Plats och tid Kommunhuset, Vara kl. 09.00-12.05
Beslutande Carl-Uno Olsson (S), ordf.
Ros-Marie Persson (S) Jan Sahlström (S) Irene Karlsson (C) Henric Dahlin (C) Per Gunnarsson (M) Anna Jäderström (M) Alexander Larsson (M) Tobias Fahlqvist (FP)
Övriga deltagande Christina Hagberg (V), ej tjänstg. ers.
Magnus Fridén (C), ej tjänstg. ers.
Maritha Jacobson (FP), ej tjänstg. ers.
Maria Mjörnestrad, utvecklingsledare §12 Ingela Näslund, utredare § 12, 15, 16 Maria Westh, kommunjurist § 20, 21 Pernilla Engqvist-Widegren, bildningsche Inger Gustafsson, sekreterare
f
Justerare Alexander Larsson
Justeringens plats och tid Kommunhuset, Vara 2014-03-18 kl.11.30
Under-
skrifter Sekreterare Paragrafer 12-22
Inger Gustafsson
Ordförande
Carl-Uno Olsson
Justerare
Alexander Larsson
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ Vara kommun, Bildningsnämnden
Sammanträdesdatum 2014-03-11
Datum för anslagets upp-
sättande 2014-03-18 Datum för anslagets
nedtagande 2014-04-09
Förvaringsplats för proto-
kollet Kansliavdelningen
Underskrift
Innehållsförteckning
Information/uppföljning ... 2
Utbyggnad av förskolan i Vedum ... 3
IT-strategiplan ... 4
Gymnasieutbildning för elever i Vara kommun inför läsåret 2014/15 ... 5
Yttrande över Lärlingsgymnasiets ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vara kommun fr.o.m. läsåret 2015/16 Dnr 43-2014:1768 ... 12
Beslut om bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor ... 18
Redovisning av delegeringsbeslut ... 20
Anmälan ... 21
Ett fjärde år på teknikprogrammet ... 22
Delegering till konstkommittén ... 23
Övrigt ... 24
BIN § 12
Information/uppföljning
Nationella prov, betyg och öppna jämförelser
Bildningschef Pernilla Enqvist-Widegren redovisar arbetet kring skolutveckling – fritt efter professor Michael Fullan.
Utvecklingsledare Maria Mjörnestrand och utredare Ingela Näslund presenterar redovisning av resultat och kvalitet lå 12/13 samt redovisar diskussioner om resultaten med rektorerna.
Biblioteks- och kulturplan
Utvecklingsledare Maria Mjörnestrand går igenom vilka mått och utvärde- ringsmetoder som föreslås för nämndens specifika mål i biblioteks- och kultur- planen. Målen kommer upp för antagande vid nästa nämndsmöte.
Brandsäkerhet Alléskolan
Bildningschef Pernilla Engqvist-Widegren informerar om brandsäkerhetsbe- siktning som genomförts på Alléskolan och vidtagna åtgärder.
Det finns en oro i nämnden att det finns brister i det systematiska arbetsmiljö- arbetet.
Beslut
Bildningsnämnden hemställer till kommunstyrelsen att det systematiska ar- betsmiljöarbetet ses över.
________
BIN § 13
AU § 20 Dnr 9/2014 290
Utbyggnad av förskolan i Vedum
Beslut
Bildningsnämnden hemställer att GP-byns förskola i Vedum byggs ut med en avdelning till en beräknad kostnad av 3.820 tkr.
________
Bakgrund
Under senare tid har det varit stor efterfrågan på barnomsorgsplatser i Vedum, vilket inneburit att förskolan GP-byn idag har en överinskrivning. Förskolan har idag 60 platser med ca 70 inskrivna barn.
Antalet födda i Vedum
2008 2009 2010 2011 2012 2013
17 27 16 11 22 19
Tekniska förvaltningen har gjort en utredning avseende möjligheter att skaffa fram lokaler för förskolan. Följande alternativ har redovisats:
Tillfällig paviljonbyggnad dockas till nuvarande byggnad.
Tillfällig paviljong (en avdelning) kan finnas på plats till augusti. Kostnaden har uppskattats till 3.145 tkr.
Fastigheten byggs till med en permanent avdelning
Nybyggnation av en permanent avdelning kan vara klar i januari/februari 2015.
Kostnaden har uppskattats till 700 tkr dyrare än paviljonglösningen. Vid ny- byggnation kan huskroppen förses med golvvärme varför lekkomforten på golvet blir behagligare.
”Hyrköp” av paviljong
Kan vara aktuellt om det framtida barnantalet är osäkert.
Om paviljongen hyrs alt. köps har kostnaden uppskattats till 550 tkr/år under de första 5 åren. Efter denna tid kan den köpas loss för 734 tkr. Till hyreskost- naderna tillkommer 345 tkr för enklare grundläggning och ytterligare 60 tkr för grundläggning på betongsockel. Anslutning till VA och el ingår i priserna. Hy- resförhållandet kan förlängas för 245 tkr/år.
BIN § 14
AU § 21 Dnr 41/2011 610
IT-strategiplan
Beslut
Bildningsnämnden fastställer reviderad IT-strategiplan. Bilaga ________
Bakgrund
Bildningsnämnden fastställde 2011-08-30 § 74 IT-strategiplan för nämndens verksamhetsområden. Planen har nu reviderats. Den totala initiala kostnaden är 9 851 tkr fördelat på 2015 och 2016. Årlig kostnad exkl. byte av uttjänt hård- vara beräknas till 3 221,5 tkr.
________
BIN § 15
AU § 26 Dnr 24/2013 612
Gymnasieutbildning för elever i Vara kom- mun inför läsåret 2014/15
Beslut
I omvalsperioden erbjuds följande program på Lagmansgymnasiet:
Bygg- och anläggningsprogrammet, 16 platser El- och energiprogrammet, 16 platser
Fordonsprogrammet-transport 16 platser Industritekniska programmet 12 platser Teknikprogrammet, 30 platser
Samhällsvetenskapsprogrammet, 30 platser Ekonomiprogrammet, 30 platser
________
Bakgrund
Den 28 mars 2013 beslutade bildningsnämnden att inte ha någon antagning till något program på Lagmansgymnasiet inför höstterminen 2014. Anledningen till beslutet var att mycket få elever, endast61 elever varav 49 från Vara kom- mun, hade sökt någon av de 160 platserna vid Lagmansgymnasiet i första hand.
Frågan om gymnasieutbildning skulle erbjudas i Vara med kommunen som huvudman eller om verksamheten skulle avvecklas togs upp på bildnings- nämndens sammanträde den 28 maj 2013. Ärendet återremitterades till arbets- utskottet för ytterligare beredning.
Den 1 oktober 2013 återupptog bildningsnämnden ärendet och beslutade att gymnasieutbildning i Vara skulle erbjudas med Vara kommun som huvudman inför läsåret 2014/2015. Åtta program skulle vara sökbara. Arbetsutskottet och förvaltningen fick i uppdrag att fortsätta kontakterna med näringslivet m.fl.
intressenter för att ta vara på alla de positiva krafter som finns och göra Lag- mansgymnasiets utbildningar så attraktiva som möjligt.
Bildningsnämndens ledamöter informerades fortlöpande av bildningschefen om de pågående marknadsföringsinsatserna bl.a. i form av Öppet Hus och evenemang för elever från grannkommuner. Det har även genomförts dialog med politiker i Essunga och Grästorp.
Den 7 februari 2014 fick bildningsnämndens arbetsutskott en redovisning av hur många elever som valt de olika programmen som erbjuds på Lagmans- gymnasiet inför läsåret 2014/15. Förvaltningen fick i uppdrag att ta fram un-
Beredning
Lagmansgymnasiets rektor har tagit fram resultat, statistik och prognos angå- ende antal sökande. Förvaltningsekonomer och gymnasiets ekonom har tagit fram beräkningar av kostnader för att bedriva utbildningarna på Lagmansgym- nasiet samt kostnader för att erbjuda all gymnasieutbildning av annan huvud- man. Kanslichef/utredare har sammanställt materialet.
Antal sökande inför läsåret 2014/15
Då ansökningstiden avslutades den 1 februari 2014 var antalet förstahands- sökande till Lagmansgymnasiet 98 st. Hur elevernas val fördelade sig visas i nedanstående tabell.
Tabell 1. Antal sökande fördelade per program
Behöriga PRIV Obehöriga Summa Yrkesprogram
Bygg- och anläggnings-
programmet 4 4 8
El- och energi-
Programmet 5 5
Fordonsprogrammet-
transport 14 4 18
Industritekniska program- met
2 3 5
Högskoleförberedande pro- gram
Teknik-
Programmet 12 12
Samhällsvetenskaps- pro-
grammet 13 13
Ekonomi- Programmet
16 16
Introduktions- Programmen
21 21
Totalt Lagman 66 11 21 98
Av de 98 som sökt till Lagmansgymnasiet var 66 behöriga, 11 PRIV-elever och 21 obehöriga.
PRIV betyder Programinriktat individuellt val innebär att en elev som inte är behörig ändå kan följa flera kurser på ett nationellt program samtidigt som han eller hon läser de kurser som saknas för behörighet. Tanken är att eleven så snart som möjligt ska antas på ett nationellt program. För att antas som PRIV- elev krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Dessutom krävs godkända betyg i engelska eller matematik samt i minst fyra andra äm-
nen, eller godkända betyg i engelska och matematik samt i minst tre andra äm- nen.
Introduktionsprogrammen (IM) finns för de elever som inte är behöriga till de nationella programmen.
Fordons- och transportprogrammet är det program som är populärast. Av de högskoleförberedande är det ekonomiprogrammet. Yrkesprogrammen har 16 platser vardera, förutom industritekniska programmet som har 12 platser. Till de högskoleförberedande proggrammen finns det 30 platser. Det är endast fordons- och transportprogrammet som fyller sina platser (om man räknar in PRIV-eleverna).
Kostnader för att bedriva gymnasieverksamhet
De kostnadsberäkningar som presenteras nedan baseras på antagandet andelen elever som valde Lagman respektive annan skola 2014 kommer att vara
samma, även andelen på varje program, 2015-2017. Det antas även att samma andel elever från annan kommun som väljer Lagman 2014 kommer att vara samma och på samma program 2015-2017. Introduktionsprogrammet (IM) antas ha samma andel elever varje år. Nya ettor som börjar varje höst består av folkbokförda plus 14 % (elever som börjar om och elever från IM).
Tabell 2. Beräknade kostnader för att driva Lagman i egen regi (utan samläsning)
År 2014 2015 2016 2017
Elevantal Lagman 247 210,5 218,5 249,5
Kostnader Lagman 34 787 36 368 38 723 41 948
Intäkter interkommunalt - 6 321 - 3 920 - 3 430 - 4 018 Kostnader interkommunalt 38 948 39 109 34 775 30 549
Summa kostnader 67 414 71 556 70 068 68 479
Tabell 3. Enligt budget 2014 Plan 2015-2017
År 2014 2015 2016 2017
Elevantal folkbokförda 527 503 478 486
Tilldelning central resursförd. 50 907 49 670 48 221 48 674
Effektiviseringskrav - 497 - 482 - 487
Ramtillskott 12 000 9 000 6 000 6 000
Summa enligt central resursm. 62 907 58 173 53 739 54 187
Kostnad om alla elever läser på annat ställe 55 392 63 989
Tabell 2 visar kostnader för att driva Lagmansgymnasiet utifrån det antal elever som prognostiserats utifrån antagandet att samma andel elever väljer Lagmans- gymnasiet även i framtiden.
Nedersta raden i tabell 3 visar kostnaderna för gymnasieutbildning om alla elever studerar på annan ort. Skillnaden mellan att driva gymnasiet vidare jäm- fört med att låta eleverna studera på annan ort hamnar 2017 på strax under 4,5 miljoner kronor. Detta innebär att varje elev som går på Lagmansgymnasiet blir dyrare än om de studerar på annan ort.
Den markerade delen av tabell 3 visar tilldelningen till bildningsnämnden uti- från kommunens centrala resursmodell. Här ingår även det effektiviseringskrav som alla verksamheter har samt det ramtillskott som tilldelas nämnden för att täcka en del av de extra kostnader som gymnasiet innebär. Här framgår att oavsett om Lagmansgymnasiet drivs vidare eller om eleverna studerar på annan ort så täcker inte den centrala tilldelningen de kostnader som nämnden har för gymnasieutbildning.
Tabell 4 och 5 är beräkningar gjorda utifrån förutsättningen att flera program samläser ämnen.
Tabell 4. Beräknade kostnader för att driva Lagman i egen regi (med samläsning)
År 2014 2015 2016 2017
Elevantal Lagman 247 211 219 250
Kostnader Lagman 34 021 35 652 37 803 40 824
Intäkter interkommunalt -6 321 -3 920 -3 430 -4 018 Kostnader interkommunalt 38 948 39 109 34 775 30 549
Summa kostnader 66 648 70 841 69 148 67 355
Tabell 5. Enligt budget 2014 Plan 2015-2017
År 2014 2015 2016 2017
Elevantal folkbokförda 527 503 478 486
Tilldelning central resursförd. 50 907 49 670 48 221 48 674
Effektiviseringskrav - 497 - 482 - 487
Ramtillskott 12 000 9 000 6 000 6 000
Summa enligt central resursm. 62 907 58 173 53 739 54 187 Resultat enligt resursfördelningsmodell - 3 741 - 12 668 - 15 409 - 13 167 Kostnad om alla elever läser på annat ställe 63 989
Kompletterande beräkning
Ytterligare en beräkning har gjorts. De kostnadsberäkningar som presenteras nedan utgår ifrån en prognos gjord av rektor på Lagmansgymnasiet, vilken baseras på hans erfarenhet av hur elever historiskt har valt. I denna prognos blir elevantalet 95 + IM. Samma andel har gjort samma val även 2015-2017 och IM har varit kostnad mot tidigare beräkningar. Beräkningarna utgår från samma antal elever som i de övriga beräkningarna, men elever har flyttats från Gymnasium Skaraborg till Lagman. Beräkningen har endast gjorts på undervis- ning utan samläsning.
Tabell 6. Beräknade kostnader för att driva Lagman i egen regi (utan samläsning) – utifrån rektors elevprognos
År 2014 2015 2016 2017
Kostnader Lagman 34 868 36 600 39 093 42 385 Intäkter Interkommunalt -6 321 -3 920 -3 430 -4 018 Kostnader Interkommunalt 37 985 36 327 30 388 25 412 Summa kostnader 66 532 69 007 66 051 63 779
Tabell 7. Beräknad kostnad för verksamhet i egen regi alternativt att alla elever studerar på annan ort
2014
Samläsning
Ingen sam- läsning Kostnad för totala antalet elever (98 st på Lagman
och 104 st på övriga skolor, 1 termin) tkr 11 870 12 017 Kostnad för totala antalet elever, alla åker iväg tkr 11 939 11 939
Mellanskillnad tkr 69 -78
2015
Samläsning
Ingen sam- läsning Kostnad för totala antalet elever (154,5 st på Lag-
man och 152,5 st på övriga skolor, 3 terminer) tkr 44 200 44 893 Kostnad för totala antalet elever, alla åker iväg tkr 40 645 40 645
Mellanskillnad tkr -3 555 -4 248
2016
Samläsning Ingen sam-
läsning Kostnad för totala antalet elever (215 st på Lagman
och 242,5 st på övriga skolor) tkr 61 762 62 682
Kostnad för totala antalet elever, alla åker iväg tkr 55 392 55 392
Mellanskillnad tkr -6 370 -7 290
2017
Samläsning Ingen sam-
läsning Kostnad för totala antalet elever (249 st på Lagman
och 283 st på övriga skolor) tkr 69 095 70 219
Kostnad för totala antalet elever, alla åker iväg tkr 63 989 63 989
Mellanskillnad tkr -5 106 -6 230
Av tabell 4 har beräkningar gjorts dels utifrån om man samläser kurser mellan olika program eller inte och dels skillnaden mellan egen drift och att alla elever studerar på annan ort.
Under åren 2016 och 2017 är det ca 1 miljon kronor dyrare om man inte sam- läser jämfört med att samläsa.
Under samma år visar tabellen att det är 5-6 miljoner kronor dyrare att driva gymnasiet i egen regi om man samläser och 6-7 miljoner kronor dyrare om man inte samläser.
Kompletterande beräkning
Även här har en kompletterande beräkning har gjorts. Förutsättningarna är de samma som för tabell 6.
Tabell 8. Beräknad kostnad för verksamhet i egen regi alternativt att alla elever studerar på annan ort (utan samläsning)
2014
Kostnad för totala antalet elever (256 på Lagman och 43
på övriga skolor, 1 termin) tkr 12 149
Kostnad för totala antalet elever, alla åker iväg tkr 11 979
Mellanskillnad tkr -170
2015
Kostnad för totala antalet elever (236,5 på Lagman och
126,5 på övriga skolor, 3 terminer) tkr 41 793 Kostnad för totala antalet elever, alla åker iväg tkr 40 726
Mellanskillnad tkr -1 067
2016
Kostnad för totala antalet elever (259,5 på Lagman och
201,5 på övriga skolor) tkr 59 428
Kostnad för totala antalet elever, alla åker iväg tkr 55 290
Mellanskillnad tkr -4 138
2017
Kostnad för totala antalet elever (297,5 på Lagman och
237,5 på övriga skolor) tkr 66 647
Kostnad för totala antalet elever, alla åker iväg tkr 64 244
Mellanskillnad tkr -2 403
_________
BIN § 16
AU § 29 Dnr 5/2014 612
Yttrande över Lärlingsgymnasiets ansökan till Skolinspektionen om godkännande som hu- vudman för fristående gymnasieskola i Vara kommun fr.o.m. läsåret 2015/16
Dnr 43-2014:1768
Beslut
Bildningsnämnden är oroliga för konsekvenserna om en etablering av Lärings- gymnasiet sker och avger följande yttrande:
Svar på Skolinspektionens frågor
1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande 5 åren (år 2014-19)
I tabell 1 presenteras aktuell befolkningsprognos som visar hur många 16- åringar som finns i Vara kommun under åren 2014-19.
Tabell 1. Antal sökande fördelade per program
År 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Antal 16-åringar 174 164 140 181 164 178
Av tabellen framgår att antalet 16-åringar minskar från 174 till 140 fram till 2016. Detta motsvarar en minskning på 19 %. Från 2017 stiger antalet 16- åringar igen, det genomsnittliga antalet 16-åringar under perioden ligger dock på 167, d.v.s. strax under dagens nivå.
2. En sammanställning av antalet kommunala och fristående skolor i kommunen som idag erbjuder de i ansökan sökta programmen och inriktningarna
Tabell 2. De sökta program som erbjuds på Lagmansgymnasiet
El- och energiprogrammet Industritekniska programmet
- Svetsteknik
Det finns bara en gymnasieskola i kommunen, Lagmansgymnasiet, vilken drivs i kommunal regi. I tabell 2 redovisas de program som Lärlingsgymnasiet ansökt om att starta som även finns på Lagmansgymnasiet.
3. Ange antal befintliga utbildningsplatser på både kommunala och fristående skolor i kommunen.
Tabell 3. Antal elever på Lagmansgymnasiet läsåret 2013/14
Yrkesprogram
Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt
Barn- och fritidsprogrammet - 10 12 22
Bygg- och anläggningsprogrammet - 14 13 27
El- och energiprogrammet - 13 16 29
Fordon och transportprogrammet - 14 12 26
Industritekniska programmet - 6 11 17
Högskoleförberedande program
Ekonomiprogrammet - 15 7 22
Naturvetenskapliga programmet - 9 9 18
Samhällsvetenskaps programmet - 18 16 34
Teknikprogrammet - 13 7 20
IV/IM
Individuella programmet - - 10 10
Introduktionsprogrammet 28 10 - 38
Totalt Lagman 263
I tabell 3 redovisas de antal elever som finns på Lagmansgymnasiet under in- nevarande läsår. Då antalet förstahandssökande var så få gjordes ingen antag- ning till åk 1 inför läsåret 2013/14.
4. Ange vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2014/15, om uppgifter för läsåret 2015/16 finns tillgängliga bifoga även dessa.
Tabell 4. Antal utbildningsplatser på Lagmansgymnasiet
Yrkesprogram
Läsår 2014/15 Läsår 2015/16
Bygg- och anläggningsprogrammet 16 16
El- och energiprogrammet 16 16
Fordon och transportprogrammet 16 16
Industritekniska programmet 12 12
Högskoleförberedande program
Teknikprogrammet 30 30
Samhällsvetenskaps programmet 30 30
Ekonomiprogrammet 30 30
Totalt Lagman 150 150
I tabell 4 redovisas antal platser som beslutats om inför läsår 2014/15. Inför läsår 2015/16 har beslut inte fattats ännu, men nämndens inriktning är att er- bjuda utbildning i minst samma omfattning, under förutsättning att det finns tillräckligt elevunderlag.
5. Ange elevantal som behövs per program och i förekommande fall inriktning för att kommunen ska kunna bedriva en utbildning av god kvalitet.
Under flera år har kommunen sett att ett minskande antal elever på gymnasiet i Vara. Inför läsåret 2013/14 tvingades bildningsnämnden stoppa antagningarna till samtliga program på grund av att för få elever hade sökt till Lagmans- gymnasiet. Nu har stora ansträngningar gjorts för att behålla gymnasiet i kom- munen och inför årets antagning har antalet elever ökat.
Det antal elever som sökt Lagmansgymnasiet inför läsåret 2014/15, totalt knappt 100 elever (se tabell 5), bedöms vara lägsta antalet elever för att kunna bedriva en utbildning av god kvalitet. Antalet är dock bekymmersamt litet och det finns en stor överkapacitet av gymnasieplatser i kommunen. På några pro- gram är antalet egentligen under gränsen, men få elever på några program be- döms fungera både ekonomiskt och kvalitativt under förutsättning att det är fler elever totalt i de övriga årskurserna och på övriga program.
6. Ange vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med.
Vara kommun har samarbetsavtal med Gymnasium Skaraborg.
7. Inkom med den senaste preliminära antagningsstatistiken för både kommunala och fristående skolor i kommunen.
Nedan redovisas ansökningsstatistik för de elever som sökt Lagmansgymnasiet.
I tabellen redovisas hur många som är behöriga, kan antas som PRIV-elever samt är obehöriga. Skolinspektionen kommer begära in den slutliga antagnings- statistiken när denna kommit i juli.
Tabell 5. Antal sökande fördelade per program
Behöriga PRIV Obehöriga Summa Yrkesprogram
Bygg- och anläggnings-
programmet 4 4 8
El- och energi-
programmet 5 5
Fordonsprogrammet-
transport 14 4 18
Industritekniska program- met
2 3 5
Högskoleförberedande pro- gram
Teknik-
programmet 12 12
Samhällsvetenskaps- pro- grammet
13 13
Ekonomi- programmet
16 16
Introduktions- programmen
21 21
Totalt Lagman 66 11 21 98
Av tabell 5 framgår att Lagmansgymnasiet har färre förstahandssökanden än vad det finns utbildningsplatser till de i princip samtliga program (jfr tabell 4).
Speciellt gäller detta de högskoleförberedande programmen och el- och energi- programmet, men även industriprogrammet har många tomma platser.
Konsekvenser för Vara kommun vid en etablering
Kommunen har under flera år sett att ett minskande antal elever väljer att gå på gymnasiet i Vara. Inför läsåret 2013/14 tvingades bildningsnämnden stoppa antagningarna till samtliga program på grund av att endast 61 elever hade sökt
ungdomar valt Lagmansgymnasiet. Antalet är dock fortfarande oroväckande litet. Det finns inga marginaler och varje elev som väljer en annan utbildning innebär att kommunens kostnader för gymnasieutbildning ökar.
Det finns redan idag en stor överkapacitet av gymnasieplatser i kommunen.
Även om Lärlingsgymnasiet startar andra program så är det sannolikt att de konkurrerar om samma elever, dvs de som väljer att gå på en mindre skola på hemorten. Fullt utbyggd planerar Lärlingsgymnasiet för en verksamhet med 29 elever per årskull, 87 elever totalt. Vara kommun gör bedömningen att flertalet av dessa elever i annat fall skulle välja Lagmansgymnasiet.
Överkapaciteten gäller även inom Gymnasium Skaraborgs samverkansområde, där det uppskattningsvis finns en överkapacitet motsvarande ca 1 000 platser.
Organisatoriska konsekvenser
Ytterligare gymnasieetablering i kommunen medför med allra största sannolik- het att färre elever söker till Lagmansgymnasiet. Sannolikt kommer en eller flera av de planerade programmen få så få sökanden att de inte kan startas.
Kan kommunen inte upprätthålla dagens utbud som en absolut lägstanivå kommer kommunen bli tvungen att lägga ner Lagmansgymnasiet.
En nedläggning av Lagmansgymnasiet skulle innebära att tillgången till högsko- leförberedande program helt skulle försvinna från kommunen. Det skulle också innebära att avståndet till närmsta gymnasieskola skulle öka avsevärt för de elever som inte är intresserade av en lärlingsutbildning.
Ekonomiska konsekvenser
Vara kommun bedömer att en etablering av Lärlingsgymnasiet i kommunen innebär att färre elever kommer att gå på Lagmansgymnasiet. Detta betyder att den kommunala gymnasieutbildningen kommer att bedrivas mindre effektivt och med ett lägre kapacitetsutnyttjande, vilket medför ökade kostnader för kommunen.
Kommunen gör stora ansträngningar för att upprätthålla en kostnadseffektiv skolorganisation och en etablering av en konkurrerande verksamhet skulle motverka dessa ansträngningar. Detta innebär i sin tur att resurserna för övriga elever i skolan, men även inom barnomsorgen kommer att minska.
Pedagogiska konsekvenser
Pedagogiskt kan man förutse att ett minskat elevunderlag gör det svårt att upp- rätthålla en organisation med behörig personal i samtliga ämnen.
Övriga synpunkter
I Lärlingsgymnasiets ansökan har uppgifter lämnats angående speciallokaler vid nyetablering av skolenhet som kan missuppfattas. Kommunen har inte ingått avtal med Lärlingsgymnasiet angående hyra av lokaler för idrott och hälsa, sim- undervisning eller skolbibliotek. Kommunen har endast lämnat kontaktuppgif- ter till de som ansvarar för att hyra ut de aktuella lokalerna.
Lärlingsgymnasiet har även lämnat uppgifter angående att Teknikföretagen i Vara samverkar kring Teknikcollege och därmed motiverar lärlingarna, om de så vill, att efter gymnasiet söka sig till högre studier. Kommunen vill här förtyd- liga att Lagmansgymnasiet är certifierat Teknikcollege. Lärlingsgymnasiet har dock inte haft någon officiell kontakt med den lokala styrgruppen och har ing- en anknytning till Teknikcollege.
_______
Bakgrund
Lärlingsgymnasiet har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som hu- vudman för en fristående gymnasieskola i Vara kommun från och med läsåret 2015/16. Skolinspektionen ska enligt 2 kap. 5 § skollagen lämna ett godkän- nande om Lärlingsgymnasiet har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.
Vara kommun bereds tillfälle att yttra sig över Lärlingsgymnasiets ansökan.
Syftet är att Skolinspektionen ska kunna bedöma om den fristående verksam- hetens etablering skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år.
Beredning
Arbetsutskottet diskuterar förutsättningarna för yttrande och inriktningen på remissyttrandet.
________
Bildningsnämndens behandling Förslag till yttrande presenteras.
Bildningsnämnden diskuterar förslaget och konstaterar att beslut om yttrande kan tas vid dagens sammanträde.
________
BIN § 17 AU § 30
Beslut om bidragsbelopp till fristående gym- nasieskolor
Beslut
Bildningsnämnden fastställer följande bidragsbelopp till fristående gymnasie- skolor för vårterminen 2014:
Program Ers./elev
Bygg- och anläggningsprogrammet 60 434
Bygg- och anläggningsprogrammet inriktning
anläggningsfordon 79 526
Barn- och fritidsprogrammet 45 754
Ekonomiprogrammet 41 129
El- och energiprogrammet 59 046
Estetiska programmet exkl. inriktning musik 53 889 Estetiska programmet inriktning musik 69 843 Fordon- och transportprogrammet exkl. inriktning
transport 65 369
Fordon- och transportprogrammet inriktning transport 80 388 Handels- och administrationsprogrammet 47 671
Hantverksprogrammet 58 793
Hotell- och turismprogrammet 58 670
Humanistiska programmet 42 509
Industritekniska programmet 73 412
Naturvetenskapsprogrammet 46 855
Restaurang- och livsmedelsprogrammet 61 044
Samhällsvetenskapsprogrammet 41 040
Teknikprogrammet 47 125
VVS- och fastighetsprogrammet 64 632
Vård- och omsorgsprogrammet 46 512
IB-programmet (International Baccalaureate) 49 342
________
Lagbestämmelse
Kommunens skyldighet att lämna bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor regleras i skollagen 2010:800 15 kap. 33-34 §, 16 kap. 52-55
§, 17 kap. 28-34, kap. 19 23-29 §.
Beslutsmotivering
Vara kommun har inte tagit in några gymnasieelever läsåret 2013/14. Bidrags- beloppen till fristående gymnasieskola fastställs enligt Gymnasium Skaraborgs prislista.
I grundbeloppet ingår ersättning för administration med schablonbelopp om 3% av grundbeloppet, momsbidrag med 6 % av grundbeloppet samt tilläggsbe- lopp enligt skollagen 17 kap. 35§: 2.900 kr per elev och ämne
________
BIN § 18
Redovisning av delegeringsbeslut
Beslut
Bildningsnämnden godkänner redovisningen av delegeringsbeslut.
_________
Bakgrund
Följande delegeringsbeslut redovisas vid dagens sammanträde:
Beslut Delegat
Au 2014-02-25 § 19, 22, 24, 27, 28 Arbetsutskottet
DB 19-26 Bildningschef
_________
BIN § 19
Anmälan
Meddelas och läggs till handlingarna:
Au § 23 Anmälan
Au § 25, 31 Information ________
BIN § 20 Dnr 10/2014 612
Ett fjärde år på teknikprogrammet
Beslut
Bildningsnämnden beslutar att kommunen står för kostnaden för det fjärde året på teknikprogrammet.
_________
Bakgrund
Under 2011-2015 kan elever som går i trean på teknikprogrammet söka till en ettårig gymnasieingenjörsutbildning. Utbildningen finns på 20 orter i landet, bl.a. Uddevalla, Örebro, Vänersborg, Linköping och Karlstad och är en för- söksverksamhet på Teknikprogrammet.
Det fjärde året på teknikprogrammet vänder sig till elever som vill gå ett år till på gymnasiet för att få en utbildning som ger mycket stora möjligheter att få jobb direkt. Det fjärde året ger också praktiska kunskaper som gör det lättare att klara en civilingenjörsutbildning.
Det fjärde året är endast till för de som våren innan kursstart går ut från ett fullständigt teknikprogram på gymnasiet.
Utbildningen har kommit till på initiativ av näringslivet i Sverige och intresset från deras sida är stort. Utbildningen varvar arbete i skolan och arbetsplatsför- lagt lärande.
Den som har gått det fjärde året blir gymnasieingenjör med inriktning mot antingen bygg, it eller industri. Utbildningen har tre profiler, Innovation och produktion, Informationsteknik, Samhällsbyggande.
En elev som vill söka till det fjärde året, gör det direkt till den skola som har utbildningen. För att kunna antas till utbildningen måste elevens hemkommun åta sig att stå för kostnaderna för utbildningen.
Beredning
Kommunjurist Maria Westh redovisar förutsättningar för försöksverksamheten med ett fjärde år på teknikprogrammet.
Ärendet har varit utsänt i tilläggskallelse och ordföranden frågar nämnden om ärendet kan behandlas vid dagens sammanträde. Vilket bifölls.
_________
BIN § 21
Delegering till konstkommittén
Beslut
Bildningsnämnden ändrar delegeringen till konstkommittén enligt följande:
2.3 Inköp av konst inom budget och avyttring av inköpt konst.
________
Bakgrund
Konstkommittén har på delegation rätt att köpa in konstverk inom budget.
Frågor om avyttring av inköpta konstverk har nu uppkommit och en föränd- ring i delegeringen till konstkommittén behövs.
________
BIN § 22
Övrigt
Alléskolan
Henric Dahlin (C) efterlyster en redovisning över situationen på Alléskolan.
Beslut
Frågan tas upp på arbetsutskottet för diskussion och återrapportering.
________
Bilaga bin 2014-03-11 § 14
Förslag
IT STRATEGI
Inledning
”Elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbild- ning. Efter grundskolan ska elever kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.
(Skolverket 2013)
För elever idag är digital teknik en livsstil. De använder digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Den digitala världen är en viktig del av ungdomskulturen idag.
Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till engagerade medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet
Mot denna bakgrund måste informationsteknologi ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. . IT i skolan är med andra ord inte en fråga om teknik utan handlar om
pedagogik/skolutveckling. Därför är det av yttersta vikt att personal som arbetar i skolan är väl insatt och känner trygghet i användandet av IT. Kompetensutveckling och kontinuerliga
diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IT behövs för att skapa och behålla denna trygghet.
Syfte
Strategin syftar till att utveckla och säkerställa arbetet med IT i hela utbildningskedjans dagliga verksamhet. Den utgår ifrån nationella, kommunala och lokala styrdokument:
En av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.
Definitionen digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma,
lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.
Läroplan för förskola, Lpfö 98
”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.”
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmen, Lgr 11
”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort
informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga” Ur kursplanen i svenska ”Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer”.
Gy11, Läroplan för gymnasiet
Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Ele- verna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, doku- mentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå.
Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd.
Ovanstående kräver tillgång till dator och nätverk samt förmåga att hantera dessa hjälp- medel. Ett entreprenöriellt förhållningssätt där eleven utifrån givna mål utformar sitt eget lärande skall råda.
Kommunens Lednings- och styrdokument, IT 2012 – 2015under IT inom undervisning.
”I utvecklingen av nya arbetssätt i skolan är IT ett av flera viktiga verktyg. IT är ett redskap för eleven i det vardagliga skolarbetet, för att öka elevens förmåga att söka, tolka, förstå, hantera och kritiskt granska information. IT-användningen i skolan bidrar till att alla elever får de kunskaper som behövs för att klara sig i dagens samhälle och en grund läggs för de ytterligare kunskaper som behöver inhämtas för ett gott liv i morgondagens samhälle. Ett utvecklingsområde är att möjliggöra för föräldrar att digitalt kommunicera med skolan för att följa sina barns skolgång.”
Vision formad av Bildningsförvaltningens ledningsgrupp.
Vi måste bli bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger.
Nuläge
Förskolan: 20 datorer till barnen, 56 iPads
Grundskolan: 274 elevdatorer, 70 iPads
Särskolan: 8 datorer och 8 iPads till 25 elever
Gymnasiet: Varje elev har en egen dator, dessutom finns 59 gemensamma elevdatorer
Användningen av datorer för elever, barn och personal begränsas idag främst av att det finns för få datorer. Datorparken är delvis föråldrad och det leder till stora problem.
Användningen av IT som verktyg och kompetensen hos medarbetarna varierar inom varje förskola/skola och mellan förskolor/skolor
Interaktiva skrivtavlor finns på flertalet skolor och används i varierande utsträckning.
Skolorna har kommit olika långt när det gäller användandet av digitala kommunikations- och dokumentationsformer tex att använda lärplattform, epost mm detsamma gäller också utnyttjandet av digitala kommunikationsformer för kontakt med hemmen.
Mål och riktlinjer
Det kommer ständigt nya verktyg som vänder upp och ner på synen på lärande och kunskap.
För en ökad måluppfyllelse är förutom tillgång till tekniken, pedagogens förmåga och intresse avgörande för hur verktygen används för lärande i teoretiska ämnen och i skapande verksamheter viktiga. Tid till pedagogiska diskussioner kring möjligheter med IT är en förutsättning för att trygghet och experimentlusta ska finnas för såväl elever som medarbetare.
Samarbete inom den egna verksamheten och med andra verksamheter i kommunen t.ex.
skolbibliotek och skolbibliotekscentral, företag och organisationer i kommunen är av stor vikt.
Alla skolledare, pedagoger och barn/elever integrerar IT på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten.
• Kompetensutveckling
Majoriteten av Varas pedagoger har 2011avslutat PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) nivå 3.
Det är inte bara viktigt att förvalta kunskaperna och arbeta med dem konkret i vardagen, utan också att gå vidare och utforska nya möjligheter. Pedagogerna ska aktivt söka dessa nya vägar. De ska kontinuerligt erbjudas tid för kompetensutvecklande insatser och tydliga planer för dessa ska utarbetas. Liknande planer måste också finnas när det gäller skolledarnas kompetensutveckling.
• Utforskande arbetsmiljöer
Att vara i fronten för IT och lärande innebär att tid måste avsättas till utforskandet av ny teknologi, nya arbetsformer och deras relation till lärande. I takt med den digitala utvecklingen öppnar sig nya möjligheter att använda exempelvis mobiluppkoppling, gps, sms, mms o.s.v. i undervisningen. Pedagogerna ska ha tillgång till den forskning om de metoder som finns idag och som kommer att finnas i framtiden.
SAMR-modellen
Dr Ruben Puentedura är en amerikansk forskare som har kommit fram till SAMR- modellen.
SAMR är en förkortning som sammanfattar en fyra stegs modell för att titta på och förstå an- vändning av teknik i lärandet, varav de två första stegen inte innebär något nytt i grunden.
De fyra stegen är:
1. Substitut: Datorn är substitut för annat teknisk verktyg, utan en betydande förändring av verk- tygets funktion. t ex man skriver en text på datorn. Undervisningen har inte förändrats.
2. Augmentation: Datorn ersätter en annan teknisk verktyg, med betydande funktionalitet ökar. T ex man använder sig av stavningsprogram och grammatikprogram. Texten utvecklas. En liten förändring har skett.
3. Ändring: Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras. T ex den skrivna texten delas med andra och bearbetas och utvecklas. Ett annat tänkande sker kring texten.
Detta är en modell som ska hjälpa lärare att se vad de kan göra för att få ut så mycket som möjligt av användandet av datorn i undervisningen.
Puentedura menar att hemligheten bakom bättre resultat i skolan är denna omdefinieringsprocess gällande lärande. Att enbart använda teknik är inte en framgång i sig. Istället är det av största vikt att man som pedagog och rektor reflekterar kring lärandet och när och hur det sker
• Lärplattform
Enheternas lärplattformar ska vara en mötesplats där både elever, medarbetare och föräldrar på skolorna kommunicerar, informerar och samarbetar. Lärplattformen ska också användas för att publicera pedagogiskt material och för att samla elevarbeten. Verktyget ska möjliggöra
kommunikation mellan förälder, elev och pedagog där eleverna har hög delaktighet. En tydlig koppling till kursplaner, mål och kriterier ska finnas så att samtliga parter kan vara aktiva i
processen med såväl formativ bedömning som IUP. Införande av en lärplattform i förskolan och grundskolan skall vara klart 2014, genomfört på gymnasiet 2010.
• Internet
Internetanvändning ska ses som en naturlig del i undervisningen. För många elever är Internet och sociala medier en resurs de använder dagligen för att kommunicera och söka information men också för mediekonsumtion och publikation. Skolan ska möta eleverna på denna arena för kommunikation och samarbete med kunskap om säkerhet, etik, lagar och källkritik.
• Digitala läromedel och resurser
Alla barn/elever vid Varas skolor ska ha tillgång till ett varierat utbud av digitala verktyg anpassat efter den enskilde elevens behov och förutsättningar. Detta kan omfatta olika programvaror som ordbehandling och bildredigering, programvaror för musik- och bildproduktion och publicering, interaktiva lärobjekt, multimediaresurser, lärspel och specialpedagogiska hjälpmedel.
Alla rum i skolan är rum för lärande. Det betyder att alla rum ska utrustas med lämplig infrastruktur som stöd för IK-lösningar (t ex trådlösa nätverk och internetåtkomst) och utrustning som stödjer olika former av lärande och skapande. Här nedan följer en rekommendation för vilken digital utrustning som bör finnas.
IT-verktyg
Personal i förskolan/fritidshem: En dator/pedagog. Genomförs 2014.
Personal i förskoleklass, grundskolan, gymnasiet och grundsärskolan: En dator per pedagog. Genomfört 2013.
Förskolan: Minst tre digitalt verktyg/avdelning (läsplatta, tablet-PC, dator eller liknande) genomförs 2016.
Förskoleklass: Minst tre digitalt verktyg/klass (läsplatta, tablet-PC, dator eller liknande). Genomförs 2016.
Skolår 1-3: Ett digitalt verktyg/elev (läsplatta, tablet-PC, dator eller liknande), Alla barn/elever och pedagoger har tillgång till teknisk utrustning med relevanta, pedagogiska läromedel och programvaror som passar verksamheten
4-9 skolorna: Pilotprojekt med 1-1 för delar av verksamheten under vårterminen 2015.
Ett digitalt verktyg/elev genomförs höstterminen 2015.
Särskolan: Ett digitalt verktyg/elev (läsplatta, tablet-PC eller liknande), Genomförs 2015.
Gymnasiet: Ett digitalt verktyg/elev, genomfört 2012.
Barn i behov av särskilt stöd (specialpedagogbedömning) har tillgång till eget IT verktyg, genomfört 2011.
IT verktygs livslängd planeras till max 4 år och behöver därför kontinuerligt uppdateras.
Övriga kommunikationsverktyg
Alla elever och barn ska i sin dagliga verksamhet ha tillgång till utrustning med modern teknik för ljud och projektion av bilder och filmer.
Alla förskolor och skolor är utrustade med trådlösa nät. Kapaciteten måste utökas i takt med en-till-en satsningen.
Interaktiva skrivtavlor finns tillgängliga på samtliga enheter.
I förskolan/skolan/gymnasiet ska varje elev ha tillgång till en lärplattform för att kunna kommunicera. I vissa delar även föräldrar.
Alla barn/elever använder IT i sitt lärande genom att söka, granska, lagra, producera, redovisa och utbyta information och skapa för att kommunicera, d.v.s. ha den digitala kompetens som stämmer överens med den enskilde individens behov och
förutsättningar.
Följande avsnitt fungerar som ett stöd för skolorna när det gäller att konkretisera digital kompetens. Det är av yttersta vikt att tid finns att lyfta diskussionen kring IT, lärande och kunskapssyn. Konkreta handlingsplaner anpassade efter den egna verksamheten och med koppling till nationella och kommunala styrdokument ska utarbetas på varje enhet.
Digital kompetens finns med som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IT.
Digital kompetens innebär bl.a. förmågan till säker och kritisk användning av
informationssamhällets teknik i såväl skola och arbetsliv som på fritiden. Den underbyggs av grundläggande IT-färdigheter, t.ex. att kunna använda den digitala teknik som finns för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera via olika digitala kommunikationsverktyg. Definitionen information innefattar även konstnärliga uttryck som t ex film, musik och bildkonst för kunskapsbildning.
Varje barn/elev i Vara kommun ska garanteras förutsättningar att erhålla digital kompetens.
Tillgång till lärarkompetens och den tekniska utrustning som behövs ska vara en självklarhet.
Den lokala pedagogiska planeringen bildar grunden för varje förskola och skola i arbetet med digital kompetens.
För att konkretisera arbetet med digital kompetens finns följande rekommendationer från förskola till gymnasieskola och vuxenutbildning.
Grunden för den digitala kompetensen läggs i förskolan och är väsentlig för den samlade måluppfyllelsen i skolan. Stegen i rekommendationerna för de olika skolformerna bygger på varandra.
Förskola
Varje barn har en förmåga att….
• kunna hantera ett enkelt IT-verktyg.
• kunna använda individanpassade pedagogiska program …tillsammans med pedagog…..
• få möjlighet att använda digitalt verktyg för att fotografera, filma och föra över bilder.
• få möjlighet att använda multimedia (bild, ljud och text) i kreativt skapande
• få möjlighet att använda enkla sökstrategier på Internet
Grundskola Förskoleklass-3 Varje elev kan efter skolår 3….
• använda grundläggande ordbehandling
• utnyttja IT-verktygens möjligheter för att nå målen i matematik och svenska.
• använda sökmotorer på Internet
• arbeta med källkritik ,etik och säkerhet och vara medveten om hur texter påverkar mottagaren
• spara arbeten på olika enheter
Grundskola 4-6
Varje elev kan efter skolår 6….
producera skolarbeten i ett ordbehandlingsprogram med bilder och redigera text göra enkla beräkningar i kalkylprogram.
• visa skolarbeten i ett presentationsprogram
• använda Vara skolors lärplattform för kommunikation, publicering och information, samt använda den för formativ bedömning och digital IUP.
• använda digitala verktyg för kreativt skapande
• använda enkla bild- och ljudredigeringsprogram
• hitta relevant information på Internet, jämföra källor och pröva deras trovärdighet
• vara medveten om etik, säkerhet och lagar på Internet
Grundskola 7-9….
Varje elev kan efter skolår 9…
• använda digitala verktyg för att göra beräkningar, presentera och tolka data
• använda olika former av presentationsprogram
• använda digitala verktyg för att redigera fotografier, film och ljud
• sålla i stora informationsmängder
• hantera e-post.
• kritiskt bedöma källors relevans och trovärdighet
• tillämpa och vara insatt i lagar som PUL och Upphovsrättslagen
• publicera, samarbeta och kommunicera på Internet t.ex. via wikis, blogg, chatt och communities
Gymnasieskola Varje elev kan…
* arbeta fördjupat med programvaror relevanta för vald studieinriktning så som textbehandling, layout, grafisk presentation, registerhantering, kalkylering och informationssökning
* tillämpa den digitala teknik som används i arbetslivet för vald studieinriktning
* förstå och använda lämplig digital teknik i en lärsituation
* ha ett fördjupat etiskt och källkritiskt förhållningssätt till Internet
* tillämpa relevanta lagar och regler i den egna digitala produktionen
Särskola
Varje elev kan utefter sina förutsättningar…
• använda ordbehandlingsprogram för att skapa dokument som innehåller formaterad text och bilder
• använda presentationsprogram som stöd för muntlig framställning
• använda bildredigeringsprogram för bearbetning av bilder och vara medveten om frågor gällande
bildmanipulation
• använda Vara skolors lärplattform i tillämpliga delar
Rekommendationer
Följande avsnitt innehåller rekommendationer för användning av IT och beskrivningar av olika ansvarsområden.
Krav för lägsta nivå i användandet av Vara skolors lärplattform:
• Skolledare ska använda lärplattformen som informationskanal gentemot personalen.
• Alla medarbetare ska använda lärplattformen möjligheter för att informera och ta del av den information som publicerats av kollegor, elever, skolledare och IT-samordningen.
• All pedagogisk personal ska använda lärplattformen i sitt pedagogiska arbete med eleverna anpassat
efter elevernas ålder och behov. Den digitala dokumentationen av elevens kunskapsutveckling är en
viktig del av detta arbete.
Rekommendationer för grundläggande IT-kunskaper för personal
Vid nyanställning förutsätts att personen innehar en grundläggande digital kompetens och får vid anställningen en grundläggande introduktion i lärplattformens användning och möjligheter.
För att nå målen måste ytterligare tid till fortbildning i IT erbjudas och genomföras kontinuerligt.
Tydliga planer för detta måste upprättas.
Ansvarsfördelning
För att kunna arbeta framgångsrikt mot mål och vision behövs en väl fungerande organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Samarbete, öppenhet och förståelse för varandras
arbetsuppgifter och de olika verksamheternas behov är några av förutsättningarna för att arbetet
Styrgrupp
En grupp bestående av förvaltningschef, ansvarig för IT grupp samt bildningsnämndens arbetsutskott.
Gruppens ansvar är utvärdering och utveckling av mål och riktlinjer gällande IT-utvecklingen inom bildningsnämnden.
Kommunövergripande funktioner Bilaga 1
IT pedagog
Under uppbyggnadsfasen (3:år) skall IT pedagogen ansvara för att stötta och utmana verksamheterna.
Arbetsbeskrivning
IT-Pedagog
Utvecklar och implementerar datorn som undervisningsverktyg.
Ansvarar för fortbildning av lärare inom datorbaserad undervisning via kurser eller nara samarbete.
Stöttar lärare som vill jobba ämnesövergripande och processinriktat genom att underlatta arbetet och hoja kvalitén på arbetsprocess och bedömning med hjälp av IT.
For diskussioner kring läroplan, kursplaner och betygskriterier med fokus på den roll IT spelar i arbetsprocessen.
Tar fram pedagogisk programvara som ökar kvalitén på undervisningen.
Den huvudsakliga skillnaden mellan IT-ansvarig och IT-pedagog ar IT-pedagogens aktiva roll i den pedagogiska aspekten av datoranvändningen. IT-pedagogen tar en aktiv roll i att underlätta och förbättra undervisningen genom att implementera datorn i både sin egen undervisning och andras.
IT-tekniker
ansvarar för supportverksamhet för de tjänster skolan beställer av dem, t.ex. datorer och program som ligger i plattformen.
De ansvarar också för att utföra de beställningar och stödja de utvecklingsönskemål som kommer från skolan och användarna.
IT-grupp/samordningsgrupp för Varas skolor
består av skolledare, it-tekniker, administratör samt pedagoger som har ett utvecklingsansvar och uppdraget är att:
• sammanställa och arbeta övergripande och har ett uppföljningsansvar för att nå mål och visioner i
IT-strategin för Varas skolor
• stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet i lärplattformen
• omvärldsbevaka när det gäller IT i skolan
• samordna olika nätverk för IT-intresserade i Varas skolverksamhet
• representera skolans IT-behov gentemot andra verksamheter
Lokala funktioner
Enheten ansvarar för att:
utarbeta en lokal konkret handlingsplan för arbetet med IT
utveckla IT pedagogiken i den egna verksamheten och att det avsätts tid och möjligheter till
IT pedagogisk kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner kring användandet av IT
det finns tillgång till en IT ansvarig
IT-ansvariga
Arbetsbeskrivning IT-Ansvarig
Fungerar som en kontaktlänk mellan kommunens IT-avdelning och enheten.
Tar emot felanmälan gällande hård- och mjukvaruproblem på enheten.
Åtgärdar själv alla problem som går att avhjälpa lokalt, samt vidarebefordrar övriga problem
till IT-enhetens servicedesk.
Sprida information
Rekommendationer för lokal handlingsplan – IT
Den lokala handlingsplanen kan med fördel utformas utifrån följande frågeställningar:
• Vilka visioner har vår verksamhet?
• Vilka pedagogiska mål har vi med IT? Var står vi nu och vart vill vi nå?
• Hur ska vi skapa förutsättningar för eleverna att uppnå digital kompetens?
• Vilka pedagogiska och tekniska resurser har vi att tillgå?
• Vilka etappmål är aktuella?
• Vilka investeringar behöver göras?
• Vilken kompetensutveckling behöver vi?
• Vilka ansvarsområden har vi för utvecklingsarbetet?
• Hur samverkar och samarbetar vi med övriga verksamheter i IT-frågor?
Kostnader kopplade till 1-1-datorer och lärplattform i förskolan och grundskolan
Hårdvara
Investeringar Kommentarer
Slag Antal Styckpris Kostnad
Surf/läsplatta 602 4500 2 709 000 kr ca 1/fem elever på förskolan och F-klass, 1:1 i 1-3
Elevdator 971 5000 4 855 000 kr 1-1 årskurs 4-9
Säkerhetsskåp med laddningsmöjligheter 422 1000 422 000 kr Åk 4-6. Engångskostnad år 2016.
Nya accesspunkter 80 10000 800 000 kr
Summa 8 786 000 kr
Årliga utgifter exklusive byte av uttjänt hårdvara
Slag Antal Styckpris Kostnad/år
Nätverksåtkomst 1573 350 550 550 kr
Programlicencer 971 300 291 300 kr
Försäkringar 971 700 679 700 kr
Summa 1 521 550 kr
Permanenta tjänster
Lärplattform
Utbildning
Slag Antal Styckpris Kostnad
Utbildningsdag 6 15000 90 000 kr
Tjänster initialt utöver de permanenta (ca tre terminer)
Typ Antal tj. "Styckpris" Kostnad
Pedagogisk utveckling/användarsupport 1 750000 750 000 kr
Teknisk support/kontakt med leverantörer 0,3 750000 225 000 kr Kommunens samordnare under implementeringsarbetet
Summa 975 000 kr
Permanenta tjänster
Typ Antal tj. "Styckpris" Kostnad/år
Pedagogisk utveckling/användarsupport 1 500000 500 000 kr Förslagsvis 10 användare med 10% var i tjänsten
Sysadmin lärplattform 0,2 500000 100 000 kr
Administrativ resurs 0,2 500000 100 000 kr
Summa 700 000 kr
Årlig kostnad exkl. byte av uttjänt hårdvara 3 221 550 kr
Några räkneexempel på total medelkostnad per år inklusive byte av hårdvara
Medellivslängd på hårdvaran Kostnad/år
3 år 3 6 150 217 kr
4 år 4 5 418 050 kr
5 år 5 4 978 750 kr
6 år 6 4 685 883 kr
