Miljöanpassad metod för
hjultvätt
C-uppsats Miljöteknik
2
MITTUNIVERSITETET Institutionen för teknik och hållbarutveckling (THU) Examinator: Morgan Fröling, morfro@student.miun.se
Handledare: Caspar Honée, mailcaspar@gmail.com Författarens e-postadress: lena.wettergren@tele2.se
3
Sammanfattning
För att undvika att miljöskadliga ämnen hamnar i de kommunala reningsverken är det viktigt att rena avloppsvattnet vid källan. En sådan källa är de hjultvättmaskiner som finns på många verkstäder och som används för att tvätta hjulen på våra fordon i samband med skifte mellan sommar- och
vinterdäck. Det är viktigt att tvätta hjulen före förvaring, för att förlänga däckens livslängd. Syftet med denna undersökning är att hitta en grön innovativ lösning för att främja uppströmsarbetet, dvs att rena utsläppen av tungmetaller vid källan, så att slammet från våra reningsverk kan användas som gödningsmedel. Målet är att finna en metod för hjultvätt som medför att riktlinjerna för
fordonstvättar uppfylls, och som samtidigt ger ett bättre tvättresultat än befintlig metod. Kemiska analyser av vattenprover har utförts och renheten har kontrollerats visuellt. Eftersom det saknas specifika utsläppskrav för hjultvättar, har resultaten i första hand jämförts med gällande riktlinjer för fordonstvättar. En ny tvätt- och flockningsmetod har utvecklats under studiens gång. Den föreslagna nya metoden är lämplig som förbehandling av vattnet innan utsläpp, eftersom den sänker
metallutsläppen samt ger ett bättre tvättresultat jämfört med den gamla metoden. Betydligt fler hjul kan tvättas per tvättomgång vilket innebär en minskning av vatten- och energiförbrukningen
eftersom maskinen behöver tömmas och rengöras mer sällan. Under många år har det skett en miljöanpassning av fordonstvättar, så möjligheterna borde vara goda för att även hjultvättar ska kunna vinna goodwill och marknadsmässiga fördelar genom att profilera sig med en miljöanpassad tvättmetod.
Nyckelord: hjultvätt1, krav, riktlinjer, fordonstvätt, tungmetaller, flockning, tvättmetod, uppströmsarbete
Abstract
In order to avoid harmful substances ending up at the municipal sewage treatment plants, it is important to purify the wastewater at the source. One such source is the wheel washers available in many tire garages which are used to wash the wheels on our vehicles when we change between summer and winter tires. It is important to wash the wheels before storage, to extend the tires lifetime. The purpose of this study is to find a green innovative solution for reduction of emissions of heavy metals at the source, so that the sludge from the sewage treatment plants can be used as fertilizer. The target is to find a wheel wash method which leads to compliance with the guidelines for car washers, and that also provides a better washing result than with the existing method. Chemical analyzes of water samples have been performed and the cleanliness of the wheels has been checked visually. As there are no specific emission requirements for wheel washes, the results have mainly been compared with current guidelines for vehicle washes. A new washing and
flocculation method have been developed during the study. The proposed new method is suitable as pretreatment of the water before discharging it, as it reduces metal emissions and provides better washing results compared to the old method. Significantly larger number of wheels may be washed in one session, which leads to a reduction of water- and energy consumption since the machine can be emptied and cleaned less often. For many years there has been an environmental adaption to eco-friendly car washers, so the opportunities should be good for wheel washers to win goodwill and market advantages by being profiled with an environmentally adapted washing method.
Keywords: wheel wash, requirements, guidelines, vehicle wash, heavy metals, flocculation, washing method
4
1 Introduktion ... 5
1.1 Frågeställningar ... 5
1.2 Omfattning och avgränsningar ... 6
2 Metod ... 6
2.1 Faktainsamling ... 6
2.2 Testanläggning ... 6
2.2.1 Tvätt-/fällnings- och flockningsmetoder ... 7
2.2.2 Provtagnings- och analysmetoder ... 7
2.3 Tillämpad funktionell enhet vid jämförelse mot kraven ... 7
3 Bakgrund ... 7
3.1 Hjultvättarnas omfattning ... 7
3.2 Hur fungerar en hjultvätt? ... 8
3.3 Hjultvättarnas miljöpåverkan ... 9
3.3.1 Tungmetaller ... 9
3.3.2 Övriga miljöpåverkande faktorer hjultvättar ... 11
3.4 Lagkrav ... 11
4 Resultat ... 13
4.1 Gamla metoden ... 13
4.2 Framtagning av ny tvätt- och flockningsmetod ... 14
4.2.1 Ny metod 1 ... 14
4.2.2 Ny metod 2 ... 14
4.2.3 Ny metod 3 ... 14
4.3 Jämförelse av resultat metallanalyser ... 16
4.4 Oljeindex ... 17
4.5 Tvättresultat ... 18
5 Diskussion ... 18
5.1 Kommentarer till analysresultaten ... 18
5.2 Svårigheter i undersökningen ... 19
5.3 Framtida anpassning av kraven ... 20
5.4 Förslag till förbättring i samband med tömning ... 20
5.5 Slutsatser ... 21
6 Framtida forskning ... 21
7 Erkännande ... 22
5
1 Introduktion
Det är viktigt att vattnet till våra kommunala avloppsreningsverk och att slammet som bildas där innehåller så låga halter av miljöskadliga ämnen som möjligt. Ett sätt att klara detta är att minska utsläppen från olika källor i samhället, en av dessa källor är hjultvättar. Det blir allt vanligare att däckbyten utförs på en bil-/däckverkstad. I samband med bytet ingår oftast en tvätt av hjulen och många verkstäder har en eller flera speciella hjultvättmaskiner för detta ändamål. För att förlänga däckens hållbarhet är det viktigt att tvätta hjulen innan förvaring för att få bort damm och fukt samt salt som torkar ut gummit (Karlsson, 2012). Tvättvattnet från hjultvättar innehåller kraftigt förhöjda halter av tungmetaller som bör behandlas före utsläpp. Tungmetallerna härrör bland annat från vägsmutsen och däckmaterialet. En möjlig åtgärd är förbehandling genom kemisk fällning2, flockning3 och sedimentation (Stockholm Vatten, 2003).
För att undvika att miljöskadliga ämnen hamnar i slammet från reningsverken och vidare ut på åkrarna i form av gödningsmedel finns det generella krav som reglerar vad avloppsvatten får innehålla. För vissa verksamheter finns det även specifika krav som reglerar utsläppen. I dagsläget saknas det dock specifika krav avseende utsläppen från hjultvättar, men eftersom detta bland annat innehållet förhöjda tungmetallhalter och det finns utsläppskrav för den närliggande verksamheten fordonstvättar, är det inte orimligt att tro att det kan komma i framtiden.
Studien utförs på uppdrag av Wilco Kemi AB för sin kund Drester AB som förutom att minska tungmetallutsläppen önskar få ett bättre tvättresultat. Drester AB är en del i globala Hedson
Technologies group och tillhör de marknadsledande företagen inom hjultvättmaskiner. Dresters kund Vianor AB är en kedja med flera verkstäder i Sverige som är specialiserade på däck. Vianors
däckverkstad i Fruängen, söder om Stockholm, är utsedd till testanläggning i denna undersökning. Cirka 12 miljoner hjul tvättas varje år i en hjultvätt och tendensen är att antalet tvättar ökar för varje år. Syftet med denna undersökning är att hitta en grön innovativ lösning för att främja
uppströmsarbetet, dvs att rena utsläppen av tungmetaller vid källan så att slammet från våra reningsverk kan användas som gödningsmedel på åkrarna.
Målet är att finna en metod för hjultvätt som medför att riktlinjerna för fordonstvättar uppfylls, och som samtidigt ger ett bättre tvättresultat än befintlig metod4.
1.1 Frågeställningar
1. Vilka utsläpp sker från hjultvätten? Dels med befintlig metod och dels med den nya tvätt- och flockningsmetoden som ska tas fram? Fokus ligger på tungmetaller.
2. Hur skulle utsläppen från hjultvättar stå sig vid ett införande av utsläppskrav som motsvarar de för fordonstvättar?
3. Hur kan vi minska utsläppen av tungmetaller från hjultvätten och samtidigt få ett bättre tvättresultat?
2
Fällning: en fast substans som uppkommer när lösningar blandas och reagerar med varandra och bildar en löslig och en olöslig fraktion, den olösliga fraktionen är alltså fällningen (Nationalencyklopedien, 2012a). 3
Flockning: hopgyttring av små partiklar till större flockar som sedan kan separeras (Nationalencyklopedien, 2012b).
6
1.2 Omfattning och avgränsningar
Studien är en C-uppsats i Miljöteknik vid Mittuniversitetet och omfattar 15 högskolepoäng, dvs 10 veckors heltidsstudier.
Studien är avgränsad till att främst undersöka förekomsten av tungmetaller i utsläppsvattnet från en hjultvättanläggning i Stockholmsområdet, avgränsat till de tungmetaller som finns upptagna i riktlinjerna för utsläpp från fordonstvättar (Stockholm Vatten, 2009). Även oljeindex har analyserats för två av proverna. Övriga miljöfarliga komponenter i avloppsvattnet behandlas inte närmare. Kemisk analys utförs enbart på ett mindre antal stickprov av utsläppsvatten från hjultvätten, detta pga en begränsad budget för analyser (ackrediterat laboratorium).
Framtagningen av den nya tvätt- och flockningsmetoden är baserad på Wilco Kemis erfarenheter (empiriska försök och praktiska tillämpningar) från utveckling av reningsmetoder för fordonstvättar. I rapporten beskrivs inte de kemiska fällnings- och flockningsmekanismerna i detalj, utan endast förenklat och kortfattat , se bilaga 1.
2 Metod
2.1 Faktainsamling
Information om hjultvättar, fordonstvättar och miljöpåverkan från dessa har inhämtats genom litteratursökning och sökning på Internet. Information har även inhämtats genom direkta kontakter med personer med sakkunskap kring ovanstående områden. Frågor och diskussioner har skett muntligt samt via mail.
2.2 Testanläggning
Testanläggning för projektet är Vianor ABs däckverkstad, Elisabeth Tamms gata 3, 129 55
Fruängen/Hägersten, söder om Stockholm. Där har den befintliga tvättmetoden testats, varefter nya metoder provats fram som jämförts med den gamla. Vianor AB är en kedja med totalt över 770st verkstäder i Sverige, 74st av dessa är specialiserade på däck. Vianor AB är en kund till Drester AB som har levererat hjultvättmaskinerna till anläggningen. Den hjultvättmaskin som använts för testerna i denna undersökning är en Drester- W550 (placerad på källarplan). Utsläpp från anläggningen till avlopp går till Henriksdals reningsverk.
7
2.2.1 Tvätt-/fällnings- och flockningsmetoder
Den gamla metoden innebär tvätt av däck med Dresters tvättmedel Bio 291 samt fällning och flockning med Coagulation powder RSA-RAD 32/P2.
Framtagningen av den nya tvätt- och flockningsmetoden har gjorts i samarbete med
utvecklingsavdelningen på Wilco Kemi AB som har många års erfarenhet inom området. En del praktiska laboratorietester har utförts hos Wilco parallellt med fälttesterna. Produkternas innehåll bygger på ett patenterat system som tagits fram för att minska utsläppen av tungmetaller från fordonstvättanläggningar. En beskrivning av tvätt- och flockmedlen och dess funktion visas i bilaga 1. Den metod som använts för att bedöma renheten på hjulen efter utförd tvätt är att torka av hjulet med en ren trasa och uppskatta renheten visuellt. Renheten har bedömts med hjälp av personalen på anläggningen, baserat på deras stora erfarenhet.
2.2.2 Provtagnings- och analysmetoder
Vattenprover har tagits från hjultvätten för kemiska analyser av metaller och oljeindex. Den
provtagningsmetod som tillämpats för vattenproverna är att ett stickprov på ca 2 liter tagits från de 300 liter tvättvatten som ryms i maskinens tvättkärl. Proverna togs genom att plastflaskan trycktes ner ca 1dm under vattenytan från toppen av tvättkärlet, på samma sätt varje gång. Antalet tvättar varierar per tvättomgång och noterades för varje specifikt provtagningstillfälle.
Metallhalterna har bestämts genom masspektrometisk analys hos det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia AB. Analys enligt modifierad standardmetod EPA 200.7(Creed, Brackhoff, Martin, 1994a), modifierad metod EPA 200.8 (Creed, Brackhoff, Martin, 1994b) samt metod SS-EN 17852:2008, bestämning av kvicksilver med atomfluorescensspektrometri.
För bestämning av oljeindex analyserades vattnet enligt metod CSN EN ISO 9377-2. Metoden gäller organiska föreningar som extraheras med n-hexan och som kromatograferas mellan n-dekan (C10) och n-tetrakontan (C40) efter rening med florisil. Mätning utförs med GC-FID (paket OV-20C).
2.3 Tillämpad funktionell enhet vid jämförelse mot kraven
Analysresultaten jämförs med Stockholm Vattens riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar (Stockholm Vatten, 2009). Riktlinjerna för fordonstvättar anges i utsläpp per tvättad personbil och för att
motsvara detta, har analysresultaten räknats om till utsläpp per 4st hjul (beräknat utsläpp per tvättat hjul har multiplicerats med fyra).
3 Bakgrund
3.1 Hjultvättarnas omfattning
De flesta väletablerade verkstäder erbjuder numera tvätt av hjulen och hjulförvaring i samband med skifte mellan sommar- och vinterdäck. Enligt Sven-Erik Fritz, förbundsordförande i
Däckspecialisternas Riksförbund( DRF), finns det uppskattningsvis över 4000st verkstäder som hanterar däck i Sverige och hos dessa finns det ca 2500st hjultvättmaskiner (personlig
kommunikation Fitz, 2011-12-01). I Sverige finns det ca 4 miljoner personbilar (personlig
8
(75% av 32 miljoner). Om vi räknar lågt, bl a med tanke på att en hel del kör med dubbfria däck5, och antar att hälften av dessa verkligen tvättas i en hjultvätt så innebär det att ca 12 miljoner hjul tvättas i en hjultvätt varje år.
3.2 Hur fungerar en hjultvätt?
Vid Vianors däckverkstad i Fruängen används två olika hjultvättmaskiner. Den ena, en Drester-W550 har använts som testanläggning i detta projekt. Nedan följer en beskrivning av hur hjultvätten fungerar.
Figur 2. Hjultvättmaskin nedre plan däckverkstaden Vianor i Fruängen.
Tillvägagångssätt:
1. Hjultvättmaskinen fylls med ca 300liter varmt vatten, ca 60°C.
2. Plastgranuler och tvättmedel tillsätts. Plastgranulerna är en blandning av vita och blå
granuler som komplement till tvättmedlet. De vita granulaten är hårda och slår bort smutsen, de blåa är mjukare och gnider bort smuts. Granulerna samlas upp före utsläpp och ska inte följa med avloppsvattnet.
3. Ett hjul matas in och maskinens lucka stängs.
4. Tvättprogram på 30/60 eller 90 sekunder kan väljas. Standard är 60 sekunder. Dosering av tvättmedel varierar beroende på anvisningar för respektive produkt. Tvättvattnet i maskinen används till flera hjul. Antalet tvättar per tvättomgång varierar mellan 50-500 beroende på olika faktorer såsom tvättmedlets effektivitet, hur smutsiga däcken är mm. Förhoppningen är att en dos tvättmedel skall räcka upp till ca 500 hjul och därefter skall tömning av maskinen utföras. I praktiken sker byte av vatten när operatören upplever att hjulen inte lägre ser rena ut.
5. Vattenbyte sker enligt följande:
a. Plastgranuler samlas upp i en behållare genom att man kör ett särskilt program. Tar ca 5minuter.
b. Utlopp finns i botten på tvättkärlet till maskinen. Slang från utloppet kopplas till avloppet och tvättvattnet släpps ut. Om kemisk fällning/flockning tillämpats skall bottensats/slamfas samlas upp med spade eller motsvarande och skickas på
9
destruktion (farligt avfall). Eventuell filterpåse kopplas på slutänden av slangen för uppsamling av slam.
c. Granulerna sköljs rena och maskinen sköljs ren manuellt med hetvatten tills vattnet är klart. Därefter kan maskinen fyllas med 300 liter nytt varmt vatten och startas om.
Figur 3. Uppsamling av granuler i hjultvättmaskinen hos Vianor i Fruängen.
3.3 Hjultvättarnas miljöpåverkan
Vattnet från hjultvättar innehåller kraftigt förhöjda halter av tungmetaller (Svenskt Vatten, 2009). Tillförseln av tungmetaller till avloppssystemet måste minska för att kraven på slamkvalitet ska kunna uppfyllas och för att minska utsläppen till recipienten (Svenskt Vatten, 2009). Vid en undersökning som Stockholm Vatten genomförde 2001 på 12st hjultvättar söder om Stockholm visade sig blyhalten vara mer än 400 gånger högre och kopparhalten 200 gånger högre än i normalt spillvatten.
Undersökningen visade även förhöjda halter av kadmium, krom, nickel och zink i förhållande till de generella kraven på parametrar som kan påverka reningsverkens processer och slamkvalitet. De beräknade totala metallutsläppen från hjultvättar per år är möjligen relativt små jämfört med t ex biltvättarna, men de är inte försumbara. (Stockholm Vatten, 2003).
3.3.1 Tungmetaller
Utsläpp av tungmetaller från hjultvättar är i fokus i denna undersökning. Tungmetaller är grundämnen och definieras som metaller med en densitet större än 5 gram per kubikcentimeter (Brandt & Gröndahl, 2008). Utsläpp av tungmetaller påverkar de kommunala reningsverken eftersom de anrikas i slammet, vilket i sin tur påverkar möjligheten att använda slammet som gödningsmedel (Naturvårdsverket, 2005).
10 Var kommer då tungmetallerna i hjultvättarna ifrån?
Om vi antar att smutsen på hjulen till stor del liknar den på fordonet i övrigt kan föroreningarna till stor del härröra från vägsmutsen och däckens material. Vägsmuts innehåller bland annat partiklar från däcken, asfalt, oljor, drivmedel, salt och sand. Vägsmuts är till viss del säsongsberoende på grund av användning av vägsalt och dubbar. (Naturvårdsverket, 2005).
Kadmium kan förekomma i däcken som förorening i zinkoxid som finns i däckmaterialet, men det rör
sig om relativt låga halter (Däckbranschens informationsråd, 1998).
Zink i däckmaterialet används i form av zinkoxid, ca 1-2%. Zinkoxid är ett förstärkningsmaterial som
bidrar till däckens prestanda i form av längre livslängd och hållfastighet. Däckbranschen arbetar med att försöka reducera halten zinkoxid i däck, men det tar tid att forska fram bra ersättningsmaterial (personlig kommunikation Lomaeus, 2011-12-05). Zinkoxiden används som aktivator i
vulkaniseringsprocessen, dvs härdningsprocessen av gummi, i de flesta typer av gummiblandningar för däck (Däckbranschens informationsråd, 1998). Zink från hjultvättar kan även härröra från balanseringsvikterna på varje hjul. Balanseringsvikter som tidigare var gjorda i bly får, enligt direktiv 2000/53/EC, inte innehålla bly från och med 1 juli 2003, och idag är de vanligen gjorda av zink istället (personlig kommunikation Grönvall, 2012-04-18). Zink ingår även i galvaniserad bilplåt,
rostskyddsfärg och bromsar (Svenskt Vatten, 2009).
Övriga metaller, dvs koppar, bly, krom och nickel kan sannolikt härstamma från dubbar/dubbslitage, hjulenheten inklusive fälgar och balanseringsvikter samt vägsmutsen (personlig kommunikation Lomaeus, 2011-12-05). Koppar, bly och andra metaller ingår i bromsbelägg och en källa till de höga metallhalterna kan vara nötning och slitage av bromsbeläggen och att partiklarna sedan fastnar på hjulen (Svenskt Vatten, 2009). En förklaring till de anmärkningsvärt höga blyhalterna i Stockholm Vattens undersökning från 2001 kan vara att balanseringsvikterna på hjulen då var gjorda av bly, vilket numera är förbjudet. Sviterna från användning av blyad bensin, som förbjöds i Sverige 1995, kan vara en annan förklaring. Koppar kan tillföras genom korrosion i tappvattensystem
(varmvattenberedare, kopparrör) och bromsbelägg. Krom kan tillföras från avgassystemet på bilarna då dessa innehåller krom. (Svenskt Vatten, 2009).
Enligt Ragnar Lagerkvist, miljöingenjör Stockholm Vatten, uppfyller slammet från Henriksdals
reningsverk gällande gränsvärden6 för användning på åkermark. Prover på slammet tas kontinuerligt och analyseras varje vecka och samtliga gränsvärden avseende tungmetaller har uppfyllts de senaste åren. Slammet från Henriksdals reningsverk används för närvarande för återställning av
markområden vid Aitikgruvan i Norrbotten dit slammet transporteras med tåg.Slammet från Bromma reningsverk i Stockholm används som gödselmedel på åkermark och där har man uppmärksammat problem med för hög zinkhalt vid två tillfällen de senaste åren. Slammet har då istället använts som täckmaterial på en deponi.
För att långsiktigt kunna använda slammet på åkermark är det, enligt Lagerkvist, viktigt att framförallt minska mängden kadmium, kvicksilver och silver, men även halten zink och koppar behöver minska. Enligt Lagerkvist har kopparhalten, till skillnad mot de övriga metallerna, ökat i
6
11
slammet de senaste åren. Ännu har inte hjultvättar några krav på förbehandling av vattnet innan det släpps till ledningsnätet, men det är, enligt Lagerkvist, inte osannolikt att krav kommer i framtiden. Henriksdals reningsverk tar emot ca 6 ton koppar och 11 ton zink varje år. Enligt Stockholm Vatten (personlig kommunikation Lagerkvist, 2012-01-03) kommer kopparn framförallt från läckage från kopparrör i byggnader. Enligt Lagerkvist kommer zink från många olika källor, men troligen är den enskilt största från maten vi äter. Detta styrks av en substansflödesanalys av tungmetaller i avloppssystemet som gjorts i Stockholmsområdet, denna visade att en stor andel av metallerna kommer från hushållen, främst från maten som vi äter men även från bad-, disk och
tvättvatten.(Agduhr Eronen, 2010).
3.3.2 Övriga miljöpåverkande faktorer hjultvättar
I bilaga 3 beskrivs några fler kända miljöpåverkande faktorer som rör hjultvättar, detta i form av HA-oljor/PAH i däcken, åldringsskydd i däckmaterial, utsläpp av olja (oljeindex), tvätt- och
fällningskemikaliernas miljöpåverkan samt vatten- och elförbrukning. Dessa parametrar behandlas inte ingående i denna undersökning.
3.4 Lagkrav
Miljöbalken är en övergripande lagstiftning som gäller all miljöfarlig verksamhet och hänsynsreglerna ställer krav på att företagen ska ha kunskap och göra vad som är möjligt för att skydda hälsa och miljö samt tillämpa bästa möjliga teknik. Företagen skall hushålla med energi och råvaror samt främja återanvändning och återvinning. En annan viktig regel är produktvalsprincipen som innebär att produkter som kan skada hälsa och miljö inte ska användas om de kan ersättas med mindre farliga produkter. (Svenskt Vatten, 2009). Bilverkstäder räknas som miljöfarlig verksamhet. De olika miljöfarliga verksamheterna delas upp i olika klasser, tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga (A, B, C och U). Bilverkstäder hamnar i klassen U och är inte anmälningspliktiga, men omfattas av
miljöbalkens regler och bör därför informera sin kommun om sin verksamhet (Miljöförvaltningen Malmö stad, 2010).
I vattentjänstlagen beskrivs förhållandet mellan huvudmannen och abonnenten.
VA-huvudmannen är respektive kommun, och abonnenten är antingen den som äger fastigheten eller driver den verksamhet som VA-huvudmannen tecknat avtal med. Abonnenten är juridiskt ansvarig gentemot VA-huvudmannen. Enligt vattentjänstlagen är avloppsreningsverken inte skyldiga att ta emot avloppsvatten som kan skada avloppssystemet eller göra det omöjligt för dem att klara sina utsläppskrav eller krav på slamkvalitet. Alla företag som vill avleda avloppsvatten till avloppsnätet är skyldiga att informera om sin verksamhet till VA-huvudmannen så att denne kan bedöma om utsläppen kan tas emot. Innehåller avloppsvattnet miljögifter eller andra olämpliga ämnen kan VA-huvudmannen neka anslutning eller ställa krav på rening. VA-VA-huvudmannen kan också utfärda särskilda villkor om avloppsvattnet innehåller höga halter av behandlingsbara ämnen eller debitera företaget för merkostnaderna för rening. VA-huvudmannen får stänga av vattentillförseln om abonnenten inte följer sina skyldigheter. Enligt förordningen till vattentjänstlagen beslutar varje kommun om föreskrifter gällande VA-anläggningen. (Svenskt Vatten, 2010).
12
Tabell 1 Generella krav på parametrar som kan påverka reningsprocesserna/slamkvaliteten (Svenskt Vatten, 2009). Överskrids dessa värden medför det vanligen krav på interna reningsåtgärder.
Parameter Varningsvärde
Bly, Pb 0,05 mg/l
Kadmium, Cd bör inte förekomma1
Koppar, Cu 0,2 mg/l
Krom total, Cr 0,05 mg/l 2
Kvicksilver, Hg bör inte förekomma3
Nickel, Ni 0,05 mg/l
Silver, Ag 0,05 mg/l
Zink 0,2mg/l
Miljöfarliga organiska ämnen bör inte förekomma4
Cyanid total, CN 0,5mg/l5
Oljeindex 5-50mg/l6
Nitrifikationshämning vid inblandning av 20 % processavloppsvatten 20 % hämning Nitrifikationshämning vid inblandning av 40 % processavloppsvatten 50 % hämning
1. Kadmium förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men bör inte tillåtas i industriellt processavloppsvatten som släpps till avloppsnätet. Men kan tillåtas vara samma halt som i aktuellt dricksvatten.
2. Sexvärt krom ska reduceras till trevärt före behandling i internt reningsverk.
3. Kvicksilver förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men bör inte tillåtas i industriellt processavloppsvatten som släpps till avloppsnätet. Men kan tillåtas vara samma halt som i aktuellt dricksvatten.
4. Kemikalieförteckningen tillsammans med Kemikalieinspektionens prioriteringsverktyg PRIO och Begränsningsdatabasen utgör en grund för att identifiera och ersätta miljöfarliga organiska ämnen. Se även kap. 5.2 Miljöfarliga organiska ämnen samt kap. 7.1.5 Kemikalieförteckning.
5. Cyanidoxidationsprocesser ska drivas maximalt så att lättillgänglig (fri) cyanid inte släpps till avloppsnätet. 6. Med en klass 1 oljeavskiljare kan man teoretiskt klara 5 mg/l. En skälighetsbedömning görs av VA-huvudmannen.
Varningsvärde = likvärdigt med hushållsspillvatten. I ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvatten (samlingsprov för dygn, vecka och månad).
Förutom att alla verksamheter som är anslutna till avloppsnätet måste klara de generella kraven enligt tabell 1, omfattas vissa branscher av specifika krav. Detta gäller verksamheter vars
avloppsvatten innehåller ämnen som är så pass skadliga att det krävs någon form av intern rening före utsläpp. I dagsläget finns det inga specifika riktlinjer på vad utgående vatten från en hjultvätt får innehålla. I Stockholmsområdet hänvisar Stockholm Vatten i stället till de generella utsläppskraven enligt ovan (personlig kommunikation Frenzel, Stockholm Vatten, 2011-11-18)7. Det är dock inte omöjligt att det kommer att ställas krav på rening av utsläpp från hjultvättar i framtiden. Enligt Ragnar Lagerkvist, Miljöingenjör på Stockholm Vatten, vore det önskvärt att vattnet förbehandlas innan det släpps ut till ledningsnätet, men att det inte ställts några krav ännu eftersom fokus hittills har varit att ställa krav på fordonstvättar då dessa medför större utsläpp totalt sett (personlig kommunikation Lagerkvist, 2012-01-03).
För fordonstvättar finns det som sagt specifika riktlinjer, se utdrag i tabell 2. Avloppsvattnet från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja och tungmetaller. Biltvättarna står för mellan 5-10% av de tungmetaller som kommer till de kommunala reningsverken och ska därför ha någon form av rening (oljeavskiljare eller mer avancerat reningssystem beroende på storlek). (Svenskt vatten, 2009).
7
13
Tabell 2 Riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar Stockholms Stad (Stockholm Vatten, 2009). Kraven gäller för fordonstvättar för tvätt av personbilar, med rening med recirkulationssystem.
Parameter
Riktvärden för utsläpp fordonstvättar Stockholm
Cd (mg/personbil) 0,25
Cu (mg/personbil) 30
Zn (mg/personbil) 50
Summa bly, krom, nickel (mg/personbil) 10 Oljeindex (g/personbil) 5
4 Resultat
Totalt analyserades tolv stycken vattenprover tagna från hjultvättmaskinen vid olika tillfällen. Provtagningstillfällena anpassades efter rådande förhållanden vid anläggningen. Även visuella kontroller utfördes. Parallellt utfördes laboratorietester för att prova fram den bästa fällnings- och flockningsmetoden. Nedan beskrivs förfarandet vid provtagning och framtagning av den nya tvätt- och flockningsmetoden. Då antalet analysresultat är relativt omfattande (för varje prov analyserades minst sju stycken olika metallhalter) visas enbart några få utvalda resultat under avsnitt 4.3 nedan, övriga analysresultat redovisas i bilaga 4.
4.1 Gamla metoden
När projektet startade användes ett tvättmedel och ett s.k. koaguleringsmedel i kombination. Tvättmedlet heter Drester Bio-291 och koaguleringspulvret RSA-RAD 32/P2. Information om innehåll framgår av beskrivning i bilaga 1. Som nämndes i introduktionen blev inte hjulen rena när de tvättade enligt denna metod. En gråaktig beläggning uppstod på hjulen, och redan efter < 100st tvättar behövde vattnet i maskinen bytas ut8. Enligt Eva Löfgren, Produktchef på Hedson Technologies AB, hade kunderna klagat på tvättresultatet samt på att metoden blir för omständlig då de var tvungna att byta vatten i maskinen väldigt frekvent. I samband med tömning skulle en procedur med filtrering av tvättvattnet ske enligt beskrivning i bilaga 5. I praktiken följdes dock inte denna metod eftersom den upplevdes som omständig.
Den första provtagningen av tvättvatten från hjultvätten utfördes 2011-10-31. Morgonen innan hade 5dl tvättmedel doserats i maskinen som rymmer 300 liter vatten. Vid arbetsdagens slut, efter 92st tvättar, var man tvungen att stoppa maskinen pga dåligt tvättresultat. 5dl koaguleringsmedel doserades i maskinen9 efter avslutad arbetsdag och maskinen stod stilla över natten så att flockning kunde ske.
I samband med tömning kunde man visuellt se att det inte hade bildats någon fällning eller flockning som kunde fastna i filtret eller som kunde samlas upp från botten av maskinen. Smutsen var
upplöst/dispergerad i tvättvattnet och allt följde med ut i avloppet. Det var en svart, tjock sörja som släpptes ut i golvbrunnen och vidare till det kommunala reningsverket. Resultat från analys av prov 1 visas i tabell 1 och 2 i bilaga 4.
8
14
Utmaningen var att hitta en metod som gör det möjligt att samla upp smuts och föroreningar i form av en slamfas på botten av maskinen.
4.2 Framtagning av ny tvätt- och flockningsmetod
En ny metod för tvätt, fällning och flockning av tvättvattnet i hjultvätten har tagits fram i tre steg som benämns ”Ny metod 1”, ”Ny metod 2” och ”Ny metod 3”, dessa beskrivs nedan.
4.2.1 Ny metod 1
2011-11-01 gjordes ett byte av tvättmedel i hjultvätten till Drester Bio Cleaner 300. Tvättmedlet bygger på ett patenterat system och har, förutom en rengörande funktion även en inbyggd
flockningsfunktion. För mer ingående information om tvätt- och flockningsmedlen och dess funktion, se bilaga 1.
Bytet gjordes i samband med vattenbyte och efter noggrann rengöring av maskinen. 5dl tvättmedel tillsattes till 300 liter tvättvatten. Efter 292st tvättar togs dels ett kvällsprov efter avslutad arbetsdag, därefter tillsattes 5dl Drester Flockpolymer10 som fick ligga kvar i maskinen över natten. Ett nytt prov togs på morgonen, före hjultvätten startades för dagen.
Ytterligare ett prov togs efter 526st tvättar på samma sätt, dvs kvällsprov före tillsats av flockmedel följt av morgonprov efter flockning. I detta fall var dock vattnet inte tillräckligt klart och skickades därför inte in för kemisk analys11. Resultat från analyser för ”Ny metod 1” se tabell 3 och 4 i bilaga 4.
4.2.2 Ny metod 2
Ett byte av flockningsprodukt från Drester Flockpolymer till Drester Flocksalt gjordes 2011-11-07. På samma sätt som tidigare, dvs på morgonen efter vattenbyte och rengöring av maskinen, doserades 5dl av tvättmedlet Drester Bio Cleaner 300 i 300liter vatten i maskinen. Samma kväll, efter 138 st tvättar och avslutad arbetsdag, togs ett vattenprov och därefter tillsattes 5dl Drester Flocksalt12. Maskinen stod stilla över natten och ny provtagning utfördes på morgonen. Visuellt såg provet och fällningen något bättre ut jämfört med flockning med Drester Flockpolymer ovan, men skillnaden var marginell13. Ytterligare prover togs efter 382st tvättar, både före och efter flockning över natten. Då hade det bildats en massa med slam på botten i maskinen. Tömning utfördes, kvarvarande slam samlades upp med spade och lades i en plasttunna (farligt avfall). Filterpåsen användes ej. Analysresultat från vattenprovtagning visas i tabell 5 och 6 i bilaga 4.
4.2.3 Ny metod 3
Laboratorieförsök som utförts parallellt hade visat att en kombination av Drester Flocksalt + Drester Flockpolymer gav ett ännu bättre flockningsresultat. De visuella testerna visade på klart vatten och en stabilare slamfas.
10
Maskinen kördes ca 1 minut för att blanda ut flockningsmedlet. 11
Laboratorieförsök som utförts parallellt hade visat att ett annat flockningsmedel verkade vara effektivare än Drester Flockpolymer och en ny försöksserie planerades in.
12
Maskinen kördes ca 1 minut för att blanda ut flockningsmedlet. 13
15
Figur 4. Laboratorietest jämförelse av utsläppsvatten från hjultvättmaskinen taget efter tvätt enligt den gamla metoden (provet till vänster) jämfört med samma utsläppsvatten efter tillsats av en kombination av
flockningsmedlen, Drester Flocksalt och Drester Flockpolymer.
I figur 4 visas resultatet av laboratorieförsök med en kombination av flockningsmedlen, Drester Flocksalt och Drester Flockpolymer. Provröret till vänster innehåller tvättvatten från däcktvätten (taget 2011-10-31), efter 92 st tvättar enligt den gamla metoden, dvs tillsats av 0,2% Bio-291 + 0,2% Coagulation Powder RSA-RAD 32/P2 . Provet togs på morgonen efter att maskinen hade stått stilla över natten. Provet har därefter stått i ytterligare över en vecka i kylskåp utan att någon flockning skedde. Till höger visas ett prov med samma vatten där 0,2% Drester Bio Cleaner 300 + 0,2% Drester Flocksalt + 0,2% ml Drester Flockpolymer har tillsats på laboratorium. Provet har stått i kylskåp över natten. Man kan tydligt se att det sker en fällning och bildas flockar i provet som sedimenterar och bildar en klar vattenfas.
16
I nästa laboratorieförsök, figur 5, innehåller samtliga tre prover samma vatten som i försöket ovan. I provet till vänster har 0,2% Drester Flockpolymer tillsats. I provet i mitten har 0,2% Drester Flocksalt tillsats. I provet till höger har en kombination av Drester Flocksalt och Flockpolymer tillsats (0,2% av vardera). Visuellt ser man tydligt att det högra provet får mest klart vatten och den stabilaste slamfasen14.
En plan för dosering och provtagning togs fram. Planen innehöll både visuella kontroller och
laboratorieanalyser av vattenprover. Försöksserien startade 2011-11-29 med tömning och rengöring av maskinen. Fyllning med 300 liter rent vatten och dosering av 5dl tvättmedel Drester Bio Cleaner 300. Planen var att dosera Drester Flocksalt + Flockpolymer efter ca 250st resp. 500st tvättar vid avslut av den aktuella dagen. Dosering och kontroller gjordes efter 233, 380 och 500st tvättar. Resultat visas i provtagnings- och testprotokoll, bilaga 6. Resultat av kemiska analyser redovisas i tabell 7 och 8 i bilaga 4.
En detalj som bör noteras är att man inte kan dosera de två olika flockningsmedlen i maskinen samtidigt utan man måste dosera Drester Flocksalt, köra maskinen någon minut så att medlet blandas ut och därefter dosera Drester Flockpolymer. Annars bildas det klumpar. Det råder delade uppfattningar om hur pass omständigt detta extra moment är, en del av personalen tycker det blir för krångligt och andra menar att det inte är några problem.
4.3 Jämförelse av resultat metallanalyser
I tabell 3 nedan visas en jämförelse av resultaten från metallanalyserna för prover tagna efter flockning för de fyra olika metoderna; den gamla metoden, Ny metod 1, Ny metod 2 och Ny metod 3 jämfört med riktvärdena för utsläpp från fordonstvättar.
Tabell 3 Jämförelse av de olika metoderna med riktlinjerna för utsläpp från fordonstvättar för personbil med recirkulationssystem (Stockholm Vatten, 2009). Analysresultaten har multiplicerats med vattenvolymen som ryms i hjultvättmaskinen (300 liter), därefter har värdet dividerats med det aktuella antalet tvättade hjul för att få utsläpp/hjul. För att kunna jämföra resultaten med riktlinjerna för fordonstvättar har utsläpp/hjul multiplicerats med fyra (dvs 4st hjul per personbil). Prov 1, 3 och 8 är samtliga tagna efter flockning under en natt. Prov 11 under en helg. Parameter Gamla metoden Prov1 (mg per 4st hjul) Ny metod 1 Prov 3 (mg per 4st hjul) Ny metod 2 Prov 8 (mg per 4st hjul) Ny metod 3 Prov 11 (mg per 4st hjul) Riktvärde för utsläpp till avlopp (mg/personbil) Cd 0,008 0,006 0,003 0,0005 0,25 Cu 166 69 44 1,3 30 Zn 77 23 16 6,9 50 Summa Pb, Cr, Ni 9,7 1,1 0,6 0,815 10
I stapeldiagrammet nedan åskådliggörs motsvarande jämförelse av resultaten från metallanalyserna.
14
I samband med laboratorietesterna hamnar slamfasen på ytan pga att man blandar in luftbubblor när man skakar provet. När proverna får stå över natten sjunker flockningen till botten.
17
Figur 6. Stapeldiagram. Jämförelse av de olika metoderna med riktlinjerna för utsläpp från fordonstvättar för personbil med recirkulationssystem (Stockholm Vatten, 2009). Analysresultaten för proverna har multiplicerats med vattenvolymen som ryms i hjultvättmaskinen (300 liter), därefter har värdet dividerats med det aktuella antalet tvättade hjul för att få utsläpp/hjul. För att kunna jämföra resultaten med riktlinjerna för fordonstvättar har utsläppsvärdet/hjul därefter multiplicerats med fyra (dvs 4st hjul per personbil). Samtliga prover utom för Ny metod 3 togs efter flockning under en natt. Prov för Ny metod 3 togs efter flockning under en helg.
Ny metod 2 och 3 ger de lägsta utsläppsvärdena. För Ny metod 3 hamnade samtliga resultat under riktlinjerna för utsläpp från fordonstvättar (Stockholm Vatten, 2009).
Original av samtliga analysresultat, se bilaga 7.
4.4 Oljeindex
Oljeindex, som är ett mått på oljehalten16 i vattnet, är inte i fokus i denna rapport, men är ändå av intresse att belysa, eftersom oljeindex tillsammans med tungmetaller är de parametrar som ingår i riktlinjerna för fordonstvättar och därmed anses vara negativa för miljön. Oljeindex har delvis av ekonomiska skäl endast analyserats vid två tillfällen, prov 10 och prov 12.
Prov 10 togs efter dosering av det nya tvättmedlet Bio Drester Cleaner 300, efter tvätt av 380st hjul och tillsats av flockmedel (enligt Ny metod 3), morgonprov efter flockning under natten. Resultatet blev 207μg/liter, vilket är under det generella kravet för oljeindex på 5-50mg/liter (Svenskt Vatten 2009). Omräknat till utsläpp per 4st hjul (motsvarande en personbil) ger detta 0,00065g/personbil17, vilket är under riktlinjerna för fordonstvättar där oljeindex ej ska överstiga 5g/personbil.
Prov 12 togs efter dosering av det nya tvättmedlet Bio Drester Cleaner 300, efter 296 st tvättar utan tillsats av flockningsmedel, kvällsprov utan flockning (detta för att se vilken nivå oljeindex ligger på
16
analysmetoden gäller organiska föreningar (C10-C40). 17
(207µg/liter x 300 liter)/380tvättar=163,4µg/tvätt = 0,16mg/tvätt. 0,16x4hjul = 0,65mg/4st hjul = 0,00065g/4st hjul (motsv. en personbil)
0 50 100 150 200 250 300
gamla Ny 1 Ny2 Ny3 riktvärde
18
utan flockning, dvs worst case). Resultatet blev 38,8mg/liter, vilket ligger på gränsen för de generella kraven 5-50mg/liter (Svenskt Vatten, 2009). Omräknat till utsläpp per 4st hjul (motsvarande en personbil) ger detta 0,157g/personbil18, vilket också är under riktlinjerna för fordonstvättar där oljeindex ej ska överstiga 5g/personbil.
Att resultatet för prov 12 var så pass mycket högre än för prov 10 kan delvis bero på att det togs på våren (2012-03-28) då dubbdäck använts i större utsträckning än på hösten. Dubbdäck river upp asfalt som ger högre oljeindex (personlig kommunikation Tord Eriksson, 2012-04-19). Det tyder även på att den nya metoden sänker oljeindex effektivt, vilket prov 10 visar.
Testresultaten indikerar att den nya metoden kan minska halten oljeindex i utsläppsvattnet, men att det inte är nödvändigt för att uppfylla utsläppskraven då halterna är relativt låga.
4.5 Tvättresultat
Den gamla metoden fungerade inte bra. Personalen upplevde snabbt, redan innan hundra tvättar per dosering (5dl tvättmedel) i 300 liter vatten, att fälgarna och hjulen blev gråa. Produkten innehåller natriumsilikat och natriumkarbonat som ger en grå yta när de torkar in (om man inte sköljer bort med rent vatten) (personlig kommunikation Tord Eriksson, 2012-04-19). Personalen var missnöjd, de var tvungna att byta vatten i hjultvätten ofta, vilket är mycket tidskrävande (tar ca 1h extra arbete) och medför utsläpp av mycket varmvatten, vilket är en negativ miljöaspekt (som ej behandlas närmare i denna undersökning). Att dosera mer tvättmedel eller koaguleringsmedel hjälpte inte enligt personalen.
Efter byte till det nya tvättmedlet Drester Bio Cleaner 300 upplevde personalen genast en klar förbättring. Hjulen blev rena och mer glansiga samt att de kunde tvätta fler däck innan de behövde byta vatten. Personalen upplevde att däcken blev renare och blankare redan efter första bytet, dvs med den första varianten av flockningsmedel. Med den sista kombinationen (Ny metod 3) , kunde de utan problem tvätta 500st däck utan tömning och med bra tvättresultat.
Drester önskade byta ut den gamla metoden och produkterna betydligt tidigare än planerat. På anläggningen i Fruängen ville de inte byta tillbaka till den gamla produkten, utan önskade köra vidare med de nya produkterna direkt.
5 Diskussion
5.1 Kommentarer till analysresultaten
Resultatet för den gamla metoden tyder på att den inte fäller ut tungmetaller på ett effektivt sätt, både de generella kraven och riktlinjer för fordonstvättar överskrids.
Om man jämför prov 3 och 8, dvs ”Ny metod 1 och 2”19 efter flockning över natt, med riktlinjerna för fordonstvättar ser man att halterna sjunker efter flockning och att riktlinjerna uppfylls, utom för koppar som fortfarande hamnar över.
18
(38800 µg/liter x 300 liter)/296tvättar= 39324,3 µg/tvätt = 39,3mg/tvätt. 39,3x4hjul=157,2mg/4st hjul = 0,157g/4st hjul (motsv. en personbil)
19
Resultaten för ”Ny metod 3” visar tydligt att tungmetallhalterna sjunker till nivåer som, med god marginal, uppfyller riktlinjerna för utsläpp från fordonstvättar.
Skillnaden mellan ”Ny metod 1, 2 och 3” är möjligen marginell vad gäller analysresultaten, men slamfasen är stabilast för ”Ny metod 3”. Anmärkningsvärt är att nästan samtliga parametrar (alla utom nickel) är lägst i provet taget efter så många som 500st tvättar enligt ”Ny metod 3”. I detta fall fick tvättvattnet stå och flocka under en helg (övriga över en natt), vilket visar att flockningstiden påverkar resultatet. En rekommendation är därmed att tömning av maskinen, om möjligt, bör göras efter en helg, för att få maximal sedimenteringstid.
Resultatet för prov 11 dvs ”Ny metod 3” efter 500st tvättar visar att nivåerna sjunker kraftigt tack vare flockning, men vissa värden överskrider trots detta de generella kraven. Då skall man dock beakta att hela 500st däck har tvättats, jämfört med 92st enligt den gamla metoden som visar högre utsläppsvärden.
Vid tillämpning av den gamla metoden var man tvungen att byta vattnet i maskinen redan innan 100st tvättar medan för ”Ny metod 3” kan man köra upp till 500st tvättar utan att tömma maskinen och utan att tillsätta mer tvättmedel. Detta antyder att det mest intressanta med undersökningen kanske inte är de specifika analysresultaten i sig, utan att man tack vare den effektiva
flockningsfunktionen enligt ”Ny metod 3” kan tvätta betydligt fler hjul utan att byta vatten i maskinen och utan att tillsätta nytt tvättmedel och ändå få godtagbara utsläppsvärden. Eftersom vattenbyte kräver stora mängder varmvatten minskar även energiförbrukningen. I vissa länder, där det råder vattenbrist, kanske det är ytterligare intressant att införa denna metod. Enligt Eva Löfgren på Hedson är intresset för en bättre metod t ex stort från tyska kunder (personlig kommunikation, 2012-03-27).
Samtliga prover nr 1-11 togs i samband med höstsäsongen, dvs vid däckbyte från sommar- till vinterdäck. På våren togs ett kompletterande prov, nr 12. Detta togs i slutet av mars månad då många däck som byts är dubbdäck, vilket tros påverka metallhalterna i tvättvattnet. Provet togs efter 296st tvättar med det nya tvättmedlet, kvällsprov före tillsats av flockningsmedel. Resultatet visar på höga koppar- och zinkhalter, dessa överskrider riktlinjerna för fordonstvättar. Metallhalterna är dock inte alarmerande mycket högre än vad som visades i det initiala provet (prov 1) enligt gamla
metoden på hösten. Detta indikerar att dubbdäck kanske inte har så stor påverkan på metallhalterna i tvättvattnet trots allt.
5.2 Svårigheter i undersökningen
En svårighet i studien har varit att anpassa dosering av flockningsmedel och utförande av provtagning till tvättfrekvensen. Däckbyte sker intensivt i perioder, främst inför lagstadgat krav för däckbyte20. Behovet av att tvätta hjulen varierar därmed kraftigt under året och även från dag till dag under högsäsong. Vissa dagar är det väldigt intensiv belastning och vissa dagar är den väldigt låg, detta även beroende på vilket väder som råder. I och med att antalet tvättar varierar kraftigt var det svårt att tajma in dosering av flockningsmedel och vattenprovtagning så att den sker efter en detaljerad plan.
20
20
En annan svårighet har varit att personalen varierar mycket på anläggningen, det tas in tillfällig personal i samband med högsäsong. Nästan vid varje besök var det en ny person som skötte om hjultvättmaskinen och det var svårt att ge bra instruktioner t ex gällande att de skulle ta kontakt efter ett visst antal tvättar så att provtagning kunde utföras vid rätt tidpunkt.
5.3 Framtida anpassning av kraven
De generella utsläppskraven för avloppsvatten anges i tillåten halt (mg eller µg) per liter. Dessa tillämpas inte för fordonstvättar, utan kraven har istället fastställts till tillåten halt per fordon. På samma sätt bör eventuella framtida krav för hjultvättar fastställas per hjul. I denna undersökning har analysresultaten räknats om till utsläpp per 4st hjul för att motsvara ett fordon, och kunna jämföras mot kraven på fordonstvättar. Eftersom den totala ytan på ett helt fordon är större än på enbart de fyra hjulen på fordonet så kan man dra slutsatsen att kravet därmed blir ”lättare” att uppfylla. Idag finns det inga andra specifika krav att jämföra med, utan de för fordonstvättar är de som ligger närmast till hands. Genom att tillämpa denna funktionella enhet, undersöks i denna rapport om hjultvättar åtminstone klarar en per 4st hjul jämförelse med kraven som gäller per fordon.
Ett alternativt angreppssätt skulle kunna vara att beräkna ytan på en medelstor bil och jämföra den med hjulens yta och därefter fastställa en faktor, baserat på hjulens procentuella del av fordonets yta, och därefter fastställa kraven på hjultvättar utifrån detta. En ytterligare aspekt att ta med i beräkningen skulle i detta scenario vara att det sannolikt är mer smuts som fastnar på hjulen, som ju ligger närmast vägbanan, än jämfört med t ex taket på fordonet.
Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att man tvättar ett antal bilar utan hjul och tvättar hjulen separat, för att därefter kunna fastställa kraven på hjultvättar baserat på den mängd utsläpp enbart hjulen medfört.
När gränsvärden och riktvärden för utsläpp fastställs av myndigheter är det vanligt att dessa stramas åt efter en tid. Därmed anser jag att det är rimligt att starta med motsvarande nivå som jämförelsen med per 4st hjul för att senare, vid revidering av kraven, sänka de tillåtna riktlinjerna. Det mest riktiga skulle dock vara att de nya kraven baseras på ytterligare undersökningar av utsläpp från hjultvättar.
5.4 Förslag till förbättring i samband med tömning
Vid framtida utformning av nya hjultvättmaskiner bör hänsyn tas till möjligheten att samla upp bottenslammet efter fällning och flockning. En enkel lösning skulle kunna vara att ha två olika utlopp, det ena placeras ca 1dm ovanför botten av tvättkärlet (den exakta placeringen bör undersökas vidare) för att slamfasen skall stanna kvar på botten och inte följa med ut i samband med tömning. En spade i kombination med våtdammsugare kan då användas för uppsamling av slammet. Om det är möjligt att konstruera maskinen så att bottendelen på maskinen kan dras ut som en ”låda” för att underlätta uppsamling av slamfasen vid tömning så kan det också vara en lösning.
På befintliga maskiner kan man tömma det renade vattnet uppifrån med en hävert och därefter använda en spade eller våtdammsugare för uppsamling av slamfasen. Alternativt om man kan borra hål och placera ett nytt utlopp högre upp (ca 1dm ovanför botten) för utsläpp av den rena
vattenfasen.
21
Här finns även möjlighet att återanvända det renade vattnet till hjultvättmaskinen och därefter låta en slamsugningsbil hämta slammet (farligt avfall). Motsvarande hantering förekommer vid rening av golvskurvatten från verkstäder (personlig kommunikation, Eriksson, 2012-05-10).
Den filterpåse som är framtagen av Drester kan användas som komplement, men risken finns för att mycket av föroreningarna passerar filtret och hamnar i avloppet. Detta bör undersökas ytterligare.
5.5 Slutsatser
Mätresultaten i denna undersökning visar att metallutsläppen kanske totalt sett inte är alarmerande med tanke på att hjultvättar, ur ett samhällsperspektiv, inte är en lika omfattande verksamhet som t ex fordonstvättar. Hushållen är den största tungmetallkällan till reningsverken. Men det är ändå, inte minst för en långsiktig hållbar utveckling och eventuella framtida lagkrav, viktigt att sträva mot att rena utsläppen vid källan, s.k. uppströmsarbete. Studien visar att Ny metod 3 är en lämplig metod för förbehandling av vatten från hjultvättar. Halterna av tungmetaller sjunker till nivåer som uppfyller riktlinjerna som gäller för fordonstvättar. Med denna metod kan betydligt fler hjul tvättas per
tvättomgång, med ett bättre tvättresultat än med den gamla metoden. Den nya metoden medför även en minskning av vatten- och energiförbrukningen eftersom maskinen kan tömmas och rengöras mer sällan. Rekommenderade anvisningar för Ny metod 3 visas i bilaga 8.
Det har tagit många år att nå en situation där sex av tio föredrar att tvätta sin bil på en miljömärkt biltvätt (Svanen, 2012), som bl a ställer krav på recirkulation av tvättvattnet samt rening av tungmetaller. För hjultvättar tror jag att denna process, dvs att få goodwill och marknadsmässiga fördelar genom att profilera sig med en miljöanpassad tvättmetod, kan gå betydligt snabbare. En viktig förutsättning för att detta ska lyckas är att motivera och utbilda personalen som hanterar hjultvätten så att den nya metoden tillämpas på ett korrekt sätt.
6 Framtida forskning
Eftersom projektet har haft en begränsad budget är antalet analyser på utgående vatten inte statistiskt säkerställt utan mina antaganden är till stor del baserade på erfarenheter från rening av tvättvatten från fordonstvättar samt de stickprovskontroller som utförts. Bristen på statistiskt
underlag innebär en viss osäkerhet vid analys av resultaten. Dock ger resultaten en indikation på vilka utsläppsnivåer de olika metoderna ger. För att få en bättre helhetsbild över utsläppen från
hjultvättar bör studien kompletteras med ytterligare provtagningar och analyser på utgående vatten. Fler anläggningar bör testas under en längre period och även olika hjultvättmaskiner bör undersökas. Det finns t ex större automatiska maskiner på marknaden som också bör testas.
I denna undersökning fanns det inte tid och resurser till att prova fram en optimal doseringsanvisning för tvätt- och fällnings-/flockningsmedlen, utan dessa är baserade på erfarenhet från fordonstvättar. Den fortsatta studien bör inkludera en finjustering/optimering av doseringsanvisningarna.
22
7 Erkännande
23
8 Referenser
Sara Agduhr Eronen (2010) Substansflödesanalys av tungmetaller i avloppssystem. Institutionen för geovetenskaper, Luft-, vatten- och landskapslära, Uppsala universitet
Nils Brandt & Fredrik Gröndahl (2008) Miljöeffekter. Stockholm: KTH Industriell Ekonomi J.T. Creed, C.A. Brockhoff, T.D. Martin, and EMMC Methods Work Group (1994a) Method 200.7
Determination of metals and trace elements in water and wastes by inductively coupled plasma-atomic emission spectrometry Revision 4.4 EMMC Version
J.T. Creed, C.A. Brockhoff, and T.D. Martin(1994b) Method 200.8 Determination of trace elements in
waters and wastes by inductively coupled plasma-mass spectrometry Revision 5.4 (1994) EMMC
Version
Däckbranschens Informationsråd (12 januari 1998)Miljöbeskrivning av däck. Varberg.
European Parliament and the Council of the European Union (2000) Directive 2000/53/EC
(2000-09-18) DIRECTIVE2000/53/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on end-of life vehicles
Flockning. http://www.ne.se.proxybib.miun.se/lang/flockning , Nationalencyklopedien (b), hämtad 2012-05-09.
Fällning.
http://www.ne.se.proxybib.miun.se/lang/f%C3%A4llning/177318?i_h_word=kemisk%20f%C3%A4llni ng, Nationalencyklopedien (a), hämtad 2012-05-09.
Lars Ingmar Karlsson (26 mars 2012) Däckas inte av bytet. Dagens Nyheter
Ragnar Lagerkvist (2003-03-13) Avloppsvatten från däcktvättar, rapport MI-0303. Stockholm Vatten Miljöförvaltningen Malmö stad (feb 2010) Miljökrav för bilverkstäder. Tillgänglig
http://www.malmo.se/download/18.af27481124e354c8f180003187/Bilverkstad+-+milj%C3%B6krav.pdf Hämtad 2012-01-10.
Miljödepartementet (1998) (SFS 1998:944) Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med
hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter
Naturvårdsverket (1994) (SNFS 1994:2) Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt
marken, när avloppsslam används i jordbruket
Naturvårdsverket (Maj 2005) Branschfakta Fordonstvättar Tillgänglig
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8207-8.pdf Hämtad 2012-02-10 Stockholm Vatten (2009-10-20) Riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar i Stockholms Stad Tillgänglig
http://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Avlopp/biltvatt2009.pdf Hämtad 2012-02-10
24
Stockholm Vatten, Käppala förbundet, SYVAB (Maj 2000) Utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig
verksamhet, Råd och regler. Tillgänglig
http://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Avlopp/Utslapp_Avloppsv_yrkesverksa mhet.pdf Hämtad 2012-01-10.
Svenskt Vatten (2010) Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillgänglig
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Avlopp%20och%20milj%C3%B6/Uppstr%C3%B 6msarbete/Avloppsvattenbroschyr_uppslagsvis_110412%20(2).pdf Hämtad 2012-01-10.
Stockholm Vatten, Käppalaförbundet & SYVAB (Maj 2000) Utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig
verksamhet, Råd och regler
Svanen (2012-02-21) Svanenmärkt tvätt för renare bil-och samvete (faktablad 74 svenska) Swedish Standard Institute (2006) SS-EN 17852: 2008 Vattenundersökningar - Bestämning av
kvicksilver med atomfluorescensspektrometri
Swedish Standard Institute (2000) CSN EN ISO 9377-2 Vattenundersökningar - Bestämning av
oljeindex - Del 2: Gaskromatografisk metod efter vätskeextraktion
Personlig kommunikation
Sven-Erik Adolfsson, Product Manager Water Treatment, Brenntag Nordic AB, 2012-03-27 Tord Eriksson, Civilingenjör KTH Tekn. Lic.21, Produktutvecklingschef Wilco Kemi AB, flertal intervjuer/samtal 2011-10 tom 2012-05
Sven-Erik Fitz, ordförande i DRF, Däckspecialisternas Riksförbund 2011-12-01 Marcus Frenzel, Stockholm Vatten, 2011-11-18
Pontus Grönvall, Däckbranschens informationsråd 2012-04-18
Carina Hansson utvecklingsingenjör Wilco Kemi AB, flertal samtal och möten 2011-10 tom 2012-02 Ragnar Lagerkvist, Miljöingenjör Stockholm Vatten, 2012-01-03
Lennart Lomaeus, miljöchef Michelin Nordic AB, 2011-12-05 Lennart Lomaeus, miljöchef Michelin Nordic AB, 2011-12-05
Eva Löfgren, Produktchef på Hedson Technologies AB, 2011-10-31, 2012-03-27 Johan Nilsson, PhD chemist/client service , ALS Scandinavia AB, 2011-12-15 Lena Åström, client service , ALS Scandinavia AB, 2011-12-15
25
Bilagor
Bilaga 1 Beskrivning av tvätt-, fällnings- och flockningsmedel samt flockningsmekanism Bilaga 2 Tungmetallers miljö- och hälsopåverkan
Bilaga 3 Övriga miljöpåverkande faktorer hjultvättar
Bilaga 4 Sammanställning av resultat från analys av vattenprover tagna från hjultvätt och jämförelse mot gällande riktlinjer
Bilaga 5 Water Cleaning Kit (gamla metoden)
Bilaga 6 Provtagnings- och testprotokoll ”Ny metod 3” Bilaga 7 Analysresultat (originalrapporter ALS)
