• No results found

Plan för Elevhälsoarbetet på Borggårdsskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Plan för Elevhälsoarbetet på Borggårdsskolan"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

20120926

Borgårdsskolan

Plan för Elevhälsoarbetet på Borggårdsskolan

Innehåll

Specialpedagogisk handlingsplan.

Handlingsplan för Svenska som Andra Språkundervisningen.

Organisation av arbetet i svenska som andraspråk på Borggårdsskolan.

Funktionsbeskrivning – Skolsköterska.

Ärendegång i språkärenden

Bilagor

Arbetsgång för elevärenden

Pedagogisk bedömning och utredning Underlag för pedagogisk bedömning

Plan för Elevhälsoarbetet är upprättad datum 2012-05-30 Rektor Lise-Lotte Silverberg

Reviderad datum 2012-09-26 Rektor: Marie‐Louise Lundquist

(2)

Borggårdsskolan

Specialpedagogisk handlingsplan för Borggårdsskolan

Förhållningssätt

Specialpedagogerna utgår från ett relationellt specialpedagogiskt förhållningssätt vilket innebär att elevens svårigheter bör ses i ett socialt- och miljörelaterat perspektiv där olika faktorer på organisations-, grupp- och individnivå samverkar och bidrar till att eleven befinner sig i svårigheter.1 På individnivå förhåller vi oss även till ett kompensatoriskt perspektiv då vi menar att eleven kan vara i behov av kompenserande åtgärder som t.ex. kompensatoriska hjälpmedel och individuellt specialpedagogiskt stöd under en kortare eller längre period.

Specialpedagogens uppdrag

Specialpedagogens uppdrag innefattar ett övergripande arbete med hela skolans verksamhet och utveckling då skolan befinner sig i en kontinuerlig utvecklingsprocess för att inkludera alla elever. Specialpedagogen identifierar, analyserar och medverkar i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika läromiljöer så att skolan blir ”En skola för alla”.

Specialpedagogen tar del av specialpedagogisk forskning och följer utvecklingen av ändamålsenliga specialpedagogiska metoder, samt delger varandra. Specialpedagogen har ett ansvar för den egna kompetensutvecklingen så att verksamheten håller en kvalitet vilken är relaterad till forskningsresultat.

Specialpedagogen har ett övergripande elevansvar. Specialpedagogiken ska vara en garant för att elever skall få det stöd de behöver, för sin utveckling och sitt lärande, för att nå de nationella kunskapsmålen. Specialpedagogen leder i samarbete med rektor och processledare skolans utveckling gällande värdegrunds- och likabehandlingsplan.

Specialpedagogen ingår i Elevhälsoteamet (EHT) vilket har ett särskilt ansvar för elevvårdande insatser. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar att dokumentera beslut från EHT och från Elevvårdskonferensen (EVK). Protokollen förvaras på i låst dokumentskåp.

(3)

Konkreta arbetsuppgifter

Specialpedagogen ska vara en specialpedagogisk resurs i arbetslaget där denne ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda. Vid behov handleder och stödjer specialpedagogen lärare, fritidspedagoger och elevassistenter.

Specialpedagogen är ett stöd i samarbetet mellan hem och skola för elever i behov av särskilt stöd till exempel i samband med utvecklingssamtal. Specialpedagogen deltar vid föräldramöten då övergripande frågor diskuteras.

Specialpedagogen ansvarar för screeningar av grupper med elever i syfte att få en övergripande bild av elevernas läs- och skrivförmåga alternativt utveckling i matematik.

Sammanställningen redovisas för skolledningen och diskuteras i arbetslagen.

Specialpedagogen gör även individuella bedömningar i samarbete med klasslärarna och pedagogiska utredningar vid behov. Sådana görs om något av följande framkommer:

Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen kap.3 § 8)

Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för upprättande och hantering av åtgärdsprogram i samarbete med övriga pedagoger runt barnet samt föräldrar. Arbetet med åtgärderna dokumenteras och utvärderas. Den innehåller en lägesbeskrivning, en målbeskrivning, specifika åtgärder och former för utvärdering. Åtgärdsprogrammen är en offentlig handling och samlas i ett låst dokumentskåp.

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av

(4)

anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (Skollagen kap.3 § 9)

Specialpedagogen arbetar med elever i behov av särskilt stöd såväl på organisations- grupp- och individnivå. Specialpedagogisk undervisning på individnivå kan ske i klassrummet, som undervisning i en liten grupp och/eller som individuell direktundervisning en längre eller kortare period beroende på elevens behov och kunskapsutveckling.

Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. (Skollagen kap.3 § 7)

Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. (Skollagen kap.3 § 11)

Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för elever vid behov av särskilt stöd vid överlämnande till annan skola och generellt för alla elever vid överlämnande till skolår 6.

Denne förbereder möten med mottagande skola och dokumenterar dessa.

Specialpedagogen dokumenterar löpande de specialpedagogiska insatserna samt genomför uppföljningar av insatser för elever med behov av särskilt stöd.

(5)

Organisation av arbetet i svenska som andraspråk på Borggårdsskolan

På skolan finns för närvarande en lärare i svenska som andraspråk (SVA) som har ansvar för insatser för de elever på skolan som har ett annat modersmål än svenska. Insatserna utgår från kunskapskraven i ämnet Svenska som andraspråk i årskurs 3.

Ur Lgr 11

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

• välja och använda språkliga strategier

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

• söka information från olika källor och värdera dessa

Organisation

Svenska som andraspråkslärarna har ett eget arbetslag där samtliga SVA-lärare i Staffanstorps kommun ingår. Arbetslaget har en egen handlingsplan (reviderad vt 2012) för nyanlända elever i Staffanstorps Kommun. Detta arbetslag träffas regelbundet under terminerna för möten och pedagogiska diskussioner.

SVA-undervisningen revideras kontinuerligt under läsåret, eftersom nya elever i behov av språkundervisning anländer till olika klasser. SVA-lärarna fördelar de resurser som finns efter elevernas behov och ser till att studiehandledning på modersmålet rekvireras från modersmålsenheten i kommunen. Information om organisationen av skolans SVA- undervisning ges till samtliga föräldrar på föräldramöten i årskurs 2 och årskurs 4.

Borggårdsskolans SVA-lärare deltar vid klasskonferenser, elevvårdskonferenser och utvecklingssamtal, där berörda andraspråkselever diskuteras.

(6)

Funktionsbeskrivning – Skolsköterska

Behörighet

Svensk legitimation som sjuksköterska med specialistutbildning till barnsjuksköterska, distriktssköterska alternativt skolsköterska.

Organisatorisk placering

Skolsköterskan arbetar under eget medicinskt yrkesansvar (SFS 2010:659, kap 6) och är underställd verksamhetschefen för skolhälsovården (SFS 1982:763; SOSFS 1997:8). I elevvårdsarbetet underställd rektor eller chef för enheten/området. Socialstyrelsen har tillsyn över verksamheten och yrkesutövandet.

Kompetensområde

Skolhälsovård inom förskoleklass, grundskola, gymnasium, specialskola, särskola och sameskola, såväl som friskola (SFS 2010:800). Skolhälsovården, det vill säga skolsköterska och skolläkare, arbetar tillsammans med andra aktörer i skolans elevhälsa, såsom skolpsykolog, kurator samt specialpedagog.

Målsättning

Skolhälsovårdens (elevhälsans) mål är (SFS 2010:800, kap 2, § 25-28):

att följa elevernas utveckling -

att bevara och förbättra elevernas själsliga och kroppsliga hälsa samt -

att verka för sunda levnadsvanor -

att tillförsäkra elevernas rätt att vid behov söka skolhälsovården.

-

Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Skolhälsovården skall vara i överensstämmelse med Socialstyrelsens riktlinjer för Skolhälsovård 2004 samt med FN- konventionen om barns rättigheter, FN:s standardregler för handikapp och de mål som uttrycks i WHO:s "Hälsa för alla år 2000".

Målgrupp

Alla barn och ungdomar från förskoleklass till och med gymnasiet.

(7)

Funktion

Att utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (SFS -

2010:659, kap 6).

Att med eget medicinskt yrkesansvar bedriva omvårdnad med inriktning mot en -

förbättrad hälsa bland barn och ungdomar.

Att bedriva ett arbete med socialmedicinsk inriktning med hänsyn tagen till skolans -

fysiska och psykosociala miljö, dess krav och möjligheter.

Att samverka med föräldrar, skolans personal samt externa aktörer.

-

Att fungera som informatör, stödperson och rådgivare till elever, föräldrar och -

skolpersonal.

Att organisera och medverka vid läkarmottagning.

-

Att handleda högskolestuderande och personal på skolan.

-

Att bedriva forskning och utveckling.

-

Att vara ett språkrör för barns rätt till god hälsa.

-

Omvårdnad

Omvårdnad är sjuksköterskans specifika område. Skolsköterskan har genom sin utbildning och sin yrkeserfarenhet goda kunskaper om vad som främjar respektive hotar barns hälsa och utveckling. Skolsköterskans omvårdnadsarbete sker utifrån ett helhetsperspektiv och är en viktig del i samhällets totala folkhälsoarbete.

Skolsköterskan skall medverka till att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och att undanröja hindren för lusten att lära. För att nå goda resultat är det nödvändigt att arbeta strukturerat och metodiskt, att utgå från en omvårdnadsprocess och att stärka det friska hos varje elev. Skolsköterskan skall, för enskilda elever eller för grupper av elever som drabbas av hälsoproblem, skapa resurser för att möta kraven i det dagliga livet.

Hälsofrämjande arbete

Detta arbete bedrivs på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå.

Arbetsmiljöarbete

(8)

Verka för god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för eleverna i skolan och detta innefattar blandannat: elevvårdsarbete, olycksfallsprevention, allergiförebyggande arbete och elevskyddsombudsutbildning.

Öppen mottagning

Att ge varje elev möjlighet att utifrån sina behov möta skolsköterskan på sin skola -

(SFS 2010:800, kap 2, § 28).

Att erbjuda rådgivning och samtal.

-

Att undersöka, bedöma, åtgärda samt vid behov hänvisa vidare.

-

Att erbjuda enklare sjukvård.

-

Att stimulera till egenvård.

-

Elever med behov av särskilt stöd

Identifiera och stödja elever med funktionshinder eller andra särskilda behov.

-

Initiera och medverka vid utredningar.

-

Ge individuell medicinsk studie- och yrkesvägledning.

-

Dokumentation och statistik

Föra, hantera, bevara och arkivera skolhälsovårdsjournaler enligt riktlinjer (SFS -

2008:355; SOSFS 2008:14).

Upprätta verksamhetsplan och verksamhetsberättelse.

-

Upprätta statistik enligt lokala, regionala och nationella beslut.

-

Kvalitetsutveckling

Det är verksamhetschefens ansvar att ta fram kvalitetssystem i enlighet med gällande föreskrifter, för att säkerställa en god och säker vård. Skolsköterskan skall:

Utveckla kvalitén i det egna arbetet (SOSFS 2005:12).

-

Anmäla allvarlig skada eller sjukdom, Lex Maria, (SOSFS 2005:28) samt rapportera -

avvikelser (SOSFS 2005:12).

Initiera och medverka till utveckling och forskning rörande barns och ungdomars -

hälsa ur ett folkhälsoperspektiv.

Administration

(9)

Skolsköterskan ansvarar för inventarier, litteratur, läromedel och hälso- och sjukvårdsmaterial inom verksamheten.

(10)

Ärendegång i språkärenden

Språkteam

Består av logoped, en talpedagog och två specialpedagoger med tal- och språkpåbyggnad.

Jobbar med tal- och språkträning enskilt eller i mindre grupp med eleverna. Dessutom med observation, handledning och konsultation för stöd till pedagoger i språkliga frågeställningar.

Ärendegång:

Hem eller skola tar kontakt med någon som ingår i gruppen.

1.

Information inhämtas av gruppen från hem och skola i form av skrivna underlag, 2.

alternativt från logopedmottagning om tidigare, men färsk, logopedkontakt finns.

Blankett för skrivna underlag tillhandahålles av gruppen.

Ärendet lyfts på EHT för närmare genomgång av underlagen och diskussion 3.

mellan skolans och Resurscentrums personal.

Vid behov görs en språklig bedömning av logoped.

4.

Ärendet diskuteras i språkgruppen för beslut om insats/-er.

5.

Insatsen/-erna diskuteras vid behov på EHT för information och utvärdering.

6.

Utredningsgrupp

Består av logopeder. Jobbar med språkliga utredningar inklusive läs- och skrivbedömning.

Ärendegång:

Hem eller skola tar kontakt med kontaktlogoped.

1.

Information inhämtas av kontaktlogopeden i form av skrivna underlag. Blankett 2.

för skrivna underlag tillhandahålles av gruppen.

Ärendet lyfts på EHT för närmare genomgång av underlagen och diskussion 3.

mellan skolans och Resurscentrums personal.

Om utredningsgruppen anser det vara bästa insatsen för eleven, genomförs 4.

utredning av logoped.

Återkoppling sker till vårdnadshavare.

5.

Återkoppling sker till skola per EHK.

6.

(11)

Några saker att tänka på

Denna ärendegång är nyskapad och ännu inte utvärderad. Ändringar kan komma 1.

att göras inom tämligen snar framtid.

Kontaktlogoped är för närvarande Susanna Grandin 2.

(susanna.grandin@staffanstorp.se, 0709-35 12 51).

Ovan nämnda diskussioner kan resultera i att Resurscentrums personal bedömer 3.

att ärendet ska återvända till skolan, eller remitteras till annan instans. Detta kommer då att ske tillsammans med rekommendationer om hur man kan och bör jobba vidare med eleven.

(12)

Bilaga 1

Arbetsgång för elevärenden

Av kap 3. 8 § skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn.

1. Klasslärare anmäler till specialpedagogen vilken anmäler elevärendet till rektor.

Av kap 3. 8 § skollagen framgår att rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.

Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

2. Rektor beslutar om utredning i samråd med elevhälsoteamet och/eller specialpedagogen om omfattningen och vilken/vilka utredningar som ska göras. Vårdnadshavare meddelas beslutet.

3. Utredningen redovisas för vårdnadshavare, rektor samt berörda klasslärare. Vid skolpsykolog och logopedutredningar krävs vårdnadshavares medgivande. För rektor är varje beslut om stödåtgärd något som måste föregås av noggranna pedagogiska överväganden, samtidigt som det också finns ekonomiska realiteter.

Av kap. 3. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

4. Rektor beslutar om åtgärdsprogram vilket görs av specialpedagog och/eller klasslärare i samråd med vårdnadshavare. Vårdnadshavare meddelas beslutet.

5. Åtgärderna genomförs, följs upp och utvärderas.

(13)

Bilaga 2

Pedagogisk bedömning och utredning

Specialpedagogen genomför pedagogiska utredningar och analyserar svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå. Föräldrarna informeras om syftet med att göra en pedagogisk utredning. Om resultatet så visar är den ett underlag för specialpedagogiska insatser som kan vara på individnivå och/eller gruppnivå och/eller organisationsnivå vilka beskrivs i ett åtgärdsprogram. Den pedagogiska utredningen är även ett underlag för samråd med logoped och skolpsykolog, och för en fortsatt logoped- och/eller psykologutredning om EHT så beslutar.

Arbetsgång

En pedagogisk bedömning av observationspunkter och kunskapsnivå görs inledningsvis av klassläraren vilken följs av samtal med elev och föräldrar. Individuella pedagogiska utredningar görs i syfte att förstå elevens styrkor, behov och hinder. Resultaten sammanställs och analyseras. En sammanställning skrivs och presenteras för elev, föräldrar och klasslärare.

I denna framgår syftet med utredningen, elevens styrkor, behov och hinder. Den innehåller alltid en sammanfattning.

(14)

Bilaga 3 Datum:

Underlag för pedagogisk bedömning

Elev:

Observerande pedagog:

Kommentera relevanta observationspunkter:

Grovmotorik

Finmotorik

Hörsel

 Syn

Tal och språk

Koncentration

Uthållighet

Minne

Arbetstempo

Humör

Självbild

Omvärldsuppfattning

(15)

Beteende

Kamratrelationer

Samling, genomgång

Raster och lek

Kunskapsnivå

Ungefär vilken nivå eller ungefär vilka kunskaper har eleven i dagsläget i de olika ämnena?

Indikera detta med ett kryss, i mitten indikerar ”godkänd”.

Sv/Sva Avkodning Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Sv/Sva Läsförståelse Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Sv/Sva Tala Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Sv/Sva Skriva Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Sv/Sva Stava Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Ma taluppfattning Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Ma tillämpad Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Ma problemlösning Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper En Avkodning Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper En Talförståelse Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper En Tala Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper En Skriva Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper En Stava Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper

Bild Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Musik Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Hemkunskap Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Idrott och hälsa Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper Slöjd Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper No Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper So Mycket låga kunskaper □□□□□□□ Mycket höga kunskaper

Kommentar

References

Related documents

Alla detta kombinerat utgör ett segment som blir väldigt attraktivt för KomUt då de enkelt kan rikta markandsföringen samt att det tidiga engagemanget även finns från kunden

To gain the highest market share possible in developing countries Volvo could try and move away from the “signalling high status and prosperity” that they do in

Anledningar kan även vara strategiska, detta innebär att företaget väljer outsourcing på grund av ökad flexibilitet och att få tillgång till specialkompetens eller resurser

Att det är risken att inte nå målen som är det utmärkande för dessa elever instämmer även L2 i, och förklarar att ”Om man som lärare har en varierad

De fritidslärare som ansåg att de hade för lite kunskap menade på att det de fick i kursen gav inte en trygghet för att kunna börja arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Resultatet ifrån intervjuerna är indelat i olika teman, Hur talar lärare om en skola för alla, Vilka elever anser lärarna är i behov av särskilt stöd och

Modersmålslärarna upplever att det saknas stöd både på skolorna i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd och inom de egna modersmålsverksamheterna. En

För att eleverna i behov av särskilt stöd skulle kunna nå målen arbetade de flesta lärarna med olika specialåtgärder eftersom alla lärare i studien sa att det inte fanns