Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens delårsrapport per den 31 augusti Uppföljningen i delårsrapporten avser perioden januari-augusti 2018.

(1)

Barn- och utbildningsförvaltningen Cecilia Wästborn

Epost: cecilia.wastborn@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (1)

Datum

2018-09-20

Diarienr

UAN 2018/00894- 1.4.2

Kopia till

Kommunstyrelsen Kommunrevisionen

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens delårsrapport per den 31 augusti 2018

Förslag till beslut

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner delårsrapport per den 31 augusti 2018 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Ärendebeskrivning

Nämndens delårsrapport skrivs utifrån anvisningar från

stadsledningskontoret. Upplägget är detsamma som förra året, och beskriver utvecklingen inom styrkort, följekort och internkontroll inom perspektiven kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. Dessutom rapporteras ekonomin utförligare i ett eget avsnitt.

Uppföljningen i delårsrapporten avser perioden januari-augusti 2018.

P.11

(2)

2018-09-19 Dnr UAN 2018/00894

Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se

Utbildnings- och arbetsmarknads-

nämndens

delårsrapport per den

31 augusti 2018

(3)

VÄSTERÅS STAD Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delårsrapport per den 31 augusti 2018 2018-09-19

2 Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Vuxenutbildning och arbetsmarknad ... 6

KUNDPERSPEKTIV: VI HAR NÖJDA KUNDER OCH INVÅNARE ... 6

KVALITETSPERSPEKTIV: VI HAR RÄTT KVALITET I VÅRA VERKSAMHETER OCH LEVERERAR RÄTT RESULTAT ... 8

MEDARBETARPERSPEKTIV: VI HAR ENGAGERADE MEDARBETARE MED RÄTT KOMPETENS ... 12

EKONOMIPERSPEKTIV: EKONOMI I BALANS ... 13

Gymnasieskola ... 15

KUNDPERSPEKTIV: VI HAR NÖJDA KUNDER OCH INVÅNARE ... 15

KVALITETSPERSPEKTIV: VI HAR RÄTT KVALITET I VÅRA VERKSAMHETER OCH LEVERERAR RÄTT RESULTAT ... 18

MEDARBETARPERSPEKTIV: VI HAR ENGAGERADE MEDARBETARE MED RÄTT KOMPETENS ... 25

EKONOMIPERSPEKTIV: EKONOMI I BALANS ... 27

NÄMNDENS BIDRAG TILL DE STRATEGISKA MÅLEN ... 29

ÅTERRAPPORT AV UPPDRAG FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE ÅRSPLAN/KOMPLETTERING ÅRSPLAN ... 32

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS ... 33

Tilldelningsekonomin – sammanfattande bedömning ... 34

Verksamhetsekonomin – sammanfattande bedömning ... 37

Resultat per program... 44

BILAGOR ... 47

(4)

3

Sammanfattning

Vuxenutbildning och arbetsmarknad VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Vuxenutbildningscentrum har i januari kunnat anta samtliga behöriga studerande till de utbildningar som haft tillräckligt många sökande för att starta.

Rekryteringsmässan genomfördes i mars på samma sätt som tidigare år. Färre jobb än tidigare år förmedlades, vilket kan bero på en mycket stark

arbetsmarknad.

Beslut har fattats i kommunstyrelsen om att avveckla Beställar-utförarmodellen inom arbetsmarknadsområdet. Beslutet innebär att utförardelen överförs till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver därför organiseras om. Det arbetet kommer att genomföras under hösten med biträdande direktör som sammanhållande.

VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN STYRKORT

De fysiska förutsättningarna för ett bättre utnyttjande av de samlade resurserna gällande kartläggning, stöd och vägledning för unga och vuxna har formats.

Genom fortsatta insatser för enklare kontaktvägar och samlad finansiering skapas möjlighet att styra och samnyttja stödinsatser, arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning för såväl ungdomar inom kommunalt aktivitetsansvar som vuxna i behov av utbildning och kompetenshöjning. Inom arbetsmarknadsområdet har andelen deltagare som går vidare till arbete eller studier ökat.

VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN FÖLJEKORT

Inom arbetsmarknadsområdet har deltagarnas upplevda utveckling ökat. Andelen som minskat sitt försörjningstöd till följd av arbetsmarknadsinsatser har ökat kraftigt. Sannolikt beror detta på en ökad individfokusering som genomsyrat såväl beställningar som utförande. Individernas egen drivkraft ökas genom att

aktivitets- och handlingsplaner byggs utifrån individens egna önskemål och förmågor. Koncepten med arbete och studier, där individerna får en lön under insatstiden, är dokumenterat framgångsrika.

(5)

4 Gymnasieskola

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Från och med den 1 januari 2018 används den nya ersättningsmodellen för introduktionsprogrammen Individuellt alternativ och Språkintroduktion där Arenan, förutom ansvaret för utbetalning, även gör en behovsbedömning och beslutar om ersättning. Modellen är menad att i högre grad ersätta skolorna utifrån de stödinsatser som den enskilda eleven får ta del av. Tidigare fördelades ersättningarna utifrån schablon.

Skolverksamheten har erhållit ett statsbidrag för att fortsätta utveckla

introduktionsprogrammen. Det råder fortsatta utmaningar med att planera och bemanna för elever inomspråkintroduktion, inte minst med tanke på politiska beslut, främst på nationell nivå, som med kort varsel kan förändra

förutsättningarna.

Under sommaren har tomställandet av fd Wenströmskas lokaler fortsatt och Tranellska gymnasiet har flyttat till bättre anpassade lokaler på Sjöhagsvägen.

De gymnasieskolor som fick förelägganden från Skolinspektionen under våren 2018 har under sommaren jobbat med åtgärder och svaren har under augusti och september lämnats till Skolinspektionen.

Under året har även arbetet med att säkra övergångarna mellan grundskolan och gymnasiet fortsatt, i samverkan med berörda parter. Sedan den 1/7-18 har skollagen skärpts och arbetet med att säkra informationsöverföringen fortsätter.

VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN STYRKORT

Resultatet av årets skolenkät visar att de allra flesta elever, sammantaget kommunala och fristående skolor, känner sig trygga i skolan, att de får hjälp i skolarbetet om de behöver det och att lärarna väntar sig att man som elev ska göra sitt bästa. Det är dock svårt att göra någon tolkning om resultaten har höjts eller sänkts då resultaten redovisas på annat sätt än Skolinspektionens elevenkät som genomfördes under våren 2017.

VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN FÖLJEKORT

Andelen legitimerade och behöriga lärare ökar i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna i Västerås. Västerås ligger något under genomsnittet i jämförelsekommuner och riket.

(6)

5

Sammanfattande analys av den ekonomiska utvecklingen

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar för 2018 ett underskott med -3,8 mnkr (-0,5 %) mot budget.

Tilldelningsekonomin prognostiserar ett överskott med 4,5 mnkr.

• Gymnasieskola, +2,1 mnkr

• Vuxenutbildning, +1,5 mnkr

• Arbetsmarknadsåtgärder, +0,9 mnkr

• Nämnd och förvaltningsadministration, +/- 0

Den kommunala huvudmannen prognostiserar ett underskott med -8,3 mnkr.

• Kommunala gymnasie- och gymnasiesärskolor, -8,1 mnkr - till stor del ökade hyreskostnader

• Kommunal vuxen- och YH-utbildning, -0,2 mnkr

Utfall/Resultat Budget Prognos Budgetavvikelse

516,5 mnkr 775,2 mnkr 779,0 mnkr -3,8 mnkr

(7)

6

Vuxenutbildning och arbetsmarknad

Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare STYRKORT

Kritisk framgångsfaktor Indikator och styrtal Kommentar Alltid bästa möjliga möte (det

vidare uppdraget)

Fristående verksamheters upplevelse av god relation i förhållande till

policy – relationen fristående verksamheter

Styrtal: Fortsatt upplevd nöjdhet avseende god relation

Ännu inte mätt

Kraftsamla samtliga resurser kring respektive kund för VUC, Arbetsmarknad och Arenan

Andel som har en individuell handlingsplan eller studieplan som uppfyller individens behov Styrtal: Måltal 100 %

Samtliga har individuell plan.

Utveckla personalsamverkan mellan VUC, Arenan och andra stödfunktioner efter

genomförd samlokalisering

Upplevd nöjdhet efter anlitande av de sam-

lokaliserade verksamheterna.

Nya enkäter för att mäta kundnöjdhet ska tas fram.

Styrtal: Måltal 90 %

Ännu inte mätt

FÖLJEKORT

Nyckeltal 2014 2015 2016 2017 2018

Upplevd utveckling för deltagare i arbetsmarknadsinsatser

7,6 7,9 7,9 8,0 *

*Mäts årsvis ANALYS

Inom vuxenutbildningen har året präglats av väntan på dom i överprövad upphandling varför en mätning av relationerna mellan kommun och fristående verksamheter inte genomförts. Dom har nu meddelats och det avtalet träder i kraft 1/1 2019. En mätning kan genomföras under vintern.

Inom arbetsmarknadsområdet är skillnaden mellan åren liten, men pekar mot en positiv utveckling. Sannolikt beror detta på en ökad individfokusering som genomsyrat såväl beställningar som utförande. Individernas egen drivkraft ökas

(8)

7

genom att aktivitets- och handlingsplaner byggs utifrån individens egna önskemål och förmågor. Koncepten med arbete och studier, där individerna får en lön under insatstiden, är dokumenterat framgångsrika. Några värden för 2018 finns inte ännu.

INTERN KONTROLL

Riskområden Beskrivning Kommentar

Risk för att det finns situationer där elever och studerande anser sig blivit utsatta för

kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och att skolan/

utbildningsanordnaren inte tar detta på allvar.

Orsaken kan vara okunskap om rapporteringsskyldighet och brist på rutiner för rapportering. Riskområdet finns med i 2017 års internkontrollplan och förvaltningen har listat ett antal åtgärder som ska genomföras. Under tertial 1 2018 följs åtgärderna upp och nämnden får då möjlighet att värdera om riskområdet är tillräckligt väl omhändertaget

En tydlig rutin för klagomål finns i

vuxenutbildningscetrum.

De studerandes kunskap om rutinen följs upp vid kvalitetsbesök i

verksamheterna.

Punkten finns även med i mallen för utförarnas kvalitetsredovisning.

Avvikelser rapporteras till nämnden, från halvårsskiftet också skriftligt. Systematisk sammanställning görs.

Samverkan mellan Arenan och VUC har ännu inte etablerats.

(9)

8

Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat

STYRKORT

Kritisk framgångsfaktor Indikator och styrtal

Kommentar Utveckla och utöka

kvalitetsbesök och övrigt kvalitetsarbete gentemot anordnare av

vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser

Fler

kvalitetsbesök och dialog Styrtal: Minst 1 besök per anordnare och år

Kvalitetsbesök genomförs och även oanmälda besök har införts.

Ökad andel deltagare som går vidare till arbete eller mer kvalificerade

utvecklingsinsatser inom arbetsmarknadsområdet

Andel som går vidare till arbete eller studier Styrtal:

Ökning med 2 procentenheter

Andel slutförda insatser Styrtal: Ökning med 2

procentenheter

42% av de som avslutats från primära insatser har gått till arbete eller studier, vilket är en minskning jämfört med förra året. Det kan bero på att målgrupperna står längre från arbetsmarknaden. Men ytterligare 64 personer från de

”sekundära” insatserna har gått till jobb eller studier.

Utfallet hittills är 71%, vilket är en minskning.

FÖLJEKORT

Nyckeltal 2014 2015 2016 2017 2018

Andel inskrivna vid Jobbcentrum med försörjningsstöd, som avslutat eller minskat sitt försörjningsstöd %

69 72 68 73 91

Andel personer i primär

arbetsmarknadsinsats som avslutats för arbete eller studier %

31 41 43 50 42

(10)

9 Andel personer som gått till arbete efter avslutad primär arbetsmarknadsinsats, som är kvar i arbete sex månader efter avslut %

67 76 50 78 *

Andel personer av dem som deltar i

sekundära arbetsmarknadsinsatser som fått sin arbetsförmåga bedömd och

dokumenteras %

93 95 89 82 71

Andel avbrott inom kommunal vuxenutbildning %

- Grundnivå - Gymnasial nivå - SFI

31*

38*

22*

18*

29*

32*

26*

18*

22*

8,3*

14,8*

18,3*

7*

9,8*

12,8*

Andel godkända % - Grundnivå - Gymnasial nivå - SFI

87*

75*

89*

75*

86*

75*

88,6*

87,1*

81,6*

85,2*

96,8*

* Mäts årsvis ANALYS

Kvalitetsuppföljningarna görs enligt plan och redovisas regelbundet till nämnden.

Avbrottsstatistiken är nu kvalitetssäkrad och visar på en kraftig minskning. Den stora minskningen beror med stor sannolikhet på att systemet numera enbart räknar faktiska avbrott av studierna och inte byten.

Efter 2 år med kvaltetssäkrade avbrottssiffror kan man se att andelen faktiska avbrott inom vuxenutbildningen verkar minska. Någon analys av anledningen finns inte nu utan får göras om resultaten kvarstår vid årsslutet. Andelen godkända har sjunkit något men bibehåller en hög nivå. En förklaring till

sjunkande värden kan vara att många studerande finns inskrivna och grupperna då blir helt fyllda.

Rekryteringsmässan genomfördes i mars på samma sätt som tidigare år. Färre jobb än tidigare år förmedlades vilket kan bero på en mycket stark

arbetsmarknad.

2014: 13500 besök totalt på mässan – utlysta jobb 1500 – tillsatta jobb 400 – RESULTAT 26,6%

(11)

10

2015: 9000 besök totalt på mässan – utlysta jobb 1380 – tillsatta jobb 348 – RESULTAT 25%

2016: 8000 besök påmässan – utlysta jobb 2990 – tillsatta 310 RESULTAT 10,4%.

2017: 9500 besök totalt på mässan – utlysta jobb 4700 – tillsatta jobb 190 – RESULTAT 4%

2018: 9800 besök totalt på mässan – utlysta jobb 3300 – tillsatta jobb 140 – RESULTAT 4,7%

Inga uppföljningar har genomförts på de tillsatta jobben.

Insatsen Chance 2 change uppmärksammades på Finsamkonferensen i Göteborg samt på Almedalsveckan, tack vare sina goda resultat i arbetet med ungdomar som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Resultat i procenttal för insatsen totalt är 68% till arbete eller studier.

INTERN KONTROLL

Riskområden Beskrivning Kommentar Tidiga

varningssignaler om

kvalitetsbrister når inte nämnden.

Det finns fortfarande en osäkerhet i

kommunikationen.

Det finns mer att göra inom detta riskområde. Viktig information riskerar att inte nå till nämnden.

Förvaltningen återkommer med ytterligare förslag i handlingsplanen för intern kontroll.

Månatlig muntlig information till nämnden sker under punkten verksamheten informerar. På direktörens initiativ införs rutin med samlad avvikelserapportering (skriftlig och muntlig) utifrån rubrikerna:

 Inkomna klagomål

 Diskrimineringsärenden/kränknin gar

 Anmälningar till Skolinspektionen

 Anmälningar till Arbetsmiljöverket etc.

Rutinen ovan är nu etablerad och nämnden får skriftlig och muntlig rapportering

Risk att BUF/UAN i sitt

beslutsfattande inte tar tillvara de synergier som kan ges genom samverkan mellan

Beslutsunderlagen till UAN visar inte på de synergier som ges i samverkan mellan

gymnasieutbildning och

Nämndenhetens genomgång av beslutsunderlag, framlagda till UAN de fyra första månaderna 2018, visar inte någon brist avseende koppling till regional arbetsmarknad eller koppling gymnasieskola och vuxenutbildning.

Rubriken på UAN:s utbildningsdag i

(12)

11 gymnasieutbildnin

g och

vuxenutbildning samt att UAN i sitt beslutsfattande har för svag koppling till regional

arbetsmarknad.

vuxenutbildning.

Beslutsunderlagen har för svag

koppling till regional arbetsmarknad. Det kan leda till att den samlade

verksamheten brister i effektivitet och

ändamålsenlighet.

Det handlar om att utveckla

beslutsunderlagen till UAN i dessa hänseenden.

Förvaltningen återkommer med konkreta

förbättringsinsatser i handlingsplan för intern kontroll.

mars var ”regional arbetsmarknad och gymnasial yrkesutbildning”. Inför beslut om prislista 2019 ska parametern den regionala

arbetsmarknadens behov finnas med för alla yrkesprogram.

(13)

12

Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens

STYRKORT

Kritisk framgångsfaktor Indikator och styrtal Kommentar VUC+Arenan

Definierat

kompetensbehov vid nyrekrytering

Andel personal med relevant utbildning/kompetens i kompetenskartläggning Styrtal: 100 %

Arenan är bemannad enligt plan.

De olika funktionerna i det samlade huset, Futurum, är nu fullt bemannade enligt den plan och uppdragsbeskrivning som formats. Samverkan mellan delarna har börjat ta form och framför allt Arenan ser stora vinster med alla de kompetenser som finns samlade. De bedömer att kartläggningen av obehöriga elever

underlättas.

(14)

13 Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans STYRKORT

Kritisk framgångsfaktor Indikator Kommentar

En resursfördelning som främjar likvärdighet

Analys av rådande resursflöden utifrån likvärdighetsperspektiv

Styrtal: Genomförd analys

Pågår

Stärka ekonomi-

funktionen för VUC och Arenan

Tydlighet i sambandet mellan medel och insats

Styrtal: Individbaserad ersättning från Arenan införs under 2018

Genomfört

Tydlig uppföljning Nyckeltal för verksamheterna

Styrtal: Vidareutvecklade nyckeltal för effektiviteten tas fram under 2018

Pågår

Från och med den 1 januari 2018 används den nya ersättningsmodellen för introduktionsprogrammen Individuellt alternativ och Språkintroduktion där Arenan, förutom ansvaret för utbetalning, även gör en behovsbedömning och beslutar om ersättning. Modellen är menad att i högre grad ersätta skolorna utifrån de stödinsatser som den enskilda eleven får ta del av. Tidigare fördelades ersättningarna utifrån schablon. En första analys visar att kostnaderna i ett större perspektiv fördelar sig på samma sätt som tidigare år. För enskilda skolor medför modellen dock att ersättningen kan bli högre eller lägre än vad man tidigare erhållit. Inför beslut om budget för 2020 kommer under våren 2019 en grundligare utvärdering av ersättningsmodellen att ske våren 2019.

Ersättningsmodellen har då tillämpats ett verksamhetsår.

FÖLJEKORT

Perspektiv Nyckeltal 2014 2015 2016 2017 2018

Ekonomi vux.utb o arbetsm.

(tilldelningsekonomi)

Utfall jmf budget

+10,8 +0,8 -4,8 -3,8 +2,4

Ekonomi vux.utb o arbetsm.

(verksamhetsekonomi)

Utfall jmf budget

0 +0,7 -13,1 -5,2 -0,2

(15)

14 INTERN KONTROLL

Ökade kostnader per elev i den

vuxenutbildning som drivs inom

verksamhetsområdet gy-vux.

Vuxenutbildningsorganisationen i egen regi har dimensionerats för större elevvolymer än vad som blivit utfallet. Det har inte gjorts realistiska

volymavstämningar. Det har inte gjorts tillräckligt synligt för nämnden de obalanser som sammantaget finns inom vuxenutbildningen.

Verksamhetsekonomin inom vux redovisar stora underskott trots att också

tilldelningsekonomin (VUC) redovisar stort underskott.

Nämnden får nu i högre grad del av planering och uppföljning av vux i egen regi. Det blir viktiga beslutsunderlag för

framåtsyftande beslut.

Modell med direktbeställd vuxenutbildning samt kontinuerlig avstämning har givit resultat. Utfall och prognos för

vuxenutbildningen i egen regi indikerar att tidigare

obalanser är hanterade.

Uppföljning av kostnaden per heltidselev kommer att vara ett viktigt mått för nämnden att följa för att kunna utvärdera ny ersättningsmodell.

Den positiva ekonomiska utvecklingen gäller inte

Yrkeshögskoleutbild- ningen. Indikationer finns på negativ budgetavvikelse på såväl intäkter som kostnader.

(16)

15

Gymnasieskola

Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare STYRKORT

Kritisk

framgångsfaktor

Indikatorer och styrtal Kommentar Alltid bästa

möjliga möte (huvudmannen)

”Bemötande” i skolenkäten

Styrtal: Skolenkäten – våren 2017 88 % ska öka till 90 % våren 2018

Indikatorn finns inte längre formulerad på samma sätt i skolenkäten. Indikator samt styrtal behöver uppdateras till kommande år.

Attraktionskraft (huvudmannen)

Marknadsandel i slutlig antagning Styrtal:

Marknadsandel höjs till 67 % 2018

Andel

förstahandsväljare till kommunala

gymnasier Styrtal: Andelen förstahandsväljare ökar med 2

procentenheter 2018

Den 5 september var det 60% av elever i åk 1 som hade valt den kommunala skolan. Målet har inte uppnåtts. Det förklaras delvis av att på många utbildningar är det fullt.

Den kommunala skolan har inte kunnat ta emot alla som sökt då det skulle medföra negativa ekonomiska konsekvenser att driva utbildningar med små grupper.

Andelen förstahandsväljare minskade med cirka 1,3% vid

antagningen i juli. Antalet elever som valde kommunal skola ökade till åk 1, men inte i samma takt som den totala elevökningen.

Alltid bästa möjliga möte (det vidare uppdraget)

Fristående verksamheters upplevelse av god relation i förhållande till policy – relationen fristående

verksamheter Styrtal: Fortsatt upplevd nöjdhet

Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder in rektorer från de fristående gymnasieskolorna till möte två gånger per år. Rektorerna uppskattar att få information i frågor som oftast rör ersättningar. Representanter från enheten för styrningsstöd har bjudits in till rektorsnätverk för de

fristående skolorna. Rektorerna har

(17)

16

avseende god relation önskat att få information i frågor om data skyddsförordningen GDPR och frånvarorapportering.

Förvaltningen tar emot ett antal telefonsamtal från de fristående skolorna där det finns behov av att få diskutera viktiga frågor som har att göra med relationen mellan den fristående skolan och

hemkommunen. Alla kontakter präglas av respekt och tillit.

FÖLJEKORT

Kund (Västerås totalt)

Upplevd trygghet, åk 2 93 93 93 94 * Upplevd kunskap om

målen, åk 2

78 78 77 80 *

Upplevt stöd och hjälp, åk 2

87 88 87 90 *

Upplevd återkoppling, åk 2

81 80 80 82

Upplevda höga förväntningar, åk 2

90 89 89 88 *

Kund (kommunala skolor)

Upplevd trygghet, åk 2 92 92 91 94 *

Upplevd kunskap om målen, åk 2

76 75 73 80 *

Upplevt stöd och hjälp, åk 2

86 85 85 90 *

Upplevd återkoppling, åk 2

79 77 78 83 *

Upplevda höga förväntningar, åk 2

89 89 86 89 *

Andel gymnasieelever i kommunens egna skolor av alla elever folkbokförda i Västerås

60,2 61,0 61,9 - -

* Eftersom skolverksamheterna bytt frågor kan man inte göra direkta jämförelser av årets resultat med tidigare års resultat.

(18)

17

ANALYS AV KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR

Skolenkäten har redovisats under april 2018, men eftersom Västerås stad har bytt till Skolinspektionens frågor är det inte möjligt att göra jämförelser mellan åren.

Orsaken till bytet är att de frågor som tidigare använts, som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), inte utvecklas sedan 2016 och att SKL även rekommenderat sina medlemmar att byta till Skolinspektionens enkätfrågor.

Resultatet visar att de allra flesta elever känner sig trygga i skolan, att de får hjälp i skolarbetet om de behöver det och att lärarna väntar sig att man som elev ska göra sitt bästa.

ANALYS AV KOMMUNALA SKOLOR

De resultat som finns i enkäten visar att de allra flesta elever upplever att de trivs i skolan, att de får hjälp om de behöver det, samt att det är ett högt mått av trivsel och trygghet i skolan. Det finns några frågor där eleverna i de kommunala

skolorna har lägre resultat än elever i de fristående verksamheterna, och det är på frågan ”I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns”.

Åtgärder och utvecklingsmöjligheter utifrån de resultat som kom i enkäten kommer skolorna att själva ta upp vid sina delårssamtal, samt lägga in i sina verksamhetsplaner.

INTERN KONTROLL

Risk för att det finns situationer där elever och studerande anser sig blivit utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och att skolan/utbildningsanordnaren inte tar detta på allvar

Riskområdet finns med i 2017 års

internkontrollplan och förvaltningen har listat ett antal åtgärder som ska genomföras.

Under tertial 1 2018 följs åtgärderna upp och nämnden får då möjlighet att värdera om riskområdet är tillräckligt väl omhändertaget

Den tidigare planen att möjliggöra för elev att anmäla kränkande behandling i IT-stödet Vklass är sannolikt inte möjlig då det handlar om hantering av känsliga

personuppgifter.

Förslaget är för närvarande inte aktuellt. Den samlade avvikelserapporteringen stärks genom att

direktören infört en tydlig struktur för månadsrapportering till de tre pedagogiska nämnderna.

(19)

18

Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat

STYRKORT

Kritisk framgångsfaktor Indikator och styrtal Kommentar Uppföljning och analys

av betygsresultat (huvudmannen)

Analys av resultat ur Extens och uppföljning av nationell

betygsstatistik Styrtal:

Betygsmedelvärde*

14,5 för vt 2018

Minst 83 % av avgångseleverna når en gymnasieexamen

Definitiva betyg kommer i december 2018 och tas med i bokslutet.

2017 års elever hade 14,3 i betygsmedelvärde.

Det har i dagsläget inte gått att göra någon analys av resultatet.

Definitiv statistik publiceras i december 2018 och tas med i bokslutet för året. Det har i dagsläget inte gått att få fram något resultat.

Undervisning i framkant (huvudmannen)

Eleverna presterar mer Styrtal:

Betygsmedelvärde*

14,5 för 2018

Det har i dagsläget inte gått att få fram något resultat.

Andel F

Styrtal: Andelen F ska minska

Det har i dagsläget inte gått att få fram något resultat.

Resultat i skolenkäten:

”Lärarna motiverar”

Styrtal: Minst 65 % är positiva 2018

Ny indikator i Skolenkäten.

Resultat i skolenkäten: ”Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete”.

Resultat 72 % 2018. Då indikatorn har förändrats bör styrtalet ses över inför 2019.

Det är inte direkt jämförbara med varandra i dagsläget.

Resultat i skolenkäten:

”Upplevt inflytande”

Styrtal: Minst 81 % är positiva 2018

Ny indikator i Skolenkäten.

Resultat i skolenkäten: ”Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll”.

(20)

19

Resultat 54 % 2018. Då indikatorn har förändrats bör styrtalet ses över.

inför 2019. Det är inte direkt jämförbara med varandra i dagsläget.

Arbete med

frånvarokartläggning genomförs

Styrtal:

Kartläggningar finns på alla enheter och insatser för ökad närvaro genomförs

Sedan 1/7-18 har Skollagen ändrats och rektors ansvar för att utreda och åtgärda

frånvaro skärps.

En gemensam policy och arbetsmodell har tagits fram och implementeras under hösten 2018.

Verksamhet på vetenskaplig grund (huvudmannen)

Skapa ett gemensamt arbetssätt för kollegialt lärande och

systematiskt kvalitetsarbete för samtliga enheter Styrtal: Varje enhet har ett arbetssätt för kollegialt lärande, utifrån egna förutsättningar och behov

Det sker just nu en

genomlysning av hur långt varje enhet har kommit i arbetet.

Under 2018 genomförs ytterligare insatser för att stärka lärares och rektorers förmåga att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Ett exempel är att

förvaltningen har anställt 2 medarbetare som läser forskarutbildning i samverkan med MdH. Dessa personer kommer att stötta såväl förvaltning som skolor i ett systematiskt kvalitetsarbete.

Väl fungerande elevhälsa

Elevhälsoarbetet bedrivs likvärdigt på samtliga enheter Styrtal: 100 % av enheterna arbetar likvärdigt enligt samma processer

Det sker fortsatta insatser för kompetensutveckling av personal. Utveckling av systemstöd för elevhälsans arbete införs. Där

elevhälsoarbetet fungerar fullt ut går det att se en effekt i färre avhopp och elever som mår bättre.

(21)

20 Utveckla arbetet kring

placeringar på

introduktionsprogram (IM) (det vidare uppdraget)

Kvalitetssäkring av IM- placeringar gentemot lagstiftning

Styrtal: Kortare tid i IM - andel behöriga till nationellt

gymnasieprogram eller annan sysselsättning

Den nya ersättningsmodellen som utgår från individens behov har implementerats.

Ett arbete för systematiserade kartläggningar samt

kvalitetssäkrade uppföljningar på individnivå pågår. Det pågår också ett

utvecklingsarbete kring övergångarna mellan grundskola, gymnasiet och vux, bland annat genom att professionerna SYV och socionom på Arenan stärks.

Vidare hålls kontinerliga prognos- och

utvecklingsmöten med rektorer på fristående och kommunala gymnasieskolor.

Ett gemensamt årshjul för Arenan och de kommunala gymnasieskolorna håller på att tas fram. Övergångarna mellan grundskola och gymnasieskola följs löpande.

*för elever med examen FÖLJEKORT

Kvalitet (Västerås totalt)

Andel elever med gymnasieexamen inom 3 år, gymnasieskola totalt

66,3 67,9 65,6 68,4

Genomsnittlig studietid (år) för elever på introduktionsprogram – behöriga till nationellt program eller vidare till annan sysselsättning (utvecklingsnyckeltal)

- IMPRO - IMPRE - IMSPR - IMIND - IMYRK

1,17**

1,02**

(22)

21 Genomsnittlig

betygspoäng, nationella program*

13,8 13,7 13,7 14,0

Elever per lärare 12,9 13,0 12,6 12,7 12,5 Andel legitimerade och

behöriga lärare

- 72,5 76,7 75,7 78,8 Upplevd lust att lära, åk 2 60 66 69***

Upplevt inflytande, åk 2 81 78 77 82 56***

Kvalitet (kommunala skolor)

Andel elever med gymnasieexamen inom 3 år, gymnasieskola totalt

64,2 67,3 61,9 65,1

Genomsnittlig studietid (år) för elever på introduktionsprogram – behöriga till nationellt program eller vidare till annan sysselsättning (utvecklingsnyckeltal)

- IMPRO - IMPRE - IMSPR - IMIND - IMYRK

1,13**

0,80**

Genomsnittlig

betygspoäng, nationella program*

13,6 13,6 13,5 13,7

Elever per lärare 12,9 12,8 12,3 12,1 11,8 Andel legitimerade och

behöriga lärare

- 78,5 80,6 81,2 86,8 Upplevd lust att lära, åk 2 54 65 67***

Upplevt inflytande, åk 2 77 76 75 81 54***

* Elever med examen eller studiebevis

** Elever som påbörjade utbildning läsår 15/16. Mätning efter 2 års studier.

*** Förändrad frågeställning till att i 2018 års Skolenkät efterfråga ”Upplevt inflytande på undervisningens innehåll”.

ANALYS AV KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR

Andelen legitimerade och behöriga lärare ökade mellan 2017 och 2018, sett till både kommunala och fristående skolor i Västerås. Såväl de kommunala som de fristående skolorna ökade sin andel legitimerade och behöriga lärare, de

kommunala ökade andelen med ca 5 procent och de fristående med strax över 1

(23)

22

procent. Kommunala skolor har högre andel lärare med legitimation och behörighet än fristående skolor (86,8 procent i kommunala skolor jämfört med 67,1 procent i fristående skolor), och det är en stor variation mellan olika enheter.

Rudbeckianska gymnasiet har högst andel med 97,2 procent legitimerade och behöriga lärare och Västerås Idrottsgymnasium har lägst andel med 44,6 procent.

Lärartätheten ligger kvar på i stort sett samma nivå som tidigare år.

Arenan har tagit fram nyckeltal för att följa elevers genomsnittliga studietid på introduktionsprogrammen. Startgruppen för uppföljningen är elever som påbörjade åk 1 på introduktionsprogram höstterminen 2015. Det läsåret påbörjade Arenan registrering på ett sätt som möjliggör uppföljning på en övergripande nivå. 40 % av eleverna på den ettåriga preparandutbildningen blev behöriga till ett nationellt program. Med förlängning ett år uppnådde 56 % behörighet och genomsnittlig studietid för dessa var 1,02 år.

Efter 2 år på programinriktat individuellt val har 60 % uppnått behörighet till nationellt program och genomsnittlig studietid för dessa var 1,17 år.

Det är ett ökat antal elever som läser på introduktionsprogram som gjort avbrott i sina studier läsåret 17/18 jämfört med läsår 16/17. Det totala antalet avbrott för läsåret 17/18 är 97 elever mot 86 elever läsåret 16/17. De största orsakerna till avbrott är att elever väljer bort studier för att i stället skriva in sig på

arbetsförmedlingen, gå vidare till studier inom Vuxenutbildningscentrum samt psykisk ohälsa.

Antalet elever per lärare har minskat något i verksamheten, vilket främst är kopplat till utvecklingen inom introduktionsprogrammen. Det har skett en förflyttning av elever från Språkintroduktion till Yrkesintroduktion, och även en minskning av antalet elever inom Språkintroduktion. Att ställa om personal har inte gått lika snabbt, vilket gör att antalet elever per lärare har minskat något.

Skolinspektionens granskning av de kommunala skolorna under året visar att det sker mycket bra verksamhet på skolorna, men även att det finns åtgärder som behöver vidtas för att utveckla verksamheten.

Under våren 2018 har Skolinspektionen fattat en rad beslut om förelägganden och under slutet av sommaren har huvudman och skolor tillsammans jobbat för att åtgärda dessa brister. Det har kommit något beslut om ytterligare

kompletteringar, och även något beslut om att Skolinspektionen är nöjd med de vidtagna åtgärderena och avslutar ärendet.

(24)

23 INTERN KONTROLL

Fortsatt risk att

introduktionsprogrammen inte utvecklas i den riktning nämnden pekat ut.

Det finns en tröghet i hur vi inom förvaltningen förhåller oss till en ny styrning och en tröghet i att implementera densamma. Det är fråga om en relativt stor förändring där det kan vara svårt för individer i organisationen att se och värdesätta den långsiktiga vinsten. Övergången från grundskolan till

gymnasieskolan är inte säkerställd. Nämndens beslut riskerar att inte få genomslag. Det gäller såväl resursstyrningen utifrån beslutade

resursfördelningsmodeller som

kvalitetsuppföljningen i form av relevanta

uppföljningsmodeller och rapporter.

Implementeringen bedöms gå åt rätt håll. Det har inte fungerat att

förvaltningsinternt reda ut

frågetecken per mejl. Många möten har krävts i syfte att tydliggöra roller, gemensamt analysera effekter samt hitta rutiner som fungerar och som underlättar för alla parter.

Bedömningen är att en hel del av implementeringsproblematiken är hanterad. Risken för missförstånd minskar när tjänstemän i

förvaltningen baserar förståelsen på samma faktaunderlag.

Arenan upplever att implementeringen av den ekonomiska modellen går i positiv riktning.

En viss tröghet kvarstår dock inom förvaltningen i att acceptera och förändra organisationen

utifrån den nya ekonomiska modellen. Den ekonomiska uppföljningen av

introduktionsprogrammen kommer att ingå i den ordinarie

uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelse) och

redovisas på totalnivå för Arenan och per introduktionsprogram.

Kvalitet redovisas vid två fasta planerade uppföljningar till nämnden (juni och december).

Risk att BUF/UAN i sitt beslutsfattande inte tar tillvara de synergier som

Beslutsunderlagen till UAN visar inte på de synergier som ges i

Nämndenhetens genomgång av beslutsunderlag, framlagda till UAN de fyra första månaderna 2018, visar

(25)

24 kan ges genom samverkan

mellan

gymnasieutbildning och vuxenutbildning

samt att UAN i sitt beslutsfattande har för svag koppling till regional arbetsmarknad.

samverkan mellan gymnasieutbildning och vuxenutbildning.

Beslutsunderlagen har för svag koppling till regional arbetsmarknad. Det kan leda till att den samlade verksamheten brister i effektivitet och ändamålsenlighet. Det handlar om att utveckla beslutsunderlagen till UAN i dessa hänseenden.

Förvaltningen återkommer med konkreta

förbättringsinsatser i handlingsplan för intern kontroll.

inte någon brist avseende koppling till regional arbetsmarknad eller koppling gymnasieskola och

vuxenutbildning. Rubriken på UAN:s utbildningsdag i mars var ”regional arbetsmarknad och gymnasial yrkesutbildning”. Inför beslut om prislista 2019 ska parametern den regionala arbetsmarknadens behov finnas med för alla yrkesprogram.

Tidiga varningssignaler om kvalitetsbrister når inte nämnden.

Det finns fortfarande en osäkerhet i

kommunikationen. Det finns mer att göra inom detta riskområde. Viktig information riskerar att inte nå till nämnden.

Förvaltningen återkommer med ytterligare förslag i handlingsplanen för intern kontroll.

Månatlig muntlig information till nämnden sker under punkten verksamheten informerar. På direktörens initiativ har rutin införts med samlad avvikelserapportering (skriftlig och muntlig) utifrån rubrikerna:

 Inkomna klagomål

 Diskrimineringsärenden/kränkningar

 Anmälningar till Skolinspektionen

 Anmälningar till Arbetsmiljöverket etc.

(26)

25

Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens

STYRKORT Kritisk

framgångsfaktor

Indikator och styrtal

Kommentar Andelen

pedagogisk personal med examenbevis och lärarlegitimation ökar och

stabiliseras

Kartläggning, uppföljning och statistik

Styrtal: Andelen legitimerad och behörig personal ska vara minst 85

% (räknat i heltidstjänster, mäts av SCB).

Enligt SCB (senaste mätningen) 2017- 10-15 är andelen med pedagogisk examen alt lärarlegitimation 83% för gymnasieskolan. Ny mätning görs av SCB i oktober 2018. Enligt mätning i Competenz 2018-09-07 (endast avstämda kompetenser) var andelen behöriga lärare 73%. Där finns dock ett mörkertal där ej kartlagda behöriga lärare räknas som obehöriga.

Skapa

förutsättningar för instruktörer att studera till behöriga yrkeslärare

Kartläggning, uppföljning och statistik i SCB Styrtal: Andel yrkeslärare med legitimation 55 %.

Enligt mätning i Competenz 2018-09-06 var andelen behöriga yrkeslärare 55% vilket gör att styrtalet är uppfyllt.

Förbättra chefers och medarbetares arbetsmiljö

SKL:s HME

mätning avseende styrning,

ledarskap och motivation Styrtal: Måltal HME index 74.

HME index var 78 för medarbetare för gymnasie- och vuxenutbildningen i medarbetarundersökningen 2017, och 72 i undersökningen 2016. Ny

medarbetarundersökning genomförs hösten 2018.

Hållbart ledarskap Antal

medarbetare per chef

Styrtal: Antalet medarbetare per chef utan ledningsstöd bör ej överstiga 35.

2018-08-31 översteg fem av

gymnasieskolorna, där ledningsstöd saknades, medarbetarantalet 35.

Dialog förs mellan aktuella rektorer och verksamhetschef om lämpliga

lösningar.

(27)

26 FÖLJEKORT

Medarbetare Sjukfrånvaro, procent 3,41 4,19 4,03 3,98 3,81

HME index 72 78 -

Motivationsindex 74 83 -

Ledarskapsindex 70 72 -

Styrningsindex 72 79 -

Pedagogisk personal per rektor

- - - - -

Från 2017 till 2018 under perioden januari till augusti har sjukfrånvaron minskat från 3,98 % till 3,81 %, vilket motsvarar en minskning med 0,17 procentenheter.

Sjukfrånvaron är fortsatt lägre jämfört med övriga barn- och utbildningsförvaltningen.

HME index, som sammanfattande indexet för motivation, ledarskap och

styrningsindex, är hämtat från medarbetarundersökningen 2017, då det blev 78 (styrtal 72). Det är en förbättring med sex enheter från mätningen 2016. Ny medarbetarundersökning genomförs under hösten 2018.

Employer branding- varumärkesarbetet

Målet för barn-och utbildningsförvaltningen är att vara och visa oss som en attraktiv arbetsgivare. Medvetenheten finns att arbetet med employer branding behöver utvecklas med hänsyn till den kompetensförsörjning som finns idag och framöver.

(28)

27 Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans STYRKORT

Kritisk

framgångsfaktor

Indikator och styrtal Kommentar Ekonomi i balans Antal enheter med

budgetavvikelse Styrtal: Högst 3 enheter 2018

I prognosen för 2018 är det 5 gymnasieenheter som har en negativ budgetavvikelse

FÖLJEKORT

Ekonomi gymnasium (tilldelningsekonomi)

Utfall jmf budget

+1,7 -8,3 +0,4 +10,0 +2,1

Ekonomi gymnasium (verksamhetsekonomi)

Utfall jmf budget

-20,8 -6,7 +4,8 -10,5 -8,1

INTERN KONTROLL

Risk för osäkerhet när nämnden beslutar om

programpriser. Risk för att osäkerhet uppstår om relevant och kontinuerlig rapportering som är anpassad till nivån

”nämnd” brister

Identifiera vilka

uppföljningar som är mest kritiska och förenkla och lyfta fram väsentligheter.

Implementera det arbetssätt som beskrivs i UAN:s styrmodell. Stärka förvaltningens

beredningsprocess.

Åtgärderna i 2017 års internkontrollplan är inte fullt utgenomförda.

Verksamhetsbudget per program och uppföljning 3 ggr per år är etablerad.

Återstår att etablera en process för att följa, värdera och styra

kostnadslagen per program med särskilt fokus på lokalkostnadsjämförelser.

Nämndens tillgång till underlag för styrning av gymnasieskolan har under mandatperioden

kontinuerligt förbättrats.

Den enskilt största avvikelserisken ligger i antalet elever.

Rapporteringen till nämnden bör därför vara uppdelad på budget, utfall och prognos för antal elever för vårtermin och

hösttermin. Särskilt intressant är också att fortsätta följa

gymnasieantagningen från februari fram till september.

Inför beslut om prislista

(29)

28

Återstår att ta fram bredare underlag med rubrikerna kvalitet, ekonomi/volymer, kompetensförsörjning i regionen och

samverkansmöjligheter med andra.

2019 ska parametern den regionala

arbetsmarknadens behov finnas med för alla

yrkesprogram. Inför beslut om prislista 2019 finns det utifrån, förändringar i skolförordningen, krav på att tydligare presentera en lokalkostnadsanaslys per gymnasieprogram, något som nämnden tidigare efterfrågat. Ett ytterligare förbättringsområde gäller redovisning och analys av kostnadsutvecklingen för introduktionsprogrammen i egen regi. Statsbidrag och stora förändringar i elevtal försvårar nämndens möjlighet till analys. I augusti bör

dimensioneringsplaneringen för nästföljande höst gå in i en konkretare fas. Då är antagningen klar vilket innebär säkrare underlag och arbetet hinns med innan budgetarbetet. Detta arbete har skett sedan många år tillbaka inom verksamhetsområdet med stöd av ekonomi. Men nämnden bör också involveras på ett tydligare vis.

(30)

29

NÄMNDENS BIDRAG TILL DE STRATEGISKA MÅLEN

Kommunfullmäktige har definierat fyra strategiska utvecklingsområden:

- Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten - Kraftsamling för att minska miljö och klimatpåverkan - Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås

- Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö – mer än 4 000 nya lägenheter 2014-2017

Uppdragen utifrån de strategiska utvecklingsområdena är integrerade med utbildningens uppdrag, så som den formuleras i skollagen:

”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” (Skollag 1 kap 4§)

Nämnden uppfattar att man har uppdrag utifrån de tre första utvecklingsområdena, men inget utifrån det fjärde.

Nämnden deltar i kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och höjd kunskaps- och kompetensnivå genom att medverka i styr- och projektgrupper.

Detta arbete leds och följs upp av kommunstyrelsen.

Inom utvecklingsområdet social hållbarhet, vars syfte är att stärka den sociala hållbarheten i stadsdelarna, har utvecklingsarbeten initierats på områdena Skallberget och Viksäng/Östermälarstrand. Målsättningarna omfattar boendes (ungas tillit), framtidstro, trygghet och elevers närvaro i skolan. Övergripande mål är en verksamhetsutveckling för att kunna möta behov i våra stadsdelar, att öka samverkan med externa aktörer, som till exempel civilsamhälle, näringsliv och myndigheter, öka inslag av flerprofessionell samverkan i uppdragen och att stimulera insatser som bidrar till socialt hållbara stadsdelar.

Utöver deltagande i styr- och projektgrupp för arbetet med det strategiska utvecklingsområdet social hållbarhet bidrar nämnden till att målen för området uppnås genom insatser i nämndens styrkort. I beställning är från och med 2018 social hållbarhet tydliggjort.

(31)

30

Exempel på insatser som bidrar till målen är bland annat genom att ett arbete med frånvarokartläggning genomförs. Vidare finns det i verksamhetsplanen för gymnasieverksamheten aktiviteter med fokus på elevhälsan som även de bidrar till att målen kan uppnås.

Vid delår 1 och 2 samt årsbokslut ska verksamheterna redovisa antal insatser för stadsdelsarrangemang. Under perioden för delår 1 och 2 har verksamheterna, inom fritid och förebyggande, bland annat:

 ansvarat för eller deltagit i stadsdelsaktiviteter

 ansvarat för en workshop med tema "förebygga sexuellt våld"

 1/7 2018 genomfördes en överenskommelse IOP ”ideburen offentligt partnerskap” med föreningen here4U där även insatsen here4U skola ingår.

 under perioden beslutades om att starta Effektiv samordning för Trygghet (EST) i områdena Bäckby, Hammarby, Råby (pilot) inom ramen för social hållbarhet Råby ledningsgrupp

 insats ”Nykter student” var lyckosamt . Polis, gymnasieskolorna och fältarbetare var samstämmigt mycket nöjda med årets student. Ett lyckat förebyggande arbete i samverkan mellan komunala verksamheter, gymnasieskolorna, säkerhetsenheten och polisen.

Det strategiska utvecklingsområdet Kraftsamling för att minska miljö- och

klimatpåverkan fokuserar på klimatfrågan och hur de klimatpåverkande utsläppen både från Västerås som ort och från Västerås stads verksamheter kan minska.

Sedan 2012 har Västerås ett Klimatprogram som beskriver mål och åtgärder för att begränsa klimatutsläppen från Västerås både som geografiskt område och som organisation. Klimatprogrammet har i juni 2017 reviderats av kommunfullmäktige.

I programmet finns en handlingsplan med åtgärder som utgör förutsättningen att nå målen i programmet. Utförande av åtgärder sker till största del i nämnder och styrelser som också ansvarar för att budgetera för åtgärden. Samordning av Klimatprogrammet sker från stadsledningskontoret med hjälp av en grupp deltagare från teknik- och fastighetsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, Mimer och Mälarenergi.

Handlingsplan med detaljerade åtgärder till klimatplanen beskriver att nämnden har ett särskilt uppdrag att förmedla kunskap och synsätt till barn och unga.

Handlingsplanen nämner också att det ska ske en utbildning av chefer och nyckelpersoner kring hur de i sin yrkesroll kan påverka klimatfrågan. Skolornas miljöarbete sker utifrån läroplanen. Skolornas stöttas i sitt miljöarbete av barn- och utbildningsförvaltningens miljösamordnare.

Mål för kunskap och kompetens är minskat kompetensgap, ökning av

gymnasiefrekvensen, ökad andel av icke-traditionella yrkesval, minskning av tiden till etablering på arbetsmarknaden för nyanlända, ökad andel barn och ungdomar med goda kunskaper och kompetens inom datalogiskt och matematiskt tänkande

(32)

31

samt ökad inflyttning till orten. Då det strategiska utvecklingsområdet höjd kunskap och kompetens tydligt angränsar till det som är nämndens grunduppdrag så bidrar de insatser som finns i nämndens styrkort till att målen för området uppnås.

(33)

32

ÅTERRAPPORT AV UPPDRAG FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE ÅRSPLAN/KOMPLETTERING ÅRSPLAN

Inga egna uppdrag, däremot fick kommunstyrelsen i komplettering årsplan i uppdrag att:

”Tillsammans med det tre skolnämnderna ta fram övergripande konkreta mål för skolverksamheterna och föreslå dessa för kommunfullmäktige så att de blir gällande för alla stadens verksamheter.”

Arbetet med detta uppdrag pågår och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är delaktiga i det.

(34)

33

EKONOMISK REDOVISNING

DELÅRSRAPPORT MED PROGNOS

TILLDELNINGS- OCH VERKSAMHETSEKONOMI BUDGET OCH UTFALL (MNKR)

Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos

Diff Budg/

Progn

Huvudverksamhet 2018 2018 2018 2018

Gymnasieskola

Gymnasiesärskola 368,1 357,8 535,2 553,1 -17,9

26,0 34,4 53,0 41,2 +11,8

Vuxenutbildning

Arbetsmarknad 60,6 61,8 92,6 91,3 +1,3

Totalt huvudverksamhet verksamhet 49,8 50,4 75,6 74,7 +0,9

504,5 504,4 756,4 760,3 -3,9

Riktade medel

Förvaltningsadministration 6,4 6,7 9,9 9,8 +0,1

5,6 5,9 8,9 8,9 0

Totalt budget och utfall

516,5 517,0 775,2 779,0 -3,8

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar, för 2018, ett underskott med -3,8 Mkr (-0,5 %) mot budget.

Överskott i tilldelningsekonomin (+4,5 Mkr) och underskott hos den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen (-8,3 Mkr).

Redovisningen av tertialuppföljningen är uppdelad i två delar:

- Tilldelningsekonomin. Nämndens kostnader för både fristående och kommunala utförare

- Verksamhetsekonomin. Den kommunala huvudmannens kostnader och intäkter

Nämnden väljer detta sätt att redovisa för att tydligt åtskilja rollen som nämnd med bidragsgivning på lika villkor, oavsett utförare, från sin roll som huvudman för den kommunala verksamheten.

(35)

34

TILLDELNINGSEKONOMIN – SAMMANFATTANDE BEDÖMNING BUDGETRAM

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budget för 2018 är på 775,2 Mkr varav ungdomsgymnasiet omfattar 606,1 Mkr, vuxenutbildningen 93,5 Mkr och

arbetsmarknadsverksamheten 75,6 Mkr. I de bifogade tabellerna redovisas respektive verksamhetsområde var för sig.

UTFALL OCH PROGNOS

Det beräknade utfallet vid årets slut för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tilldelningsekonomi blir lägre än budgeterat, en kostnadsminskning med 4,5 Mkr.

Ungdomsgymnasiet

5 142 årselever, folkbokförda i Västerås, beräknas gå i gymnasieskola och gymnasiesärskola 2018 (se tabell 1) vilket är 73 elever fler än det budgeterade antalet. Fler elever i gymnasieskola men färre elever i gymnasiesärskola än budgeterat. Medför en kostnadssänkning mot budget med 0,3 Mkr.

Antalet asylsökande gymnasieelever beräknas till i genomsnitt 228 per månad. De finansieras av bidrag från Migrationsverket och del av riktat statsbidrag via kommunstyrelsen.

Nämndens egna kostnader och kostnaden för förvaltningsenheterna beräknas bli något lägre än budget.

Prognosen för hela gymnasieverksamheten beräknas till 2,1 Mkr lägre kostnader än budget. Överskottet beror huvudsakligen på ett lägre antal särskoleelever än budgeterat.

Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen har ett ökat antal elever i rättighetsstyrda utbildningar.

Rammedel har tillförts till 2018 för att finansiera de ökade volymerna och för att kunna säkerställa yrkesutbildningarna.

För helåret beräknas ett mindre överskott, +1,5 Mkr, mot budget.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknad består till största delen av fasta beställningar och i prognosen för helår beräknas ett mindre överskott, +0,9 Mkr, mot budget.

(36)

35 Tabell 1

Antal Västeråselever i gymnasieskola

Tilldelningsekonomin

Folkbokförda i Västerås Budget 2018 Prognos 2018 Diff antal

Progn/Budg

2018

Kommunal utförare i Västerås, exkl IM 2 535 2 608 +73

Kommunal utförare i Västerås, IM 403 428 +25

Fristående i Västerås, exkl IM 1 536 1 552 +16

Fristående i Västerås, IM 220 222 +2

Särskolan i Västerås, kommunal utförare 140 100 -40

Särskolan i Västerås, fristående 0 0 0

Summa i Västerås 4 834 4 910 +76

Kommunal och fristående i andra komm, exkl

IM 218 215 -3

Kommunal och fristående i andra komm, IM 2 2 0

Särskola utanför Västerås 15 15 +0

(fristående o kommunal)

Summa elever 5 069 5 142 +73

Tabell 2

IM-elever per program Budget 2018 Prognos 2018 Diff antal

(OBS! Ingår även i Tabell 1) Progn/Budg

2018

IMPRE - Preparandutbildning 39 33 -6

IMPRO - Programinriktat individuellt val 124 121 -3

IMYRK - Yrkesintroduktion 66 89 +23

IMIND - Individuellt alternativ 125 136 +11

IMSPR - Språkintroduktion 271 273 +2

Summa IM-elever 625 652 +27

(37)

36 Tilldelningsekonomi

Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden 2018 i Mkr

U tfa ll 31/8 Bud g e t 31/8 Bud g e t Pro g no s 2 D iff

2018 2018 2018 2018 Bud g /Pro g n

Huvudverksamhet

Kommunal verksamhet

Gymnasieskola 174,1 173,9 261,0 265,7 -4,7

Gymnasiesärskola 23,3 29,7 46,4 35,6 10,8

Summa kommunal verksamhet 197,4 203,6 307,4 301,3 6,1

Fristående verksamhet

Fristående skola gy 111,6 109,7 164,6 166,0 -1,4

Fristående skola gysär 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa fristående verksamhet 111,6 109,7 164,6 166,0 -1,4

Verksamhet i annan kommun

Andra kommuner gy 18,6 19,2 28,8 28,5 0,3

Andra kommuner gysär 3,0 4,0 5,9 4,8 1,1

Summa annan kommun 21,6 23,2 34,7 33,3 1,4

Totalt köp av huvudverksamhet 330,6 336,5 506,7 500,6 6,1 Stödverksamhet

Riktade medel

Statsbidrag och moms -7,0 -7,6 -11,4 -10,9 -0,5

Gymnasieantagningen 1,2 1,0 1,4 1,6 -0,2

Skolskjutsar 7,6 7,4 11,1 11,4 -0,3

Inackorderingstillägg 0,8 1,0 1,5 1,6 -0,1

UN-projekt, särskilda satsningar 3,8 4,9 7,3 6,1 1,2

Summa riktade medel 6,4 6,7 9,9 9,8 0,1

Gemensam förvaltningsadministration

Förvaltningsenheterna 4,0 4,2 6,3 6,3 0,0

Extens 1,1 0,9 1,3 1,6 -0,3

Nämnden 0,5 0,8 1,3 1,0 0,3

Summa förvaltningsadministration 5,6 5,9 8,9 8,9 0,0

Totalt stödverksamhet 12,0 12,6 18,8 18,7 0,1

Summa UN exkl VUC och arb.m 342,6 349,1 525,5 519,3 6,2

Arenan 56,6 53,7 80,6 84,7 -4,1

Vuxenutbildningscentrum 60,3 62,3 93,5 92,0 1,5

Arbetsmarknad 49,8 50,4 75,6 74,7 0,9

Totalt budget och utfall 509,3 515,5 775,2 770,7 4,5

(38)

37

VERKSAMHETSEKONOMIN – SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Totalt

Den kommunala utföraren av gymnasie- och vuxenutbildningen har redovisat stora underskott under ett antal år. Utfallet för 2013 redovisades till -31,2 mnkr och 2014 till -20,9 mnkr. Ett antal kraftfulla besparingsåtgärder genomfördes vilket resulterat i att utfallet för 2015 blev -8,2 mnkr och för 2016 -8,3 mnkr.

Resultatutvecklingen var negativ under 2017 och resultatet redovisas till -15,8 mnkr. Prognosen vid delårsbokslutet den 30/4 beräknas till -5,2 mnkr. Den ekonomiska utvecklingen har sedan dess varit negativ och prognosen beräknas i delårsrapporten till -8,3 mnkr.

Den budget som fastställdes av nämnden för 2018 bestod av en obalans om 4 mnkr som inte var specificerad med åtgärder. Den beräknade ekonomiska obalansen har därmed ökat med 4,3 mnkr i förhållande till budgeten. Ett arbete med en förvaltningsövergripande handlingsplan med åtgärder för att komma tillrätta med den ekonomiska obalansen har påbörjats.

Resultat per verksamhet

Resultat per verksamhet jämfört med budget och prognosen vid delårsbokslutet 2018-08-31 redovisas i tabellen nedan.