En ekonometrisk studie av marknadsprisets reaktion på avvecklingen av Barsebäck 1 & 2

(1)

EXAMENSARBETE

Kärnkraftens avveckling

En ekonometrisk studie av marknadsprisets reaktion på avvecklingen av Barsebäck 1 & 2

JOHN WEDBERG

2004:098 SHU

Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

NATIONALEKONOMIPROGRAMMET • D-NIVÅ

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

Vetenskaplig handledare: Fredrik Pettersson

2004:098 SHU • ISSN: 1404 – 5508 • ISRN: LTU - SHU - EX - - 04/98 - - SE

(2)

I

SAMMANFATTNING

Den svenska kärnkraften har varit en viktig del av den svenska elmarknaden sedan 1970-talet. Under den senare delen av 1970-talet uppstod en omfattande debatt kring kärnkraftens framtid som energikälla. Vid en folkomröstning 1980 bestämdes det att kärnkraften skulle avvecklas. Det första steget i denna avvecklingsprocess togs i november 1999, i och med avvecklingen av reaktorn Barsebäck 1. I dagsläget planeras även en avveckling av reaktorn Barsebäck 2. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter avvecklingen av Barsebäck 1 hade på den svenska elmarknadens priskänslighet och utifrån detta dra slutsatser om vilka effekter en avveckling av Barsebäck 2 skulle få på marknadspriset på elektricitet. Metoden som använts för att skatta dessa effekter är en ekonometrisk studie baserad på data mellan åren 1996 och 2000. För att skatta priskänsligheten har metoden two-stage least squares använts.

Resultaten visar att marknaden blivit mer priskänslig efter den kapacitetsminskning som uppstod i och med avvecklingen av Barsebäck 1. De slutsatser som kan dras utifrån detta är att marknadens priskänslighet sannolikt kommer att förstärkas ytterligare vid en eventuell avveckling av Barsebäck 2.

(3)

II ABSTRACT

The Swedish nuclear power has been an important part of the Swedish electricity market since the 1970’s. A widespread debate occurred during the second half of the 1970’s regarding the future of nuclear power as an energy source. A referendum took place in 1980, where it was decided that there should be a phase-out of Swedish nuclear power. The first step of this process came about in November 1999 when the nuclear reactor Barsebäck 1 was shut down. Today there is a debate regarding the phase-out of another nuclear reactor, namely Barsebäck 2. The purpose of this thesis is to find out what effects the phase-out of Barsebäck 1 had on the price-sensitivity on the Swedish power-market. The results is then used to predict how the price-sensitivity could react to the planned phase-out of Barsebäck 2. The methodology that has been used to estimate these effects is an econometric study based on data spanning between the years 1996 to 2000. In order to be able to estimate the price-sensitivity a two-stage least squares model has been used. The results suggest that the Swedish power market has become more price-sensitive since the phase-out of Barsebäck 1. The conclusion is that the price-sensitivity on the Swedish power market is likely to increase further if Barsebäck 2 is phased-out.

(4)

III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ... I ABSTRACT ...II FIGURFÖRTECKNING ...V

Kapitel 1 INTRODUKTION ... 1

1.1 Bakgrund och problemformulering ... 1

1.2 Syfte... 2

1.3 Metod... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

1.5 Disposition... 3

1.6 Källkritik... 3

Kapitel 2 DEN SVENSKA ELMARKNADEN... 4

2.1 Introduktion ... 4

2.2 Historisk utveckling... 4

2.3 Folkomröstningen angående den svenska kärnkraftens framtid... 5

2.4 Avvecklingen av den svenska kärnkraften ... 6

2.5 Avregleringen av den svenska elmarknaden ... 7

2.6 NordPool... 8

2.7 Energikällor och dess produktionskostnader... 11

Kapitel 3 TEORI OCH MODELL ... 12

3.2 Teoretisk referensram ... 12

3.2.1 Marknadsefterfrågan... 12

3.2.2 Marknadsutbud ... 14

3.2.3 Marknadsjämvikt, pris och kvantitet ... 15

3.2.3 Elasticitet ... 15

3.3 Modell av den svenska elmarknaden... 16

3.3.1 Two-stage least squares ... 18

3.4 Beskrivning av variabler... 19

(5)

IV

Kapitel 4 RESULTAT OCH ANALYS ... 22

4.2 Resultat ... 22

4.2.1 Resultat av regressionen för åren 1996:01-1999:11 ... 22

4.2.2 Resultat av regressionen för åren 1996:01-2000:12 ... 23

4.3 Analys och diskussion ... 24

Kapitel 5 SLUTSATSER ... 26

REFERENSER ... 28

APPENDIX ... 30

Tillvägagångssätt vid tolkning av regressionens resultat ... 30

(6)

V

FIGURFÖRTECKNING

Figur 2.1 Genomsnittligt elenergipris för hushållskunder 1996-2000 ... 8

Figur 2.2 Elspotpris på NordPools elbörs mellan år 1996-2000 ... 10

Tabell 2.1 Produktionskostnader för elektricitet ... 11

Figur 3.1 Efterfrågekurvan på den svenska elmarknaden ... 13

Figur 3.2 Utbudskurvan på den svenska elmarknaden ... 14

Figur 3.3 Marknadsjämvikt ... 15

Tabell 3.1 Variabelbeskrivning och källor ... 20

Tabell 4.1 Resultaten av regressionen för åren 1996:01-1999:11 ... 23

Tabell 4.2 Resultaten av regressionen för åren 1996:01-2000:12 ... 24

(7)

Kapitel 1 INTRODUKTION

1.1 Bakgrund och problemformulering

Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. De svarar tillsammans för över 90 procent av den svenska elproduktionen. Resten produceras främst med fossila bränslen genom värmekraft. En liten del av elektriciteten kommer från vindkraft, oljekondenskraft, gasturbiner och kraftvärmeverk.¹

Genomsnittsproduktionen i de svenska vattenkraftverken är 64 terawattimmar (TWh).

Kärnkraften används som ett komplement till vattenkraften och det finns idag elva aktiva kärnreaktorer i Sverige. Dessa har möjlighet att generera cirka 68 TWh per år. År 1980 genomfördes en folkomröstning i Sverige, då det bestämdes att kärnkraften skulle avvecklas. Detta resultat föranledde att riksdagen tog beslutet att inga nya kärnkraftverk skulle byggas och att de existerande kärnkraftsreaktorerna skall stängas då dessas maximala driftstid uppnåtts. Den första reaktorn att stängas var Barsebäck 1 år 1999.

Idag undersöks möjligheterna till att även stänga reaktorn Barsebäck 2. Ett villkor för stängningen är att bortfallet av elproduktion kan kompensera genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el. De kriterier som regeringen använder för att bedöma huruvida detta villkor är uppfyllt är att kraftbortfallet kan kompenseras så att stängningen inte medför påtagligt negativa effekter för elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen eller miljön och klimatet.² Hur marknaden kommer att svara på det minskade utbudet i och med avvecklingen av Barsebäck 2 är idag osäkert.

Uppsatsen ämnar därför utröna vad som kan komma att hända med prisnivån på elektricitet i Sverige om kärnkraftverket stängs av.

1 NU11, [2002]

2 Ibid.

(8)

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter stängningen av Barsebäck 1 hade på priskänsligheten på den svenska elmarknaden. Utifrån detta skall slutsatser dras hur en stängning av Barsebäck 2 kommer att påverka elmarknaden.

1.3 Metod

Modellen som används i denna uppsats baseras på neoklassisk efterfrågeteori. Efter att marknaden för elektricitet avreglerades år 1996 antas att det råder fullständig konkurrens på marknaden. Detta är dock ett relativt starkt antagande då det finns tre aktörer (Vattenfall, Sydkraft och Birka Energi), som kan antas ha hög marknadsstyrka, som därmed har möjligheter att påverka den svenska elmarknaden i större utsträckning än deras mindre konkurrenter.³

För att skatta de effekter avvecklingen av Barsebäck 1 hade på marknaden används en ekonometrisk modell, eftersom det är de kortsiktiga elasticiteterna som söks passar en loglinjär modell bäst. Vidare kommer 2SLS metoden (two-stage least squares) att tillämpas, då efterfrågefunktionen påverkas av utbudsfunktionen och vice versa. Vidare kommer undersökningen att bygga på månadsdata från år 1996 fram till slutet av år 2000.

1.4 Avgränsningar

Uppsatsen undersöker de svenska hushållens priskänslighet mellan åren 1996 och 2000. Anledningen till att undersökningen börjar år 1996 är att den svenska elmarknaden avreglerades vid årsskiftet 1995/96 och data från de föregående åren skulle kunna bidra till skevhet i de ekonometriska skattningarna. Om hänsyn skulle tas till den totala konsumtionen i landet skulle resultaten möjligen bli något missvisande då till exempel energitung industri har en helt annan priskänslighet än de svenska hushållen. Vidare tar modellen av den svenska elmarknaden ingen hänsyn till de svenska elproducenternas produktionskostnader. Detta beror på att dessa kostnader är svåra att finna, samt att dessa kostnader i viss mån speglas i de prisnivåer på elektricitet som råder i landet. En ytterligare avgränsning är antagandet om att alla hushåll i Sverige har ettåriga fastprisavtal, vilket underlättar konstruktionen av den modell som används

3 Kraftverksföreningen, [2002]

(9)

för att skatta priselasticiteten samtidigt som resultaten inte påverkas i någon större utsträckning.

1.5 Disposition

Kapitel 2 ger en beskrivning av den svenska elmarknadens utveckling under 1900-talet.

Vidare ges en mer djupgående beskrivning av avregleringsprocessen av den svenska elmarknaden. Utöver detta beskrivs kortfattat även den diskussion som förts angående kärnkraftens avveckling. Kapitel 2 avslutas med en redogörelse av den nordiska elbörsen Nord Pools uppkomst och funktion. I kapitel 3 presenteras och förklaras den modell som används för att beräkna de effekter som kan uppstå genom en avveckling av reaktorn Barsebäck 2. Dessutom ges en kortfattad beskrivning av den ekonometriska teori som tillämpas i modellen. I Kapitel 4 presenteras resultaten av den ekonometriska regressionen. Vidare tillkommer en tolkning och en diskussion av dessa. Kapitel 5 presenterar de slutsatser som uppsatsens resultat har påvisat angående de effekter som kan komma att uppstå i och med avvecklingen av Barsebäck 2.

1.6 Källkritik

De källor som använts i uppsatsen har till största del utgjorts av facklitteratur och statliga utredningar. Dessa antas vara objektiva och tillförlitliga. Även de data som använts till den ekonometriska regressionen har till största delen hämtats från statliga myndigheters utredningar och från Statistiska Centralbyrån. Därmed kan även dessa antas vara objektiva och tillförlitliga. En viss del av den historiska beskrivningen av elmarknaden har hämtats från ett fåtal webbsidor på Internet. Denna del antas vara objektiv, om så inte är fallet har detta dock inte någon betydande inverkan på uppsatsens helhet och objektivitet.

(10)

Kapitel 2

DEN SVENSKA ELMARKNADEN

2.1 Introduktion

Syftet med detta kapitel är att ge en ökad förståelse av den svenska elmarknadens historiska utveckling samt en bild över hur denna fungerar i dagsläget. Inledningsvis ges en beskrivning över hur den svenska elmarknaden, främst kärnkraftens utveckling, har utvecklats under historiens gång. Därefter beskrivs några av de för denna uppsats viktigaste delar och händelser av/på den svenska elmarknaden mer ingående, däribland avregleringen av den svenska elmarknaden, avvecklingen av den svenska kärnkraften och den nordiska elbörsen NordPool.

2.2 Historisk utveckling

År 1876 kom elektriciteten till Sverige och producerades då främst genom ångmaskiner.

Redan år 1882 började den första vattenkraftsbaserade elektriciteten produceras i och med ett kraftverk vid Viskan i Västergötland. År 1902 stadgades de första svenska lagarna angående elmarknadens struktur. Dessa angav att den svenska elmarknaden skulle lyda under ett statligt monopol. På 1920-talet var elektriciteten utbredd över större delar av landet. Den ökade efterfrågan på elektricitet ledde till att de största vattenkraftstillgångarna i mellersta och södra delarna av landet exploaterats. För att ytterligare öka vattenkraftens tillförsel av elektricitet exploaterades även älvarna i de norra delarna av Sverige.⁴

I början av 1970-talet svarade vattenkraften för cirka 70 procent och oljan för drygt 20 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Den svenska kärnkraftsepoken tog sin start 1964 då det första kärnkraftverket togs i drift i Ågesta. Denna reaktor var dock endast en provisorisk reaktor som startades för att testa den relativt nya tekniken och stängdes 1974. År 1972 togs dock den första kommersiella kärnkraftsreaktorn i drift i Oskarshamn. I och med oljekrisen 1972 ville den svenska regeringen bygga 24 nya

4 Boo energi, [2002]

(11)

kärnkraftsreaktorer runtom i Sverige, men riksdagen motsatte sig förslaget. Den svenska riksdagen beslutade år 1975 att det sammanlagt skulle byggas 13 nya kärnkraftsreaktorer runtom i Sverige. Vid denna tidpunkt fanns fyra reaktorer i drift i Sverige.⁵

2.3 Folkomröstningen angående den svenska kärnkraftens framtid

I samband med kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 beslutade den svenska regeringen att det skulle genomföras en folkomröstning angående den svenska kärnkraftens framtid. Folkomröstningen genomfördes den 23 mars 1980 och det var meningen att det skulle finnas två olika alternativ (linjer) att rösta på. Det ena alternativet som föreslogs var att kärnkraften skulle byggas ut till 12 reaktorer (det fanns 6 stycken aktiva reaktorer vid denna tidpunkt) som sedan skulle avvecklas i den mån som var möjligt, medan det andra alternativet var att de existerande 6 reaktorerna som var i drift skulle avvecklas till 1990. Detta blev dock ändrat till tre olika alternativ på grund av att Socialdemokraterna och Moderaterna, som båda förespråkade en utbyggnad av kärnkraften, inte kunde komma överens om ett gemensamt alternativ. Majoriteten av rösterna föll på de kärnkraftsförespråkande alternativen (linje 1 och 2) vilket innebar att kärnkraftverken skulle avvecklas i den takt som är möjlig. I regeringspropositionen som lämnades efter folkomröstningen angavs dock att de existerande/planerade kärnkraftverken skulle användas under deras tekniska livslängd, som bedömdes vara 25 år. Att kärnkraftverken skulle användas under deras livslängd hade inte stått med i de alternativ som fanns i folkomröstningen.⁶

Efter olyckan i Tjernobyl eskalerade debatten angående kärnkraftens framtid ordentligt och 1991 togs ett energipolitiskt beslut att denna skulle vara helt avvecklad redan år 2010. Vidare beslutades att kärnkraften skulle avvecklas till fördel för mer miljöanpassade energikällor och samtidigt bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Beslutet som togs år 1991 sköts dock upp på obestämd framtid år 1994 då det bestämdes att kärnkraften skulle avvecklas långsamt och att inget konkret slutdatum kunde bestämmas.⁷

5 Östgöta Korrespondenten [2004-04-20]

6 Edin, K-A, [1996]

(12)

2.4 Avvecklingen av den svenska kärnkraften

Som nämnts i ovanstående kapitel tog den svenska kärnkraftsindustrin fart i början av 1970-talet då den första kärnkraftsreaktorn för kommersiellt bruk togs i drift i Oskarshamn. Totalt har det funnits 13 kärnkraftsreaktorer i Sverige, varav 11 stycken är aktiva idag. De aktiva kärnkraftsreaktorerna har idag möjlighet att generera cirka 70 TWh per år. Kärnkraften ses som ett komplement till vattenkraften och den producerade kvantiteten i kärnkraftverken varierar från år till år beroende på klimatförhållanden såsom nederbörd och temperatur. Utbyggnaden av kärnkraften skedde mellan åren 1972 och 1985.⁸

Till följd av den folkomröstning som genomfördes i Sverige år 1980, bestämdes det att kärnkraften skulle avvecklas efter att reaktorernas livslängd på 25 år gått ut. Detta innebar att fyra reaktorer skulle ha varit avvecklade före år 2000 och att resterande reaktorer skall vara avvecklade mellan 2000-2010. Detta visade sig vara en något optimistisk bedömning av avvecklingstakten och i december 1997 antogs en lag om kärnkraftens avveckling vilken angav att regeringen får besluta att rätten att driva varje enskild reaktor skall upphöra vid en viss tidpunkt. Den 30 november 1999 inleddes den svenska avvecklingsprocessen av kärnkraften i och med att reaktorn Barsebäck 1 stängdes.⁹ Denna reaktor hade en maximal kapacitet på cirka 4 TWh per år, vilket innebar en minskning av kapaciteten i de svenska kärnkraftverken med cirka 6 procent.

Nästa steg i avvecklingsprocessen planeras bli genomfört under år 2002, då reaktorn Barsebäck 2 planeras att stängas ned. Likt reaktorn Barsebäck 1 har denna reaktor en kapacitet på cirka 4 TWh per år.

För att ge en uppfattning över hur stor mängd elenergi som reaktorn Barsebäck 2 genererar i praktiskt bruk kan det generellt antas att:

• 1 kWh motsvarar ungefär den mängd el som en kokplatta förbrukar på en timme.

• 1 MWh motsvarar ungefär ett hushålls elanvändning under tre månader

9 Korsfeldt, T, [2001]

(13)

• 1 GWh motsvarar ungefär 50 normalstora eluppvärmda, eller 400 normala¹⁰ villors elanvändning under ett år

• 1 TWh motsvarar ungefär Sveriges samlade elanvändning under tre dygn.

Dessa punkter syftar till att ge en ungefärlig uppfattning över hur mycket elenergi reaktorn i Barsebäck genererar i praktiskt bruk.¹¹ För att ytterligare förtydliga det hela så står Barsebäck 2 för ungefär en procent av Sveriges samlade elanvändning under ett år, eller ungefär 12 dagars total elförbrukning.

2.5 Avregleringen av den svenska elmarknaden

Vid årsskiftet år 1995/96 reformerades den svenska elmarknaden. Reformen innebar att produktion och försäljning av el separerades från överföringen av el. Elproduktion och handel med el utsattes för konkurrens, medan nätverksamheten behölls som ett naturligt monopol. Denna process startade dock redan år 1992 då riksdagen beslutade om mål och strategier för en elmarknadsreform, vars syfte var att öka konkurrensen på elmarknaden.¹²

Efter avregleringen har den genomsnittliga prisutvecklingen för hushåll visat på en neråtgående trend. Under perioden 1997 och 2000 sjönk det genomsnittliga elenergipriset vid tecknande av ettåriga koncessionsprisavtal (även kallat normalprisavtal) med cirka 3 öre per KWh. Figur 2.2 visar det genomsnittliga årsmedelpriset på ettåriga avtal mellan åren 1996 och 2000.¹³

10 Med normala villor menas sådana hushåll som har kompletterande energikällor såsom olja, vedeldning eller fjärrvärme.

11 Svensk energi, [2002]

12 Svenska Kraftnät, [2001]

13 Statistiska centralbyrån, [2002]

(14)

20 22 24 26 28 30

1996 1997 1998 1999 2000

Lägenheter Villa utan elvärme Villa med elvärme

Figur 2.1 Genomsnittligt elenergipris för hushållskunder 1996-2000¹⁴

Elkonsumtionen i Sverige ökar för varje år som går och den svenska elkonsumtionens tillväxt fram till och med år 2010 beräknas öka med cirka 7,2 procent.¹⁵

2.6 NordPool

Den 1 januari 1996 övergick den norska elbörsen till en svensk-norsk elbörs. Börsen fick namnet NordPool och ägs till hälften var av Svenska Kraftnät och Statnett i Norge.

Svenska Kraftnät ansvarar för planering och drift av det svenska stamnätet samt för balansen mellan elproduktion/import och elanvändning/export.¹⁶

NordPool består huvudsakligen av en spotmarknad för fysisk handel och en terminsmarknad för handel med veckokontrakt. Den senare är en finansiell marknad för kontrakt om framtida leverans av el, som aktörerna kan utnyttja för prissäkring och riskspridning.¹⁷

På spotmarknaden handlar aktörerna med timkontrakt för nästföljande dygns 24 timmar, där priset bestäms utifrån klassisk utbuds- och efterfrågejämvikt. Elspotpriset är

14 Statistiska Centralbyrån, [2002]

17 Ibid.

Öre/kWh

(15)

referenspris för elmarknaden och även för NordPools terminsmarknad. Omsättningen på spotmarknaden var 97 TWh år 2000, vilket innebar en ökning med 28 procent jämfört med år 1999.¹⁸

Ett terminskontrakt är ett avtal mellan köpare och säljare om leverans av en bestämd mängd kraft till ett bestämt pris. På denna marknad har aktörerna möjlighet att prissäkra köp och försäljning av kraft tre år framåt. Terminsmarknaden är därför ett viktigt instrument för bland annat kalkylering och budgetering av framtida intäkter och kostnader vid handel med el. NordPools terminsmarknad ökade till 359 TWh år 2000, vilket innebar en total ökning med 66 procent jämfört med år 1999.

Prisnivån på NordPools el-spotmarknad har varierat sedan år 1996 vilket delvis kan förklaras av att Sverige och Norge, som är de mest betydande elproducenterna på elbörsen, i och med sin stora mängd vattenkraftsproducerad el är beroende av det klimat som råder. År 1996 var medelpriset på elbörsen 265 SEK/MWh vilket är det hittills högsta årsmedelpriset. År 1997 sjönk medelpriset till 146 SEK/MWh och fortsatte därefter att sjunka till och med år 2000 då medelpriset på spotmarknaden var 108 SEK/MWh. Det höga priset 1996 kan delvis förklaras av att det året var ett så kallat torrår med mycket låg vattenkraftproduktion, vilket ledde till en högre importefterfrågan samtidigt som utbudet på elektricitet minskade.¹⁹

(16)

0 50 100 150 200 250 300 350

Jan -96

Jul-96 Jan

-97 Jul-97

Jan -98

Jul-98 Jan

-99 Jul-99

Jan -00

Jul-00

Sek/MWh

Figur 2.2 Elspotpris på NordPools elbörs mellan år 1996-2000²⁰

Handelsutbyte med el pågår hela tiden mellan de nordiska länderna och mellan Norden och övriga Europa. 1999 importerade Sverige 8,5 TWh och exporterade 16,1 TWh.

Torråret 1996 importerade vi 6,1 TWh mer än vi exporterade. Sverige och Norge som är de största aktörerna på NordPool förlitar sig relativt mycket på vattenkraft som energikälla. Vid så kallade torrår får med största sannolikhet bägge länderna ett relativt lågt energiutbud vilket i sin tur kommer att betyda att efterfrågan på elektricitet på NordPool kommer att öka. Detta kommer att innebära att prisnivåerna under dessa år kommer att stiga jämfört med ”normalår”. I dagsläget kan de svenska kärnkraftverken kompensera energiutbudet något om vattenkraftsproduktionen avtar, vilket kan stabilisera prisnivån något. När kärnkraften avvecklas kommer denna möjlighet att avta om bortfallet inte kompenseras med alternativa energikällor. Nya kabelförbindelser ska byggas från Norge till Holland och Tyskland, vilket kommer att öka de svenska importmöjligheterna. En ny svensk kabel från Sverige till Polen togs i drift år 2000.²¹ Den elektricitet som importeras från andra länder än Norge att består av endera kärnkraftsproducerad elektricitet eller kolkraft.

20 Nord Pool, [2002]

(17)

2.7 Energikällor och dess produktionskostnader

Vid en jämförelse av driftskostnaderna för ett existerande kärnkraftverk gentemot andra energikällor så är endast vattenkraften billigare i drift. Tabell 2.1 visar de ungefärliga produktionskostnaderna för elektricitet som produceras med vattenkraft, kärnkraft, fossila bränslen²² och vindkraft²³. Om hänsyn tas till de initiala investeringsutgifterna samt underhållskostnader som uppstår under de olika produktionsslagens beräknade livslängd kan detta innebära att de reella kostnaderna ser annorlunda ut. I dagsläget planeras en utbyggnad av vindkraften vilket är ett miljövänligt alternativ mot till exempel fossila bränslen.

Tabell 2.1 Produktionskostnader för elektricitet Energislag Pris/kWh

Vattenkraft Ca 1,5 öre/kWh Kärnkraft Ca 7 öre/kWh Fossila bränslen Ca 9- 22 öre/kWh Vindkraft Ca 20 öre/kWh

22 Andersson, B, [1997]

23 Bengtsson, S, [2000]

(18)

Kapitel 3

TEORI OCH MODELL

För att kunna skatta de effekter på priskänsligheten som uppstod på elmarknaden efter avvecklingen av Barsebäck 1 krävs en modell över marknaden. Detta kapitel ämnar förklara och presentera modellen samt de variabler som använts för skattningen av elmarknaden.

3.2 Teoretisk referensram

Sedan avregleringen av elmarknaden råder det konkurrens på denna, vilket innebär att priset bestäms av marknadsjämvikten. Marknadsjämvikten, det vill säga marknadspriset, bestäms av en jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Utbudet på marknaden är den mängd el som produceras och finns att tillgå för konsumtion, medan efterfrågan utgörs av konsumenternas behov. Figur 3.3 i kapitel 3.2.3 visar hur marknadspriset beror av utbud och efterfrågan.

3.2.1 Marknadsefterfrågan

Ett av de grundläggande kraven för att en marknad skall kunna uppstå är att en vara och/eller tjänst efterfrågas. Utifrån uppsatsens perspektiv är detta de svenska hushållens efterfrågan på elektricitet. Det finns ett flertal faktorer som påverkar efterfrågan på varor och tjänster där en av de vanligaste faktorerna är vilken prisnivå som råder på marknaden. De svenska hushållens efterfrågan på elektricitet beror på till exempel den inhemska prisnivån, hushållens disponibla inkomst, priset på importerad elektricitet, klimat, teknologisk utveckling med flera. En efterfrågekurva har normalt en negativ lutning vilket illustreras i figur 3.1 nedan.

(19)

Figur 3.1 Efterfrågekurvan på den svenska elmarknaden

Anledningen till att en efterfrågekurva är negativt lutande är att olika konsumenter är beredda att betala olika mycket för, som i detta fall, en enhet elektricitet (till exempel Pris/KWh). En prisförändring på elektricitet kommer att innebära att den efterfrågade kvantiteten elektricitet på marknaden kommer att förändras. Vid prisnivån P0 längs efterfrågekurvan D0 i figur 3.1 skulle kvantiteten Q0 efterfrågas på marknaden. Om prisnivån skulle öka till P1 skulle detta få till effekt att den efterfrågade kvantiteten på marknaden skulle minska till Q1. En förändring i prisnivån leder alltså till en förflyttning längs med efterfrågekurvan D0. Om den disponibla inkomsten hos hushållen ökar skulle detta kunna leda till att fler är beredda att betala ett högre pris för elektricitet utan att den faktiska konsumtionen minskar. Alltså skulle den efterfrågade kvantiteten kunna komma att bibehålla samma storlek Q0 samtidigt som prisnivån på elektricitet ökar till P1. Detta beror på att en förändring i till exempel disponibel inkomst, teknologisk utveckling (leder normalt till en minskad efterfrågan) etc. kan leda till ett skifte i efterfrågekurvan från D0 till D1 i figur 3.1.²⁴

24 Schotter, A, [1994]

P

Q₁ Q₀ Q

P₀ P₁

D₀ D₁

(20)

3.2.2 Marknadsutbud

Utbudet på marknaden är den mängd el som produceras och finns att tillgå för konsumtion. Likt efterfrågan styrs den utbjudna kvantiteten av ett flertal faktorer. Dessa kan vara hushållens betalningsvilja, produktionskostnader, klimat, teknologisk utveckling, produktionskapacitet med flera. Utbudskurvan för den svenska elmarknaden är positivt lutande vilket visas i figur 3.2 nedan.

Figur 3.2 Utbudskurvan på den svenska elmarknaden

Utbudskurvan fungerar nästan tvärtom mot efterfrågekurvan då mängden utbjuden kvantitet på marknaden oftast blir större vid ett högre pris. Vid prisnivån P0, längs kurvan S0, i figur 3.2 kommer kvantiteten Q0 att bjudas ut till marknaden. Skulle marknadspriset stiga från P0 till P1 kommer detta att innebära att utbudet på marknaden ökar från Q0 till Q1, det sker en förflyttning längs S0 kurvan. En kapacitetsminskning, genom till exempel en avveckling av Barsebäck 2, kan dock leda till att utbudskurvan skiftar från S0 till S1. Detta skulle leda till att priset på marknaden stiger från P0 till P1 om kvantiteten hålls konstant vid Q0.²⁵

25 Varian, H, R, [1999]

Q₁

S₁ S₀ P

Q₀ Q

P₀ P₁

(21)

3.2.3 Marknadsjämvikt, pris och kvantitet

Om utbuds- och efterfrågekurvorna sätts i samma figur kan marknadsjämvikten illustreras. Där utbudskurvan S0 och efterfrågekurvan D0 möts, i figur 3.3, ligger marknadsjämvikten, det vill säga priset vid priset P* är den efterfrågade kvantiteten elektricitet lika stor som den utbjudna kvantiteten på marknaden. Vid denna prisnivå kommer alla konsumenter som är villiga att köpa elektricitet, och producenterna kommer att kunna sälja den kvantitet de producerar till det rådande marknadspriset.²⁶

Figur 3.3 Marknadsjämvikt

Om prisnivån skulle ligga lägre än P*, vid P’ skulle den efterfrågade kvantiteten Qd vara större än den kvantitet som producenterna vill producera vid denna nivå Qs. Detta kommer leda till att marknadspriset kommer att stiga till dess att P* och Q* uppnås, det vill säga till dess att det råder marknadsjämvikt.²⁷

3.2.3 Elasticitet

Elasticitet mäter den relativa förändringen i en faktor i förhållande till den relativa förändringen i en annan faktor. Det visar hur känslig till exempel efterfrågan är om en förändring av en variabel som påverkar denna sker. Efterfrågad kvantitet av elektricitet

26 Schotter, A, [1994]

27 Ibid.

S₀

Q^*

Q D₀

P^*

P

Q_d Qs

P^’

(22)

beror, som nämnts ovan, av ett flertal variabler. Detta förhållande kan uttryckas enligt följande:

,...) , , ( _dt _dt _m

d f P I P

Q = (1)

Elasticiteten för efterfrågad kvantitet Qdt med hänsyn till exempelvis Pdt kan definieras som²⁸:

dt dt dt

dt dt

dt Pdt

Qdt Q

P P Q P

Q ×

∂

= ∂

∆

= ∆

%

ε , ⁽²⁾

Ekvation 2 visar hur variabeln Qdt svarar till en förändring av en procents förändring av variabeln Pdt, ceteris paribus.²⁹

3.3 Modell av den svenska elmarknaden

Modellen för utbudet som kommer att användas i denna uppsats inkluderar kapacitet, importkvantitet och inhemsk prisnivå. Efterfrågan antas påverkas av inhemsk prisnivå, hushållens disponibla inkomst, priset på importerad elektricitet.³⁰ Det finns fler faktorer som påverkar utbud och efterfrågan såsom klimat, teknologisk utveckling med flera, dessa är dock inte inkluderade i modellen för efterfrågan som används i uppsatsen.

Anledningen till att till exempel teknologisk utveckling inte inkluderas i modellen är att analysen är baserad på en relativt kort tidsperiod under vilken teknologisk utveckling inte antas förekomma i den relativt mogna kärnkraftsindustrin. Väderleksfaktorerna har utelämnats då dessa indirekt redovisas i de säsongsbetonade prisförändringar i de data som använts i regressionen eftersom månadsbaserad data används. Ekvation 3 visar prisfunktionen, medan ekvation 4 och ekvation 5 visar utbudsfunktionen respektive efterfrågefunktionen.

) , ( _s _d

d f Q Q

P = (3)

28 Varian, H, R, [1999]

29 Ibid.

30 Delvis från Andersson, B, [1997]

(23)

) , , ( _t _m _dt

s f K Q P

Q = (4)

) , , ( _dt _dt _m

d f P I P

Q = (5)

De variabler som används i ekvationerna 3 till 5 visas nedan och förklaras ytterligare i kapitel 3.4.

K = kapacitetsutnyttjande i svenska kraftverk Pm = priset på importerad elektricitet

Qs = utbujuden kvantitet på den svenska marknaden Qd = efterfrågad kvantitet på den svenska marknaden Pd = inhemsk prisnivå

I d= hushållens disponibla inkomst t = tidsperiod

ε = fel- term

I denna studie används en loglinjär modell vilket gör att de enskilda variablernas koefficienter kan tolkas direkt som elasticiteter. De elasticiteter som kommer att beräknas i regressionerna är kortsiktiga då beräkningarna bygger på förändringar mellan månader. Ekvationerna 4 och 5 måste därmed skrivas i loglinjär form. De ekvationer som ligger till grund för den loglinjära modellen visas i ekvation 6 och 7 och baseras på de variabler som nämnts ovan.

t mt t

dt

s P K Q

Q = 0 × ² × ² × ³×∈

α α

α α ⁽⁶⁾

t mt t

dt

d P I P

Q = 0 × ¹ × ² × ³×∈

β β

β β ⁽⁷⁾

Med ekvationerna 6 och 7 som grund kan dessa omformuleras till loglinjära modeller genom att ta den naturliga logaritmen av dessa. De loglinjära ekvationerna visas nedan i ekvation 8 respektive 9.

st mt t

dt

s P K Q

Q = + ln + ln + ln +∈

ln α₀ α₁ α₂ α₃ ⁽⁸⁾

st mt t

dt

d P I P

Q = + ln + ln + ln +∈

ln β₀ β₁ β₂ β₃ ⁽⁹⁾

(24)

3.3.1 Two-stage least squares

En av de vanligaste metoder som används för att skatta koefficienterna i ekonometriska modeller är en teknik som kallas ordinary least squares (OLS). Denna metod är dock inte lämpad för skattningar av så kallade simultana ekvationer. I de fall då simultana ekvationer skall skattas (till exempel vid skattning av utbud och efterfrågan, vilka beror av varandra) är two-stage least squares metoden (TSLS) att föredra. Detta beror på att det kan uppstå en snedfördelning i resultaten då simultana ekvationer skattas med OLS, eftersom de beroende variablerna blir korrelerade med fel-termen (ε) i samband med regressionen. Detta problem kringgås då TSLS metoden tillämpas.³¹

För att kunna genomföra TSLS metoden måste de endogena variablerna (pris, efterfrågan och utbud) i modellen uppfylla följande kriterier:

• variabeln måste vara en bra skattning för den endogena variabeln

• variabeln måste vara okorrelerad med fel-termen

I TSLS appliceras OLS på två typer av funktioner nämligen reducerad form och på en transformerad strukturell funktion. I den transformerade strukturella funktionen ersätts de endogena variablerna av de estimerade värdena som fås från OLS körningen av den reducerade ekvationen i det första steget.³²

För att skapa reducerad form av den strukturella modellen (ekvation 8 och 9) skrivs ekvationerna om så att de endogena variablerna (Pd, Qs, Qd) uttrycks som en funktion av de förutbestämda variablerna. I de strukturella ekvationerna finns, förutom de tre endogena (Pd, Qs, Qd), även fyra exogena (K, Pm, I d, Qm) variabler. För att få modellen att stå i reducerad form, i vilken de exogena variablerna uttrycks som en funktion av enbart exogena variabler, används kontinuerliga substitutioner.³³

31 Studemund, A, H, [1997]

32 Koutsoyiannis, A, [1979]

(25)

Reducerad form:

1 1 1

1 3 1

1 2 1

1 2 1 1

0

0 ln

' ln

' '

β α β

α β β

α α β

α β β α

α β

−

∈

− +∈

− × +

− ×

− +

= − t t mt mt ^dt ^st

dt Q

e P d

K c

I b a

P

48 47 6 48

47 48 6

47 6 48

47 48 6 47 6

+

− × +

− ×

− +

= − t t mt

dt P

i K h

I g

f

Q ln

' ln

' '

1 1

1 3 1

1 1 2 1

1 1 0 1 0

8 7 6 8

7 6 8

7 6 4 8 4 7 6

β αβα β

ααβ β

αβα β

α αβ α β

1 1

1

3 ln

'

β α

−

∈

− + ∈

− ×

+ Qmt ^dt ^st

j 43 42 1

För att förenkla ekvationerna 10 respektive 11 visas ekvationerna i reducerad form i ekvation 12 respektive 13.

∈ +

× +

= t t mt mt

dt a b I c K d P e Q

Pˆ ' ' ln ' ln ' ln ' ln

∈ +

× +

= t t mt mt

dt f g I h K i P j Q

Qˆ ' ' ln ' ln ' ln ' ln

Efter att ekvationerna gjorts om till reducerad form körs en OLS på dessa för att få fram de estimerade värdena på de endogena variablerna. Dessa sätts sedan in i de transformerade strukturella ekvationerna och en ny OLS körs återigen som det sista steget i TSLS.³⁴

3.4 Beskrivning av variabler

För att ge ökad förståelse för de variabler som inkluderats i modellen följer i detta avsnitt en genomgång om varför dessa tagits med. I tabell 3.1 visas de variabler som använts i modellen samt källor för datamaterialet.

(10)

(11)

(12)

(13)

(26)

Tabell 3.1 Variabelbeskrivning och källor

Variabel Källa Pris (Pd) Statistiska Centralbyrån (2002) Disponibel inkomst (I) Statistiska Centralbyrån (2002) Importpris (Pm) NordPool (2002)

Kapacitet (K) Statistiska Centralbyrån (2002)

Importerad kvantitet (Qm) Statistiska Centralbyrån (2002)

Pris (Pd) är den beroende variabeln och utgörs av det genomsnittliga inhemska ettåriga kontraktspriset på elektricitet mellan åren 1996-2000. Idag finns flera olika typer av avtal, till exempel avtal som sträcker sig ända upp till tre år, samt ett pris som följer NordPools spotpris. För att underlätta beräkningarna har dock antagandet gjorts att alla konsumenter har så kallade ettåriga kontrakt.

De oberoende variablerna som använts för att skatta den svenska elmarknaden är hushållens disponibla inkomst (I), importpris (Pm), kapacitet (K) och importerad kvantitet (Qm). De inkomstdata som används i regressionen är hushållens totala disponibla inkomst för respektive år. De data som använts har varit baserade på årsbasis och för att anpassas till regressionen som bygger på månadsdata har inkomsten antagits vara jämnt fördelad över året. Inkomsten från år 1996 till 1999 har hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB), medan uppgifterna för år 2000 har skattats utifrån finansdepartementets prognoser då data för år 2000 saknades i skrivande stund.³⁵ Denna variabel väntas ha ett positivt tecken då en ökad inkomst kan komma att leda till ökad efterfrågan på elektricitet, vilket i sin tur skulle leda till en prisökning på elektricitet.

Importpriset baseras på det genomsnittliga månadspriset på den nordiska elbörsen NordPools spotmarknad för elektricitet. Denna variabels förväntade tecken är relativt svårt att förutspå. Ett ökat importpris bör kunna leda till en ökad konsumtion av inhemskt producerad elektricitet. Detta skulle i så fall kunna bidra till en ökning av prisnivån på den svenska marknaden. Det bör dock inte påverka den inhemska prisnivån speciellt mycket då den faktiska importen är relativt liten. Kapaciteten hos de svenska

35 Finansdepartementet [2001]

(27)

elproducenterna har antagits variera för varje månad. Denna har antagits vara densamma som totala produktionen av de svenska elproducenterna varje månad, det vill säga total konsumtion i de svenska hushållen plus/minus eventuell export/import.

Denna variabel väntas få ett negativt tecken då en ökad kapacitet hos producenterna skulle bidra till en lägre prisnivå i Sverige. Detta beror dock på vilken typ av energislag som bidrar till kapaciteten. Om till exempel vindkraft, som har relativt höga produktionskostnader, används skulle det kunna bidra till ett högre eller konstant pris.

Data för den del av den svenska importen som gick till hushåll har beräknats utifrån hushållens andel av den totala elkonsumtionen i Sverige.³⁶ Detta har genomförts på grund av att importen inte kan härledas till enskilda konsumenter. Om den totala importen ökar kan detta leda till en minskad konsumtion av inhemskt producerad elektricitet, vilket skulle leda till en lägre prisnivå. Alltså väntas denna variabel få ett negativt tecken.

36 (Hushållens konsumtion/Total konsumtion i Sverige) × Total importerad kvantitet = Hushållens andel av den totala svenska importen.

(28)

Kapitel 4

RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel presenteras resultaten av de regressioner som genomförts, vilket följs av en diskussion kring dessa. Utöver detta presenteras även en tolkning av resultaten.

4.2 Resultat

De resultat som framkom vid beräkningarna av regressionerna var till största del tillfredsställande. Sannolikheten för de enskilda variablerna var varierande, där import och importpris hade sämst förklaringsgrad på 0,26 respektive 0,64 i signifikansnivå mellan åren 1996-1999. I regressionen mellan åren 1996- 2000 var signifikansen för dessa återigen något sämre än förväntat med en förklaringsgrad på 3 respektive 62 procent. Resultaten för hushållens disponibla inkomst och kapaciteten gav tillfredsställande resultat i bägge regressionerna. F-värdet samt R2-värdet i bägge regressionerna var även tillfredsställande och visade på en trovärdig modell.

Beräkningarna av regressionerna var inte problemfria då vissa tecken på positiv autokorrelation uppstod, dessa korrigerades dock vid senare körningar.

I tabellerna 4.1 respektive 4.2 framgår resultatet av estimeringen av den loglinjära modellen (ekvation 3.4.3). Den andra kolumnen i tabellerna ger respektive variabels koefficient medan den tredje kolumnen visar t-värdet. I kolumn fyra visas signifikansnivån för respektive variabel.

4.2.1 Resultat av regressionen för åren 1996:01-1999:11

I tabell 4.1 har variablerna importpriset och den importerade kvantiteten icke- signifikanta t-värden medan kapaciteten och disponibla inkomsten är signifikanta till 99 procent. Av koefficienterna till variablerna som visas i tabell 4.1 överensstämmer endast kapaciteten och priset på import med de förväntade värdena. Det finns inga påvisbara problem med autokorrelation, då Durbin-Watson värdet med god marginal ligger inom den acceptabla nivån. Det övre kritiska gränsvärdet är 1,60 medan det nedre

(29)

kritiska gränsvärdet är 1,25. Resultatet av regressionen som redovisas i tabell 4.1 har som även nämns nedan ett Durbin-Watson värde på 1,9967. F-värdet (97,152) ligger även det över det kritiska värdet (F-crit: 2,11)

Tabell 4.1 Resultaten av regressionen för åren 1996:01-1999:11 Variabel Koefficient T-värde

C 22,257 8,87

Pm -0,007 -0,915

Qm 0,0001 0,340

K -1,386 -4,796

I -0,097 -5,779

R² 0,924 D-W 1,997 F 97,152

4.2.2 Resultat av regressionen för åren 1996:01-2000:12

I tabell 4.2 har disponibla inkomsten och kapaciteten signifikanta värden till åtminstone 90 procent. Dock var varken importpris och importerad kvantitet signifikanta vilket innebär att dessa skulle kunna vara lika med noll och alltså inte påverka priset på elektricitet i Sverige. Koefficienternas tecken till variablerna som visas i tabell 4.2 överensstämmer till viss del med de förväntade värdena. Disponibel inkomst fick dock ett negativt tecken samtidigt som kapacitet, importpris och importerad kvantitet fick väntade koefficienter. I regressionen som redovisas i tabell 4.2 finns det, likt regression 4.1, inga påvisbara problem med autokorrelation. Det övre kritiska gränsvärdet är 1,60 medan det nedre kritiska gränsvärdet är 1,25. Resultatet av regressionen som redovisas i tabell 4.1 har som även nämns nedan ett Durbin-Watson värde på 1,89, vilket ligger inom en godtagbar nivå. Vidare var f-värdet (199,25) återigen större än det kritiska f- värdet (2,11).

(30)

Tabell 4.2 Resultaten av regressionen för åren 1996:01-2000:12 Variabel Koefficient T-värde

C 34,023 4,713

Pm -0,02 -0,901

Qm -5,5e^-5 -0,032

K -1,464 -1,704

I -2,234 -4,803

R² 0,949 D-W 1,891 F 199,125

4.3 Analys och diskussion

Resultaten från regressionen som genomförts från 1996 till och med avvecklingen av Barsebäck 1 den 30 november 1999 gav relativt väntade resultat. Utifrån resultaten kan det utläsas att effekten av en minskning av kapaciteten med en procent år 1999 borde ha bidragit till en prisökning på 1,386 procent. Detta under förutsättningen att alla andra variabler hålls konstanta på den nivå de befann sig på innan avvecklingen. Den prisökning som enligt dessa resultat borde ha inträffat uteblev dock. Tvärtemot dessa beräkningar sjönk det genomsnittliga elpriset ytterligare under år 2000, för att sedan öka något år 2001. Anledningen till att elpriset inte steg efter avvecklingen av Barsebäck 1 kan tänkas vara att importen kompenserade den effektförlust som uppstod vid avvecklingen. Utöver detta kan även antas att marknadens svar till effektförlusten försköts ett år och inte inträffade förrän 2001, vilket dock inte har testats i denna uppsats.

I och med avvecklingen av reaktorn Barsebäck 1 så minskade kapaciteten hos de svenska elproducenterna med 600 MW per år eller cirka 2,34 procent, från cirka 25615 MW per år till 25055 MW per år. Detta borde enligt modellen som använts ha bidragit till en prisökning på marknaden med cirka 3,25 procent (2,34 × 1,386). Att marknaden inte reagerade på detta sätt kan till exempel förklaras i att importen eller klimat kan ha kompenserat den kapacitetsförlust som uppstod i och med avvecklingen.

Den regression som genomfördes för att undersöka elprisets svar på ytterligare en kapacitetsminskning med 600 MW per år i och med reaktorn Barsebäck 2s avveckling byggde på data fram till december år 2000. Denna regression gav estimeringsresultat

(31)

som alla var signifikanta till 99,9 procents nivån, vilket även i detta fall gör att slutsatserna är relativt korrekta. Utifrån resultaten som visas i tabell 4.2 kan det utläsas att en minskning av kapaciteten år 2000 med en procent borde bidra med en prisökning på 1,464 procent. Även i detta fall håller detta argument endast om övriga variabler hålls konstanta. Detta resultat visar att marknaden har blivit mer priskänslig vid en kapacitetsminskning efter avvecklingen av Barsebäck 1. Vidare kan det antas att en ytterligare minskning av kapaciteten, genom till exempel avvecklingen av reaktorn Barsebäck 2, skulle förstärka denna trend. En avveckling av reaktorn Barsebäck 2 skulle bidra till en kapacitetsminskning på ytterligare 600 MW per år eller cirka 2,5 procent, från 25015 MW per år till 24415 MW per år. Detta skulle innebära att en avveckling av Barsebäck 2 år 2000 skulle, enligt regressionsresultaten som redovisas i tabell 4.2, bidra till en prisökning med cirka 3,66 procent (2,5 × 1,464), förutsatt att övriga variabler förblir konstanta.

(32)

Kapitel 5 SLUTSATSER

Sammanfattningsvis kan det konstateras att de ekonometriska resultaten som presenterades i kapitel 4 gav tillfredsställande resultat. Förklaringsgraderna för modellen respektive de enskilda variablerna var delvis signifikanta. Därför kan dessa användas som en relativt säker grund för att förklara och förutspå de kortsiktiga effekterna på den svenska elmarknaden i samband med en eventuell avveckling av kärnreaktorn Barsebäck 2.

Om hänsyn endast tas till den kortsiktiga effekten som kan komma att påverka prisnivån på elektricitet i Sverige kan denna uppfattas som relativt liten. Det skulle, som nämnts i kapitel 4, leda till en prisökning på cirka 3,66 procent, vilket innebär en prisökning på några ören per kWh. Det kan dock finnas ett flertal andra faktorer som spelar in på en något längre sikt, till exempel brist på elektricitet och ytterligare kapacitetsminskningar på grund av ytterligare avveckling av kärnkraft.

Efter avvecklingen av Barsebäck 1 låg prisnivån kvar på en relativt stabil nivå. Detta kan även bli fallet vid en avveckling av Barsebäck 2. Resultaten i denna undersökning visar dock ett rimligt scenario, nämligen att priset kan komma att öka. Detta beror på att det finns risk för kapacitetsbrist i de nordiska länderna (som i dagsläget är Sveriges huvudexportörer), vilket gör att den importkompensation som kan ha täckt effektbortfallet år 1999 kan utebli i dagsläget. Vid ett år med låg nederbörd kan Sverige bli beroende av att importera el eftersom det påverkar produktionen i vattenkraftverken.

Problemet som kan uppstå i detta fall är att även Norge, som är en av aktörerna på NordPool, har en stor del vattenkraft och drabbas likt Sverige av ett importbehov.

I dagsläget planeras en utbyggnad av vindkraften vilket bör kompensera en viss del av kapacitetsförlusten. Denna utbyggnad kommer troligen inte vara tillräcklig för att säkra tillgången på elektricitet för de svenska konsumenterna. Dessutom växer

(33)

elkonsumtionen för varje år som går så därför kan även denna utbyggnad, samt nya importkällor vara bristfälliga på en något längre sikt.

Vidare förefaller det vara en relativt enkel lösning att avveckla den svenska ”smutsiga”

kärnkraften, för att sedan kompensera bortfallet med utländsk elektricitet. Det är inte heller säkert att importerad elektricitet från till exempel Tyskland och Polen är särskilt ren och ofarlig. Till exempel så är den största delen av den polska elektriciteten genererad genom kolkraftverk vilket bidrar till externa effekter och uppbringar kostnader för samhället. Alternativt kan import komma från till exempel Finland, vilka har en relativt stor andel kärnkraftsproducerad el. Detta skulle innebära att vår kärnkraft har ersatts av finsk kärnkraft, vilket gör att den Svenska avvecklingen tappar effekt.

Min personliga uppfattning angående en avveckling av reaktorn Barsebäck 2 är att Sverige bör vänta till dess maximala livslängd är uttjänad eller till dess att tillräckliga substitut finns tillgängliga. Jag anser inte att importerad kol eller importerad kärnkraftsproducerad elektricitet kan ses som tillräckligt bra substitut och att Sverige därför bör behålla kärnkraften tills vidare.

Som nämnts i kapitel 2.7 är kärnkraftsproducerad el det billigaste alternativet efter vattenkraften som finns tillgängligt i nuläget med en produktionskostnad på runt 7 öre/kWh. Detta anser jag är ett argument för att behålla kärnkraften som energikälla eftersom alternativen som finns har en långt högre produktionskostnad. Utöver de rörliga driftskostnader som uppstår måste även de ursprungliga investeringskostnaderna tas med i beräkningarna. De högre produktions- och investeringskostnaderna för andra produktionssätt än kärnkraft kan även tänkas påverka prisnivån på elmarknaden. Detta har dock inte denna uppsats tagit hänsyn till, så slutsatser utifrån detta argument är relativt ogrundade.

(34)

REFERENSER

Andersson, Bo, [1997], “Essays on the Swedish Electricity Market”, Stockholm School of Economics, Stockholm

Boo Energi, www.booenergi.se [2002-02-27]

Bengtsson, S, [2000] ”Vind- och vattenkraft ger lägst kostnad”, Energimagasinet, nr 2:2000, Teknikförlaget, Halmstad

Edin, K-A, [1996], “Att avveckla eller inte: sanningens minut för kärnkraften”, Sveriges industriförbund, Stockholm

Finansdepartementet, [2001] ”Budgetproposition 2001”, Budgetproposition 2001, Bilaga 2

Korsfeldt, Thomas & Lagheim, Anna, [2001], ”Scenarier för eltillförseln med och utan Barsebäck 2”, Energimyndigheten, Elmarknadsrapport, ER 8:2001

Koutsoyiannis, Anna, [1979], ”Theory of Econometrics”, third edition, The Macmillan Press Ltd, London and Basingstoke

Kraftverksföreningen, [2002], “Kraftåret 1999”, Svenska Kraftverksföreningen, Stockholm

Nord Pool, www.nordpool.com [2002-02-27]

NU11, [2002], Näringsutskottets betänkande 2002/03:NU11

Pindyck, R, S, & Rubinfeld, D, L, [1991] “Econometric Models and Economic Forecasts”, third edition, McGraw-Hill

(35)

Schotter, A, [1994], “Microeconomics: a Modern Approach”, HarperCollins College Publishers, U.S.A.

Statistiska Centralbyrån, www.scb.se [2002-02-27]

Studemund, A, H, [1997] “Using Econometrics: A Practical Guide”, third edition, Addison-Wesley Educational Publishers, U.S.A.

Svensk energi, www.svenskenergi.se [2002-02-27]

Svenska kraftnät, [2001], ”Den svenska elmarknaden och Svenska Kraftnäts roll”, http://www.svk.se/docs/elmarknaden/nedladdning/ElmarknS_utg2001.pdf [2002-02-27]

Varian, H, R, [1999], ”Intermediate Microeconomics: A Modern Approach”, fifth edition, W.W. Norton & Company, Inc., New York, U.S.A.

Östgöta Korrespondenten, www.corren.se [2004-04-20]

(36)

APPENDIX

Tillvägagångssätt vid tolkning av regressionens resultat³⁷

En ekonometrisk regression måste genomgå ett flertal test för att den skall kunna tolkas som trovärdig. Detta stycke ämnar beskriva vissa av de test som genomförts, samt förklara vad dessa innebär. De viktigaste delarna av regressionernas resultat redovisas i tabellerna 4.1 och 4.2 i kapitel 4.

Regressionens variabelkoefficienter

Varje enskild variabels koefficient skall tolkas som lutningen av förhållandet mellan den korresponderande beroende variabeln och den oberoende variabeln.

T-värde och dess sannolikhet

T-värdet är ett test som visar hur stor sannolikheten är att respektive variabels koefficient är lika med noll, vilket skulle innebära att variabeln inte bör inkluderas i modellen. Detta värde har ett starkt samband med respektive variabels standardavvikelse. För att en variabel skall kunna tolkas som starkt signifikant bör detta värde vara större än eller lika med två.

Sannolikheten för att t-värdet för en variabel kan förkastas visas även av en post som kallas prob. i tabellerna 4.1 respektive 4.2. Den information som framgår av detta värde gör att det på ett relativt snabbt sätt går att förkasta eller acceptera hypotesen att den sanna koefficienten är lika med noll. Om detta värde har en sannolikhet lägre än 0,05 kan det tolkas som ett starkt bevis för att variabeln inte är lika med noll, det vill säga att variabeln är signifikant.

R²- värdet och det justerade R²-värdet

R² värdet mäter hur bra den hela regressionen lyckas med att skatta värden av den beroende variabeln i urvalet. Om detta värde är lika med ett innebär det att regressionen

37 Pindyck & Rubinfeld [1991]

(37)

har ett perfekt samband. Det justerade R² värdet har ett starkt samband med R² värdet, men det är justerat för antalet frihetsgrader i modellen.

Durbin-Watson värde

Durbin-Watson värdet är ett test som undersöker om autokorrelation existerar i regressionen. Om detta värde är mindre än två finns det bevis för positiv autokorrelation, medan det om värdet är större än två finns bevis för negativ autokorrelation.

F-värde

Detta är ett test huruvida alla koefficienter i regressionen kan vara lika med noll. Om F- värdet överskrider ett visst kritiskt värde, vilket beror på antal observationer och variabler, kan detta tolkas som att åtminstone en av koefficienterna är större än noll.