P500=rosa.
Svårigheten för många placerare har varit
rotationen mellan sektorer och mellan aktier som tidigare var vinnare och nu vänt till att vara förlorare och vice versa.
Faktum är att spreaden mellan de sektorer som varit bäst/sämst är den högsta sedan 2002, vilket är ett tecken på stor osäkerhet.
SKILLNAD MELLAN BÄSTA & SÄMSTA SEKTORERNA
Källa: SPDJIndices
Samtidigt har exempelvis Nasdaq haft en väldigt ovanlig utveckling där 1600 bolag av 3144, dvs hälften av alla bolag, noteras 50 procent lägre jämfört med sina 52-veckors högsta, vilket det var 13 år sedan det inträffade senast.
JOBBIGT PÅ NASDAQ
Källa: Portfolio123
En förklaring till att amerikanska aktier drabbats mer än många andra marknader beror på att en större andel av bolagen är ”känsligare” för stigande räntor, snyggt åskådliggjort av Goldman Sachs som beräknat aktiers ”duration”.
HÖGRE RÄNTEKÄNSLIGHET I USA
Källa: Goldman Sachs
Avslutningsvis kring sentiment kan en graf från Callum Thomas på TopdownCharts sätta
riskuppfattningen i ett perspektiv där man dels kan konstatera att euforin kylts av och kan motivera en studs uppåt, men också att vi fortfarande befinner oss på höga nivåer i ett historiskt perspektiv.
EUFORIN HAR KYLTS AV
Källa: TopdownCharts
VAD SÄGER BOLAGEN?
Nu är det rapportsäsong och även om vi inte kommit så långt än så går det att läsa av tidiga tecken. Bilden som målas upp kring utsikterna är ljus. Även om en del bolag klagar på
leveransstörningar och komponentbrist så ser efterfrågeläget starkt ut. Majoriteten har också slagit marknadens förväntningar, men alla har inte belönats med stigande kurser, vilket snarast visar hur stressad marknaden varit på senare tid.
RAPPORTDATA TOM 28/1
Källa: Bloomberg
I USA har bolagen i genomsnitt slagit vinstprognoserna med 5 procent och
försäljningsprognoserna med 3 procent, medan bolagen i Sverige slagit vinstprognoserna med i genomsnitt 3 procent men försäljningsprognoserna med 6 procent. Detta får betecknas som en god start.
ALLOKERINGSSYN
Efter en kraftig impuls i marknaden handlar allokeringsstrategin om att utvärdera om huruvida risken skall dras ned eller inte. Det är ju dock sällan en bra strategi att minska risken i impulsen, eftersom man då står risken att missa en eventuell uppstuds. Givet att humöret lättar kortsiktigt blir det intressant att studera dels sentimentets skiftningar och dels faktiska nivåer på aktier och index. Vi tassar därför varsamt fram och gör få förändringar efter januarisättningen.
ALLOKERING TILLGÅNGSKLASSER
Källa: Alpcot AB
Trots att just svenska och amerikanska aktier tappat mes senaste månaden väljer vi att kvarstå med dessa båda marknader som de vi föredrar.
ALLOKERING REGIONER
Källa: Alpcot. I lokal valuta.
USA Sverige Europa Andel som rapporterat 16% 13% 15%
Vinstöverraskning 5% 3% -4%
Försäljningsöverraskning 3% 6% 6%
Vinstökning 31% 283% 89%
Försäljningsökning 17% 9% 18%
Tillgångsfördelning -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
Aktier -6.6 -6.6 -1.1 k k k
Obligationer -1.8 -1.8 -1.2 m m k
Kassa n.m. n.m. n.m. g g g
Alternativa investeringar 0.0 0.0 0.1 g k k
Regionala aktier -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
Norden -12.7 -12.2 -4.5 g k k
Europa -6.5 -6.0 -3.6 g k k
USA -7.0 -7.0 0.8 k k k
Japan -7.4 -7.6 -4.3 m m k
Tillväxtmarknader -3.3 -3.3 -4.3 g m k
KURSUTVECKLING REGIONALA MARKNADER, I USD
Källa: Alpcot AB, Bloomberg
Samtliga nordiska börser har rekylerat, men givet den norska börsen tyngd mot energi (olja) torde den utvecklas något mer stabilt än övriga börser.
Svenska börsen har fått mest stryk, vilket utifrån bolagsrapporterna inte känns helt motiverat, samtidigt som exportandelen är bland de högsta, vilket i sig förklarar underavkastningen eftersom det uppenbarligen finns en oro för tillväxten när centralbankerna drar tillbaka stöden när konjunkturerna redan toppat tillväxtmässigt.
KURSUTVECKLING NORDISKA AKTIEMARKNADER
Källa: Alpcot AB, Bloomberg
ALLOKERING SÅ IN I NORDEN
Källa: Alpcot, Bloomberg.
Tillväxtmarknader är de som gått minst dåligt, vilket inte brukar vara fallet när dollarn stärks som den gör nu. Vi gör en liten förändring där vi tar ned ryska aktier till neutral och latinamerikanska aktier upp till undervikt från maximal undervikt.
Ryska aktier bör bli intressanta givet att vi får en
fredlig lösning, hur den nu kommer gestalta sig.
Den ryska börsen har en hög följsamhet med oljepriset men har kopplats ifrån i spåren av den ryska aggressionen.
ALLOKERING PÅ TILLVÄXTMARKNADER
Källa: Alpcot, i USD
STOR SKILLNAD MELLAN TILLVÄXTMARKNADER
Källa: Alpcot, Bloomberg.
STILALLOKERING
Källa: Alpcot. I lokal valuta
Stilallokeringen har denna gång varit svårare än normalt eftersom rörelserna inte styrs av fundamentala faktorer utan av flöden. Inom värdestilar så neutraliserar vi länderna till neutral viktning. Vi graderar upp stora bolag på bekostnad av små bolag givet volatiliteten, samtidigt som vi neutraliserar övervikten i momentum mot undervikten i lågvolatilitetsaktier.
80 90 100 110 120 130 140
Sverige EU USA Japan EM
90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 140
Sverige Norden Norge Finland Danmark
Norden -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
- Finland -8.4 -7.9 -4.0 k k k
- Norge -4.4 -4.6 -1.9 k k k
-Danmark -14.0 -13.5 -3.4 k k k
- Sverige -15.3 -15.3 -5.7 k k k
Tillväxtmarknader -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
- Latinamerika Upp 5.2 5.2 0.2 m m m
- Asien -4.3 -4.3 -5.1 m m k
- Östeuropa ex Ryssland -2.3 -1.7 -4.7 k k m
-Ryssland Ned -11.8 -11.8 0.4 g k k
80 90 100 110 120 130 140
Latinamerika Asien Östeuropa Ryssland Kina
Aktiestilar -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
GLOBAL GROWTH -11.9 -11.9 -0.9 k k k
-US Growth -11.8 -11.8 1.0 k k k
-EU Growth -12.3 -11.7 -5.0 k k k
-Nordic Growth I $ -14.5 -14.5 -4.6 g k k
GLOBAL VALUE -2.1 -2.1 -0.4 k k k
-US Value -3.5 -3.5 0.4 g k k
-EU Value Upp 0.8 1.3 -2.0 k k k
-Nordic Value I $ Ned -5.2 -5.2 -3.0 g k k
GLOBAL MOMENTUM Ned -10.2 -10.2 -0.9 k k k
-US momentum -11.7 -11.7 0.4 k k k
-EU Momentum -10.1 -9.6 -3.8 g k k
GLOBAL LARGE CAP Upp -6.6 -6.6 -0.4 k k k
-US Large cap -7.7 -7.7 0.7 k k k
-EU Large Caps -4.9 -4.4 -3.2 k k k
-Nordic Large Cap -10.7 -10.2 -3.4 k k k
GLOBAL SMALL CAP Ned -9.6 -9.6 -2.0 k k k
-US Small Cap -12.3 -12.3 -1.0 k k k
-EU Small Cap -9.8 -9.3 -4.2 g k k
-Nordic Small cap -14.4 -14.4 -4.9 g k k
GLOBAL LOW VOLATILITY Upp -6.6 -6.6 -1.2 g k k
-US Low Volatility -5.5 -5.2 -0.4 k k k
-EU Low Volatility -6.6 -6.1 -2.9 k k k
-Nordic Low volatility -7.1 -6.6 -3.6 g k k
VÄRDE LEDER PÅ 12 MÅNADER
Källa: Alpcot, Bloomberg
ALLOKERING GLOBALA RÄNTOR
Källa: Alpcot, i lokal valuta
Inom räntebenet kvarhåller vi rådande allokerings- fördelning som innebär att vi är försiktiga med lång duration, eftersom ett uppåt-tryck på långräntorna orsakar latenta förluster för obligationer med lång duration.
Lämplig exponering är då selektiva krediter, korträntor samt realräntor.
Inom svenska räntor finns det begränsade möjligheter om man agerar inom de obligationer som erbjuder lägst risk. Vi föredrar dock realräntor framför statsobligationer.
ALLOKERING SVENSKA RÄNTOR
Källa: Alpcot
ALLOKERING ALTERNATIVA TILLGÅNGAR
Källa: Alpcot, i lokal valuta
Inom alternativa tillgångsslag ser vi fastigheter som kortsiktigt mest utsatta, men i tidigare
höjningscykler har faktiskt fastigheter, efter den initiala chocken, utvecklats starkare än många andra tillgångsslag, vilket vi bedömer kan komma att ske även denna gång. Svenska fastigheter har ett stort utländskt ägande och även om utländska placerarna haft ett hat-kärleksförhållande till just svenska fastigheter så ser vi konjunkturellt stöd för fortsatt gynnsam substansvärdestillväxt vilket bör fortsätta att attrahera investerare.
OLJEPRISET KLART ÖVERKÖPT
Källa: Bloomberg, Alpcot
Råvarupriser har generellt stigit i takt med att dollarn stärkts och oron kring Rysslands aggressioner tilltagit. Som vi tidigare hävdat finns det många politiska möjligheter att påverka energipriser, inte minst det vi ser i Sverige där någon form av energinota skall gå tillbaka till elkonsumenterna, dock ännu oklart när och hur mycket. Gissningsvis kommer en eventuell elcheck oss tillhanda när den behövs som minst, vilket möjligen kan stödja konsumtionen av varor framåt sommaren!?
VALUTASYN
Källa: Alpcot, i USD.
Eftersom dollarn är gyrot kring vilket alla andra valutor får förhålla sig till ser dollaruppgången möjligen något ansträngd ut. Samtidigt ligger FED tidigare i sin höjningscykel än exempelvis ECB och BOJ. Detta borgar för att efterfrågan knappast kommer minska, särskilt som vi genomlevt en risk- off-period senaste månaden.
90 95 100 105 110 115 120 125
Tillväxt Värde Momentum Stora
Små Låg volla Världen
Globala räntor -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
Statsobligationer -1.8 -1.8 -1.2 m m k
Investment grade -2.0 -2.0 -1.1 m m k
-US IG -3.3 -3.3 -0.9 g g k
-EU IG -2.7 -2.2 -2.0 g m k
High Yield -2.6 -2.6 -1.1 g k k
-US HY -2.8 -2.8 -1.3 g k k
-EU HY -3.0 -2.5 -2.4 g k k
E. M. Obligationer -2.6 -2.6 -0.3 k m k
-EM Lokal valuta -12.2 0.0 -1.3 m m m
-EM Hårdvaluta -3.0 -2.9 -0.3 k m k
Räntor (Sverige) -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
OM Stockholm OMRX T-Bond -4.7 -4.8 -2.8 m m k
OM Stockholm OMRX T-Bill -4.1 -4.1 -2.5 m m m
OMX Real Ränta -4.9 -5.0 -2.9 k k k
OMRX Municipal Bond -4.4 -4.4 -2.6 m m k
Alternativa investeringar -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
Global REITS Ned -6.1 -6.1 -1.0 g k k
EU Reits -5.5 -5.0 -1.3 g k k
US Reits -8.1 -8.1 -0.3 k k k
Nordic Reits -16.8 -16.8 -4.1 k k k
Commodities 8.1 8.1 1.7 k k k
Precious metals -2.9 -2.9 -4.0 m m k
Industrial metals 3.5 3.5 -2.7 m k k
Energy 19.5 19.5 7.5 k k g
Global Hedge fund Upp -2.1 -2.0 -0.4 k k k
Macro/CTA -2.0 -1.8 0.4 g k k
Event Driven -1.4 -1.3 -0.6 g k k
Relative Value Arbitrage -1.2 -1.1 -0.6 g k k
Valutor (jfrt USD) -- - 0 + ++Förändring I År 1M 5D Rörelse Trend 1Y Trend 5Y
SEK 4.0 4.0 2.5 k k k
EUR vs SEK 2.1 2.6 0.8 g k k
EUR -1.9 -1.4 -1.7 g m k
USD 1.7 1.1 1.7 g k m
US-DOLLAR
Källa: Bloomberg, Alpcot
RÅDGIVNA PORTFÖLJER
Alpcot tar fram förslag på rådgivna fondportföljer för de olika försäkringsbolag som Tydligas rådgivare har kunder hos. Dessa finns valbara i olika SRRI-risk i Alpcots digitala portal.
Portföljsammansättningen och de enskilda fonderna tas fram och väljs på de antaganden om förväntad avkastning och korrelationssamband, för de olika tillgångsslag och marknader som
underliggande förekommer i fondportföljerna, och som Alpcot gör i en årlig strategisk genomgång.
Själva portföljsammansättningen och därmed de procentandelar som föreslås, optimeras utifrån modern portföljteori, för att risk och
avkastningsförväntningarna skall hamna så nära de valda SRRI-riskerna som möjligt, hänsyn taget till koncentrationsrisker. Det finns i dagsläget 4 portföljrisknivåer, 3, 4, 5 och 6 enligt SRRI-skalan.
De diskretionära portföljerna återges inte i denna publikation utan sker separat till kunderna på kvartalsbasis.
Alpcot
I Alpcotportföljen har fjolårsvinnarna Odin Sverige och Danske Banks småbolagsfond tagit mest stryk i början av året, medan Sparinvests etiska globalfond klarat sig väldigt väl i turbulensen. Vi väljer att hålla kvar nuvarande fonduppsättning.
Länsförsäkringar
I LF-portföljen gör vi ett mindre byte genom att ersätta BNP Aqua med Blackrock Natural Resources. Råvaror gynnas i ett klimat när både inflation och efterfråga stiger och Blackrocks fond ger oss en mer direkt exponering mot råvaror.
SEB:s Sverigefond är den i portföljen som tagit mest stryk, men vi ser samtidigt en god potential i fonden när volatiliteten sjunker.
Futur
I Futurportföljen har Odins Sverigefond fått mest stryk, men vi ser goda möjligheter för en comeback när volatiliteten lagt sig. Vi gör inga förändringar bland fonderna denna månad.
SEB
I SEB-portföljen drabbades Sverigefonden och Småbolagsfonden från SEB av de största bakslagen, medan gott tillskott kom från Vontobels
råvarufond. Vi gör inga förändringar i portföljen utan nuvarande laguppställning får nytt förtroende.
Skandia
I Skandiaportföljen har Odin Sverige tappat mest under turbulensen medan Blackrocks råvarufond levererat positiv avkastning. Vi ger nuvarande uppställning nytt förtroende.
Folksam
I Folksamportföljen hade Odin Sverige det mest kämpigt under månaden medan Schroders Frontier Markets klarade sig bäst. Vi ger nuvarande
uppsättning en ny chans för februari.
Movestic
I Movesticportföljen har Blackrocks teknikfond fortsatt att lagga medan Franklin India levererat positiv avkastning. Vi byter ut Blackrockfonden och väljer att satsa på M&G High Dividend Yield som vi bedömer kommer fortsätta leverera en jämnare avkastning till lägre risk.
SPP
I SPP-portföljen har Odins Sverigefond laggat mest, men vi ser samtidigt en god potential i fonden när volatiliteten lägger sig. Vi gör ett byte på
globalfondsfronten där vi byter ut Delphi Global mot Alpcot Equities vars portfölj vi ser större uppsida i.
ALPCOT EQUITIES & VALBARHET Alpcot Equities har glädjande nog kommit med även på SPP:s fondplattform för försäkringar per
januari 2022! Detta gör att vi nu finns på de flesta av landets ledande försäkringsplattformar och är därmed valbara i dessas försäkringslösningar.
Källa: Alpcot AB
FÖRÄNDRINGAR I ALPCOT EQUITIES Under januari har vi fortsatt att kämpa med att göra portföljen mindre volatil genom att fokusera på framgångsrika företag vars aktie också uppvisar lägre volatilitet. Bland annat har vi investerat i franska konsultjätten Cap Gemeni, Volvo Cars, Sandvik samt Ericsson. De två sistnämnda investerade vi i eftersom vi gillade bolagens rapporter och vars verksamhetsutsikter ser goda ut under 2022.
Vi har fyllt på i SBB samt i Truecaller under månaden.
SBB går från klarhet till klarhet och verksamheten förädlas i snabb takt, samtidigt som finansieringen blir allt grönare. Vi räknar med fortsatt högt tempo i verksamheten och en fortsatt god substansvärdestillväxt.
Truecaller som förvisso är högt värderat gillar vi eftersom tillväxten är mycket hög och bolaget är en av de stora plattformarna i världen (där Indien står för merparten). Bolaget kom med en omvänd vinstvarning under månaden där de menade att utvecklingen under fjärde kvartalet överträffade analytikernas prognoser med hela 50-60
procentenheter. Det som utvecklas särskilt väl är annonsplattformstjänsterna. Beskedet har fått analytikerna att höja estimaten med 34 procent för vinstprognosen och försäljningsprognosen med några procentenheter. Vi ser mer fram emot rapporten den 23e februari än vad vi noterar att en del kortsiktigare tidiga investerare gör.
Volvo Cars är intressant eftersom vi bedömer att försäljningen bör kunna öka väl i år när
komponentbrisen successivt avtar, samtidigt som Polestar kommer noteras genom en Spac under
året. Hamnar värderingen norr om $20 miljarder finns det ytterligare god värderingspotential i Volvo. Målet för Volvo Cars är att sälja 1.2 miljoner bilar 2025 varav 50 procent skall vara elektriska och med en rörelsemarginal på 8-10%.
Volvo drar samtidigt nytta av huvudägaren Geelys ekosystem, vilket vi bedömer skapar en
konkurrensfördel gentemot flera andra konkurrenter.
Cap Gemeni är en fransk IT/strategi-konsult med dominerande ställning i Europa och är en av de 10 största globalt sett. Bolaget har en bred
exponering mot digitalisering där moln och digital transformering står för >65% av intäkterna.
Nyckeltalen lär förbättras för bolaget framgent och förhoppningen är att de närmar sig Accenture som är ledaren i branschen. Bolaget höjde nyligen sina prognoser för 2021, vilket vi ser fram emot att stämma av i samband med rapporten den 14e februari. Vi gillar bolaget som har låg konjunkturell risk till attraktiv värdering och med lönsam tillväxt.
Flera strukturella trender agerar medvind, som exempelvis klimatomställningskonsulting.
Vi har sålt Addlife, vars verksamhet vi gillar, men där aktien handlats under kraftigt förhöjd
volatilitet, något vi ville försöka minska.
Vi har även sålt av Volkswagen vars aktie förvisso inte kan beskyllas vara volatil, men aktien har haft chansen att visa framfötterna en längre tid och har inte levererat, varför vi växlade över till Volvo Cars istället.
UTVECKLING UNDER JANUARI
Januari har varit en kämpig månad där volatiliteten har varit hög. Framför allt drabbades
halvledarbolagen av stora nedgångar, dock inte på fundamentala grunder, utan snarare på flöden.
Fondens mest defensiva innehav såsom banker och lågt värderade fordonsbolag mäktade med
uppgångar under månaden och om man skall dra någon slutsats om månaden så var det att tillväxtbolag handlades ned medan lågvärderade värdebolag handlades upp. Fonden har en profil där momentum premieras, men i tider av snabba rotationer är det svårt hinna rotera till nya bolag med bättre momentum. Vi är egentligen
indifferenta kring vilka bolag som skall ingå i fonden
eftersom Alpcot Equities inte är en bransch- eller sektorfond. I momentummodellen så premieras fundamentalt och tekniskt starka bolag, så när fundamentat i bolagen fortfarande ser bra ut så blir det mer av tekniska rotationer, vilka är notoriskt svåra att få rätt på. Risken är att man står med en portfölj med fundamentalt svaga bolag, men som tillfälligt uppvisar teknisk styrka. Som väl är pågår dessa intensiva rotationer under en begränsad tid.
Vår bedömning är att så blir fallet också denna gång.
RAPPORTKOMMENTARER
Den 18e kom investmentbanken Goldman Sachs med ett resultat som inte riktigt föll investerarna på smaken. Anledningen var att kostnaderna steg mer än väntat och som ett resultat av högre kompensationer när GS lockat till sig och försökt bibehålla sina värdefulla medarbetare. Trots att banken tagit marknadsandelar under året inom aktie-, ränte-, valuta- och råvaruhandel riktades fokus mot de stigande kostnaderna, vilka gjorde att vinstestimaten denna gång var högre än utfallet.
Sista kvartalet uppvisade ett något lägre tempo i vinstutvecklingen för aktiehandeln än för konkurrenterna vilket tillsammans med de högre kostnaderna pressade kursen. Samtidigt steg intäkterna mer än väntat, men denna gång föll fokus på kostnaderna. Härnäst väntas en uppdatering kring bankens långsiktiga mål som sattes 2020, vilket kommer ske i februari.
Den 19e rapporterade halvledarbolaget ASML en vinst överstigande estimaten i marknaden, medan försäljningen kom in marginellt lägre. Att de guidade för en lägre försäljningstakt för första kvartalet relativt de prognoser som marknaden antagit pressade aktien, trots att årsprognosen kvarhölls i nivå med gällande års estimat. Bolaget nämnde att efterfrågan ligger långt över vad de hinner leverera och de har som mål att sälja 55 EUV-maskiner (extreme ultraviolett), vilket tidigare kommunicerats och nu upprepades.
Eftersom de har 100 procents marknadsandel på EUV-maskiner kan ASML sätta de priser de vill, vilket bör vara gynnsamt för marginalutvecklingen.
Som tur var så påverkade en brand i en fabrik i Berlin inte produktionen i så stor utsträckning som befarat, vilket var ett orosmoment bland
analytikerna. Om något år beräknas bolaget kunna leverera maskiner (till Taiwan Semiconductor
Manufacturing) som möjliggör tillverkning av chip så små som 1,5 nanometer.
Den 20e kom Sandvik med en för ovanlighetens skull i det närmaste fläckfri rapport. Imponerade mest gjorde orderingången och det optimistiska VD-ordet. Främst var det affärsområdet SMR (Sandvik Mining & Rock Solutions) som uppvisade styrka, medan SMM (Sandvik Manufacturing and Machining Solutions) kom in mer i linje med prognoserna, utom på den starka orderingången där bland annat en god efterfrågan kom från flygsegmentet, om än från låga nivåer. Efter rapporten belönades bolaget med höjda estimat och riktkurser.
Den 21a rapporterade informations- och analysjätten IHS Markit ett rekordresultat för både kvartalet och året, över
konsensusprognoserna och kunde med sin ocykliska verksamhet (73 procent av intäkterna är återkommande) uppvisa tillväxt inom samtliga 4 segment. De menade också att 2022 startat starkt.
Bolaget meddelade samtidigt att sammanslagningen med S&P Global beräknades ske i mars i år. Såväl upp- som mindre nedjusteringar av prognoser gjordes och summan innebar faktiskt en marginell sänkning av estimaten för 2022.
Även Investor rapporterade den 21a och kunde uppvisa en bättre substansvärdestillväxt än börsen, vilket är en god avstämningspunkt för ett
investmentbolag. För ett bolag som Investor är det inte lika relevant att titta på nyckeltal såsom för ett bolag med tillverkning, utan substansvärdestillväxt och utdelning blir naturligen de punkter som checkas av. Förutom den bättre utvecklingen än för börsen var det glädjande att se att utdelningen faktiskt var högre än de förväntningar som låg i marknaden, vilket också visar att bolaget dels har de finansiella resurserna att höja utdelningen, men också framtidsoptimism nog att dela ut pengar.
Den 25e rapporterade Ericsson och som visade sig vara i fin form genom att dels slå
marknadsestimaten på såväl försäljning, vinst som bruttomarginal och dels höja prognoserna för RAN-marknaden (Radio Access Networks) och utdelningen med 25 procent till 2.50kr. Bolaget såg goda möjligheter att nå sitt långsiktiga ebitda- marginalmål om 15-18 procent, exklusive det Vonage-relaterade segmentet inom 2-3 år, nu 14,6 procent. Efter rapporten haglade estimathöjningar
och lovord, även om ägaren Cevian genom Christer Gardell tyckte de kunde öka takten ytterligare.
Kortföretaget American Express rapporterade den 25e och slog med råge analytikernas
vinstestimat, samtidigt som de guidade upp klart över förväntningarna för 2022.
Kreditkortsverksamheten hade utvecklats starkt under kvartalet och bolagets arbete med att dels behålla kunder och dels rekvirera nya hade fallit väl ut. Rapporten utlöste en våg av främst höjningar av estimaten och aktien tog ett välförtjänt skutt på rapportdagen.
Microsoft rapporterade den 26e och trots att bolaget är en av giganterna bland techbolagen lyckades de ändå växa verksamheten som om vore det ett start-up. Den lite hemliga
molnverksamheten (de redovisar väldigt lite uppdelat) Azure går som tåget och bolaget menade på att dess tillväxtbidrag skulle bli stort för 2022 och framåt eftersom de tagit många nya kontrakt, har starkt momentum i Microsoft 365, samt har bra fart i sin hybridmolnsmanagementtjänst som heter Arc. Bolaget hade strax innan rapporten lagt ett bud på $75 miljarder på spelutvecklaren Activision Blizzard som bland annat står bakom Call of Duty, Overwatch och Candy Crush bland andra. Denna verksamhet, som förvisso var ett kostsamt förvärv om det går igenom, kommer kunna göda Xbox och Game Pass-verksamheten under lång tid framöver. I den sistnämnda sa sig Microsoft nu ha 25 miljoner medlemmar. Självklart höjdes estimaten för bolaget och marknaden gjorde tummen upp, precis som vi.
Tesla rapporterade efter stängning den 26e och lyckades slå högt ställda marknadsförväntningar på såväl vinst som försäljning. Faktum är att vinsten egentligen var högre än det rapporterade eftersom Elon Musks optionsaffärer utlöst skattekostnader, vilket sänkte rapporterade resultatet med omkring 30 cent/aktie. Det marknaden dock tog mer fasta på var att fabrikerna inte kördes på full kapacitet p.g.a. komponentbrist och att det inte skulle komma vare sig någon eltruck eller billig elbil i år.
Bolaget stod dock på sig vad beträffar framtidsutsikterna och när komponentbristen lättar lär försäljningen ta fart igen, eftersom efterfrågan fn överstiger produktionen. Få ändrade sina rekommendationer med anledning av
rapporten men de flesta höjde sina riktkurser och vinstestimat.
Den 26e rapporterade franska halvledarbolaget Soitec sitt bästa kvartalsresultat någonsin. Och bolaget lyckades med näppe slå uppenbart höga estimat. Den 20 januari meddelade bolaget överraskande att nuvarande VD, vars kontrakt går ut 2022 inte skulle få förnyat förtroende och en utomstående VD-rekrytering presenterades. Detta fick ledningsgruppen att gå i taket och dessutom få dem att författa ett syrligt uttalande om, enligt dem, det kupp-artade VD-bytet. Efter att parterna satt sig ned och diskuterat så framkom det att ersättningsprocessen hade pågått i 2 år, och där sedan styrelsen fattade ett beslut om
nyrekryteringen istället för andra alternativ.
Eftersom detta framstod som ett governance- problem (G:et i ESG) så flaggades det rött lite här och var och aktien sjönk kraftigt på beskedet. På rapportkonferensen diskuterades frågan nästan mer än det fina resultatet, men vår bedömning är att argumenten kring VD-bytet fick gehör för styrelsens yttersta ambition att skapa bästa möjliga förutsättningar för Soitec som för närvarande är inne i en expansiv fas med nyligen uppsatta och ambitiösa mål för 2026.
Den 27 rapporterade lifescience och
diagnostikbolaget Danaher ett starkt resultat som avslutade ett framgångsrikt år. På samtliga
mätpunkter slog de analytikernas prognoser och lovade dessutom lite högre tillväxt för första kvartalet än vad som ligger i
marknadsprognoserna. Eftersom covidrelaterad verksamhet haft stor positiv påverkan så väljer de att from första kvartalet särredovisa
basverksamheten så att analytikerna bättre kan genomlysa bolaget. Enigt VDn ser utsikterna goda ut för det diversifierade bolaget. Detta var 5e gången på rad som bolaget slagit såväl vinst- som försäljningsestimat.
Den 28e var det dags för lastvagnsbolaget Volvo att visa sina bedrifter för Q4. Försäljningen ökade, medan marginalerna sjönk i spåren på högre kostnader som de inte hunnit skicka vidare gentemot kund. Vinsten ökade något mer än analytikerna prognosticerat, liksom försäljning och orderingång. Eftersom VDn gav en kortsiktigt dämpad utsiktsspaning tog marknaden fasta på det trots en överlag bättre rapport än väntat. Eftersom bolaget varit restriktiv med att ta emot nya orders
för att hinna leverera utan för långa ledtider var den högre orderingången ändock ett gott tecken och bolaget menade på att de nu börjat öppna upp för fler orders. På lite sikt förutspådde VDn att efterfrågan kommer vara högre än produktionen ett antal kvartal framåt. De behöll dock sina försäljningsprognoser, vilket går lite stick i stäv med vad andra lastvagnstillverkare rapporterat om (ex Paccar). För den kinesiska marknaden sänktes prognosen ytterligare för anläggningsmaskiner för 2022. Med en stor kassa och ljusa framtidsutsikter blev det extrautdelning även denna gång, förvisso något lägre än förväntat i marknaden, men ändå.
Total utdelning uppgår till 13kr.
Även investmentbolaget VNV Global
rapporterade den 28e och här var det ett bolag som påverkats av marknadsturbulensen, eftersom investeringsprofilen är att ha långsiktiga
investeringar i nya, unga start-ups. Detta innebar bland annat att substansvärdestillväxten uppgick till blygsamma 6 procent att jämföra med ex
Stockholmsbörsen som steg med 34 procent.
Bland annat påverkades substansvärdet negativt av nedgången i portföljbolaget Baylon (hälsovård genom App) som noterades i USA genom en Spac.
Eftersom Spac:ar hade det tufft under 2021 drogs alla med, så också Babylon. Detta bolag höjde dock nyligen sina egna intäktsprognoser.
Electrolux Professional lyckades slå vinstförväntningarna på sin rapport den 28e, medan försäljningen, som förvisso steg, kom in strax under analytikernas prognoser. Men en rekordhög orderingång och ett uttalande om att försäljningen snart var på nivåer överstigande försäljningen 2019 gjorde att marknaden gjorde tummen upp och skickade upp aktien på rapportdagen.
Samma dag var det så dags för försäkringsbolaget Arthur J Gallanger att rapportera och de slog marknadsförväntningarna ordentligt på alla punkter. Att VDn dessutom nämnde att han var
”bullish” inför 2022 och framåt bidrog säkert till att skicka upp aktien på rapportdagen. Vi bedömer att bolaget kommer få med sig höjda estimat med anledning av den fina rapporten och de goda marknadsutsikterna.
VIKTIG INFORMATION
Denna information utgör marknadsföringsmaterial utfärdat av Alpcot AB och Alpcot Capital
Management Ltd i Sverige. Detta dokument innehåller information och överväganden som analytiker, strateger och portföljförvaltare på Alpcot använder som bas för hantering av portföljer, fonder och mandat. Detta dokument har utarbetats enbart för informationsändamål och utgör ingen investeringsrådgivning eller oberoende investeringsanalys.
Om du emellertid bestämmer dig för att investera i någon produkt av Alpcot Capital Management Ltd och som beskrivs i detta dokument, bör du informera dig själv om de (finansiella) risker och eventuella begränsningar som du och dina investeringsaktiviteter kan vara föremål för. Du rekommenderas också att läsa KIID,
informationsbroschyr och fondregler/prospekt som finns på www.alpcot.com innan du gör någon investering i en investeringsfond.
Värdet på dina investeringar kan fluktuera. Tidigare resultat är ingen garanti för framtida avkastning.
Det är möjligt att din investering kommer att öka i värde. Det är dock också möjligt att din investering kommer att generera liten eller ingen inkomst och att om tillgångspriset presterar dåligt kommer du att förlora en del eller hela ditt ursprungliga utlägg.
Värdet av en investering i en fond kan gå upp eller ner beroende på marknadsutvecklingen och investerare kanske inte får tillbaka alla sina ursprungliga investeringar. Värdet på en fond med riskklass 6-7 kan gå upp eller ner väsentligt på grund av fondens sammansättning och de metoder som används för att förvalta fonden.
Alpcot AB och Alpcot Capital Management Ltd har vidtagit alla rimliga åtgärder för att säkerställa att informationen i detta dokument är korrekt men inte tar ansvar för eventuella feltryck.
Informationen och åsikterna häri kan ändras utan föregående meddelande. Alpcot AB eller Alpcot Capital Management Ltd är inte skyldiga att uppdatera eller ändra informationen eller åsikterna i detta.
För information om adresser och
tillsynsmyndigheter, se www.alpcot.se och www.alpcot.com.
Data i publikationen är uppdaterat per den 31 januari 2022 om inget annat framgår.
