Innehåll Året

Innehåll

Året som gått l

Generaldirektörens kommentarer 2

Branschöversikt 4

Vattenfallkoncernen 8

Regional Energimarknad 20

Energiverksrörelse 24

Kanalrörelse 2 7

Produktion och Överföring 28

SwedeGasAB 34

SwedPowerAB 35

Entreprenad och Konsulttjänster 36

Fbrvaltningsberåttelse 38

Resultaträkningar 39

Balansräkningar 40

Finansieringsanalyser 42

Bokslutskommentarer 44

Förslag till resultatdisposition 53

Revisionsberättelse 53

Ekonomisk analys 54

Styrelse och koncernledning 56 Vattenfalls dotter~ och intresseföretag 58 Vattenfallkoncernen-Organisation 59 Femårsöversikt Vattenfallkoncernen 60

Tre av fyra vmdkntftaAgretat vrd AllWik pJ Gotland. Foto: Hans Blomberg

'<'··

', '

ÅRET SOM GÅ TT

Efteifrågan på el

Den fasta elf6rU.ljningen ökade med endast en procent beroende på den milda väderleken i bötjan av året och pl en hög egen vat- tenkraftproduktion hos en del av Vattenfalls kunder.

Produktion

Vattenkraftproduktionen blev tack vare riklig nederbörd nåra 11

<;>rocent högre än normalt. Kårnkraftens tillgänglighet har varit mycket god. Kärnkraftproduktionen blev den bogsta genom tider- na. De goda produktionsförhållandena har medfört en vasenthg ökning av den tillfälliga kraftförsäljningen.

·· pmsättning och investeringar

--Koncernens omsättning uppgick till 16 056 Mkr (15 23 7). Den fasta elförsäljningen svarar för över 80 procent av omsattningen.

Investeringarna ligger fortfarande på en bog nivå och uppgick tJll 5 053 Mkr (5 211).

Resultat

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 1 8 78 Mkr.

Nettoresultatet blev 229 Mkr.

Räntabilitet

Räntabiliteten på justerat eget kapital efter skatt blev 5,3 procent.

I det egna kapitalet ingår ett under 1988 nybildat eget kapital på 6 000 Mkr, genom uppskrivning av fallrätter. Exkl uppskrivning- en blev räntabiliteten 8 procent.

Koncernens omsättning - Mkr

16000

~ .---

,...---., [: ^1-

,---, i

l

l l t

- ~:-- t • -

14000

12000

10000

[; --- 8000

-

4000

GENERALDIREKTÖRENs KOMMENTARER

Vattenfalls verksamhet år 1988 har varit fram- gångsrik. Elpriserna har varit stabila och elpro- duktionen har tack vare riklig nederbörd och kärn- kraftens goda tillgänglighet legat på en hög nivå.

Efterfrågan på el är fortfarande stor främst inom industrisektorn. Förutom att det svenska elbe- hovet tillgodosetts, har detta möjliggjort leverans till elpannor och export av el. I båda dessa fall har el från vattenkraft och kärnkraft kunnat ersätta fossileldning i industri och fjärrvärmepannor lik- som kol i det nordiska elsystemet. Detta har verk- samt bidragit till att minska miljöpåverkan i atmo- sfären.

Det ekonomiska resultatet för år 1988 över- träffar för tredje året i följd det statliga avkast- ningskravet och uppgår till 5,3 procent på justerat eget kapital.

Riksdagen har under året tagit ett nytt beslut om den framtida energipolitiken. Beslutet inriktas för Vattenfall på att en reaktor i Ringhals, motsva- rande ca 6 TWh elproduktion, tas ur drift i mitten av 1990-talet. Förutsättningarna för detta skall kontrolleras av riksdagen år 1990. Under året har riksdagen även beslutat om den framtida miljöpoli- tiken, vilket kommer att starkt påverka inriktning- en av energiförsörjningen och elproduktionen.

Med dessa utgångspunkter inriktas Vattenfalls planering och utveckling mot att målmedvetet kla- ra en trygg elförsörjning nu och på sikt för våra kunder.

Riksdagen har under året även fastställt princi- perna för den ekonomiska styrningen av Vatten- fall, som tillämpas redan fr o m 1988. Den nya styrningen frikopplar Vattenfall från statsbudge- ten och lägger ekonomiska krav inklusive skatte- motsvarighet på Vattenfall som motsvarar det som

gäller för aktiebolag. ·

Avkastningskravet på statens kapital i Vatten- fall höjs successivt under 1989-91. Vår ambition vad gäller det ökade avkastningskravet är att det endast till hälften skall slå igenom på elpriset. Res- ten skall tas genom fortsatt effektivisering av Vat- tenfalls verksamhet. ·

I samband med ny ekonomisk styrning för Vat- tenfall har även Vattenfalls instruktion ändrats fr o m l januari 1989. Vattenfalls koncernorgani- sation har anpassats till den nya instruktionen.

Vattenfalls fyra affärsområden är energimarknad, elförsörjning, naturgas .och energiteknik. Därmed har vi etablerat en koncernstruktur som på ett ef- fektivt sätt kan ge våra kunder de mest rationella energilösningarna.

Vad gäller elpriset kommer det efter ett årtionde av realt sjunkande priser att successivt stiga under 1990-talet. För perioden 1989-91 räknar vi med att elpriset stiger ca 15% realt. In mot mitten av 1990-talet kommer ytterligare reala prishöjningar därför att ny el produktion kostar dubbelt så myck- et som dagens elförsörjning.

Stora utvecklingsinsatser görs för att effektivise- ra energi- och elanvändningen hos konsumenter na. I Vattenfalls "Uppdrag 2000" har ett flertal möjligheter till eleffektivisering identifierats. Des- sa erfarenheter förs successivt ut till våra kunder och vägs även in vid bedömning av det framtida el behovet.

Trots ökade insatser för eleffektivisering räknar vi med en viss ökningstakt i elbehovet på tio års sikt. Vi bedömer att det svenska elsystemet i mit- ten av 1990-talet bör tillföras ny elproduktion ut- över vad som krävs för avvecklingen av två kärn- kraftaggregat.

För att täcka dessa nya el behov planeras för Vat- tenfall fossileldade kraftvärmeverk, industrikom- binat och ett antal baskondensanläggningar.

Vattenfall anser att god tillgång på el tilllåga pri- ser är en förutsättning för en stabil samhällsut- veckling och är en viktig konkurrensfaktor för den svenska exportindustrin. Vattenfalls och de övriga kraftföretagens viktigaste uppgift är därför att trygga elförsörjningen i framtiden.

Utvecklingen av Vattenfall som energitjänstfö- retag kommer att fortsätta med ökad marknads- och samhällsorientering. Vi bygger successivt ut vår rådgivningskompetens på energiområdet och är beredda att betjäna våra kunder i deras behov av ljus, kraft och värme. Vi strävar också till ökat samarbete i energifrågor med våra kunder och d kommuner där vi är verksamma samt med övriga intressenter runt energifrågorna. Vattenfall har idag verksamhet i ett 90-tal kommuner med en stabil sysselsättning på lång sikt.

Teknikutvecklingen kommer att spela en viktig roll inför förnyelsen av det svenska energisyste- met. Vattenfall satsar på bred utveckling av för- bränningsteknik för naturgas och andra bränslen samt på vind och solenergi även om de senare en- dast kommer att ha en mindre framträdande roll i den svenska energiförsörjningen på kort sikt. Flex- ibilitet och höga miljökrav är nyckelbegrepp. Ef- fektiviteten höjs hos befintliga anläggningar ge- nom att i samband med förnyelse tillämpa den se- naste teknikutvecklingen. Sådan utveckling be- drivs vid Swedish Transmission Research Institute

(STRI) i Ludvika och Elkraftcentrum vid Kungl.

Tekniska Högskolan i Stockholm.

Omställningen av det svenska energisystemet kräver engagemang av alla. Som konsument mås- te man bli bättre på att hushålla med energin med tanke på att den svenska energiförsörjningen blir dyrare i framtiden. Som samhällsmedborgare mås- te man vara beredda att i den egna kommunen ta emot de nya elproduktionsanläggningar och de

kraftledningar som erfordras för framtida elbehov och för kärnkraftersättningen.

Vattenfall är berett att ta sitt ansvar för att tryg- ga elförsörjningen nu och på sikt.

C-ENyquist

VATIENFALL1988 3

BRANSCHÖVERSIKT

Nettoimport oljeprodukter 41~

'

Kärnkraft 48%

!

Sveriges energibalans 1988-406 TWh

Tillförsel

"""'"1

Användning

Sveriges elenergibalans 1988-146,5TWh

Tillförsel Användning

rrnkrafl45%

!

Fossilkraft 4%

Vattenfalls elenergibalans 1988-78,2 TWh

Tillförsel Användning

!'--"·

År 1988 var Sveriges totala energitillförsel i form av bränslen samt el exkl värmekraft (ingår i bränsletillför- seln) 406 TWh. Av denna tillförsel utgjordes 135 TWh av el producerad via vatten- och kärnkraft. Av den pro- ducerade elen användes 2 TWh till nettoexport. I Sveri- ge redovisas vatten- och kärnkraft efter producerad el medan man internationellt redovisar kärnkraft och vat- tenkraft med uppräkningsfaktorn 2,6 vilket skall av- spegla de verkningsgradsförluster som man får vid kon-

·densproduktion. Med en sådan kalkyl för kärnkraft och

·'vattenkraft blev energitillförseln under 1988 622 TWh.

Energianvändningen har under 1980-talet karakteri- serats av att oljeanvändningen fortsätter att minska till förmån för andra bränslen. Även efter det stora prisfal- ,let på eldningsolja 1986 har minskningen fortsatt och vi

~är idag i ett läge där användningen av oljeprodukter för samfärdsel överstiger eldningsoljeanvändningen. Un- der 1980-talet har nya energialternativ introducerats som exempelvis naturgas. Kol, biobränslen, torv, sopor och gasol har kraftigt ökat marknadsandelarna. Inhems- ka bränslen har dock fått problem i samband med olje- prisraset. Naturgasen som introducerades 1985 i Sveri- ge är idag på frammarsch.

För aktörerna på energimarknaden medför mångfal- den av energialternativ att man söker bredda sin verk- samhet. Inom den svenska elbranschen har man över- gått från att vara rena elföretag till att vara energiföre- tag. Vattenfall är numera ett energitjänstföretag.

Den svenska kraftindustrin utgörs av en blandning av statligt, kommunalt och privat ägda företag där Vatten- fall är störst med ca 50 procent av produktionen medan vi har 12 procent av kunderna. Av nedanstående tabell framgår den totala elkraftomsättningen hos de större kraftföretagen 198 7 (> 2 TWh el produktion) samt antal

ågspänningskunder.

Elkraftomsättning tVattenfallkoi1cernen

SydkraftAB Stockholm Energi KrångedeAB Stora Kraft

Bålforsens Kraft AB Uddeholms Kraft AB AB Skandinaviska El verk Gullspångs Kraft AB Graningeverkens AB Skellefteå Kraft AB

GWh 76 04S 20270 10 279 8 728 7 540 6 3SO

s

s

s

3 175 3160

Antal kunder 570 000 300 000 423 000 100 27 000 35 000 94000 142 000 25 000 41000 53 000

I Sverige finns 4,8 miljoner elkunder. Som framgår av tabellen så återfinns en stor del av slutkunderna inte som direktkunder hos de största kraftbolagen. Eldistri~

butionen i Sverige sköts av 304 distributörer som hu- vudsakligen är kommunala energiföretag.

El har i betydande omfattning ersatt olja för uppvärmningsändamål under 1980-talet. Foto: Dag Sundberg

Utveckling av e/användningen

Utvecklingen av elanvändningen 1984-1988 framgår av tabell på sid 6.

Den totala elanvändningen i Sverige ökade 1988 med 0,8 TWh. Försäljningen till avkopplingsbara el- pannor som används för oljeersättning ökade med 1,9 TWh tack vare god eltillgång.

Den fasta elanvändningen (exklusive avkopplingsba- ra elpannor) minskade med 1,2 TWh och uppgick till 130,7 TWh. Minskningen förklaras av att 198 7 var av- sevärt kallare än 1988. Rianvändningen korrigerad till normaltemperatur ökade med ca · 3, l TWh eller 2,4 procent från 1987 ti111988.

Den höga aktiviteten inom industrin har tillsammans med ökad elanvändning per producerad enhet medfört att industrins behov ökat med 2,3 TWh eller 4,6 pro- cent under året.

E_lvärmen bedöms under året temperaturkorrigerad ha varit oförändrad. Rianvändningen inom servicesek- torn bedöms däremot ha ökat något.

VATTENFALL 1988

s

BRANSCHOVERSIKT ••

Elanvändning i Sverige TWh

1984 1985 1986 1987 1988 Totalt 120,0 130,8 129,0 138,0 138,8 Fastkraft 113,6 125,7 126,5 131,9 130,7 Temp.-korr:

fast kraft 115,0 121,3 124,5 127,9 131,0 Ökning TWh

+

+

+

+

+

+

+

+

+

+

Elenvändningens fördelning på konsumentgrupper har utvecklats enligt diagram nedan.

Som framgår av diagrammet har elanvändningen ökat inom samtliga konsumentgrupper men speciellt framträdande är den kraftiga ökningen av elvärme un- der första hälften av 1980-talet efter de kraftiga höj- ningarna av oljepriset 1979. Den allra största delen av ökningen återfinns inom småhussektorn där uppgången framför allt kan förklaras med ökad andel el i kombina- tionssystem medan direktelvärme påverkat uppgången i mindre utsträckning under denna period.

Efter de senaste årens kraftiga variationer av ener- gipriserna och då speciellt oljepriserna är småhuskun- derna relativt avvaktande avseende utbyten av energi- system. Konvertering från olja till el sker i mycket liten

Elanvändningens fördelning på konsumentgrupper

z-:

~ --40

.

----

- _.,.--.,.

- - - - ... , 30

/

---=~.;..,_

_ _____ _____ .

- _ / ...

-- ----· · --- - -

'""'

79 80

.~~o

1) Exkl avkopplingsbaJa alparmar

2) Elvärms Inom saktom Bostader, service, värmeverK m m

omfattning men även rekonvertering från el till olja är relativt ovanligt. Kombinationssystem med möjlighet att använda mer än ett energislag är i dag en vanlig lös- ning.

Tendensen mot ökad användning av uppvärmnings- system där flera energislag används ligger också i kraft- industrins intresse genom de möjligheter som detta ger till att kapa toppar och fylla ut dalar i elefterfrågan. Ge- nom en allt mer markerad tidsdifferentiering av eltarif- ferna söker också kraftindustrin ge marknaden riktiga styrsignal er.

Energipriser

Energipriserna i Sverige baseras på flera olika principer beroende på vilket energislag som avses. Oljans pris- sättning har ett starkt inslag av-konkurrens mellan olje- bolagen medan naturgaspriset sätts efter kostnaden för kundens alternativ (alternativkostnadsprissättning) och elen efter självkostnadspris med Vattenfall som prisle- dare. Fjärrvärmen prissätts inledningsvis efter alterna- tivkostnadsprissättning men övergår sedan till att base-

ras på självkostnadspris.

Under 1980-talets första hälft var priserna på eld- ningsolja, kol, naturgas och gasol relativt höga vilket gjorde att även investeringstunga alternativ som vär- mepumpar och biobränslebaserade anläggningar blev lönsamma. I samband med oljeprisraset 1986 gick även priser på kol, naturgas och gasol ned kraftigt. För olja och kol har dock kraftiga skattehöjningar till en del

Elprisutveckllng 1983-91 - Tung industri

- Nominellt -Rean

""" ''·''"' """ "

______ _

83 84 85 86 87 88 89

öre/kW h exkl skatt

25

10

5

90 91 o

·---

kompenserat prisfallet och dessa bränslen består idag till mer än 50 procent av skatt medan andra bränslen har lägre skattesatser. Den framtida konkurrenssituatio- nen mellan energislagen påverkas följaktligen kraftigt av hur energiskatterna och miljöavgifterna kommer att utformas. Under 1989 kan förslag från pågående skatte- och miljöavgiftsutredningar förväntas.

Vattenfalls pris för högspänningsleveranser har under

-::-=.. 1980-talet sjunkit realt. Mellan 1988-1991 ökar dock

( . .___ 'priserna igen beroende på höjt avkastningskrav för Vat-

tenfall. Endast hälften av det ökade ägarkravet förs emellertid vidare till kunden. Resten klaras genom ef-

fektivisering av Vattenfalls verk!!amhet. Prishöjningar- na innebär att elpriset 1991 kommer att vara tillbaka på 1983 års nivå, räknat i fast penningvärde. Eftersom Vattenfall har en prisledande roll har prisökningarna följt;; även av andra kraftföretag.

De nya tarifferna visar tydligare kostnadsvariationer- na mellan olika årstider och under dygnet. Detta ger kunden ökade möjligheter att själv vidta åtgärder för att minska sina energikostnader. Detta kan ske genom be- gränsning av energiuttaget under högpristid eller ge- nom att flytta elanvändningen till perioder med lägre pris.

Det IAI,a elpriset har gynnat svenlik mdr~tn under 198().ra/et. Foto: Per-Olle Stackrnan/TIOFOTO AB

HushAJlen har ökat sin elanväildninA mera än andra lronaumentgrupper under 1980-talet. Foto: Kjelljohansson/Bildhuset

VATTENFALL1988 7

VATTENFALLKONCERNEN

Vattenfall är ett statligt affärsverk under miljö- och energidepartementet.

Energitjänstföretaget

Vattenfall har ambitionen att vara landets ledande ener- gitjänstföretag. Vi tillgodoser kundemas behov av sä- ker, prisvärd och miljöanpassad energi för ljus, kraft och värme. Elenergi är vår huvudprodukt. Vi erbjuder även andra energitjänster som kunderna efterfrågar.

Under 1988 har ställningen som energitjänstföretag bekräftats och stärkts. Regeringen har preciserat kon- cernens uppgifter. Vattenfallkoncernen skall driva af- färsverksamhet inom energitjänstområdet med huvud- saklig inriktning på elförsörjning med följande huvud- uppgifter

• produktion, distribution och försäljning av el och vär- me

• inköp, distribution och försäljning av naturgas

• energitjänster inom och utom landet

• forskning, utveckling och demonstration av ny tek- nik inom energiområdet

• byggnation och drift av anläggningar för verksamhe- ten

Vattenfall har utvecklat sina energitjänster under 1988.

Småskalig kraftvärme prövas med olika bränslen.

Kraftvärmesamarbete erbjuds Vattenfalls kunder. Möj-· ligheten att hushålla med el undersöks inom projektet Uppdrag 2000. Vi har introducerat nya marknadskon- cept som t ex Färdig Värme och breddar rådgivningen till våra kunder. Genom SwedeGas AB har vi fortsatt introduktionen av naturgas i landet.

För att kunna tillgodose kundernas efterfrågan på el vid avveckling av kärnkraften utvecklas ny teknik för elproduktion som kan uppfylla höga rniljökrav. Ny el- produktion måste tas idrift innan några kärnkraftaggre- gat tas ur drift.

Vattenfallkoncernen har också omfattande verksam- het inom konsult- och entreprenadområdet. Konstruk- tions- och entreprenadverksamhet inom vattenkraftom- rådet har samlats inom två aktiebolag - Kraftbyggarna Byggnadsteknik AB respektive Kraftbyggarna Entre- prenad AB.

Koncernutveckling

Under 1988 har Vattenfallkoncernen också fått nya reg- ler från statsmakterna för den ekonomiska styrningen.

Dessa ger möjlighet till mer långsiktig och planmässig planering av ekonomin.

Ägarens ekonomiska krav på koncernen uttrycks nu- mera genom mållOr räntabilitet och soliditet. Därutöver ställs krav på utdelning på statskapital och inbetalning till statskassan med ett belopp motsvarande vad privata företag betalar i statlig skatt. I samband med de nya reg- lerna har avkastningskravet på Vattenfallkoncernen höjts.

statsmakternas styrning av Vattenfallkoncernen ba-

seras i fortsättningen på rullande treårsplaner för verk- samhet, investeringar, resultat och finansiering.

De nya reglerna för ägarens styrning ställer krav på ändrad intern styrning av koncernen. Redovisning av verksamheten är uppdelad på tio resultatområden. I samband därmed har Vattenfall även ändrat koncernor- ganisationen fr o m januari 1989 med uppdelning av koncernens verksamhet i affärsområden och service- verksamhet. De olika delarna av organisationen styrs via internstyrelser. Den nya organisationen präglas a ~r.

fortsatt decentralisering.

Framtidsutsikter

De beslut som fattats under 1988 om ramarna för Vat- tenfallkoncernens verksamhet utgör en bra grund fö~

fortsatt utveckling av koncernen mot ökad decentralise- ring, målstyrning och effektivitet.

Riksdagens beslut 1988 om de energipolitiska och miljöpolitiska riktlinjerna utgör en annan grund för kon- cernens framtida verksamhet.

Vattenfall ser som sin uppgift att

• betjäna kunderna med för dem bästa energilös- ningarna

• trygga elförsörjningen nu och på sikt och

• förnya energisystemet.

De huvudinriktningar, som Vattenfall tidigare fastlagt skall gälla för verksamheten, är oförändrade dvs

• säkerställa god elförsörjning i framtiden

• mer än tidigare engagera oss för en bättre energihus- hållning

• bättre utnyttja befintliga elanläggningar i syfte att under längre tid kunna hålla låga priser och säkra le- veranser

• intensifiera arbetet med att genomföra kärnkrafter~

sättningen

• mer än tidigare samarbeta med kunder och kommu- ner i syfte att lösa gemensa,rnma energiproblem

• öka och utveckla naturgasanvändningen

• mer aktivt driva forskning och utveckling av ny energiteknik

• mer aktivt än tidigare använda priset som styrmedel.

Därtill kommer våra riktlinjer för miljöarbetet.

Riksdagens beslut om avveckling av två aggregat re- dan vid mitten av 1990-talet- varav ett i Ringhals- ställer krav på fortsatt intensifierat arbete med rationell elanvändning och ersättande elproduktion.

Till 1990 prioriteras följande uppgifter:

• säkra kraftbalansen för 1995-96

• ta fram strategi för att säkerställa elförsörjningen ef- ter år 1995 vad gä11er åtgärder för både användning och tillförsel av el

• utveckla och effektivisera energitjänstföretaget Vat- tenfall

• beslut om fortsatt naturgasintroduktion i västsverige och till mellansverige

• ta fram en strategisk investerings- och finansierings- plan för koncernen.

~---

VATTENFAlL 1986 9

VATTENFALLKONCERNEN

Resultatområden

Vattenfallkoncernens verksamhet redovisas från och med 1988 på nio olika resultatområden. Indelningen i resultatområden är i enlighet med den nya instruktio- nen för Vattenfall.

Koncernens verksamhet skall från och med l januari 1989 redovisas med resultat- och balansräkningar för tio olika resultatområden.

Vattenfalls verksamhet bedrivs i olika företagsfor- mer:

• dels inom affärsverket (moderföretaget)

• dels i olika företag där Vattenfalls ägerandel varierar.

I koncernredovisningen medtages affärsverket och de företag vilka Vattenfall genom storleken på aktieinne- havet eller på annat sätt har ett dominerande inflytande på verksamheten, dvs dotterföretag. S k intresseföretag ingår således ej.

Av vidstående figur framgår i vilka företagsformer verksamheten bedrivs inom de olika resultatområdena.

Produktion

Verksamheten omfattar Vattenfalls elproduktionsan- läggningar såväl inom affärsverket som i företag.

Överföring

Verksamheten omfattar utbyggnad av och överföring på storkraftnätet, 400 kV och 220 kV, samt överföring på delar av storkraftnätet (stamnätet) enligt avtal med externa transitörer.

Regional Energimarknad

Verksamheten omfattar försäljning och distribution av

\

.

"

~\.

r,

.. \ ~

\'· . . l . ,.

'

^\

^.

el och fjärrvärme till större kunder såsom industrier och energiverk. Verksamheten bedrivs såväl inom affärs- verket som i företag.

Energi verksrörelse

Verksamheten avser distribution och försäljning av el och fjärrvärme till hushåll, jordbruk, handel, småindu- stri och service. Verksamheten bedrivs såväl inom af- färsverket som i företag.

Kanalrörelse

Verksamheten omfattar Trollhätte kanal och Säffle ka- nal.

Naturgasverksamhet

Verksamheten avser inköp, distribution och försäljning av naturgas och bedrivs inom SwedeGas AB.

Entreprenad och konsulttjänster

Verksamheten avser konsulttjänster inom energiområ- det och entreprenadverksamhet på anläggnings- och byggnadsområdet och bedrivs inom affärsverket och i två nybildade dotterföretag.

Konsultverksamhet

utlandet

Verksamheten avser konsulttjänster inom energiområ- det och bedrivs inom SwedPower AB.

Intern service

Verksamheten avser tjänster till koncernen inom eko- nomi, ADB, juridik och personaladministration.

Cheferna för de nybildade bolagen, Gerold Lan,ge, VD i Kraftbyggarna Byggnadsteknik AB, Ludvika och Bengt Toolanen, VD i Kraftbyggarna Entreprenad AB, Lulea, studerar Kraftbyggarnas grafiska profil. Foto: Mathias Landeljord

VATTENFALLKONCERNEN1988

Resultatområden

. / ^{~~----- --,,,.~--·~~}

il

~ ^{RBöiOHA4 F~l.}

~K- OK~ E.~ Vb!f!!P-

' ~ ^~ l !IIAIIIJlli40 nOAtl~

"'

f ^i'

UI&AL AOHE1SI:

. . .. _. .

/

w;s;nm

GM

\1611(- 5A8li:T

~ l Affärs~~rket ..

~.,.--- .-- -..,...;;._;:·.L" .:: .:: .::.:: :::j ii !'v~- - - -- _- _ _;;...,...;·/ ~-- - ~:

~-- ~ ~~- ~ ---~~--~~ · ~ ~ - ·a _ •_ Y~ -N ~ ~ ---Jl

INTRESSEFORETAG Elproduktionsförelag 3 VArmeiOrelag 6 Eldistributionsföretag 7

Ovrioa foretag 6

: ;

..

. . . . . .

:./ v ^r

BC>k _B.DI6l'm

1"5~ DtnHINS:

~IT• -._,..,

...

l;

!

; .,.. ---..;...·

Affärsverket och elproduktionsfOralaQ äger andelar i vattenregleringslöretag i älvar med flera ån en ktaltstationsAgare.

:_....

swEOE- IUJiQ

!ii.L&

~3 PIIDO AB

VATTENFALL 1988

~--:

1:;

- . .

. .

. .

. .

=---

Elm'iEJIN:NAO KoltsUlr.

(le H WICIC·

I(Cifi$IÄ,'" SA.w.TI 'T~'ml UTUHDtf

~

/

~

'

-L - - ---

v-·

1---

F ==-=-

~ ·~

l

L_ ____ _._,

!

11

VATTENFALLKONCERNEN

Vattenfallselmarknad

Vattenfall omsatte under 1988 7 8,2 TWh el vilket inne- bar en ökning med 4,2 TWh. Av ökningen bidrog de tillfälliga leveranserna till främst avkopplingsbara el- pannor och export med 3,5 TWh.

De fasta elleveransema ökade med 0,8 TWh motsva- rande l ,3 procent. Väderlekslorhållandena har sett över hela året varit relativt normala.

Vattenfalls marknadsandel av den fasta elförsäljning- en ökade under året med ca l procentenhet till 50,2 pro- cent. Ca 0,5 procentenheter förklaras av övertagna le- veranser från andra kraftföretag medan minskad vat- tenkraftproduktion hos övriga kraftproducenter svarar för resterande ökning av marknadsandelen.

Koncernresultat 1988

Koncernens omsättning uppgick till 16 056 Mkr (15 237).

Resultatet efter finansnetto blev l 878 Mkr (l 617).

Detta innebär en räntabilitet på justerat eget kapital ef- ter skatt på 5,3 procent.

Årets nettoresultat blev 229 Mkr (192).

Räntabilitetstalet har påverkats av att affärsverkets egna kapital har skrivits upp till 6 000 Mkr under 1988.

Exkl uppskrivningen blev räntabiliteten 8 procent.

Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 71 416 Mkr.

Affärsverkets balansomslutning uppgick till 53 962 Mkr.

vattenfalls elförsäljning - TWh

Tillfällig kraft - Fastkraft

~ ~: -=-- : .

- l l ^Il l l ^{l . - .}

: ' l : 1 : - .

l . , ~ . 1 .

l ' l l

1984 1985 1986 1987 1988 80

70

60

50

40

30

20

10

o

Investeringar

Koncernens investeringar i anläggningar och aktier un- der 1988 uppgick till 5 053 Mkr (5 211). Av dessa avsåg 3 781 Mkr (3 504) affärsverket och l 272 Mkr (l 707) dotterbolagen.

Den nya krattstationen vid Assmebro; effekt 90 kW. Foto: Kjell-Arne Magnusson

Koncernens elenergiförsäljning -15270 Mkr

Egen energiverksrörelse 20%

Koncernens resultaträkning Sammandrag Rörelsens intakter

Rorelsens kostnader Avsknvningar enbgt plan

Rörelseresultat efter avskrivningar Finansiella poster mkt ränta på statskap1tal Resultat efter finansiella poster Extraordinåra poster

Resultat fore bokslutsdispositioner och skatt

Koncernens balansräkning per 31 dec Tillgångar

Llkvida medel

Övriga omsattningstlllgAngar Sparrkonto hos Riksbanken Anlaggningstillgångar Summa tiDgångar Skulder och eget kapital Kortenstiga skulder Långfristiga skulder Minoritetsintressen Råntethtt statskapital Obeskattade reserver Bundet kap1tal Fritt kap!tal

Summa skulder och eget kapital

Koncernresultat - Mkr

- Resulta1 etter planenliga avskrivningar Resultat före bokslUisdispositioner och skatt

1984 1~.85 1986 1987 1988

Sammandrag

VATIENFALL 1988

1988 1987

16 056 15 237

-8662 -8029

-2260 -2 209

5134 4999

-3256 -3382

1878 1617

-341 -6

1537 1611

1988 1987

598 877

9577 9038

88 55

61153 53 310

71416 63280

6 312 3947

33 691 34700

921 935

863 863

23 299 22 297

6044 310

286 228

71416 63280

Investeringar 1988 - 5053 Mkr

13

VATTENFALLKONCERNEN

PERSON AL

Under 1988 har i medeltall O 700 personer (lO 765)va- rit anställda i Vattenfallkoncernen. Personalantalet fortsätter att minska främst på grund av avtagande an- läggningsverksamhet. Vattenfalls personal är verksam i 96 (93) av landets kommuner. En närmare beskrivning av personalens regionala fördelning framgår av nedan- stående tabell. Av denna kan utläsas att 80 procent av de anställda arbetar utanför råckstaverksamheten.

Kompetensförsörjning

Koncernledningen har prioriterat kompetensfrågorna som en av de fem viktigaste frågorna för 1988. Som en följd härav har bl a Vattenfall fördjupat analysen av framtida kompetensbehov samt intensifierat kontakter- na med utbildningsväsendet och ökat satsningen inom jämställdhetsområdet. Härutöver har olika utvecklings- insatser inom bl a områdena arbetsledning och resul- tatstyrning genomförts i syfte att stödja omvandlingen av Vattenfall till ett energitjänstföretag. Som stöd i den- na omvandling har vidare "Vattenfalls inställning i per- sonalpolitiska frågor" tagits fram.

Omlokalisering

Arbetet med att omlokalisera viss verksamhet från

Personal - medeltal l tjänst

Dotterföretage r>

Affärsverket

12000

10000

8000

6000

4000

2000

o

1984 1985 1986 1987 1988

Stockholm till Ludvika och Luleå samt från regionkon- toren i Sundsvall och Luleå mot respektive regions in- land har fortgått planenligt.

jämställdhet

Vattenfalls intensivsatsningar inom jämställdhetsområ- det har resulterat i att såväl antalet kvinnliga tekniker som antalet kvinnliga chefer ökat.

Under året har Vattenfall varit huvudsponsor för ide- ""- och handelsmässan "Kvinnor Kan". Vattenfall hade där~,.

en uppmärksammad utställning kring temat kvinnor och teknik.

Inom projektet "Kvinnor och Energi" har bl a semi- narier om dagens och morgondagens energisystem ge- nomförts. Projektet kommer att fortsätta perioden 1989-91.

Arbetsmiljö

Prioriterade områden inom arbetsmiljöområdet har ~a­

rit utbildning av chefer och andra beslutsfattare. Tema- dagar har anordnats rörande arbetsklimat och psykoso- ciala frågor. sjukfrånvaron har under 1988 varit i ge- nomsnitt 11,4 dagar per anställd, ett lågt värde jämfört med riket i övrigt som uppvisar en sjukfrånvaro med drygt 23 dagar.

Personalens regionala fördelning

Antal

Län kommuner

Stockholm B

Uppsala 5

Södermanland 5 Östergötland 4

Jönköping 3

Kronoberg l

Kalmar l

Gotland l

Halland l

Gbg/Bohus 4

Älvsborg 13

Skaraborg 5

Värmland 2

Örebro 2

Västmanland 5 Kopparberl!: 3

Gävleborg 2

Västernorrland 5

Jämtland 2

Västerbotten 11 Norrbotte{l 14

övrie:a

-

Antal anställda

2 399 1468 165 493 22 5 9 198 1298 351 l 040 110 21 80 357 144 lO 425 175 766 1268 300

Kun§en 01;/r Drul~"'n t,~on:le en båttur på Dalälven i samband med invi,(n•tiJII;!n .rv den ombyggda fislwdlin§r=n tK:h dl:t1 nya mellandammen.

Foto: Alf l .• mderlwim

G"Tistina Roman-Amrer, ironsrruktör vid Vattenfall-Råcksta, arbetar

här med FennoSkan - den nya likströmskabeln mellan Sverige och Finland. Foto: Ben§t]ohansson

Datautbildnin§ i Kronoborg, Ringhals. Carina Käl~ren instruerar.

Foto: Bo Tornevaii!HALLANDS-BILD

VATTENFALL 1988 15

VATTENFALLKONCERNEN

UTVECKLING

Vattenfalls utvecklingsverksamhet täcker praktiskt ta- get alla koncernens aktiviteter. Ramen för verksamhe- ten ges av energipolitiken och den senaste energipropo- sitionen har accentuerat behovet av ökade insatser när det gäller både sparande och produktionsteknik. Den förestående omställningen av energisystemet har med- fört en koncentration av resurserna på produktionssys- tem som kan tas i drift inom l

o a

De dominerande utvecklings- och demonstrationsin- satserna har avsett:

• fortsatt utveckling av effektiv energianvändning

• förbättrad effektivitet och ökad säkerhet i existe- rande anläggningar

• ny produktionsteknik

Den övergripande utvecklingsverksamheten leds av Koncernstab Utveckling och Miljö. FUD- (Forskning, Utveckling och Demonstration) insatserna är i många fall av sådan karaktär att de är svåra att redovisa sepa- rat och vissa av dem beskrivs därför i andra avsnitt av denna årsredovisning.

En icke obetydlig del av utvecklingsinsatserna utgörs av stöd till olika forskningsinstitutioner: Swedish Trans- mission Research Institute (Ludvika), Elkraftcentrum på Kungl. Tekniska Högskolan, Svensk Energiutveck- ling AB, Kraftföretagens Vindkraft AB och Nordiskt Gastekniskt Center är några exempel på detta stöd.

Effektiv e/användning

Fortsatt utveckling av effektiv energianvändning är viktig för att resurser skall sparas. Undersökningar och demonstrationer av ny teknik i detta syfte genomförs i Vattenfalls projekt Uppdrag 2000, vilket beskrivs i av- snitt Energiverksrörelse. Vattenfalls omfattande enga- gemang i utvecklingen av värmepumptekniken har ut- värderats och metoder för att minska miljöriskerna med freonanvändning har utvecklats.

E/försörjning

Utvecklingsinsatserna inom elförsörjning täcker den ex- isterande elproduktionsapparaten men också ny elpro- duktion liksom vindkraft, naturgas och överföring.

Ny förbränningsteknik utvecklas för värme- och el- produktion i Nässjö-både kol och biobränsle- och hos Papyrus AB i Mölndal som kommer att använda natur- gas. För det tidigare planerade kraftverket i Oxelösund studerades ingående tre olika förbränningstekniker för kol: Förgasning, PFBC (Pressurized Fluidized Bed Combustion) och pulvereldning.

Vattenkraften genomgår en omfattande förnyelse och nya sätt att mäta aggregatens effektivitet har utvecklats och lett till avsevärda förbättringar.

Vattenfalls etablering av kontakter med skogsföretag utgör en markering av ökade insatser för att utveckla biobränsletekniken.

Inom kärnkraftområdet har utvecklingsarbetet be-

drivits för höjd tillgänglighet och säkerhet. Material- och säkerhetsfrågor har prioriterats.

Ett nytt program för vindkraft antogs under 1988.

Det innebar bland annat att fyra mindre vindkraftverk har byggts på Gotland. Beslut har fattats att med stöd av Svensk Energiutveckling AB och Statens energiverk uppföra ett nytt 3 MW aggregat på befintligt torn på Näsudden.

Introduktionen av naturgas innebäratt ny teknik vad avser lagring, förbränning och användning utvecklas. I(:

samarbete med ett flertal intressenter pågår försök för · utveckling av teknik för gaslager i berg.

Vattenfall deltar genom delägande och projektled- ning i Dala Djupgas AB:s borrningar i Gravberg.

Inom kraftöverföring utvecklas kraftledningar som minskar påverkan i landskapet och reducerar de mag- netiska och elektriska fälten. Vattenfall, liksom övrig kraftindustri, söker vinna klarhet i vilka åtgärder som erfordras för att minska eventuella hälsorisker på grund av elektromagnetiska fält.

Ekonomi

Under 1988 satsades 334 Mkrför FUD, varav för forsk- ningsstöd 42 Mkr och demonstrationsanläggningar Hallsberg, Nässjö och Mölndal 60 Mkr.

Älvkarlebylaboratoriet

Laboratoriet har under 1988 inlett en omfattande om- byggnad för att tillskapa utrymmen för betongteknik och turbinteknik Laboratoriet hör organisatoriskt till Utveckling och Miljö och leds av en internstyrelse.

FUD-budgetens procentuella fördelning

i i _MILjÖ

Inom miljöområdet arbetar Vattenfall såväl nationellt som internationellt. Vattenfall deltar aktivt i miljöarbe- tet inom ramen för samarbetet inom NORD EL, Världs- energikonferensen (WEC) och den internationella sam- arbetsorganisationen för producenter och distributörer av elkraft (UNIPEDE).

Under året har Vatttenfall fortsatt att anpassa den egna verksamheten till de krav som fastställdes i Vat- tenfalls miljöriktlinjer 1987. Nya styrimpulser har till- förts genom miljöpropositionen med sina skärpta krav på utsläpp av svavel- och kväveoxider, liksom av riks- dagsbeslutet om begränsning av koldioxidutsläppen.

Dagens svenska kraftsystem ger obetydliga bidrag till ' försurning. Efter det att kärnkraften togs i bruk i stor skala med början 1975 minskade utsläppen av svavel- och kväveoxider från Vattenfalls anläggningar till mycket låg nivå.

Hanteringen av restprodukter från fossileldning har givits ökad vikt och flera metoder för säker hantering studeras.

Vattenkraft

Vid förnyelsearbetet i vattenkraftanläggningar beaktas i allt högre grad miljöaspekterna. Under året initierades en studie tillsammans med Statens Naturvårdsverk över hur sådana åtgärder principiellt skall genomföras och över vilka naturvärden som finns i utbyggda älvar.

Kärnkraft

Under 1988 beräknades utsläppen till luft och vatten från kärnkraften resultera i en stråldos som motsvarar

(-:J·

Forsmark är O, 12 procent.

Oljekraft

· Vattenfalls oljekraftverk anpassas nu successivt till de nya miljökraven.

Övrigt

Freonläckage har förekommit i Vattenfalls stora värme- pumpar vid komponenthaverier och vid service. Läcka- get från värmepumparna på Lidingö var under åren 1983-86 i medeltal per år 25 procent av freoninnehål- let. Genom tekniska åtgärder har utsläppet under 198 7 och 1988 begränsats till cirka 6 procent per år. I framti- den förväntas utsläppen minska ytterligare samtidigt som freonfria kylmedel utvecklas.

Den interna miljöutbildningen har börjat genomföras enligt plan.

Älvkarlebylaboratoriet utför miljömätningar av rökgaser l Man·i- kenverkets skorsten. Foto: Alf Linderheim

VATTENFALL 1988 17

VATTENFALLKONCERNEN

i

,.; l i

: .. r

"l .

!

l ~

Resultatområden Produktion och Överföring ~--- ^{-·---- · --} TWh

j Vattenkraft-

Mkr

Resultatområdena Produktion och Överföring omfattar alla Vattenfalls större produktionsanläggningar och storkraftnåtet.

Knappt hälften av elproduktionen kommer från vattenkraft och något mer an hålflen från kärnkraft. Från oljeeldade kraft- verk kon1mer ett litet men vtktigt bidrag till ellorsorjningen.

Dessa ger ett n<>dvändigt effekttillskott vtd toppbelastningar och om det uppstår fel i vatten- eller karnkraftproduktionen.

Storkraftnatet (400 och 220 kV) överfor el från produktions- anläggningar till Regional Energtmarknad och samkörande kraftföretag. Forutom Vattenfall överför aven andra kraftpro- ducenter sin kraft på storkraftnåtet

Elkruftt-n säljs främst till Regional Energimarknad. I mån av tillgång säljs även el till avkopplingsbara el pannor, till andra kraftföretag och på export.

"') Vatdena aviler produktwm-resp overfon~kostnader efter avskrivrungar enhgtplan.

Resultatområde Regional Energimarknad

Regional Energimarknad är ett av resultatområdena inom Vat- tenfalls fem regioner vilka har totalansvar för regionala distri- butionsnät samt försäljning och andra kontakter med resultat- områdets ca 350 kunder.

Distribution och försäljning sker till Vattenfalls stora kunder, bl a industri, kommunikation och distributörer. Försäljningen sker på spänningsnivåer mellan 130 och 20 k V.

Regional Energimarknad köper elenergin internt inom Vat- tenfall från Produktion och Överföring enligt marknadsvillkor.

Elinköp från andra producenter samt egen produktion i små- kraftverk inom respektive region utgör en m~ndre del av inkö- pen.

R esultatområde Energiverksrörelse

Energiverksrörelsen år ett resultatområde som drivs både inom Vattenfalls fem regioner samt i bolagsform huvudsakhgen inom Vattenfall Energtverksgrupp AB <VEAB). Energiverkstoreisen omfattar totalt ca 570 000 kunder.

Energiverksrörelsen säljer elenergi främst till hushåll och jordbruk, men å ven mindre industner, service och affarsrorel-

ser hor till resultatområdets kunder.

Forsåljningen sker på spanningsnivåer från 40 k V och nedåt.

Elinkop görs framst mternt från Regional Energimarknad en- ligt marknadsvtllkor. Resultatområdet har aven egen produk- tion i små kraftstationer.

VATTENFAll1988

! produktion*) __ ~5, ~- _! !.?.§~

rnkraft-

~~:::::;:*) _____ ^{~_72~-r s 54 ~J-·}

~_?duktion*) ^{0,2 27!.}

Externa köp 5,4 336 Överf'orings-

kostnader*) 493

- - 1890 Extern försäljning 13,7

f--- - - · - - - ' : . . _____;:'--1---.:...- . - - - -

Intern försäljning 63,6 9 942 -

'---·-- --··-·--···--···

-··--- ----

Interna köp 63,6 9942 ...

Externaköp 0,5 14

Egen produktion 0,2

Försäljning 62,3 10820 Distributörer 31,6 5 967 Industri 15,0 2 375

Övrigt 5,0 487

Internt 10,7 1991 -

r~-~.

. ... --····-·l-·. - --- ·----]

j

Interna köp 10,7 I l 991 +

~ !;;,:;~!ktio~ -L-~~jf ^{22 ]}

i Extern försäljnin!_ ~O,~I2 94~_1

19

Resultatområde

REGIONAL ENERGIMARKNAD

Regional Energimarknad är ett resultatområde inom Vattenfalls fem regioner med totalansvar för regionala distributionsnät, samt försäljning och andra kontakter med resultatområdets ca 350 kunder.

Distribution och försäljning av e/energi sket till Vat- tenfalls stora kunder, bl a industri, kommunikation och distributörer. Försäljningen sker på spänningsnivåer mellan 130 och 20 k V. Resultatområdet driver och pro- jekterar också värmeanläggningar samt småskalig kraftvärme i samarbete med industrier och kommuner.

Regional Energimarknad är resultatstyrd inom varje region med egen resultat- och balansräkning, samt med totalansvar f"or investeringsverksamheten. Regionen leds av en regionstyrelse där representation finns från Vattenfall, kommuner och näringslivsamt fackliga orga- nisationer.

REGIONAL

ENERGIMARKNAD 1988

Omsättning Mkr 11314

varav internförsäljning 2 019 Resultat efter avskrivningar

enl plan Mkr 563

Elförsäljning TWh 62,3

Värmeförsäljning TWh 0,55 Investeringsvolym Mkr 858

Elpriser -Industri 10 MW-50 GWh

- Pris inkl energiskatt, uppräknat med KPI Energiskan

- Pris exkl energiskatt

öre/kWh

·- - - - - - -- - - -30

1984 1985 1986 1987 1988

1987 10 719 2 043

548 61,4 0,27 870

ELMARKNADEN

Försäljningsutveckling

Försäljningsutvecklingen under 1988 innebar en mind- re ökning, O, 9 TWh, jämfört med 198 7 eller ca l ,5 pro- cent. 1988 motsvarar väl ett år med normal temperatur, medan 198 7 var betydligt kallare än normalt. Om 198 7 års försäljning temperaturkorrigeras till ett norrnalår är försäljningsökningen 2,5 TWh eller drygt 4,2 procent.

Volymökningen återfinns främst inom stål- och pap- persindustri. Verkstadsindustrin uppvisar ingen volym- ökning trots högkonjunktur. Detta beror på arbetsmark- nadskonflikten i början av året då produktion och där- med elförbrukning sjönk. Gruppen distributörer ökar något främst beroende på att de haft en lägre egen pro- duktionjämfört med 1987.

Elpriser

1988 var det sista året för det femårskontrakt Vattenfall tecknade från 1984 med samtliga högspänningskunder.

Kontrakten har inneburit en förmånlig prisutveckling för såväl industri som distributörer. Realt har priset ge- nomsnittligt sjunkit med 12 procent under perioden 1983-1988. Skatten på elenergi har varit oförändrad se- dan den l december 1984.

Vattenfall har under 1988 erbjudit sina kunder nya tariffer för den kommande treårsperioden 1989-1991.

De nya tarifferna visar tydligare kostnadsvariationerna

Försäljning per kundkategori - 62 TWh

Distributörer 51%

l

Egen energiverksrörelse 17%

för elproduktion mellan olika årstider och under dygn- et. Tarifferna ger kunden ökade -incitament att själv vidta åtgärder för att minska sin elanvändning, speciellt under höglasttid.

Den nya högspänningstariffens nivå bestäms av kost- nader för produktion och distribution och påverkas av de nya förräntningskrav som ägaren ställer på Vatten- fall. Förräntningskravet beräknas år 1991 medföra en kostnadshöjning på ca 4,4 öre/kWh i förhållande till 1988. Endast hälften av det ökade ägarkravet förs vida- re till kunden. Resten skall klaras genom effektivisering av Vattenfalls verksamhet.

E/hushållning

Genom projektet Uppdrag 2000 vinner vi erfarenheter som sedan ska användas i kommersiella satsningar. Ut- gångspunkten är att stimulera till en utveckling som ger kunderna önskad nytta med färre antal tillförda kWh.

Leveranskvalitet

I leveranskvalitetsbegreppet ligger den för kunden sammanlagda effekten av avbrottsfrekvens, avbrotts- tid, spännings- och frekvensnoggrannhet samt informa- tion. Mätbara måltal·ska uppställas i den interna mål- styrningen av leveranskvaliteten med tillämpning fr o m 1989.

Energibortkoppling på grund av fel i de regionala nä- ten har under året varit i samma storleksordning som de närmast föregående åren.

Mottrycbanläggningen vid Papyrus AB är ett exempel på Vatten- falls samarbete med industrin. Foto: Gösta Alexandersson

VÄRMEMARKNADEN

Försäljningen av värme uppgick under 1988 till 550 GWh, vilket innebär en ökning med 280 GWh.

Förutsättningarna på värmemarknaden präglas för närvarande av de låga oljepriserna. Utrymmet för inve- steringar i nya anläggningar är begränsat. Det är istället förmågan att effektivt driva anläggningarna som be- stämmer det ekonomiska resultatet. Vattenfalls affärs- ide är att erbjuda kunderna totala lösningar på sin vär- meförsörjning. För kunderna innebär detta att Vatten- fall ansvarar för val av energiproduktionsalternativ och drift av anläggningen samt avtalad värmeleverans till ett konkurrenskraftigt pris. För Vattenfalls del innebär värmesatsningen också en möjlighet att verka för ratio- nell energianvändning.

Vattenfall gav under 1988 ett erbjudande om samar- bete för att stimulera tillkomsten av nya kraftvär- meverk i kommunerna och industriella mottrycksan- läggningar. Dessa anläggningar kommer att behö.vas mot mitten av 90-talet. Erbjudandet omfattar såväl tek- nikstöd, finansiering som köp av el från färdig anlägg- ning till priser som motsvarar kostnader för alternativ ny produktion.

I samarbete med Nässjö kommun har 1988 beslutats om tillkomsten av Nässjö kraftvärmeverk som skall pro- ducera 8 MW el och 20 MW värme. Kraftvärmeverket tas i drift i slutet av 1989. Vidare kommer Vattenfall i samarbete med Papyrus AB att uppföra en industriell mottrycksanläggning i Mölndal. Dessa båda anlägg- ningar utgör tillsammans med Hallsbergs kraftvär- meverk Vattenfalls satsning på att få erfarenhet av byggnation och drift av småskaliga kraftvärmeverk med olika teknik och bränslen.

VATIENFALL 1988 21

Resultatområde

REGIONAL ENERGIMARKNAD

EKONOMISKT RESULTAT

Regional Energimarknads omsättning uppgick till 11 314 Mkr, vilket innebar en ökning med 595 Mkr.

Elförsäljningen ökade med 408 Mkr till10 820 Mkr.

Medelpriset för elleveranserna var 1988 17,3 öre/

kWh vilket jämfört med 1987 är en real minskning med ca 0,5 öre/kWli. Kunderna har därmed under ett antal år haft en gynnsam prisutveckling med realt sjunkande priser.

Övriga intäkter består av transiteringsintäkter samt försäljning av tillfällig kraft. Tillgången på tillfällig kraft har under året varit god tack vare god tillgång på vatten- kraft- och kärnkraftproducerad elenergi. Kunder med avkopplingsbara elpannor har i hög grad utnyttjat möj- ligheten att byta olja mot el.

Värmeverksamheten har under 1988 ökat sin omsätt- ning till 57 Mkr. En ökning med 12 Mkr.

Resultat efter planenliga avskrivningar uppgick till 563 Mkr (548).

INVESTERINGAR

Investeringarna uppgick totalt till858 Mkr.

För att kunna möta belastningsökningar med fortsatt hög leveranskvalitet har förnyelseåtgärder och utbygg- nader genomförts ·i regionala distributionsanläggningar till en sammanlagd investeringskostnad på 770 Mkr.

Ny- och ombyggnad av ca 350 km 20-130 kV-ledning-

Investeringar 1988- 858 Mkr

Värme3%

ar samt transformatorstationer med en installerad ef- fekt om ca 900 MVA har avslutats under året.

Under året har 29 Mkr investerats i värmeanlägg- ningar och kraftvärme. Största enskilda projektet är det påbörjade samarbetet med Nässjö kommun om ett fastbränsleeldat kraftvärmeverk.

Vattenfalls regioner svarar för att drift och underhAll av distributions- näten sköts rationellt och effektivt. Foto: Hardie Lennartsson

a-· ~ ·

Vattenfalls regioner

Kraft-

försäljning TWh 7,2 5,8 19,8 9,0 20,5 4,4

Antal kunder 77 000 64 000 121 000 21 000 76 000 207 000 Antal anställda 860 870 860 370 91

o

Omsättning Mkr 1 600 1 500 3 900 1 800 4 000 1 400

Vattenfalls huvudsakliga avsättningsområden

• Områden där Vattenfalllevererar minst 50% av totala råkraftbehovet Områden där Vattenfall

levererar under 50% av totala råkraftbehovet

ÖVriga kratttöretag

D

• Marknadskontor Gränslinje för Vattenfalls regionala verksamhetsom råden

VATTENFAll 1988

...

\ \

\

\

23

Resultatområde

ENERGIVERKSRÖRELSE

Energiverksrörelsen är ett resultatområde som drivs både inom Vattenfalls fem regioner och i bolagsformhu- vudsakligen inom Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB). Energiverksrörelsen omfattar ca 570 000 kunder vilket är ca 12 procent av Sveriges totala låg- spänningsmarknad. Andelen kunder med r~..Jvärme är ca 30procent.

Energiverksrörelsen säljer el- och värmeenergi främst till hushåll och jordbruk, men även mindre indu- strier, servicelokaler samt affärsrörelser fin.ns bland kunderna. E/försäljningen sker på spänningsnivåer från 40 k V och nedåt.

Energiverksrörelsen är resultatstyrd inom varje regi- on med egen resultat- och balansräkning samt med totalansvar för investeringsverksamheten. Organisatio- nen är uppbyggd så att närhet etableras till kunderna.

Regionen leds av en regionstyrelse där representation finns från Vattenfall, kommuner och näringsliv samt från fackliga organisationer.

ENERGIVERKSRÖRELSE 1988

Omsättning Mkr 3 319

Resultat efter avskrivningar

enl plan Mkr 444

Elförsäljning TWh 10,4

Värmeförsäljning TWh 0,4

Investeringsvolym Mkr 540

Elpriser- Hushåll utan elvärme

- Pris inkl energiskatt, uppräkna! med KPl Energiskatt

Pris exkl energiskatt örell<Wh ---~--- ~

40

30

20

10

o

1984 1985 1986 1987 1988

1987 3 320 452 11,0 0,4 561

ELMARKNADEN

Försäljningsutveckling

Elförsäljningen inom Energiverksrörelsen har under året uppgått till10,4 TWh. Detta är en minskning med drygt 5 procent eller 0,6 TWh jämfört med det kallare året 1987.

Korrigeras försäljningen för temperaturvariationer konstateras att försäljningen stagnerat på en oförändrad nivå sedan 1986. Orsaken till detta är främst att konver- . teringar från olja till elvärme i småhus nu är mycket li- ' ten. Ej heller märks tendenser till återgång till olja trots att oljepriset varit förmånligt. Prognoser för kommande år pekar på en fortsatt låg tillväxt i elanvändningen, Kundservice

Under året har 16 000 kunder tillkommit på tidstarif- fen. Totalt har Energiverksrörelsen nu 35 000 kunder anslutna till denna tariff.

Under 1988 har ett antal kundserviceprojekt genom- förts. Utvärdering sker med syfte att finna former för god kontakt med Vattenfalls kunder. Utvärderingen vi- sar på positiva erfarenheter av ökad information och kundkontakt. Fasta informationsställen är svåra att dri- va där omfattande tätortsdistribution saknas. Projektet

"Energibuss" visar på positiva möjligheter för distribu- törer med landsbygdsdistribution. Projektet "Energi- snålt lantbruk" visar på stor efterfrågan på kundservice och rådgivning.

F6r&ä1Jnlng per kundkategori - 10 TWh

•

Leveranskvalitet

Energiverksrörelsen har under större delen av året varit förskonad från större driftstörningar. De första dagarna i november drabbades dock främst östra Svealand av storm. Dagarna före nyår drog åter en storm fram var- vid Vattenfalls södra regioner drabbades. Vid båda till- fållena var ca 50 000 kunder strömlösa. Tack vare goda insatser från egen personal kunde de flesta kunderna få sin ström tillbaka inom ett dygn.

Erfarenheter från driftstörningar tas tillvara för att ständigt förbättra leveranskvaliteten. Användning av plastisolerade kablar ökar och breddade ledningsgator minskar risken för avbrott. Samarbetet med intilliggan- de distributörer utvecklas för att ytterligare förbättra störnings beredskapen.

VÄRMEMARKNADEN

Verksamheten inom värmeområdet drivs i olika former inom Vattenfall och företag. De totala värmeleveranser- na inom Energiverksrörelsen uppgick 1988 till 381 GWh. Inom Vattenfalls. regioner pågår kontraktering av värmeanläggningar för "Färdig värme".

I bolagsform pågår samarbete med' olika kommuner i norra Sverige med inriktning att använda inhemska bränslen. Flera av företagen använder torv som bränsle.

Företagens värmeleveranser omfattade 114 GWh.

Inom Vattenfall Energiverksgrupp driver ett antal fö- retag produktion och distribution av fjärrvärme. De största fjärrvärmeanläggningarna drivs i Visby av Got- lands Energiverk AB samt i Ludvika av Västerberg- slagens Energi AB. Den levererade fjärrvärmeenergin uppgick till 267 GWh.

Ökad information <>el• kundkontakter blir allt vrluigare när Vattenfall utvecklas till energitj!Uistföret<JA. Foto: Kjell-Aim~ Ma&rrutr<(Jn

Ett betydelsefullt inslaA i UppdrB/I 2000 är samarbetet med olika kommuner i Vatten·

falls regioner. Foto: Bo Dahlin

VATTENFALL 1988

Översyn i en transformatorstation i Kun&&hamn.

Foto: Kjell-Arne M~nusson

25

Resultatområde

ENERGIVERKSRÖRELSE

EKONOMISKT RESULTAT

Energiverksrörelsen omsatte under året 3 319 Mkr.

Intäkter från elförsäljning uppgick till 2 956 Mkr.

Detta är i stort sett samma nivå på intäkterna som för det kallare föregående året.

Den l januari 1988 höjdes Energiverksrörelsens säk- ringstariffer med i genomsnitt l, 1 örelkWh eller 4 pro- cent.

Den totala omsättningen för värmeverksamheten uppgick 1988 tilllOJ Mkr; i huvudsak fjärrvärmeleve- ranser.

Energiverksrörelsens resultat efter avskrivningar en- ligt plan uppgick till 444 Mkr. Detta är en minskning från föregående år med 8 Mkr.

Koncernbokslutet för Vattenfall Energiverksgrupp inom Energiverksrörelsen visar en omsättning på l 372 Mkr. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt var 167Mkr.

INVESTERINGAR

Investeringsverksamheten uppgick totalt till 540 Mkr.

Huvuddelen av dessa avser förnyelse av äldre distribu- tionsanläggningar. Med tanke på de närmaste årens be- dömda låga belastningstillväxt kommer investerings- verksamheten inom eldistributionsnät alltmer att inrik- tas mot kapacitetsbevarande åtgärder.

Inom värmeverksamheten investerades totalt 9 Mkr under 1988. Huvudsakligen genomfördes investeringar i fjärrvärmenät samt inom ramen för "Färdig värme".

Investeringar 1988- 540 Mkr

Distribu1ion 96%

l

i

Under åren har Vattenfalls regiuner träffat energiintresserade på mäs- sor och utställningar runt om i Sverige. Här en bild från utstälJninAen

"Elfack" i Göteborg. Foto: Kjell-Arne Magnusson

Elhushållning i offentliga lokaler I«Jmmer att bli vanligare i framtiden.

Foto: Bo Dahlin