Kvalitetsmål för vård och äldreomsorg i Alingsås kommun 2013
Dokumenttyp: Program
Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 2012 12 18
Dokumentansvarig: Catharina Johansson Senast reviderat den: 2012 11 27
Inledning
2002 antogs 11 kvalitetsmål av vård och äldreomsorgsnämnden. De reviderades under 2009 och minskades till 9 stycken. Målen bygger på den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och innehåller
kvalitetsbeskrivningar som förklarar innebörden i respektive mål samt vad som menas med god kvalitet inom äldreomsorgen i Alingsås kommun.
Till respektive mål är uppföljningspunkter knutna som används vid uppföljning i verksamheten, oavsett utförare. Dokumentet revideras årligen. Målen och målbeskrivningarna ligger fast, däremot förändras uppföljningspunkterna utifrån aktuella mätningar, krav, inriktningar och/eller mål. Kvalitetsmålen anger vad som skall uppnås. Varje verksamhet, kommunal som enskild, skall beskriva hur man arbetar för att uppfylla de satta målen.
1 God vård och omsorg
Stödet till vårdtagaren skall präglas av en helhetssyn på individen som inbegriper sociala, medicinska och rehabiliterande insatser.
Den kommunala hälso- och sjukvården skall präglas av tydligt ledningsansvar, hög patientsäkerhet och god kvalitet i insatserna. Personalen skall vara informerad om de kvalitetskrav kommunen föreskriver för verksamheten och aktivt medverka i den interna kvalitetsutvecklingen av verksamheten. Vården i livets slutskede skall ges särskild prioritet så att omvårdnad och tillsyn ges på ett säkert, tryggt och värdigt sätt.
Dokumentationen skall innehålla uppgifter om den beslutade insatsen samt en beskrivning av
genomförandet. Dokumentationen skall även innehålla information om huruvida insatsen/behandlingen lett till avsett resultat.
Uppföljning
• Rutiner för avvikelsehantering, Lex Maria och Lex Sarah skall vara kända hos personalen och efterlevas.(ledningssystem)
• Registrering i Svenska Palliativregistret skall ske (nationellt kvalitetsregister)
• Registrering i Senior Alert skall ske (nationellt kvalitetsregister)
• Ingen skall behöva dö ensam
• Rutiner ska finnas för samverkan mellan olika personalkategorier runt åtgärder och uppföljning av risker som framkommer vid riskbedömning.
• Riktlinjer gällande vårdhygien skall vara framtagna och kända i verksamheten
• Gällande Nationella kvalitetsindikatorer för vården och omsorgen av äldre personer skall kunna följas upp och redovisas (öppna jämförelser)
• Statistik kring läkarmedverkan skall lämnas (öppna jämförelser)
• Samverkan med läkare i primärvård skall ske gällande läkemedelsavstämningar
2 Trygghet och kontinuitet
Vårdtagarna skall känna sig trygga i sin bostad och med de insatser som ges av personalen. Insatserna skall ges med god person- och vårdkontinuitet.
Vårdtagaren skall känna att personalen är pålitlig och iakttar sekretess. Med personkontinuitet avses att personalen är välkänd och att så få olika personer som möjligt svarar för de individuella insatserna. Det är viktigt att vårdtagaren i förväg får veta vem ur personalen som skall komma och ge service och omvårdnad i bostaden. Med vårdkontinuitet avses att vårdtagaren känner trygghet i att alla samarbetar kring dennes problem och att kommunikationen och informationen i verksamheten fungerar smidigt så att vården blir säker och effektiv. Personalen skall veta vilka, hur och när olika insatser skall utföras hos olika vårdtagare.
Uppföljning
• Rutiner skall finnas för att ge personalen kunskap om tystnadsplikt och sekretess (ledningssystem)
• All personal i hemtjänsten och hemsjukvården skall kunna identifiera sig
• All personal på särskilt boende skall ha namnskylt
• Rutiner skall finnas för att säkerställa att insatser utförs vid den tid som planerats.
• Rutiner skall finnas för att informera vårdtagarna om vem som skall utföra vården och omsorgen samt gällande förändringar i verksamheten (ledningssystem)
• Minst en ordinarie personal skall alltid vara i tjänst
3 Inflytande, valfrihet och individuell anpassning
Vårdtagaren skall utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att själv bestämma över sitt dagliga liv. Innehåll och utförande av service och omvårdnad skall vara väl anpassade till varje individs behov och förutsättningar. Valfrihet innebär exempelvis att vårdtagaren skall kunna påverka genomförandet av insatserna, eller att vårdtagaren skall kunna bo kvar i sin bostad så långt det är möjligt.
Insatserna skall alltid grundas på en individuell behovsprövning alternativt individuell omvårdnadsplanering och utföras utifrån en individuell genomförandeplan/ individuell omvårdnadsplan. Vårdtagaren och i förekommande fall dennes närstående skall ha en central roll vid planeringen av insatserna och skall ha möjlighet att påverka innehållet, utformningen och tidpunkten för service, omvårdnad och aktiviteter. Service och omvårdnad skall snabbt kunna ändras vid nya eller ändrade behov. Det är därför viktigt att personalens arbete präglas av flexibilitet och god serviceanda. Principen om kvarboende kan understödjas genom fortlöpande anpassning av olika insatser och tillsyn efter vårdtagarens vårdbehov. På samma sätt skall det finnas en möjlighet att flytta till annat boende.
Uppföljning
• Samtliga vårdtagare skall ha en aktuell genomförandeplan med individuella mål utifrån SoL och HSL
• Genomförandeplanen skall upprättas senast två veckor efter inflyttning på särskilt boende alternativt uppstart av hemtjänst
• Vårdtagaren och/eller deras närstående skall vara delaktiga i upprättandet av genomförandeplanen och planeringen av insatserna. (öppna jämförelser)
• Av genomförandeplanen skall det framgå att det värnats om den enskildes rätt att leva sitt liv i enlighet med sin personlighet och identitet samt att den enskilde fått bestämma över den personliga omsorgen gällande av- och påklädning, toalettbesök, hygien.
4 Tillgänglighet
Äldreomsorgen skall präglas av god tillgänglighet i de insatser som ges och hos den
personal som ger insatserna. Äldreomsorgen skall verka för att den fysiska miljön utformas så att den stödjer ett självständigt och oberoende liv. Äldreomsorgen skall utformas med hänsyn till vårdtagare med olika språk och ursprung.
Insatserna skall ges på de tider som passar vårdtagaren. Det är viktigt att avtalade tider hålls så att
vårdtagaren kan planera sin dag i övrigt. God beredskap skall finnas vid larmanrop och vid behov skall akuta insatser kunna ges. God tillgänglighet innebär även att äldreomsorgens telefon- och besökstider skall vara anpassade efter vårdtagarnas och deras närståendes behov.
Uppföljning
• Rutiner för tillgänglighet på telefon skall finnas (ledningssystem)
• Rutiner för åtgärdande av larm skall finnas
5 Personalens kompetens och bemötande
Vårdtagaren skall vara nöjd med hur insatserna utförs och med personalens bemötande.
Arbetsmetoder och tillvägagångssätt skall präglas av inlevelseförmåga och respekt för individen.
Arbetsledningen skall se till att personalen har den utbildning och/eller yrkeserfarenhet som krävs för arbetsuppgifterna. Det är viktigt att insatserna utförs på ett kompetent och säkert sätt samt att de dagliga
insatserna genomsyras av ett trevligt bemötande från personalens sida. All personal skall arbeta efter ett rehabiliterande synsätt som innebär att se möjligheterna att bevara, stärka och/eller återställa den egna förmågan hos varje vårdtagare. Verksamheten skall bygga på principen hjälp till självhjälp, vilket innebär att vårdtagarens egna resurser skall stimuleras och tillvaratas så långt det är möjligt och lämpligt. Detta kräver god omvårdnadskompetens och empatisk förmåga. Det är viktigt att personal med speciell kompetens i hälso- och sjukvård ger god och säker handledning till annan personal, dels för rent sjukvårdande insatser, dels för att utveckla möjligheterna till träning, rehabilitering och aktivering.
Uppföljning
• Fortbildning i bemötandefrågor skall ske årligen
• Kompetenskravet vid nyanställning av tillsvidareanställd vårdpersonal skall vara undersköterskeutbildning
• Andel undersköterskor skall vara minst 80 % (öppna jämförelser)
• Personalen skall erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling (ledningssystem)
• Rutiner för introduktion av samtliga yrkesgrupper skall finnas (ledningssystem)
• Samarbete med högskola och gymnasieskola skall ske. Främst genom att tillhandahålla praktikplatser för studerande
6 Information och kommunikation
Vårdtagaren, och vid behov även dennes närstående, skall ges information om rättigheter, möjliga insatser och förändringar på ett enkelt och lättförståeligt sätt.
Information om ändrade förhållanden skall ges utan dröjsmål och om de exempelvis gäller service- och omvårdnadsinsatserna skall samråd ske med vårdtagaren. Om vårdtagaren av olika skäl har svårt att ta emot och avge muntlig och/eller skriftlig information krävs extra kompetens och lyhördhet hos personalen.
Det är viktigt att närstående på olika sätt bereds möjlighet att få information, särskilt för de vårdtagare som av olika skäl inte har förmåga att tala i egen sak. I övrigt skall det finnas en öppenhet för och tydliga kanaler för klagomål och synpunkter till berörd verksamhet och nämnd. Dessa skall vara välkända både för
vårdtagarna och för deras närstående.
Uppföljning
• Vårdtagaren skall få en muntlig eller skriftlig bekräftelse på att ansökan kommit in och vem som handlägger den
• Skriftliga rutiner kring klagomål och synpunkter skall finnas och vara kända hos personalen, vårdtagarna och närstående (ledningssystem)
• Vård och äldreomsorgsnämnden skall bedriva uppsökande verksamhet bland äldre. (öppna jämförelser)
• Förtroenderåd skall anordnas av vård och äldreomsorgsnämnden 1-2 gånger per år
7 Aktivering och gemenskap
Vårdtagaren skall ges möjlighet till social gemenskap, delaktighet och aktiviteter efter individuella förutsättningar och behov.
Arbetsmetoderna skall motverka isolering och verka för mental och fysisk stimulering. Alla vårdtagare skall ha möjlighet att komma ut i friska luften efter behov. Samarbete med frivilliga organisationer och föreningar skall utvecklas för att stimulera vårdtagarna till social samvaro med andra.
Uppföljning
• Personer i särskilt boende skall erbjudas utevistelse
• Individuella aktiviteter skall redovisas i genomförandeplanen
• I det särskilda boendet skall stor vikt läggas vid det sociala innehållet och den enskilde skall ges möjlighet att dagligen umgås med andra samt ges möjlighet att dagligen delta i aktiviteter.
• Möjlighet till fysisk aktivitet ska erbjudas i det särskilda boendet
• Aktiviteterna på enheten/avdelningen skall presenteras i en aktivitetsplan
• Rutiner för samarbete med organisationer och föreningar skall finnas
8 God kost
Äldreomsorgens kostverksamhet skall servera god, allsidig och näringsriktig kost på tider som passar äldre människor och i en trevlig måltidsmiljö som stimulerar till god aptit.
I möjligaste mån skall individuella behov kunna tillgodoses, bland annat genom ett tillräckligt utbud av specialkost, önskekost och olika kosttillägg. Kosten skall baseras på goda råvaror och hanteras på ett livsmedelshygieniskt säkert sätt. All personal skall göras medveten om kostens betydelse för att förebygga ohälsa och ökade vårdbehov samt olika sjukdomstillstånd. Det är viktigt att kvalitetssäkring sker av
vårdtagarnas närings- och vätskeintag och att rutiner och kompetens finns för riskidentifiering av undernäring hos vårdtagarna.
Uppföljning
• Egenkontrollprogram skall finnas (hygienförordning)
• Vårdtagaren skall kunna välja mellan minst två olika maträtter (öppna jämförelser)
• Rutin ska finnas och följas för att säkerställa att ofrivillig nattfasta ej förekommer. (öppna jämförelser)
9 Stöd till närstående
Äldreomsorgen skall med olika metoder och resurser verka för att närstående till vårdtagare ges praktiskt och psykosocialt stöd samt tydlig allmän och individuell information.
Stöd till närstående syftar till att underlätta för de personer som frivilligt vårdar eller stödjer en person i eget eller särskilt boende. Stödet skall kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet. Den sociala kontakten med närstående är ofta av avgörande betydelse för vårdtagarens livskvalitet och skall därför på alla sätt uppmuntras av personalen genom vänligt bemötande, god serviceinställning och bra information.
Vårdtagarens kontaktperson har här en viktig roll. Ankomstsamtal, utformning av individuell
genomförandeplan samt informationsträffar är exempel på olika sätt att involvera närstående. Närståendes kunskaper och resurser skall tillvaratas i mån av förmåga och intresse. Det är viktigt att närstående
stimuleras till att delta i omvårdnaden och tillsynen av vårdtagaren. Närstående som påtar sig en aktiv vårduppgift skall ges särskild stöttning genom de olika stödinsatser som kommunen kan tillhandahålla.
Uppföljning
• Samverkan med närstående skall erbjudas minst 1 gång per år, exempelvis individuella samtal, träffar med närstående, öppet hus
• Ankomstsamtal skall genomföras vid inflyttning till särskilt boende
