fritidspedagogiska området, 15hp.
Fritidslärares arbete med elever i
behov av särskilt stöd
Författare: Nadja Söderberg
Handledare: Anne Kjellsdotter &
Rose-Marie Svensson
Examinator: Ann-Christin Torpsten Termin: Vt 2021 Ämne: Utbildningsvetenskap Nivå: Grundläggande Kurskod: 2GN01E
Abstrakt
Leisure teachers' work with students’ special needs support. A study of leisure teachers work support
at a leisure home.
Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare arbetar med elever i särskilt behov av stöd och deras arbete kring elever i behov av särskilt stöd och om de har tillräcklig kompetens för detta arbete. Metoden som användes i studien var frågeformulär som gjorts via internet. Länken till frågeformuläret mejlades ut till fritidslärare som arbetar på fritidshem. Den teoretiska ansatsen är sociokulturellt synsätt på lärande samt didaktik.
Resultatet av studien visar på att fritidslärare anser att i utbildningen till fritidslärare har de fått för lite kompetens när det kommer till specialpedagogik. Hur de ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd samt resonemanget kring arbetet.
Resultatet visar även att fritidslärare ibland får klara sig själva utan stöd av
speciallärare/specialpedagog eller elevassistent, vilket menas med att elever i behov av särskilt stöd kan ha elevassistent på skolan men att assistenten inte finns med på fritidshemmet.
Nyckelord
fritidshem, fritidslärare, specialpedagogik, särskilt stöd, åtgärdsplan, inkludering, särskilda anpassningar, diagnos, miljö, leken, extra anpassningar,
Innehåll
ABSTRAKT ...2
NYCKELORD ...2
1. INLEDNING ...1
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...1
2. BAKGRUND...2
2.1 STYRDOKUMENT ...2
2.1.1 LGR11 – DEN REVIDERADE LÄROPLANEN ...2
2.1.2 SKOLLAGEN ...2
3. TIDIGARE FORSKNING ...3
3.2 SPECIALPEDAGOGIK I FÖRSKOLAN ...4
3.2 SPECIALPEDAGOGISKA YRKEN...4
3.3 DEN MOTSÄGELSEFULLA SPECIALPEDAGOGIKEN ...5
3.4 ELEVASSISTENT: EN MÖJLIGHET ELLER ETT HINDER FÖR ELEVERS INKLUDERING OCH DELAKTIGHET...5
3.5 SAMMANFATTNING ...5
4 STUDIENS BEGREPP OCH TEORETISKA RAMVERK ...6
4.1 BEGREPP ...6
4.2 SOCIOKULTURELLT SYNSÄTT PÅ LÄRANDE ...8
4.3 DIDAKTISK OCH ÄMNES KOMPETENS ... 10
4.3.1 DEN DIDAKTISKA TRIANGELN OCH DE DIDAKTISKA FRÅGORNA ... 10
5. METOD ... 11
5.1 KVANTITATIV STUDIE ... 11
5.2 METODVAL ... 11
5.2.1 FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED FRÅGEFORMULÄR ... 11
5.2.2 SKAPANDET AV FRÅGEFORMULÄRET ... 12
5.3 URVAL ... 12
5.4 STUDIENS VALIDITET OCH RELIABILITET ... 12
5.5 FORSKNINGSETISKA PRINCIPERNA ... 13
5.6 GENOMFÖRANDE ... 13
5.7 BEARBETNING OCH REDOVISNING ... 13
6. RESULTAT & ANALYS ... 14
1
1. Inledning
Enligt Enikö Koch (2014) är det drygt 1700 fritidspedagoger och lärare i fritidshem uppger att det finns barn i deras verksamhet som har en resursperson eller en assistent under den obligatoriska skoldagen, som inte följer med till fritidshemmet. Koch beskriver att elever som har resurs/assistent förlorar stödet när skoldagen är slut och det är dags för eleverna att gå över till fritidshemmet på eftermiddagen. Problemet ligger bland annat i att rektorer inte får utbildning om fritidshem och vid skapande av ett åtgärdsprogram skrivs det utifrån ett traditionellt skolperspektiv men att
åtgärdsprogram ska skrivas även för fritidshem. Detta görs inte, vilket gör henne kritiskt till kunskapsbristen när det gäller åtgärdsprogram i fritidshem.
Lundgren (2014) skriver om skolans och fritidshemmets historia där författaren tar upp SIA
utredningen, vars grundtanke i utredningen var att alla skolor ska vara jämlika och resurserna skulle har fokus på de eleverna i svårigheter. Detta kan också knytas till barnkonventionen (2020), som är ett internationellt avtal gällande barn undertecknat av ett flertal länder bland annat Sverige. Enligt
barnkonventionen är barnen sina egna individer som har egna rättigheter och inte är någons ägodel. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, de har rätt till liv, utveckling, att uttrycka sin mening och att får respekt. Barnkonventionen är till för att skydda barn i utsatta situationer och verka för ett lika värde. De länder som har skrivit under barnkonventionen, är skyldiga att se till att
barnkonventionen följs. Barnkonventionen ställer både juridiska och politiska krav på de som har ansvaret, att konventionen följs i de olika länderna. Det innebär att regeringarna hålls ansvariga för att deras land följer konventionen. Problemet är att elever som är i behov av särskilt stöd, inte får samma stöd på fritidshemmet som i skolan. Elever i behov av särskilt stöd, kan behöva stödet även på
fritidshemmet vilket inte alltid är inkluderat på eftermiddagen. Detta har väckt mitt intresse att undersöka hur fritidslärare arbetar med elever vars resurs/assistent inte finns med på eftermiddagen. Jag kommer även att undersöka hur fritidslärare ser på arbetet med elever i särskilt behov av stöd, samt eventuella svårigheter som fritidslärarna möter i arbetet med dessa elever.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är; att undersöka hur lärare på fritidshem arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Jag vill få mer kunskap hur arbetet är kring fritidslärare och hur de arbetar med elever i behov av särskilt stöd i verksamheten. Studien utgår från följande frågeställningar.
• Hur resonerar fritidslärarna om planeringen kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet?
• Vilka kompetenser anser fritidslärarna de behöver för att arbeta med dessa elever?
2. Bakgrund
Här kommer olika delar som har kopplingar till studiens ämne att redogöras. Kapitlet inleds med en förklaring kring vad styrdokument och skollagen innebär och vilken betydelse de har för
fritidshemmet och skolverksamheten.
2.1 Styrdokument
Styrdokument är en del av många delar som styr skolan men även strukturerar och som formar verksamheten. Skolan styrs av styrdokument som till exempelvis skollagen, läroplaner och förordningar. Dessa formar skolans verksamhet och dess struktur för att kunna främja elevernas utveckling och lärande.
2.1.1 Lgr11 – Den reviderade läroplanen
Fritidshemmets uppdrag har förändrats de sista decennierna. Läroplanen har genomgått flera förändringar och den senaste gjordes 2017. Då kompletterades läroplanen med ett kapitel för
fritidshem vilket många i skolans värld har gått och väntat på att detta skulle komma. Fritidshemmet fick ett syfte och centralt innehåll som lärandet skulle innehålla. Undervisningens helhet på
fritidshemmet ska enligt Lgr11 vara omsorg, utveckling och lärande. Undervisningen ska stimulera elevernas utveckling och lärande. Den ska även ge eleverna en meningsfull fritid (Skolverket 2017). Lgr11 (Skolverket 2017) är läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011och är ett politiskt styrdokument. Läroplanen har fem kapitel och dessa är; skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer, förskoleklassen, fritidshemmet och till sist kursplaner som är
kompletterade med kunskapskrav. Skolans uppdrag är att främja lärande, där eleven stimuleras och utveckla olika kunskaper samt värden. Skolan ska tillsammans med elevernas hem främja elevernas personliga utveckling och leda dem till aktiva, kompetenta, kreativa samt ansvarskännande individer och medborgare i det demokratiska samhället. Skolan ska hjälpa och stötta eleverna att utveckla och förbereddas inför att kunna leva och arbetar i samhället. Fritidshemmet utgår från skolans värdegrund och uppdrag, kapitel 1 och 2 samt ha ett eget kapitel som heter fritidshem. Detta tydliggör syftet och det centrala innehållet i undervisningen på fritidshemmet. Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid till eleverna, vilket ska stimulera individens utveckling (Skolverket 2017). Det fritidslärare har att förhålla sig till, är att undervisningen sker utifrån elevernas behov, intressen samt erfarenheter. Undervisningen ska även utmana eleverna och uppmuntra till nya upptäckter. Undervisningen på fritidshemmet ska hjälpa eleverna att träna på olika förmågor, till exempel sociala förmågor, genom att skapa goda kamratrelationer med andra barn (Skolverket 2017).
2.1.2 Skollagen
Skollagen är en lag som styr skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning för
invandrare ska följa skollagen styr vilka rättigheter och skyldigheter skola, personal, barn, elever och vårdnadshavare har. Det står i lagen även vilka krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Skollagen är bestämd av riksdagen och styrdokumenten är skapade och införda av Skolverket (Skolverket 2020).
3
3
. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer tidigare forskning som har fokus på specialpedagogik att presenteras. Forskning kring fritidshem finns, dock är forskning kring specialpedagogik på fritidshemmet begränsat. Detta gör det svårt att får fram vad tidigare forskning säger om specialpedagogik på fritidshemmet, hur specialpedagogik synliggörs på fritidshemmet samt hur fritidslärare arbetar med specialpedagogik i deras verksamhet. På grund av bristen gällande forskning, får jag utvidga min sökning av tidigare forskning till förskola, förskoleklass och grundskola. Genom att utvidga sökningen av tidigare forskning till förskola, förskoleklass och grundskola kan det kopplas till fritidshemmet, eftersom verksamheterna samverkar med varandra och verksamheterna framför allt förskolan och fritidshemmet har sina likheter men också olikheter.
I mitt valda kunskapsområde finns det inte mycket forskning dock finns det forskning som är avgränsat till det valda området. År 2010 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av fritidshem. Fokus i granskningen låg på verksamhetens innehåll men utgångspunkten var mål och krav som är skrivna i skollagen och även i styrdokumenten som fritidshemmen ska förhålla sig till. Granskningen visade att fritidshem inte uppnå dess fulla kapacitet, att det pedagogiska uppdraget inte tas på allvar men att det borde göras. Detta visades genom att eftermiddagarna ofta var oplanerade och anställda hade uppfattningen att fritidshemmet inte hade ett lärandeuppdrag. Att verksamheten inte anpassas utifrån elevernas behov och förutsättningar, men även att fritidslärarna inte utgick från elevernas intresse och behov. Skolinspektionen fick fram att fritidshemmen behöver arbeta mer mot att stötta sina elevers socioemotionella, sociala och intellektuella utveckling och att elevernas
tänkande utmanas. Fritidshemmet behöver bli anpassat utifrån elevernas behov och intressen i större utsträckning än vad som framkom (Skolinspektionen 2010).
3.1 Fritidshemmet
Haglund (2016) utgick från två frågeställningar i sin studie; vilket innehåll betonas av personalen i deras vardagspraktik och vilka positioner intar personalen i sin interaktion med eleverna? Resultatet visade att vuxenstyrda aktiviteter var återkommande men många tillfällen där eleverna själva initierar leken själva gavs. I dessa fick eleverna själva bestämma innehållet och redskap för leken. Lärarna som Haglund samtalade med poängterade lekens betydelse och möjligheterna till lärande. Personalen ser sig själva inte avgörande för resultatet av det barnen lär sig utan,
personalen ser sig själva som ett stöd till eleverna och lärandet som sker och tydliggörs i barnens interaktioner med de andra barnen.
3.2 Specialpedagogik i förskolan
Renblad och Brodin (2014) undersökte i sin studie vilken roll specialpedagogen har i förskolan. De fick veta att förskollärare upplever att de inte har tillräckligt med kunskap om utveckling och lärande för att uppnå läroplanens mål om utveckling och lärande för alla barn. Förskollärare upplever att det är svårt vid föräldrasamtal när de ska förklara elevens utveckling och vilket stöd som de anser att barnet är i behov av. Förskollärare räcker inte till för att göra bedömningar, revidera mål och göra uppföljningar. När det väl sätts in åtgärder omfattar det alla barn, och vad som Renblad och Brodin uppfattade var att miljön och pedagogernas förhållningssätt behöver ändras. Specialpedagoger intervjuades men när studien genomfördes var det brist på
specialpedagoger, vilket gjorde att en specialpedagog hade hand om flera förskolor, vilket gjorde att antalet specialpedagoger som intervjuades i den valda kommunen var ett lågt antal.
Specialpedagogerna var överens om att deras viktigaste roll för pedagogerna var att handleda, och ge råd. Specialpedagogerna menade att pedagogernas förståelse om barnets behov och utveckling
behöver ökas.
Palla (2016) genomförde en studie på förskolor och hennes syfte var att undersöka användandet av åtgärdsprogram på förskolan. Palla mötte specialpedagoger på en nätverksträff där de
samtalade om åtgärdsprogram och dess användning. På träffen fick specialpedagogerna
frågeformulär som de diskuterade tillsammans. Specialpedagogerna uttryckte under träffen att det fanns en osäkerhet kring användandet av åtgärdsprogram och dess syfte i förskolan. De menade att ett åtgärdsprogram skrevs först när en situation inte hade löst sig. De betonade att
åtgärdsprogrammet aldrig var det första valet utan det togs när annat inte fungerade. Detta
berodde på de ansåg att åtgärdsprogram inte gynnar barnet. I stället hade specialpedagogerna gjort om dokumentet till en ”handlingsplan”, men dokumentet handlingsplan var mycket likt
dokumentet åtgärdsprogram. Resultatet som Palla fick fram i sin studie överensstämmer med den tidigare forskningen kring detta ämne, det vill säga att specialpedagoger gör hellre
handlingsplaner än åtgärdsprogram i förskolan.
3.2 Specialpedagogiska yrken
I sin studie, beskriver Neisser (2014) om hur förskola och skola har tillgång till två olika specialpedagogiska yrken som kallas speciallärare och specialpedagog. Neisser vill med sin artikel upplysa om de olika föreställningar som finns kring speciallärare och specialpedagogens roller samt uppdrag. Neisser menar att specialpedagoger och speciallärare har egna
föreställningar, om vad de ska arbeta med och hur uppdraget ska genomföras. Neisser använde samtal för att samla in empiri och hade samtal med rektorer, specialpedagoger och speciallärare. I studiens resultat framkom det att styrdokumenten inte beskriver specialpedagogens och
speciallärarens yrkesroller och uppdrag. Resultatet visade att det finns många olika uppfattningar vad speciallärarens och specialpedagogens uppdrag samt uppgifter är. Neisser fick fram att speciallärarens uppdrag handlar om att specialläraren ska arbeta med ämnesutveckling, att ge tips och idéer till lärarna, att göra klassrumsobservationer och arbeta med undervisning både i
5
3.3 Den motsägelsefulla specialpedagogiken
Persson (1998) ville undersöka om hur den specialpedagogiska verksamheten i grundskolan motiveras och hur den specialpedagogiska verksamheten relaterar till skolans verksamhet. Persson intervjuade speciallärare, klass-och ämneslärare och även rektorer. Resultatet visade att den specialpedagogiska verksamhetens syfte var genom att de elever i svårigheter med att uppnå de mål som skolan kräver att eleverna ska uppnå. Studiens resultat visade att den specialpedagogiska verksamhetens syfte är att hjälpa elever i svårigheter att uppnå målen som skolan vill att eleverna ska uppnå. Resultatet visade också att inlärningsproblem som läs-och skrivsvårigheter och socioemotionella problem ger skäl till särskilt stöd i form av specialpedagogiska insatser. Persson fick också fram att det fanns ämnes- och klasslärare som ansåg att fokus skulle läggas på elever som har bättre förutsättningar än att lägga tid på elever som ha stora svårigheter.
3.4 Elevassistent: en möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och delaktighet
Österlund (2017) gjorde en studie om elevassistenter och elevassistentens roll i elevens delaktighet och inkludering. Österlund är skeptisk eftersom elevassistentens arbete måste organiseras bättre än vad den gjorts tidigare. Österlund menar att elevassistenten kan skapa fler problem snarare än vara till nytta för eleven. Elevassistenten kan bli en anledning till att det skapas ett avstånd mellan eleven och hens klasskamrater, att eleven blir för beroende av elevassistenten och kan hamna i situationer där hen inte klarar sig utan elevassistentens hjälp. Resultatet visade att arbetslag med
specialpedagog/speciallärare, lärare och elevassistenter har begränsade möjligheter att föra pedagogiska samt didaktiska diskussioner och ha tid för en gemensam handledning.
3.5 Sammanfattning
Huvuddragen i den tidigare forskningen som presenteras i detta kapitel visar att fritidshemmet behöver arbeta mot att stötta elevernas utveckling, vilket en inspektion av Skolinspektionen visade (2010). Den tidigare forskningen visade också att det finns ett motstånd mot att använda
åtgärdsprogram och förskollärare vill hellre använda sig av handlingsplan. Renblad och Brodin (2014) visade i sin forskning att motståndet handlar om osäkerhet kring upprättandet av ett åtgärdsprogram medan Pallas (2016) forskning visade att motståndet handlade mer om att åtgärdsprogrammets struktur och formulering inte skulle främja barnen som är i behov av det. Forskningen visade även att specialpedagoger och speciallärare kopplas in sent, först när förskollärarna har prövat alla olika
4 Studiens begrepp och teoretiska ramverk
Detta kapitel tar upp begrepp och teoriramverk som används i studien. Denna studies teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och dess synsätt på lärande (Vygotskij, 1978;84) och i ett didaktiskt perspektiv. Anledningen är att fritidslärare vid planering av undervisning och aktiviteter behöver ta elevernas behov, intresse och tidigare kunskap i beaktning. Fritidslärare behöver också förhålla sig till elevernas förmåga att lära av varandra och arbeta med lärmiljön.
4.1 Begrepp
Enligt Jacobsson och Nilsson (2011) kommer begreppet diagnos från de grekiska orden dia och gnosis, vilket betyder genom kunskap. Jacobsson och Nilsson hävdar att en diagnos kan ha två olika betydelser; att beskriva ett tillstånd, med andra ord symptom samt att beskriva orsaker. På detta sätt kan en ställa diagnos beroende om utgångspunkten utgår från symtom eller orsak. Diagnoser som ställs vars utgångspunkt är symtom beskriver individens symtombild och detta bli grunden för specialpedagogiskt stöd eller en annan form av behandling. Diagnoser som har sin utgångspunkt i orsaker till funktionsvariationer, är diagnoser där individen visar. Ett exempel på en sådan diagnos är Down syndrom.
Det finns många olika diagnoser som elever kan har. Diagnoserna gör att eleverna kan behöva särskilt stöd i sin undervisning. Karlsson (2020) beskriver att bland specifika inlärningssvårigheter räknas diagnoserna som dyslexi och dyskalkyli in. Dyslexi innebär läs-och skrivsvårigheter, vilket innebär att där en person har svårigheter med språkets ljudsystem eller andra fonologiska problem. Den fonologiska funktionsnedsättningen gör att avkodningen av ord bli svår, långsam och jobbig för individen (Jacobsson & Nilsson 2011). Dyskalkyli är kopplat till matematiksvårigheter, det vill säga svårigheter att förstå tal, siffror och antal. Jacobsson och Nilsson (2011) hävda att individer som har dyskalkyli har svårigheter att minnas talfakta och att utföra handlingar för att lösa matematiska uppgifter. Karlsson (2020) menar att dessa alltid behöver kompenseras. Exempelvis kan
fritidshemmet stötta upp med hjälp av ljudböcker där eleverna får lyssna på talböcker. Då kan eleven ändå vara med i aktiviteten.
Karlsson beskriver att det är lättare att förstå barn med fysiska funktionsvariationer. De behöver mer stöd och hjälpmedel än de barn som har osynliga funktionsvariationer. Karlsson beskriver de
funktionsvariationer som är fysiska som kan vara rörelsehinder, motorisk koordinationsstörning, blindhet, synnedsättning, dövhet, hörselnedsättning och stumhet. En funktionsvariation som Karlsson beskriver är ADHD, eller som förkortningen står för ”attention deficit hyper activity disorder”. På svenska heter det hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. Karlsson beskriver att det finns tre undergrupper av ADHD. Första undergruppen kallas för ADD. Dessa barn är inte
hyperaktiva utan har mer en uppmärksamhetsstörning. Den andra är ADHD med framför allt hyperaktiv form. Den tredje är en kombination av de två första, hyperaktivitet och
uppmärksamhetsstörning och har inget specifikt namn som de två första utan beskrivs som en kombination av ADD och ADHD (2020).
På skolor finns det pedagoger som kallas för specialpedagog och speciallärare. Specialpedagogen har en fördjupad utbildning av specialpedagogik. Specialpedagogen arbetar med elever som har
7
om undervisning med elevgrupper och att utveckla lärandemiljöer och vara en del av arbetet för likvärdighet (Neisser 2014).
Speciallärares arbete som Lindqvist och Rodell (2015) beskriver är baserat på synen att vissa elever har brister som kan mätas och förbättras. Speciallärare arbetar mest med färdighetsträning för eleverna utanför klassrummet och så var det fram till 1962. Vid detta årtal hade speciallärares
utbildning formaliserats så mycket att lärarna som gick utbildningen kunde kalla sig för speciallärare och efter ett par decennier började speciallärare att arbetar alltmer i klassrummen i stället för utanför klassrummet.
Specialpedagogen hjälper till och upprättar ett dokument som kallas för åtgärdsprogram. Jacobsson & Nilsson (2011) beskriver att åtgärdsprogram är ett dokument som ska upprättas när elever som är i behov av särskilda åtgärder som sedan bli grunden till hur de särskilda åtgärderna ska ges till eleven. Skolan ska göra en utredning på individ, grupp och skolnivå för att kunna beskriva elevens
svårigheter. Åtgärdsprogram upprättas oftast av lärare tillsammans med vårdnadshavare vid ett utvecklingssamtal. Jacobsson och Nilsson (2011) menar att det är vanligt att åtgärdsprogrammet är klart nät det är dags för utvecklingssamtal. Det är vid utvecklingssamtalet som vårdnadshavare och elever har möjlighet att uttrycka sina åsikter om åtgärdsprogrammet. Detta gör att delaktigheten inte bli så stor, då vårdnadshavare och elev inte fått möjlighet att förbereda sig. Ett sätt som kan användas enligt Jacobsson och Nilsson (2011) är, att utredningen presenteras först till arbetslaget av en
specialpedagog. Sedan kallar elevens mentor eleven och hens vårdnadshavare till samtal. I samtalet presenterar lärarna resultatet för vårdnadshavaren och eleven. Eleven och vårdnadshavarna kan få frågor med sig hem och diskutera med varandra. Sedan blir det ett utvecklingssamtal. På detta sätt får både eleven och vårdnadshavarna chans att förbereda sig.
Elever som är i behov av särskilt stöd har möjlighet att få något som kallas för elevassistent. Elevassistent är, enligt Jacobsson & Nilsson (2011) en personal som följer eleven under hela skoldagen och ger stöd till eleven. Jacobsson & Nilsson (2011) menar att det finns elever som behöver annat än ett rent pedagogiskt stöd, såsom fysiskt eller socialt stöd. Elevassistenten har ett samarbete med eleven, skolan, hemmet och även fritidshemmet. En elevassistents uppgift kan till exempel vara att hjälpa eleven att ta sig från en plats till en annan, och att få eleven att klä på sig när det är dags att gå ut. Elevassistenten finns med i bakgrunden och stöttar upp när eleven behöver det, beskriver Wormnæs (2005).
Inkludering är ett begrepp som har många olika betydelse, Sandström (2014) lägger vikt på att
innehållet i inkluderingen påverkas och är beroende av nationella samt lokala villkor. Begreppet inkludering sammankopplas mycket med specialundervisning men det handlar mer än bara om specialundervisning. Det handlar om att inga elever ska hamnar utanför och att alla elever ska få en anpassad undervisning utifrån sina förutsättningar. Sandström (2014) beskriver om hur dessa elever fram till 1962-talet hamnade i specialklass eller specialskolor men 1962 infördes grundskolan och eleverna fick då möjlighet att vara i de vanliga klasserna och skolor. Sandström (2014) beskriver också att inkludering innebär att verksamheten ska anpassas så att alla elevers behov uppfylls. Det är svårt att ser hur skolan arbetar med inkludering på grund av fokus på individnivån, exempelvis individuella utvecklingsplaner. Sandström (2014) menar att inkludering blandas ofta ihop med integrering som innebär verksamheter som välkomnar alla. Vid integrering har dock verksamheten inte anpassats utifrån elevernas behov och förutsättningar, medan inkludering innebär att
verksamheten är anpassad.
Extra anpassningar och särskilt stöd ska ges till elever om eleven inte uppnå målen. Enligt skollagen 9
stöd som deras speciella behov kräver.” I skollagen står det att rektorn har ett ansvar att ta reda på
om det finns elever som har behov av särskilt stöd samt ordna att eleven får det stöd hen behöver och vårdnadshavare har rätt att vara delaktiga vid utformningen av särskilt stöd i form av extra
anpassningar, särskilt stöd eller åtgärdsprogram (Skollagen 2020).
Leken är en aktivitet där eleverna har full kontroll över sig själva. Sandra Smidt (2010) definierar
leken på två sätt; Ena är självvalt och ge barnet möjligheten att följa sin egen agenda. Andra
definitionen är att leken är riskfri, om något inte går som det var tänkt från början kan planen ändras eftersom det är eleven som styr samt bestämmer och risken att misslyckas finns då inte. Smidt beskriver hur Vygotskji ansåg att leken skiljer sig från barnets andra aktiviteter, att vid lek skapar barnet låtsas situationer så som låtsaslek. Barnet kan låtsas för de har förmågan att skilja på det visuella från det förnuftsmässiga, att de kan uppfattar som är verklighet och vad som är fantasi. Annelie Karlsson (2020) beskriver hur lärare behöver stötta eleverna i lek för att se till att alla elever får möjligheten att delta i den fria leken och i samtal.
Mikael Jensen (2009) beskriver att miljön är en viktig aspekt för elevernas lärande och lek, dock är miljön begränsad när det gäller kreativitet, framför allt gäller detta i skola och förskola. Enligt Jensen behöver lärare arbeta mot att skapa en miljö som har en struktur och fungerar som en inbjudan, vilket kan leda till öppnandet av elevernas fantasi, kreativitet och kontroll. Samtidigt är det viktigt att miljön är anpassad för lek men också att miljön utmanar eleverna och detta kan lärare göra genom att skapa lekmiljöer som har ett specifikt temainnehåll. Annelie Karlsson (2020) tar upp att eleverna på
fritidshem behöver har tillgång till utrymme för att kunna röra sig och kunna få lugn och ro. Eleverna mår bra av att röra på sig samtidigt som rörelser stärker elevernas koncentrationsförmåga och vissa elever behöver extra rörelser. Ljudnivån är en del av miljön som fritidslärare behöver arbetar med och behöver vara kreativa för att minska ljudnivån. Speciellt om fritidshemsverksamheten har äldre lokaler då de äldre inte är lika anpassade som nybyggnationer. Den visuella miljön kan bli jobbig för elever som har AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) då om det visuella är rörig låser det sig för eleven i sin kommunikation och kan inte uppfattar vad som kommuniceras till eleven.
4.2 Sociokulturellt synsätt på lärande
Människan är en individ som är social, kulturell, biologisk samt historisk, och Säljö (2015) menar att det människan kan och kan lära sig är beroende av både hens bakgrund utifrån biologiska och sociokulturella förutsättningar. Språket leder till kunskapsutveckling eftersom kommunikation av erfarenheter leder till att ett kollektivt och socialt minne utvecklas. En annan viktig aspekt i lärande är skrift som är en viktig central aspekt, eftersom skriften gör det möjligt för oss att bevara information och föra vidare informationen till andra på andra sätt än genom det talade språket.
9
elevens förutsättningar och behov men även anpassningar görs utifrån kommunikationen och sociala interaktioner som sker mellan eleverna.
Säljö beskriver att det är via kommunikation och samarbete som det skapa redskap och verktyg som resurser, både fysiska och som språkliga redskap. Verktyg som hjälper individen att få en förståelse om omvärlden och hur individen ska beter sig i denna omvärld (2000). Redskap menar Säljö (2015) är som ett nyckelbegrepp men även en nyckelmetafor inom det sociokulturella perspektivet. Redskapet medierar elevens handlingar och redskapet blir ett instrument som eleven behöver för att kunna utföra handlingar som hen inte skulle klara av att utföra utan redskapet.
4.2.1Den proximala utvecklingszonen
Säljö (2014) beskriver att proximal utvecklingszon är en teori som är utarbetat av Lev
Semenovich Vygotskij och hänger samman med hans sätt att se på lärande och utveckling som en ständigt pågående process. Enligt Säljö (2014) definierade Vygotskij begreppet proximal
utvecklingszon som avståndet mellan vad eleven kan göra utan stöd och vad eleven kan göra med stöttning. I utvecklingszonen är individer är känsliga för både instruktioner och förklaringar. Vygotskij menar att här kan läraren vägleda eleven i hur de använder ett kulturellt redskap (Säljö 2014).
Enligt Vygotskij utvecklas människan ständigt och när människan tar till sig nya erfarenheter förändras dem. Säljö (2015) beskriver att när barn kan addera ensiffriga tal, så bli detta en plattform för
barnet att lära sig att addera större tal. Kunskapen som ett barn har nu leder barnet till att vidare lära sig nya saker och få mer kunskap samt erfarenhet. Detta är vad
Vygotskij menar med den proximala utvecklingszonen. Att den kunskapen som man har tidigare leder till nya kunskaper och färdigheter. När Vygotskij påbörjade att formulera sin idé om den proximala utvecklingszonen var han i slutet av sitt liv, vilket ledde till att det var mest antydningar om den proximala utvecklingszonen och inte fullt utvecklade idéer kring
proximala utvecklingszonen. Säljö (2014) menade att Vygotskij ansåg att barnets sociala
omgivning var en förutsättning för barnets utveckling. Vygotskij refererade språket till verktygens verktyg, eftersom det är genom kommunikation med andra människor som vi kan uttrycka oss och de språkliga begreppen hjälper oss att organisera vår omvärld. I Vygotskijs argumentation tar han upp om att det är genom tal och skrift som vi kan kommunicera med andra i världen och på sätt skapa en gemensam förståelse.
Hwang och Nilsson (2011) betonar att Vygotskji beskriver den proximala utvecklingszonen som en plats för möjligheter där barn få pröva på, testa idéer och utveckla sina förmågor. Vygotskji menar att leken är en frigörelse men att lek kräver en viss intellektuell kompetens hos barnet. Med denna beskrivning kan fritidshemmet ses som en proximalutvecklingszon, där eleverna får pröva sina idéer och utveckla sina förmågor. Eleverna utmanas genom aktiviteter, som inte är för lätta men inte heller för svåra för eleverna att klara. Säljö (2014) beskriver att Vygotskji se den proximala utvecklingszonen som en zon där individer är känsliga för instruktioner och
4.2.2 Mediering
Säljö (2014) beskriver att mediering är ett grundläggande begrepp i det sociokulturella perspektivet. Mediering innebär att individen använder två olika redskap, det fysiska och det materiella för att förstå omvärlden. Mediering kan ske när eleven är i samspel med andra elever och vuxna när de leker, samtala eller andra aktiviteter. Säljö (2014) menar att människan inte är i direkt kontakt med omvärlden, utan hanterar omvärlden med hjälp av fysiska och kulturella redskap som är en del av människans sociala praktik. Människans tänkande och
föreställningsvärldar är skapade och färgade av ens kultur och dess kulturella och fysiska redskap.
4.2.3 Appropriering
Säljö (2014) beskriver begreppet appropriering som innebär att eleven tar till sig kunskap, att eleven låna kunskapen från andra och gör kunskapen till sin egen kunskap. När en elev delta i samtal med andra elever eller vuxna, lär sig eleven att känna igen ord samt begrepp och hur dessa används i relevanta situationer. Eleven tar till sig kunskaper genom samspel med andra. Genom att appropriera kan eleven får insikter och se nya möjligheter i sina intellektuella och praktiska redskap. Appropriera kan eleven göra i varje situation och det leder till utveckling av tidigare kunskap och förmågor.
4.3 Didaktisk och ämnes kompetens
Lindström och Pennlert (2013) betonar på hur en lärare måste besitta olika kompetenser i sitt arbete inom skolverksamheten bland annat behöver de didaktisk kompetens. Didaktisk kompetens innebär att läraren ska kunna formulera kunskapsmål, kunna göra urval och förhålla sig till läroplanen, elevernas förkunskaper och andra faktorer. Läraren ska kunna ta ett steg tillbaka från undervisningen och kunna reflektera över innehållet. Vad är det som eleverna lär sig? Hur har eleverna lärt sig? Didaktisk kompetens innebär alltså att en lärare ska ha kunskap om undervisning och kunskap i att undervisa. En annan kompetens som lärare behöver besitta kallas för ämneskompetens. Det innebär att läraren ska ha kunskap om ett ämne eller ämnesområde, att läraren ska ha förståelse om
uppbyggnaden av ett ämne. Läraren bör ha egna färdigheter i det ämnet och kunna använda sina färdigheter i ämnets olika sammanhang. Genom att har ämneskompetens ska läraren kunna reflektera och kritiskt granska sitt ämne, att se kopplingar mellan ämnen och kunna får in kopplingarna i
undervisningen samt ha förståelse vad det innebär (Lindström och Pennlert 2013).
4.3.1 Den didaktiska triangeln och de didaktiska frågorna
Undervisningen som sker både i skolan och på fritidshemmet planeras utifrån de didaktiska frågorna, vad, hur och varför, den didaktiska triangeln. I den didaktiska triangeln som beskrivs av Lindström och Pennlert (2013) finns de tre centrala relationerna i en pedagogisk situation, vilka är innehåll, lärare och elev. Vad-frågan handlar om vad eleverna ska lära sig i undervisningen, vad kan ett ämne som matematik innebära. Hur-frågan handlar om hur eleven lär sig, hur ska eleverna lära sig
11
5. Metod
Detta kapitel beskriver hur jag gått till väga för att undersöka problematiken. Vidare beskrivs det hur kontakten med respondenterna togs, hur de blev informerade samt att jag följer de forskningsetiska principerna. Dessa innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
5.1 Kvantitativ studie
Tanken var att studien skulle vara en kvalitativ studie men på grund av rådande omständigheter med Covid-19 fick jag ändra till en kvantitativ studie dock går det att argumentera att studien är en
blandning av både kvalitativ och kvantitativ forskning. Dels är studien inte jättestor, som kvantitativa oftast förknippas med, då antalet är 15 fritidslärare. Analysen gjordes i efterhand och inte under som Denscombe (2018) förklarar att analys i kvalitativ forskning sker under och inte efter. Jag var inte närvarande när fritidslärarna besvarade frågorna vilket gör jag var opartiskt, detta kopplas till den kvantitativa forskningen. Detta skulle då kunna vara något som Denscombe (2018) kallar för metodkombination.
5.2 Metodval
Metodval som används i denna studie är frågeformulär eftersom Covid-19 försvårade möjligheten att genomföra intervjuer. Fritidslärarna blev erbjudna att genomföra intervju via telefonsamtal eller videosamtal, men fick svar att många av fritidslärarna hade svårigheter att gå ifrån verksamheten för att genomföra en telefonintervju eller videosamtal, vilket ledde till användandet av frågeformuläret. Frågeformuläret gjorde att fritidslärarna kunde själva bestämma när de kunde sätta sig ner och besvara frågorna eftersom de inte behövde vara i kontakt med mig när frågorna besvarades. En länk till frågeformuläret skickades till fritidslärarna och därigenom kunde fritidslärarna besvara frågorna och jag kunde gå in via länken för att sedan läsa svaren som skickats in.
5.2.1 Fördelar och nackdelar med frågeformulär
Precis som med alla metoder, har frågeformulär fördelar och nackdelar. Denscombe (2018) beskriver olika fördelar och nackdelar med frågeformulär. Fördelarna med frågeformulär är att det blir en mindre kostnad för material, tiden för att åka till olika fritidshem plus kostnaden för resorna till varje fritidshem. Mitt arbete underlättades tack vare att jag fick göra frågeformulär i stället för att åka runt och genomföra intervjuer. Nackdelarna som Denscombe (2018) tar upp med frågeformulär är om frågorna är gjorda på så vis att respondenten endast ska kryssa i ett svarsalternativ och kan genom detta upplevas som begränsat och frustrerande för respondenten. Vid skapande av frågorna måste jag se till att frågorna inte reflektera mina egna uppfattningar kring ämnet utan det är endast
5.2.2 Skapandet av frågeformuläret
När första planen att använda intervjuer inte gick att genomföra på grund av Covid-19, blev planen frågeformulär. Här fick jag se till att frågorna var anpassade och att det är möjligt för respondenterna att besvara mina frågor så utförligt och långt det går. Att språket jag använde är vanligt och inte blanda in konstiga ord i frågorna, vilket Trost och Hultåker poängtera (2016). Jag var noga med att se till att frågorna inte var retrospektiva frågor, eftersom genom retrospektiva frågor får jag som Trost och Hultåker (2016) beskriver inte reda på hur det var utan bara hur respondenten ser på den nuvarande situationen. En annan sak som jag fick arbeta med var turordningen av frågorna. Jag började med frågorna; vad för utbildning har du, hur länge har du arbetat som fritidslärare, hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats och så vidare. Genom att börja med dessa frågor får jag vetskap om respondenternas utbildning,
arbetserfarenheter och hur länge de har arbetat på sin nuvarande arbetsplats. Dessa delar kan komma påverka deras svar på de andra frågorna. Har en fritidslärare lång arbetslivserfarenhet kan den läraren har mycket att dela med sig. En del av frågorna var fokuserade på områden som vad för verktyg fritidsläraren har tillgång att arbetar med medan andra frågor var lite mer öppna men ändå höll sig till annan del som till exempelvis om fritidsläraren har tillgång till specialpedagog, speciallärare eller elevassistent. Respondenterna hade möjlighet att själva välja hur mycket de ville skriva på varje fråga. Det var inga svarsalternativ eller kryssrutor utan respondenterna fick skriva ner svaren.
5.3 Urval
Frågeformuläret skickades ut till olika fritidshem och jag valde att skicka ut till fritidshem från två olika län i södra Sverige. Jag valde några fritidshem som jag kände till och några som jag inte hade någon kännedom om sedan tidigare. Respondenterna som besvarade frågeformuläret var 15 stycken fritidslärare som arbetade på fritidshem. Alla fritidslärare som deltog hade utbildning och är
legitimerade fritidslärare. Fritidslärarna hade olika långa arbetslivserfarenheter och varit på sina nuvarande arbetsplatser under olika långa tidsperioder, det var allt från fritidslärare som var
nyexaminerade till lärare som hade arbetat i fritidshem upp mot 30 år. Jag ville lyfta fram de svaren som var minst förväntande, det som stod ut och det som var olika gentemot mot det som var lika. På vissa frågor hade fritidslärarna svarat rätt lika men genom att lyfta de svaren som inte var lika blev det en mer variation av svaren.
5.4 Studiens validitet och reliabilitet
13
kring detta ämne. Svaren kan vara ärliga men eftersom det är svårt att bekräfta reliabiliteten behöver jag vara kritisk till informationen som jag lyckades samla in. Enligt Denscombe (2018) har svarens validitet i ett frågeformulär sin grund i att formuläret bygger på information som respondenterna är villiga att dela med sig av.
5.5 Forskningsetiska principerna
Denna studie har följt de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2011) beskriver som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Fritidslärarna som deltog var informerade genom informationsbrevet som skickades ut. De fritidslärare som kunde tänka sig att delta bekräftade sitt deltagande, vilket uppfyller samtyckeskravet. Alla respondenterna kunde välja att avbryta eller att välja att inte svara på en fråga som de upplever de inte kan eller vill svara på. Deltagarna fick även information om att inga namn på personer eller skolor inte kommer skrivas ut, utan de förbli anonyma. Detta för att undvika att deltagarna kan identifieras genom namn på individen eller namn på skola. De har även fått information om hur materialet som har samlats in används till, att materialet sparas på ett konto med lösenord och all data kommer förstöras när studien är färdig. Respondenterna får möjlighet att läsa hela studien innan det publiceras. Via informationsbrevet fick fritidslärarna information att deras namn och namn på fritidshemmen som de jobbar på inte kommer skrivas ut utan om namn behövs så används fingerande namn på fritidslärarna.
5.6 Genomförande
Jag började med att skicka ut informationsbrev med en länk till frågeformuläret till 20 olika fritidshem i slutet av mars. I informationsbrevet presenterade jag vem jag var och om min studie. I informationsbrevet fanns även förklaring till vad jag skulle göra med materialet som jag samlade in, att deltagande var frivilligt och de behövde inte svara på de frågor som de inte ville svara på. När jag hade fått kontakt med 15 fritidslärare som var intresserade av att delta skickade jag länken till
frågeformuläret till fritidslärarna. Därefter kunde fritidslärarna besvara frågorna när de hade tid, förutsatt att de besvarade och skickade in svaren innan den 20 april. Från det jag skickat ut informationsbrevet och fått bekräftelse om deltagande, vilket skedde relativt snabbt, hade arbet fritidslärarna två veckor på sig att besvara och skicka in sina svar till mig. Detta för att de skulle har tid att fundera över frågorna och inte stressa vid besvarandet av frågorna. Eftersom jag skickade en länk med frågeformuläret till fritidslärarna behövde de inte vara i kontakt med mig när de besvarade frågorna.
5.7 Bearbetning och redovisning
6. Resultat & analys
Detta kapitel redovisa resultatet som presenteras i fyra rubriker och i slutet av varje rubrik kommer en analys.
6.1 Utformning av pedagogiskt stöd
Resultatet visade att fritidslärarna som deltog i undersökningen hade samma tanke om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Att det är utmanande och svårt på grund av olika faktorer som spelar in. Arbetet kräver personal för att få det att fungera, vilket syntes tydligt i svaren då 10 av 15 nämnde svårigheter vid brist av personal och fritidslärarna inte räcker till för att tillgodose elevernas behov.
”Svårt pga bemanning (ingen extra personal) att möta alla behov” - Fritidslärare C.
Personalbrist påverka naturligt verksamheten, vilket har sina nackdelar. Till exempelvis kan verksamheten inte erbjuda eleverna aktiviteter som de uppskattar, som fritidslärare B beskriver.
”Somliga aktiviteter som majoriteten hade uppskattat får läggas ner dagar då assistent saknas då det är svårt att bedriva undervisning i större grupp”
Att säkerställa att alla elever tillgodogör sig undervisning menar fritidslärare A att de arbetar mot att ser till deras elever får en bra undervisning som följer styrdokumenten.
”Vi vill säkerställa att alla elever tillgodogör sig undervisning” –
Fritidslärare A.
Fritidslärare E skrev om samarbetet med hemmet som är en viktig aspekt. Att ta hjälp av
vårdnadshavare kan vara betydelsefull för fritidslärarna eftersom vårdnadshavare har mer vetskap om vad som kan fungerar och inte fungerar med eleven.
”Mycket samarbete med hemmet och tid för att lyssna och samtala med barnen”
Fritidslärare N beskrev att när det görs anpassningar så gör de anpassningarna för hela gruppen.
”Vi gör anpassningar oftast i den stora gruppen för det kan gynna fler än bara den som behöver det som mest”
Fritidsläraren J var inne på samma tanke, att även de arbetar med att göra anpassningar för hela gruppen, detta för de anse att alla barn mår bra av anpassningarna.
15
Sex av 15 fritidslärare tog upp om att förbereda eleven inför aktiviteter, vid avslutning eller avbrytning av aktivitet för till exempelvis för mellanmål.
”Mycket olika för varje elev. Förberedelse, prata/visa barnet innan fritids börjar för dagen, visa genom bildstöd på fritids för olika moment och förbereder byte av aktivitet/bryt för mat” - Fritidslärare F
Fritidsläraren O beskriver att de fokuserar på att arbeta jämlikt och utifrån elevernas förutsättningar och de elever som har ett större behov av elevassistent får oftast elevassistent.
”Vi behandlar alla jämlikt efter individens förutsättningar. De som har störst behov har (oftast) elevassistent också på fritids”
Fritidslärare M svarade att på fritidshemmet som hen arbeta på delas ansvaret upp mellan
kollegorna, utifrån vem som passar bäst med eleven när det gäller personkemin och det ser olika ut från aktivitet till aktivitet men de elever som behöver en fast pedagog som är med den eleven har en och samma hela tiden.
”Stötta de som behöver stöttning i aktivitet. Dela upp ansvaret mellan
oss, vem passar bäst med eleven… olika för olika aktiviteter. De barn som behöver fasta platser med fasta pedagoger”
Två fritidslärare nämnde den pedagogiska kartläggningen som de utgår ifrån i sitt arbete med elever i särskilt behov av stöd på fritidshemmet
”Utgår från de pedagogiska planeringarna på elever, vilka vi är delaktiga i” Fritidslärare – L
Medan den andra skrev om pedagogiska kartläggningen så här:
” Jag tycker den pedagogiska kartläggningen som görs via skolan
är ett jättebra verktyg och vi alltid borde inkludera fritidshemmet i kartläggningen” – Fritidslärare G
Fritidslärare D beskriver arbetet bristfälligt, att de ska endast hålla koll på eleverna som är ”stökiga” och hen anser att alla elever mår bättre av struktur, ordning och stöd.
”På mitt jobb ska vi bara hålla koll på de ”stökiga eleverna”. Jag
tycker det arbetet är bristfälligt och alla elever mår bra av struktur, ordning och stöd”.
En fritidslärare tog upp att hen fått höra att de ska skriva extra anpassningar men hen menar att de inte har tid för det, men att de anpassningar som kan göras görs.
”Det har nämnts någon gång att vi ska skriva extra anpassningar men vi får aldrig tid till det,
En fritidslärare svarade att de elever som har ett behov av särskilt stöd har det och det är inskrivet i ett åtgärdsprogram.
”De elever som har ett behov av särskilt stöd har det inskrivet i ett åtgärdsprogram”
6.1.1 Analys
I denna del har det tagits upp om hur fritidslärarna arbetar och lägger upp arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Fritidslärare B tog upp hur aktiviteter får ställas in om
personal/elevassistenten saknas, vilket påverkar alla elever och inte bara den elev som har elevassistent. Eleverna saknar ett tillfälle med styrd aktivitet, vars mål var att har eleverna att träna och utvecklar förmågor och kunskaper. I sådana aktiviteter kan eleverna utveckla sina förmågor och kunskaper genom att appropriera, at de kan använda de vuxnas eller kamraters kunskaper och lära sig av det. När styrda aktiviteter ställs in kan det bli fri lek i stället på grund av saknad personal. Eleverna får ett lärande i den fria leken också. Smidt (2010) beskrev om hur Vygotskji ansåg leken skiljer sig från barnens andra aktiviteter. Att barnet skapar låtsaslekar som de kan göra då de kan skilja på det visuella och det förnuftsmässiga.
Vid planering av åtgärdsprogram skrivs det ofta med inriktning mot skolan men inget fokus mot fritidshemmet. Renblad och Brodin (2014) beskriver om hur osäkerheten kring upprättande av handlingsplaner stoppar pedagoger att göra handlingsplaner. Osäkerheten leder till att elever som har ett behov av åtgärdsprogram eller handlingsplan får ingen då pedagogerna saknar kunskap om hantering av dator. Det var få som nämnde begreppet åtgärdsprogram och använde i stället
begreppet ”plan”. Kan det vara att fritidslärarna ser anpassningar mer som en plan hur de ska arbetar med alla elever och inte att anpassningarna är för bara eleven som har ett behov av det? Fritidslärare beskrev att specialpedagogen var mer fokuserad på skolan och att fritidshemmet glöms ofta bort och hamnar i bakgrunden.
Vid saknad av specialpedagog får fritidslärarna klara sig själva ibland kan de får tips av vårdnadshavarna om vad som fungera i hemmet när eleven är hemma. Fritidslärarna använder bildscheman för att vara extra tydliga och kommunicera för de elever som ha svårigheter att ta in instruktioner muntligt men också att bildschema är ibland endast det fritidslärarna har fått som hjälp i deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. När åtgärdsprogram har skrivits så har fritidshemmet ofta glömts bort eller att inga åtgärdsprogram skrivs som har fokus på
fritidshemmet utan bara med fokus mot skolan. Palla (2016) skriver om åtgärdsprogrammets syfte och användning på förskolor och studien peka på att åtgärdsprogram görs först när alla andra alternativ inte fungera, åtgärdsprogram tas inte i första hand utan när alla försök att få en situation att fungera men får inget resultat görs det ett åtgärdsprogram.
17
inga negativa saker om elevassistent. Kan det vara så att lärare och fritidslärare ser bara
möjligheterna med elevassistenter men tänker inte på de negativa följderna som kan uppstår om elevassistenten inte är försiktig och tänker vad hen gör när elevassistenten arbetar med eleven?
6.2 Sociala och didaktiska möjligheter och hinder
Det finns möjligheter och hinder i arbetet med elever i särskilt behov av stöd, något som framkom tydligt i svaren på frågan som handlade om svårigheter och vad som fungerade bra enligt dem. Fritidslärare A beskrev att alla elever har olika behov men de elever som är utåtagerande kräver extra.
” Eleverna har olika behov av stöd. Den typ av stöd som eleven som slår sina kamrater behöver är mest personalkrävande”
Fritidsläraren I beskriver om svårigheter ligger i att fritidshemmet är inte lika styrt som skolan är och att känslan hos fritidslärarna att de inte räcker till när eleverna sprider ut sig till olika platser.
”Det svåra är att fritids inte är lika styrt och inramat som skoldagen. Ofta kan det
upplevas som man inte räcker till när eleverna sprider ut sig på olika ställen och eleverna med behov kan behöva vuxenstöd hela tiden”
Medan fritidslärare K beskriver att det fungerar bra hos hens nuvarande arbetsplats ” Fungerar oftast bra på nuvarande arbetsplats”
Det var bara fritidslärare L som tog upp om ensamheten som en kan uppleva i arbetet med elever i särskilt behov av stöd.
”Det sämsta är att man ibland är väldigt ensam. Övrig personals dömande blickar,
åsikter och ibland ord. Att de inte lita på hur jag hanterar situationen med min elev som de inte känner”
Fritidsläraren N skrev att svårigheter uppstår vid två tillfällen;
”Svårigheterna uppstår vid två tillfällen; när vi/jag inte bemöter eleverna
utifrån deras behov p.ga. okunskap/glömmer bort/dålig dag/e.tc. eller när antalet pedagoger inte räcker till för att kunna bemöta efter elevernas behov. De som kommer i kläm är de elever i behov av särskilt stöd som inte har en pedagog knuten till sig under fritidshemstiden, där vi inte alltid hinner med de
anpassningar som eleven behöver”
i sociala situationer och på fritidshemmet är det sociala så mycket mer än i skolan men ändå får fritids ofta inte rätt till elevassistent!”
Medan fritidslärare M menar att det fungerar bättre för eleverna i behov av särskilt stöd på fritids än i skolan
”Över lag fungerar det bättre för dessa elever på fritids än i skolan. På fritids kan vi vara mer anpassningsbara”
En fritidslärare beskrev hur viktigt det är hitta roten till elevens behov. Fritidslärare O beskrev så här:
”Det som är viktigt är att hitta roten till elevens behov…vissa agerar utåt för att de är otrygga i botten, vill inte delta för de inte förstår”
Fritidslärare G beskriver hur arbetet är givande och ett utmanande arbete och att hen får nya insikter.
” Arbetet är väldigt givande och utmanade. Jag får nya insikter som jag inte haft tidigare”
Eleven i särskilt behov av stöd skapar starka relationer med vissa lärare, och om tydligheten bland kollegorna spelar en roll, fritidslärare B beskrev:
”Det positiva är att eleven har ofta en relation till sina närmaste lärare och tydligheten bland kollegorna, hur man arbetar kring eleverna kan fungerar både bra och mindre bra”
Fritidslärare H lägger vikt på att fritids är för flytande och inte alla elever mår bra av detta men att fördelarna ligger i leken, där de kan träna det sociala och samspel, samt elevernas intressen styr och att eleverna mår bra av att göra saker de gillar att göra
”Alla i personalen har inte en relation till elever i särskilt behov av stöd, fritids är flytande och har inte samma struktur som skolan. Många elever mår inte bra av detta. Fördelarna är leka och vara praktiska mår många elever bra av och får träna på det sociala samspelet, fritidspedagoger är duktiga på att vägleda och hjälpa i konflikter. På fritids kan elevernas intresse styra och då mår eleverna bra av, att får göra det som de tycker om”
Fritidslärare J ser stora anpassningar som nyttiga;
”Vi ser de stora anpassningarna som nyttiga för alla elever”
Medan fritidslärare E menar på att stora gruppen kan får negativa konsekvenser om stöd behövs i gruppen.
”Stora gruppen kan bli lidande om stöd krävs”
19
”Vi tänker att vi behöver förändra miljön” -fritidslärare E.
6.2.1 Analys
I denna del var det intressanta aspekter som framkom i resultatet. Det var fritidslärare som var oeniga, framför allt fritidslärare D och M som inte var eniga. Fritidsläraren D ansåg elever i särskilt behov av stöd har det svårast på fritids än i skolan, då fritidshemmet handlar mer om den sociala aspekten, medan fritidsläraren M såg det tvärtemot, att eleven i behov av särskilt stöd har svårast i skolan än på fritidshemmet. Detta fall kan både fritidslärare har en poäng, elever i behov av särskilt stöd har olika behov och klara av olika, en elev kan ha det lättare i skolan men väldigt svårt på fritidshemmet och en annan tvärtemot. Oavsett om eleven har svårigheter i skolan eller fritidshemmet, med den sociala aspekten behöver eleven stödet i både verksamheterna, eftersom båda har det sociala i sin verksamhet, om den ena har mer eller mindre än den andra borde inte spela någon roll.
Fritidslärarna upplever saker som fungerar och som fungerar mindre bra, men genom har ett bra samarbete och kommunikation med arbetslaget, ledningen och hemmet kan fritidslärarna få arbetet med elever i behov av särskilt stöd att fungera bra, vilket låter bra i teorin men i praktiken ser det annorlunda ut. Fritidslärare upplever svårigheter med kommunikationen både med
ledningen och med hemmet, vilket gör att fritidslärarna hamnar i en position där det blir svårt för fritidslärarna att genomföra arbetet med eleverna i behov av särskilt stöd. Elever i behov av särskilt stöd faller mellan stolarna på grund av tidsbrist, fritidslärarna hinner inte med dessa elever. Fritidslärarna har många uppgifter lite tid att hinna med allt som de borde göra men hinner inte. Då fritidslärarna inte hinner med, kan det påverka eleven som behöver stöd för att klara bland annat den sociala aspekten på fritidshemmet.
Miljön är en viktig faktor som fritidslärare behöver tänka och arbetar med. I Lgr11 (Skolverket 2020) står det ”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid”. För att kunna göra detta behöver verksamhetens miljö
anpassas utifrån elevernas behov och förutsättningar utifrån de resurser som finns tillgängliga, att anpassningar görs så mycket det gå att göra.
6.3 Verktyg och resurser
Fritidslärarna beskrev vad för material och vad för resurser de har tillgång till i deras arbete med elever i särskilt behov av stöd. Om resurser hade fritidslärarna liknande svar, många gick in på personal. Fritidsläraren A skrev:
”Om personal är sjuka/borta kan personal antalet påverka negativt”
”Arbetet med särskilt stöd är svårt, eftersom elevassistenten som finns för eleverna oftast INTE är med på fritids - assistenterna är med under skoldagen men sedan på fritids får personalen klara sig helt utan assistenter”
Fritidslärare N beskrev att de önskade fler personal eftersom de finns elever som försöker rymma eller är väldigt utåtagerande.
” Vi önskar att vi var fler så vi kunde stötta de som riskerar att rymma eller vara utåtagerande.”
Fritidslärare K beskrev att hen får resurs när hen har undervisning i skolan men inte på fritidshemmet.
”Får endast resurs under skolan ej på fritids”
11 fritidslärare beskrev de hade tillgång till specialpedagog eller en speciallärare ”Specialpedagog med stort engagemang” – Fritidslärare B.
Medan fyra fritidslärare beskrev att de fick klara sig själva med sitt eget kunnande, inga specialpedagoger, speciallärare, inget stödmaterial
”Inga elevassistenter, inga specialpedagoger, inget material. Vi får klara oss bäst vi kan själva” – Fritidslärare D.
Åtta fritidslärare svarade att de hade tillgång till en resurs/elevassistent men det var endast fyra stycken som hade resursen/elevassistenten både i skolan och på fritidshemmet.
”Elevassistent kopplad till avdelningen, vi delar på att vara stöd till enskild elev”
Tre fritidslärare svarade att de hade tillgång till material men att materialet var begränsat till skolan och inte mot fritidshemmet.
”Resurspedagog kan jag får hjälp av vid behov, speciellt skolmaterial finns men inget specifikt för fritids” – Fritidslärare N
Två fritidslärare skrev de använder arbetslaget som ’bollplank’ och diskutera om eleverna.
”Diskutera i arbetslaget varje enskild individ hur vi upplever dem, styrkor och svagheter, vem passar dem bäst, att alltid diskutera lösningar och inte problem.” – Fritidslärare O
Fem fritidslärare svarade de hade tillgång till elevhälsan och hade hjälp av dem att upprätta åtgärdsprogram.
” Kontakt med elevhälsoteam/centrala elevhälsan för handledning i utformade av åtgärdsprogram där fritidshemmets anpassningar/åtgärder finns med” – fritidslärare L
21
Majoriteten av fritidslärare hade tillgång till en specialpedagog eller speciallärare medan ett fåtal får klara sig på egen hand. Utan stöd av specialpedagog/speciallärare gör arbetet med elever i behov av särskilt stöd svårare. Det var fyra fritidslärare som inte har tillgång till specialpedagog och dessa fyra är också dem som inte har bildstöd, medan de andra 11 har specialpedagog tillgänglig och dessa 11 arbetar med bildstöd/bildschema. Bildschema/bildstöd används för fritidslärarna ska vara extra tydliga till eleverna om vad som kommer sker under dagen, genom att visa bilder och förklara hur dagen ser ut muntligt. Elever i behov av särskilt stöd kan ha svårigheter att ta till sig instruktioner endast muntligt. Genom bildschema/bildstöd kan även dessa elever tar till sig informationen som fritidslärarna ger, då de får informationen både muntligt och via bilder. Eleven medierar genom ett kulturellt redskap. Kulturellt redskap menar Säljö (2014) kan användas i stället för intellektuella och fysiska redskap som i detta fall handlar om bilder används för att kommunicera till eleven.
Fritidslärare har tillgång till material men materialet som finns kan vara begränsat till skolan och inte till fritidshemmet.
6.4 Fritidslärarens pedagogiska och specialpedagogiska kompetensutveckling
Tio av 15 fritidslärare beskrev att de upplever de har kompetensen att arbetar med elever i särskilt behov av stöd, medan fem stycken ansåg de saknade eftersom den specialpedagogikkursen i utbildningen till fritidslärare saknade delar som de hade velat har mer av.
”Lärde mig väldigt lite om detta på utbildningen, hade önskat mer kunskap om vilka anpassningar som finns för elever i behov av särskilt stöd. Saknar framför allt kunskap i hur jag/vi kan tränar elever i sociala färdigheter som att ta sig in och ur lekar, lösa konflikter och skapa positiv kontakt med andra barn”
-Fritidslärare E
Fritidslärare M beskrev att det hade behövts mer på utbildningen, att litteraturen inte överensstämde med verkligheten och hen hade velat haft mer konflikthantering
” En kort kurs i utbildningen… skulle behövts så mycket mer. All litteratur utgår även från att det är enstaka i varje klass vilket ej överensstämmer med min arbetssituation. Mer konflikthantering…Det gör vi dagarna ända”
Medan fritidslärare B beskrev:
”Haft bra kompetens tacka vare kurser och utbildning samt intresse för nya saker”
” Vi blir erbjudna med jämna mellanrum samt att om vi har egna önskningar säger ledningen oftast ja.”
Fritidslärare A menar att hen har fått kompetensutveckling, både på arbetsplatsen och även självständig.
”Ja, både kompetensutveckling på arbetsplatsen och självständig kompetensutveckling men
man behöver alltid mer”
Fritidslärare L beskrev betydelsen att lyfta upp alla barn i särskilt behov av stöd vid stormöten eller att elevhälsan är med på de mindre möten.
”Ja, men det är viktigt att lyfta skolans alla barn med särskilda behov mer på
stormöten alt att elevhälsan är runt på mindre möten. Så all personal har en grund att står på, att all personal vet lite om alla dessa barn. Det är framför allt bra vid
utevistelse.”
Fritidslärare O betonade på hur viktigt det är att kunna observera och hitta grunden till problemet så verksamheten kan anpassas. Att låta barnet lyckas än att låta barnet misslyckas
”Viktigt att alltid våga tar ett steg tillbaka och observera var problemet finns kan vi anpassa
verksamheten så att barnen kan lyckas i stället för att misslyckas…”
Fritidslärare F menar att eleverna är så olika vilket gör att en aldrig blir fullärd
”Man nog aldrig blir fullärd. Kommer alltid nya elever som är annorlunda än de man tidigare haft”
Fritidsläraren C anser hen inte har tillräckligt med kompetens, utan det hade behövts mer.
”Inte tillräckligt med kompetens eller stöd, hade behövts mer”
Fritidsläraren D menar att kursen specialpedagogik i utbildningen inte gav någon trygghet att börja arbeta med elever i särskilt behov av stöd, och att kursen hade behövt går in på hur man arbetar med dessa elever och inte bara vilka diagnoser som finns
”Inte tillräckligt med kompetens. 7,5 hp är som sagt ett skämt till mängd. På fyra veckor får man inte en trygghet att jobba med sådana elever. Vi behöver lära oss mer av HUR man arbetar med sådana elever, inte bara lära oss om vilka diagnoser som finns – utan hur man kan arbeta med elever i behov.”
23
6.4.1 Analys
Majoriteten ansåg de hade bra kompetens för att kunna arbeta med elever i behov av särskilt stöd, medan minoriteten, sex av 15 ansåg att de saknade kompetens och behövde mer. Dessa ansåg kursen i specialpedagogik gav för lite om hur de kan arbetar med elever i behov av särskilt stöd och mer om vad för diagnoser som finns. Utan kompetens blir det svårt om inte omöjligt för fritidslärarna att uppnå de mål som fritidshemmet har för eleverna. I Lgr11 (Skolverket 2020) står det:
”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin
utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. ”
Fritidslärare som saknar den didaktiska och ämneskompetens kan uppleva svårigheter att kunna planerar aktiviteter som är anpassade för alla elever som är i verksamheten samt svårigheter vid planering, om fritidsläraren inte besitter kunskapen om särskilda anpassningar och utnyttja de resurser och verktyg som finns tillgängliga. Elever i behov av särskilt stöd, hamnar ibland mellan stolarna på grund av tidsbrist, men detta kan även handlar om samverkan mellan fritidshemmet och skolan. Enligt de allmänna råden för fritidshem (Skolverket 2014) ska fritidslärarna informera vårdnadshavarna om de olika målen och hur målen sätts in i verksamhetens aktiviteter. Fritidslärarna ska erbjuda
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
I början av arbetet var min plan att genomföra intervjuer men på grund av Covid-19 uppstod det svårigheter att genomföra intervjuer, vilket ledde till att jag fick använda frågeformulär istället. I informationsbrevet stod det information om möjligheter att genomföra videosamtal, telefonintervju eller frågeformulär om det inte gick att genomföra intervjuer. Fritidslärarna valde att genomföra frågeformulär med förklaringen att fritidslärarna hade inga möjligheter att gå ifrån för att har
videosamtal/telefonsamtal. Frågeformuläret har sina fördelar som var att respondenterna inte behövde ha någon kontakt med mig när de besvarade frågorna, men hade jag haft möjligheten att genomföra intervjuer som jag hade planerat från början hade jag troligtvis fått ut mer än vad jag fick av
frågeformuläret. Metoder har sina fördelar och nackdelar men genom intervjuer hade jag kunnat observerat fritidslärarnas kroppsspråk och reaktion till frågorna. Om det hade en betydelse för resultatet vet jag inte, men möjligheten att det hade en påverkan samt möjligheten att ställa
följdfrågor, tro jag skulle förändra resultatet. Det är svårt att kontrollera trovärdigheten av materialet som jag fick in igenom frågeformuläret. Eftersom fritidslärarna kan bara skriva ner att de arbetar på det sättet och sedan gör de inte det. Denscombe (2018) menar att forskaren inte kan förlita sig på svaren då det inte sker ansikte till ansikte och svarens ges på ’distans’. Därigenom hade intervjuer varit det logiska än frågeformulär men på grund av rådande omständigheter fick jag anpassar mig utifrån de förutsättningar som fanns. Jag ställer mig frågande till om metodvalet hjälpte mig att uppnå syftet, det gjorde det till en viss del men eftersom svårigheterna att bekräfta reliabiliteten av datan är det svårt att avgöra om metodvalet hjälpte mig eller inte. Jag fick svar på frågorna i frågeformuläret men jag hade behövt ställa följdfrågor som jag missade att göra till frågor i formuläret. Intervjuer hade varit bättre metodval till detta ämne. Upplevde i efterhand att det var delar som jag ville vetat mer om, så om jag hade kunnat genomföra intervjuer hade jag kunnat får ut mer. Intervjuer hade gett mig mer eftersom jag hade kunnat ställa följdfrågor och fritidslärarna hade kunnat gått in mer djupare i sina svar. Frågeformulär är ingen dålig metod, men det var inte mitt första val som metod till detta arbete.
