Kompetensbytardagen
AB, Bromma, 2015
Innehåll
1 Inledning . . . . 2
2 Sammanfattning . . . . 3
3 Bakgrund . . . . 4
3 .1 Anledningar till samverkan . . . . 4
3 .2 Vad görs idag . . . . 5
3 .3 Hinder och möjligheter till samverkan . . . . 6
4 Genomförande . . . . 7
4 .1 Syfte . . . . 7
4 .2 Upplägg . . . . 7
4 .3 Deltagare . . . . 8
4 .4 Fördelning av företag . . . . 9
4 .5 Varför vill man vara med? . . . .10
4 .6 Besöket . . . .11
4 .7 Deltagarnas syn på samverkan . . . .13
5 Resultat . . . .15
6 Lärdomar . . . .17
6 .1 Synpunkter från deltagare . . . .18
7 Slutsatser och diskussion . . . .19
Bilaga 1: Inbjudan lärare . . . .21
Bilaga 2: Inbjudan företag . . . .22
Bilaga 3: Stöd och tips . . . .23
Bilaga 4: Förslag på upplägg/schema . . . .24
Bilaga 5: Publicerat i media . . . .25
1 Inledning
Många företag har svårt att hitta personal med rätt kompetens och de tycker inte att skolan lyckas tillräckligt med att förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv.1 Eleverna behöver veta vad som förväntas av dem i arbetslivet, hur olika vägen till ett arbete kan se ut och även få ökad motivation i skolan. Vi tror att en ökad samverkan mellan skola-näringsliv är ett sätt att minska problemen.
Genom att förbättra samverkan mellan näringsliv-skola öppnar vi upp för en dialog och underlättar arbetet med att skapa en skola där eleverna får kunskaper som efter- frågas på arbetsmarknaden. Och i förlängningen säkra kompensförsörjningen och minska arbetslösheten.
Länken mellan företag och elever är just lärarna – så vi skapade kompetensbytar- dagen, en dag där lärare besökte ett företag under en dag.
Citaten är hämtade från telefonintervjuer.
F betyder företag och L är den besökande läraren alternativt SYV (Studie – och yrkesvägledare).
1 Redo för jobbet, Skolans roll för företagens kompetensförsörjning, Olsson, Skälstad; Svenskt Näringsliv 2014
2 Sammanfattning
Lärare i Åtvidaberg och Norrköping fick under hösten 2014 erbjudandet att ”skugga”
en VD, personal-, produktion- eller ekonomichef för en dag. De fick möjlighet att fördjupa sin kunskap om företagarnas villkor, deras roll i samhället och inte minst framtidens kompetensbehov.
Företagen fick en möjlighet att ha en direkt dialog och kontakt med skolan, genom att ta emot en lärare under en dag.
Att delta var frivilligt och i första hand vände vi oss till högstadie- och gymnasielärare.
Besöken skulle ske enskilt på företag i Linköpings och Norrköpings kommun. Före- tagen var medlemmar i Svenskt Näringsliv, från skiftande branscher och samtliga hade mer än 10 anställda.
Svenskt Näringsliv var länken mellan företag och lärare, men deltagarna fick själva komma överens om tid, upplägg och omfattning av besöket. Det flexibla upplägget uppskattades av båda parter eftersom det var lättare att hitta en tid och anpassa dagen efter möjlighet och intresse. De allra flesta tyckte att en heldag behövdes, för att hinna med. Att lärarna gjorde besöken en och en uppskattades också av de flesta, eftersom det blev ett mer personligt möte.
Samtliga var nöjda med besöken och flertalet såg dessutom stora möjligheter till fort- satt samverkan. Vissa av dem gjorde upp konkreta planer direkt. Diskussioner om kompetens och utbildning förekom i samtliga möten. Företagen beskriver att de fick besök av nyfikna och engagerade lärare. Lärarna säger att de fått med sig saker både till eleverna, till skolan som organisation och på ett personligt plan – och att de kände sig väldigt välkomna.
Samtliga deltagare tycker att det behövs mer samverkan och de vill gärna medverka vid liknade besök framöver. Då det gäller samverkan, mellan skolor och företag, kan deltagarna se vissa hinder. För företagens del gäller främst tiden – att den tid de lägger på besök måste tas igen på något sätt. Samtidigt så hindrar detta inte dem att vara med, utan de prioriterar att ta emot besök. Då det gäller lärarna så lyfter de fyra aspekter – som till viss del hänger ihop med varandra: tiden, organisationen (inklusive ledningens inställning), vikarier och transporter.
I flera fall pratar både företagare och lärare om att det behövs en samordnare, för att ge bästa förutsättningar och underlätta ovanstående ”hinder”.
Det är även många lärare som upplever det som svårt att veta var eller till vem de ska ringa. Företagen vittnar om att det sällan eller aldrig är någon från skolan som kon- taktar dem. Det har nu Kompetensbytardagen hjälpt till med – att skapa kontaktytor mellan skola – näringsliv vilket i sin tur öppnar möjligheten för framtida samverkan i form av dialog, besök och möten – och i förlängningen säkra kompetensförsörjningen.
Eleverna är framtidens medarbetare och entreprenörer. Lärarna är de som till stor del ger eleverna bilden av svensk arbetsmarknad, därför är det viktigt att dessa möten sker.
3 Bakgrund
Idén till företagsbesök för lärare föddes under samtal mellan Kerstin Ahlgren, rektor på Bildningscentrum Facetten, Åtvidaberg och Sofie Elmström, Regionchef Svenskt Näringsliv, Linköping. Tanken var att rusta lärarna för att kunna lära ut vad som krävs i näringslivet och även inom entreprenörskap. Eleverna behöver kunskap kring både entreprenörskap och hur arbetsmarknaden ser ut och vad näringslivet förväntar sig av dem. För att nå dit måste vi fördjupa lärarnas kunskaper om arbetsmarknaden.
3.1 Anledningar till samverkan
Vilka studier och undersökningar har då genomförts för att titta på effekter av sam- verkan? Nedanstående fakta gör inte anspråk på att vara varken heltäckande eller en vetenskaplig studie utan är ett axplock av exempel på vad som försiggår runt om i Sverige.
3 .1 .1 Företagens syn
I juni 2014 kom rapporten ”Skolans roll för företagens kompetensförsörjning”.2 Den grundar sig på vad 3600 av Svenskt Näringslivs medlemsföretag anser. Där konstateras det t ex att skolan lyckas väl då det gäller att rusta eleverna i den digitala kompetensen, men att det finns andra brister. De flesta företagen anser bland annat att skolan inte lyckas rusta eleverna för det kommande arbetslivet. Det gäller dels baskunskaper som läsa och skriva men även attityder så som t ex uthållighet, bemötande av kollegor och kunder. I rapporten föreslås en rad åtgärder där bland annat samverkan nämns som en.
I samband med att rapporten släpptes så diskuterades frågan på ett seminarium i Almedalen 2014. Under seminariet konstaterade både politiker och företrädare för arbetsgivarna att det är viktigt att utbildningssystemet bättre matchar företagens behov.3
”En naturlig kontakt mellan skolan och näringslivet är det bästa vi kan ge barnen . Kan jag vara med och berätta om att företagande och entreprenörskap inte är något ouppnåeligt, att alla har möjlighet att påverka sin framtid, då tror jag att vi gör en bra insats, säger Pigge Werkelin .”4
3 .1 .2 Skolans styrdokument
Skolan är uppbyggd kring två läroplaner: LGR11 för grundskolan och GY11 för gymnasieskolan. Kopplade till dessa finns Skolverkets ”Allmänna råd kring studie- och yrkesvägledning”. Dessa råd ska följas om ”skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls”.5
2 Redo för jobbet? Skolans roll för företagens kompetensförsörjning, Olsson, Skälstad, Svenskt näringsliv, 2014
3 http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvalitet-i-grund-och-gymnasiet/skolan-forbereder-inte-elever-for- yrkeslivet_593666.html
4 http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/samverkan_mellan_skola___n_ring/unga-och-nyfikna-pa-entreprenorskap_599391.
html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2014-09-25&utm_campaign=nfskola
5 http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad
I råden trycker man bland annat på att man ska visa på ämnets betydelse och hur kun- skaperna kan användas i bland annat arbetslivet. De talar också om yrkesgrupper och vikten av att samarbeta med arbetsliv och olika branscher. Och man pratar om lärarens roll, inte bara SYV.
”Lärare i alla ämnen kan med sina kunskaper på olika sätt bidra till att ge eleven underlag för väl informerade beslut nu och i framtiden . Det kan till exempel ske genom att i under- visningen visa på vilken betydelse ämnet har och hur kunskaper kan komma till användning i arbets- och samhällslivet . Genom att belysa vilka yrkesgrupper som kan knytas till ämnet eller hur ämnet uttrycks i mer specialiserade områden i högre studier kan eleverna få kun- skaper som bidrar till ett väl underbyggt val . Genom att samverka med bland annat före- trädare för arbetsliv, branscher och utbildning kan lärare i sin undervisning till exempel ta upp sådant som har en tydlig ämneskoppling .”6
I grundskolans läroplan LGR11 uttrycker man ansvaret för de olika yrkeskategorierna i skolan – där alla har ett ansvar för att utveckla kontakter med arbetslivet, men där lärarens roll betonas.
”Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället .”
LGR 11, 2:6
I gymnasieskolans läroplan GY11 pratas i mer allmänna termer, att skolan ska.
”Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildning ens kvalitet .”7
Dock står det under riktlinjer, mer tydligt kring lärarens (personalens) ansvar:
”Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,
• i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv,”8
Samverkan med arbetslivet är alltså ett ansvar som ligger på varje enskild lärare – inte enbart på SYV eller rektor.
3.2 Vad görs idag
Samverkan mellan skola – näringsliv kan ske på många sätt och på många plan. I läro- planerna för skolan finns tydliga direktiv hur man ska arbeta med det i skolan och då med fokus på elever. Ansvaret ligger på både lärare, rektor och SYV.
6 Arbete med studie- och yrkesvägledning, SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD med kommentar. SBN: 978-91-7559-076-9, Skolverket, Stockholm 2013 (sid 27)
7 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket 2011, ISBN: 978-91-38325-94-0
8 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket 2011, ISBN: 978-91-38325-94-0
Men hur arbetar man då med samverkan och kontakter idag? Runt om i landet finns det flera olika insatser och projekt som har genomförts och/eller pågår. De flesta riktar in sig på samverkan generellt, alternativt med elevfokus – och inte direkt på lärarna.
3.3 Hinder och möjligheter till samverkan
I en intervjustudie9 som Teknikdelegationen genomfört 2009 då de tittat på just sam- verkan mellan skola – arbetsliv så har de kommit fram till att förankringen hos båda parter är central. Det behövs också tydlig rollfördelning – vad är näringslivets upp- gift och vad är lärarens. De menar att lärarens uppgift blir att förbereda och följa upp elevaktiviteten vilket ställer höga krav på läraren. Därför är det av största vikt att få lärarna engagerade och bjuda in dessa till inspirationsmöten och fortbildningar. Det gäller också att ha förståelse för skolans vardag med schema och brist på resurser.
Det framkommer också i denna studie vikten av en samordnare som håller ihop akti- viteterna.
I rapporten beskrivs också svårigheterna inom skolan, då det gäller t ex schema och andra resurser:
”För att lärarnas önskemål ska kunna tillgodoses är det viktigt att förstå deras vardag . Skolans värld är ett pussel med schematider och brist på resurser . Det är därför viktigt att projektsamordnarna har god framförhållning och erbjuder kostnadsfria aktiviteter i den mån det är möjligt .”
”Det är viktigt att notera att samverkan fungerar olika bra i olika delar av landet, även inom samma projekt . Detta beror till stor del på olika finansiella förutsättningar .”
Man lyfter således både organisation och ekonomi som eventuella hinder till olika former av samverkan.
Berglund, Holmgren skriver i sin rapport Entreprenörskap & skolan10 om svårigheten att få med lärarna på Hudiksvalls lärarprao.
”Lärarpraon innebär att även lärarna ska besöka företagen och att de sedan ska kunna använda det de varit med om i klassrummet . Företagen beskrivs som villiga att delta, däremot har inte lärarna varit villiga i samma utsträckning .”11
Det nämns ingen orsak, utan är ett konstaterande.
9 Rapport 2009:3 Samverkan mellan skola och arbetsliv – flaskhalsar och framgångsfaktorer. Emilie Hovmöller Eliasson, Stockholm, 2009
10 ENTREPRENÖRSKAP & SKOLAN Vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan? Forum för småföretagsforskning, Berglund, Holmgren, FSF 2007:17, ISBN 91-89301-21-8
11 ENTREPRENÖRSKAP & SKOLAN Vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan? Forum för småföretagsforskning, Berglund, Holmgren, FSF 2007:17, ISBN 91-89301-21-8 (sid 24)
4 Genomförande
Ursprungsidén till Kompetensbytardagen var att låta enbart lärare i SO-ämnen i år 8 samt år 2 på gymnasiet skugga en företagare för en dag (alternativt en personal- eller ekonomichef.) Detta för att kunna få en grund för att lära ut vilka förutsättningar som råder i det privata näringslivet. Efter en del diskuterande beslutades att alla lärare är i behov av detta, men fokus läggs på 7–9 och gymnasielärare i första skedet. Ingen hänsyn till ämnen togs. Besöken var enskilda, och varje besök skulle vara minst en halv dag.
Projektet riktade sig till Norrköpings och Åtvidabergs lärare och vi erbjöd besök på företag i Norrköpings respektive Linköpings kommun. Efter besöken genomfördes djupintervjuer av de medverkande.
4.1 Syfte
Att öka samverkan mellan skola – näringsliv är viktigt ut flera aspekter. Det handlar främst om framtidens kompetensförsörjning – hur kan vi hjälpa ungdomar att utbilda sig inom de områden där det finns ett behov av arbetskraft och på så sätt säkra före- tagens överlevnad och konkurrenskraft. På så sätt kan ungdomsarbetslösheten minska.
I ett kortare perspektiv handlar det om att underlätta för framtida samarbete för den enskilda läraren och dess elever i förlängningen.
Till sist handlar det om att öppna upp en dialog kring kompetensförsörjningen. Vad är det företagen söker? Ämnen och egenskaper? Hur är det med elevernas attityder?
Hur kan vi arbete med dessa?
Endast 12 % av företagen anser att skolan lyckas förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv.12 Var femte rekryteringsförsök misslyckas för företagen – för att de bland annat inte hittar rätt kompetens.13
Med bakgrund av detta vill vi underlätta samverkan mellan skola – näringsliv genom att skapa kontakter mellan lärare och företagare i form av företagsbesök för en dag.
4.2 Upplägg
Vårt mål var att få 30 deltagande pedagoger och lika många företag. Vi valde att bjuda in lärare i Norrköpings och Åtvidabergs kommun. Lärarna från Åtvidaberg skulle besöka Linköpingsföretag, medan lärarna från Norrköping besökte företag i Norrköping.
Deltagandet var frivilligt och inga extra uppgifter knöts till besöket. Om det skedde så var det på uppdrag av rektorn, vilket inte framkommit i samtalen med lärarna.
12 Redo för jobbet? Skolans roll för företagens kompetensförsörjning, Olsson, Skälstad, Svenskt näringsliv, 2014
13 Rekryteringsenkäten 2014, Bättre matchning med inträdesjobb, Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv, 2014
4.3 Deltagare
Totalt anmälde sig 30 lärare, varav det blev 24 som till slut genomförde besöket. Av företagen var det 32 som anmälde sig, varav ett senare hoppade av.
Skälen till att besöken uteblev var bland annat sjukdom, hög arbetsbelastning och i två fall svårt för pedagogen att få tag i företaget och boka mötet.
Se bilaga 1 och 2 för att ta del av inbjudan som skickades ut.
Åtvidaberg
I Åtvidabergs kommun finns enbart två skolor, en hög- och en gymnasieskola. Åtvida- berg har en vana att arbeta med entreprenörskapsfrågor sedan flera år, och de har på olika sätt och i olika omfattning samverkat med näringslivet. Rektor Hans Grimsell (Alléskolan) och rektor på Bildningscentrum Facetten, Kerstin Ahlgren tycker att sam- verkan är viktigt. De önskade att företagen skulle ligga i Linköping för att ytterligare vidga vyerna.
Rektorerna fick mail och samtal om Komptensbytardagen, som de sedan förmedlade till sina lärare. Totalt var det 19 lärare som anmälde sig, och 14 genomförde sitt besök.
Ungefär hälften var från grundskolan. Skolorna är kommunala.
Varje år rankar Svenskt Näringsliv företagsklimatet i landets kommuner. En av frågorna som ingår i rankingen handlar om näringslivets uppfattning om skolans attityder till företagande. Åtvidaberg rankas som nummer 1 – och det sedan 3 år tillbaka.14
Norrköping
I Norrköping har man inte samma tydliga tradition av entreprenörskap och samverkans- frågor. Det finns inte på samma sätt en uttalad linje i frågan. Det finns betydlig fler skolor och det finns både kommunala och privata skolor.
I Norrköping kontaktades de flesta grund- och gymnasieskolorna. Fokus låg på gymnasieskolor och högstadieskolor. Totalt kontaktades 20 skolor varav 6 var gymnasie- skolor. Av de 14 grundskolorna var 5 friskolor. Då vi inte fick tillräckligt med peda- goger bland 7–9 skolorna kontaktades även 6 skolor med elever i mellanstadiet.
Då man mäter företagsklimatet och näringslivets uppfattning om skolans attityder till företagande så rankas Norrköping på plats 219.15
Av alla dessa skolor var det enbart en grundskola som skickade pedagoger och i gymnasiet var det tre olika skolor som pedagoger anmält sig från. Totalt anmälde sig 12 personer, varav 10 genomförde besöket. En av de anmälda som deltog var en SYV (Studie- och yrkesvägledare).
Informationen till skolorna gick i första skedet med ett mail till rektorer och/eller SYV och som sedan följdes upp med telefonsamtal. Den centrala SYV- samordnaren kontaktades särskilt, för att sprida informationen i sitt närverk.
”Tack för att du hörde av dig och jättekul initiativ . Jag har fått två lärare som nappat på erbjudandet och som är intresserade .” (Rektor Norrköping)
14 http://www.foretagsklimat.se/ranking?factor=attitudes_schools&sort=2014
15 http://www.foretagsklimat.se/ranking?factor=attitudes_schools&sort=2014
Företagen
Vi valde att kontakta företag med mellan 10 och 200 anställda. Ca 500 företag i Norrköping och Linköping fick ett mail från oss.
Ett antal svarade spontant i vändande mail att de ville ställa upp. Andra bestämde sig efter ett uppföljande telefonsamtal. Ca 30 företag tackade ja till att ta emot besök. Bara ett fåtal sa aktivt nej. De som sa nej gjorde det oftast pga att de kände att de var för få anställda, eller inte hade möjlighet eller tid att ta emot besök.
Företagen som tog emot besök var av skiftande storlek och karaktär och verksamma både på internationella och lokala marknaden. Det var bland annat industrier, städ- företag, restauranger, transport-, bygg- och återvinningsföretag, veterinärklinik, hotell och försäkringsbolag.
Via de telefonsamtal, som skedde innan besöken, har det även kommit fram vissa negativa erfarenheter av tidigare besök – båda av lärare och elever. En del har erfaren het av ointresserade lärare, elever/praktikanter som inte orkar komma i tid eller t o m somnar på arbetsplatsen. De väljer ändå att ställa upp igen. De som tvekade något tyckte att det kändes bra att det var frivilligt från lärarens sida att delta.
Det fanns även en stor flexibilitet från företagens sida då det gäller t ex tidpunkt för att ta emot besök.
Spontana reaktioner från företagen:
” … Jag fick snabbt svar från vår personalchef som ABSOLUT vill deltaga och ta emot en lärare under en dag i höst . Detta är som sagt viktiga frågor för oss och initiativet mycket bra .”
”Jag är positiv till denna satsning och har stort intresse för kompetensfrågor .”
”Även om vi är ett mindre företag, välkomnar jag ett besök .”
4.4 Fördelning av företag
Varje företag kontaktades personligen över telefon, där de fick chans att ge önskemål kring besöket. Företagen sammanställdes sedan i en översikt med dels kort fakta om företagen (hämtade från deras hemsidor) samt eventuell information om önskemål.
Lärarna fick information via mail med uppmaningen att de skulle önska tre företag, från översiktslistan, som de helst skulle vilja besöka. De fick ca en vecka på sig att svara. Vissa angav endast ett val, andra angav mer än tre. De flesta lärare fick något av sina val. Efter fördelningen meddelades lärarna via telefon vilket företag de fått, samt kontaktuppgifter till respektive kontaktpersonen. De fick, som tidigare nämnts, själva ta kontakt med företaget för att bestämma tid och upplägg.
”… men det som intresserar mig är just mångsidigheten hos ett stort företag, att det finns många olika yrkeskategorier . Så jag antar att det de producerar/säljer är av mindre betydelse för mig som lärare i svenska och engelska .” (Lärare angående om önskemål om företag)
Efter samtalet fick både företag och lärare ett mail, med besöksbekräftelse, samt en PDF med stödpunkter inför besöket (se bilaga 3).
När besöket var genomfört, följdes det upp i form av en telefonintervju på ca 15 min med de som ville. Några fåtal av företagen hade inte möjlighet till uppföljning, trots både telefon- och mailförfrågan.
4.5 Varför vill man vara med?
Samtliga lärare och företag fick frågan om varför de ville vara med och de hade alla olika infallsvinklar även om det finns vissa gemensamma faktorer.
För företagen handlar det ofta om att de behöver arbetskraft och de ser då skolan som en viktig målgrupp. Särskilt industriföretagen lyfter frågan om svårigheten med att hitta rätt kompetens.
”Jag tycker att SYV har dåliga kunskaper . Vi måste få ungdomar intresserade av industrin .” (F)
”Att få utifrån perspektiv, det ger distans till ens egen värld . Mer långsiktigt så handlar det om att få förståelse och intresse för företagens villkor och behov .” (F)
”Att ge olika bilder av företaget . Anställningsbarhet, så som pålitlighet och komma i tid . Förbereda för verkligheten .” (F)
Vissa företag nämner även samhällsansvar som anledning till att de ställer upp.
”Samhällsansvar för utbildningen så den blir så relevant som möjligt . Visa att industrin kan vara intressant som arbetsplats – och det är viktigt på ett lokalt plan .” (F)
”Vi behöver mer kontakt mellan skola – arbetsliv . Vi brukar klaga på att skolan inte vet något om hur det fungerar i verkligheten, och detta är ett sätt att förbättra det .” (F)
Bland lärare handlar det oftast om att ”få se något annat” och att kunna motivera sina elever. Även kopplingar till olika ämnen nämns.
”Jag vill veta vad som pågår och vad som förväntas av eleverna .” (L)
”Jag vill visa elever vad man kan jobba med . Hjälpa dem att hitta drivkraft och motivation .” (L)
”Är så viktigt att visa eleverna vad man kan välja mellan . Vad olika yrken innebär . Vad innebär skiftjobb? Alla kan inte bli vd eller fotbollsproffs och tjäna massor av pengar . Finns det andra vägar? Det är bra för hela samhället att vi gör sådana här saker . Att se att alla behövs .” (L)
”Knyta kontakter med näringslivet . Både vi lärare och eleverna behöver komma ut . Motivationen hos eleverna ökar .” (L)
”Jag har elever på natur- och teknikprogrammet och har behov att koppla ihop med verklig- heten, vilka kunskaper som krävs och anpassa undervisningen efter det .” (L)
Återkommande är eleverna – att de vill förmedla kunskaper till dem.
4 .5 .1 … och varför vill man inte
Vad den enskilda läraren hindras av kan vi inte uttala oss om eftersom vi bara varit i kontakt med de som deltog.
De rektorer och SYV som kontaktades, för att förmedla informationen vidare, angav olika skäl till att inte delta. Ett återkommande svar var vikariefrågan och då rör det sig inte enbart om kostnaden, utan att det rent praktiskt är svårt att få tag i vikarier.
”Skickat som mail till alla och även skrivit ut och lagt i vissa fack . Någon har sagt att man tyckte det var jätteintressant men hur det ska fungera när det inte finns vikarier att få tag på . Vi har haft väldigt många sjuka och inte kunnat lösa lektionerna . Men vi får se .” (Rektor)
”Svårt frigöra lärare så . Tar med informationen men tror inte att någon nappar .” (Rektor)
Många av de tillfrågade verkade inte arbeta aktivt för att få med lärarna utan de sprider endast informationen:
”Jag la ut inbjudan på skolans anslagstavla så att var och en kan anmäla sig själva . Sa bara att jag skulle göra det och att det var ett ypperligt tillfälle att få lite insikt i ett annat yrke .”
(SYV Norrköping)
”Har skickat till SO-lärarna – jag tror att de nappar .” (Rektor)
En annan återkommande anledning var att det inte passade i tid, även om de var positiva i grunden:
”Anledning är att lärarna har hög arbetsbelastning, tack vare arbetet med Matematiklyftet och Synligt lärande .” (Rektor Norrköping)
”Just i höst har lärarna svårt att komma ifrån en dag, men du får gärna återkomma om detta skulle ske vid andra tillfällen .” (Rektor Norrköping)
”Att få information i augusti var lite dumt, för då får vi så otroligt mycket info – tror att inbjudan försvann för en del .” (L)
4.6 Besöket
Huvuddelen av besöken genomfördes under oktober – december 2014. De allra flesta valde att ses en heldag, men ett fåtal har av olika skäl enbart setts 3–4 timmar.
Samtliga deltagare var nöjda med dagen, även om de var nöjda med olika saker. Före- tagen vittnar om att de haft väldigt nyfikna och engagerade lärare på besök. Lärarna berättar att de blivit väl mottagna och känt sig välkomna och fått ta del av verksamheten.
”Jag tyckte att det var givande, liksom alla andra som träffade honom . Han hade ett sådant engagemang och var motiverad .” (F)
”Det blev ett bra möte . Hon var väldig nyfiken .” (F)
”Vi hade många internationella gäster den här dagen och det var extra kul att visa upp en svensk lärare på besök . Det gav ett positivt intryck av den svenska skolan .” (F)
Upplägget var flexibelt vilket innebar att de fick bestämma både omfattning och tid- punkt själva. Detta upplägg uppskattades och några sa att det även var en förutsätt- ning för att dagen skulle kunna genomföras. Även att man besöker företaget enskilt underlättar.
”Bra att det är så flexibelt, att vi bestämde upplägget . Det skapar förutsättningar att kunna ta emot en lärare .” (F)
”Det är ett jättebra upplägg, men nog viktigt att det var får vara flexibelt med tider och omfattning så att det fungerar även för företaget . Det är tufft för företaget att ta emot besök .” (L)
”Det är bra att ses öga mot öga . En och en . Då öppnar man sig mer . Blir ett bättre samtal .” (F)
”Bra att det bara är en lärare, möjligtvis två . (Inte tre – för då blir de en egen grupp) .”(F)
Några av företagen hade planerat dagen i mer detalj, andra hade det mer oplanerat.
Det finns fördelar med båda varianterna.
”Det bästa var att han var så intresserad . Och hade planerat mötet så bra .” (L)
”Jag hade gjort ett schema för att kunna ge en bredare bild av industrin .” (F)
”Han hade gjort ett mycket bra program, jag fick träffa olika personalkategorier, och de var väldigt stolta över sitt arbete . De bjöd på sig själva .” (L)
”Så kul och lyxigt att få komma ut och besöka en annan arbetsplats där besöket är väldigt välplanerat och strukturerat .” (L)
”Att båda vill är viktigt . Att dagen är planerad är viktig . Inte i detalj, men att man har tänkt efter!”(F)
Se bilaga 4 för förslag på schema/upplägg för dagen
Målet var att besöken skulle ske under minst en halv dag. De flesta föredrar en heldag och det anser både de som varit ute halv- eller heldag. Några få, som var en halvdag, angav att de tycker att det räcker med just en halvdag.
”Ett kortare möte var väldigt bra . Kanske också lättare att få lärare att delta om det inte är en hel dag” . (L)
”Det var bra med en heldag . Då hinner man få en ordentlig inblick och uppfatta stämningen på företaget .” (L)
”En halvdag var för lite . Det blev mest information . Jag hade gärna tagit emot en hel dag .” (F)
”Att det är en heldag är jättebra . Då hinner man se ordentligt . Det var ju knappt så den tiden räckte till .” (F)
Att det inte var något för- eller efterarbete var en önskan både från en av rektorerna, men uppskattades även av lärarna. Även att det var frivilligt att delta uppskattades av både lärare och företag.
”Viktigt att man ej behöver dokumentera utan att besöket är i centrum .” (L)
”Frivilligheten är viktig . Och att man är positivt inställd .” (L)
4.7 Deltagarnas syn på samverkan
Flertalet deltagare anser att det sker för lite samverkan och en del anser att det sker mindre samverkan nu jämfört med tidigare. Företagen nämner ofta att de vill men att väldigt få, eller inga skolor hör av sig.
4 .7 .1 Hinder & möjligheter för samverkan enligt deltagarna
Deltagarna fick reflektera kring hinder och förutsättningar kring samverkan. Vad är det som gör att man väljer – eller väljer bort – samverkan. De lärare som deltar har ju på något sätt lyckats med att lösa dessa saker – med eller utan hjälp av ledningen på skolan.
Då det gäller lärarna så lyfts fyra aspekter – som till viss del hänger ihop med varandra:
tiden, organisationen, vikarier och transporter. I flera fall pratar både företagare och lärare även om att det behövs en samordnare.
Det första hindret är tiden – att hitta tid till att komma iväg. Både då det gäller dem själva och eleverna. Tiden hänger också ihop med schema, vikarier och synen på kopplingen till olika ämnen. Även för företagen är tiden en begränsande faktor.
”Jag kommer gärna ut till skolan, och de får gärna komma hit . Det är viktigt . Hinder är tiden . Att jag vek en dag får konsekvenser flera dagar framöver . Jag får nog sitta några kvällar efter detta för att svara på mail etc . Det ringde ju en del under tiden vi träffades . ” (F)
”Det finns ju egentligen ingen tid avsatt för detta – utan det är något som man måste ta sig tid till . Viktigt att ha rimliga förväntningar på mötet pga av det också .” (F)
Det andra hindret eller möjligheten är organisationen: Här nämner de saker som vem som ”täcker upp”, ledningens inställning och stöttning då man ska iväg, om det är en prioriterad fråga och hur löser man schemat etc.
”Schemaläggning . Svårt att vara borta en heldag . Viktigt med en ledning, som vi har, som är tydliga och säger att de löser det – ”åk!” Så man känner att någon annan tar över, att det inte blir mer jobb .” (L)
”Viktigt att ledningen ger riktlinjer för det – så kan jag prioritera det högt . Viktigt också att företagen känner till skolans värld och förutsättningar .” (L)
Den mest vanliga orsaken till att det upplevs som svårt att samverka är vikarier. Den anledningen nämns oftast av Norrköpings rektorer men även som tänkbar orsak då man frågar pedagogerna varför de tror att andra inte samverkar. Det ena är att man inte får ta in vikarier t ex av ekonomiska skäl. Men i de flesta fall verkar det som att det inte finns vikarier att tillgå. Skolan har problem redan vid annan frånvaro t ex vård av barn. Många lektioner blir lärarlösa.
Slutligen nämns transporter som ett problem då det gäller aktiviteter med elever.
Antingen finns det inga pengar till transporter, eller så är det så krångligt och tar mycket tid (att åka kommunalt) att läraren då avstår av den anledningen.
”Att det stör verksamheten, schema och vikarier . Idag har jag löst det själv genom att eleverna arbetar självständigt . Transporten ser jag också som ett hinder .” (L)
”Ett hinder är även bussar – att det är dyrt och krångligt .” (L)
Flera nämner att det behövs en person som är övergripande ansvarig, eftersom varken tid eller kunskap finns att göra det själv.
”Att någon på skolan är det övergripande ansvaret för samverkan . Det är annars mycket som krockar: prov och annat .” (L)
”Det behövs någon som samordnar . Som är länken mellan . Vinningen är ju först på lång sikt – vilket man inte ser direkt – så det är viktigt att också hitta engagerade lärare . Det kräver ett engagemang – vilket kan vara ett hinder . Här är det ingen som hör av sig .” (F)
”Hinder är vi i skolan inte alltid vet VEM man kan åka till .”(L)
”Att få kontakten är också viktigt . En bra kontakt, som jag fått nu .” (L)
”Tiden . Eftersom man inte har tiden så driver man inte frågan själv . Det skulle vara bra med någon som driver frågan .” (L)
4 .7 .2 Synsätt & attityd påverkar
Medan en del enbart ser hinder ser andra enbart möjligheter för egen del. Här är varken tid eller vikarier ett problem.
”Tidsbristen för företaget – svårt då de hart så mycket att göra . Lättare för mig, för jag behöver ju bara en vikarie .” (L)
”Vi på företag har vår roll, skolan sin roll och det gäller att vara ödmjuka inför detta och var- andra . Vi kan olika saker och det behöver vi var ödmjuka inför för att komma framåt .” (F)
”Vi byter med varandra . Vi tycker att det är viktigt att göra sånt här, så då hjälps vi åt i arbetslaget . Nu var det min tur .” (L)
”Det finns ju egentligen ingen tid avsatt för detta – utan det är något som man måste ta sig tid till . Viktigt att ha rimliga förväntningar på mötet pga av det också .” (F)
En aspekt som påverkar är om man ser samverkan/besök som något som är utöver den ordinarie verksamheten, eller om man ser det som det inkluderas i verksamheten.
De som är positiva ser att det hänger ihop. Att det inte är antingen eller – utan i ett sammanhang.
”Många kanske inte kan se nyttan i sitt eget ämne – då vill man inte .” (L)
”Samverkan ger stöd i den vanliga verksamheten .” (L)
5 Resultat
Samtliga deltagare känner att de har fått med sig något tillbaka, vad och i vilken omfattning skiftar.
Lärarna lyfter tre olika områden – och för vissa har de med sig saker på alla dessa tre nivåer, andra bara på ett plan.
För det första ser de en vinst för sin egen del, som en kompetensutveckling. T ex kopp- lingen till sina ämnen, en fördjupning i sitt ämne. Även fördjupade kunskaper kring vad företagen söker och hur det fungerar på ett företag. I något fall har de även fått bekräftelse på att de arbetar med rätt sak – att det är just lärare de vill arbeta som.
”Det bästa var att få med stoffet . Vi ska ju jobba med hållbar utveckling så det passar perfekt .” (L)
En annan nivå är att de tar med sig kunskaper till sina elever. Att de kan berätta om t ex kompetensfrågan, hitta kopplingar som ökar förståelsen och motivationen hos eleverna.
Det har även i vissa fall inneburit planer för studiebesök alternativt att företagen kommer till skolan. En första kontakt har tagits som underlättar för framtida samverkan.
”Jag ska bjuda in företaget till skolan . Eleverna behöver höra om attityder och sociala kompetensen .” (L)
”Det ger så mycket att vara med . Kan koppla det till barnen väldigt konkret . Få inblick i ett företag som man annars inte får . Det ger mer än det tar!” (L)
”Vi ska jobba vidare med företagsbesök för elever” (L)
”Det bästa var kontakten och få inblicken i företaget . Det underlättar för studiebesök senare .” (L)
”Viktigt att visa eleverna vad olika yrken innebär . Och t ex vad är ett skiftjobb?
För – och nackdelar kring det” . (L)
”En konkret sak var viktiga saker som anställd . Att jag kan förmedla det till eleverna . Att det inte bara är ämnen utan saker som UTHÅLLIGHET, och att i arbetslivet är det viktigt att ”ta nya steg” att vara villiga att internutbilda sig . Det ska jag förmedla till eleverna – att även då man jobbar måste man fortsätt att lära sig saker och utveckla sig .”(L)
Det tredje området är att de tar med sig kunskap till skolans organisation/arbetslag.
T ex LEAN16-tänk. De nämner saker som ha tydliga mål, effektivisera, krisplaner och att starta morgonen med stå-möten för att stämma av läget.
”Fick tankar om organisation och ledarskap . Det fick mig att tänka nytt”(L)
”Jag tar med mig hur viktigt det är med en vision . En tydlig vision vad man vill” . (L)
16 LEAN är en utvecklingsstrategi som bland annat handlar om hur man hanterar resurser.
För företagen handlar det mer om ett längre perspektiv. De vill ha arbetskraft som matchar deras verksamhet, de vill att ungdomarna får med sig rätt kompetens och går de utbildningar som behövs och att attityderna blir bättre. Men det nämns också saker som att de själva tvingas reflektera över sin egen verksamhet.
”För oss är det centralt att anställa folk som kan kemi och matematik, och då är det viktigt att få besök av lärare som kan förmedla en positiv bild till sina elever .” (F)
”Det får mig att tänka efter och reflektera kring varför jag gör på ett visst sätt eller inte .” (F)
Att de gjorde besöken en och en uppskattades också av de flesta, eftersom det blev ett mer personligt möte. Det fanns chans till dialog och fördjupning i samtalen.
Samtliga deltagare kan tänka sig att göra om det, och även rekommendera andra att vara med.
6 Lärdomar
Projektet blev mycket väl mottaget, och det fanns en efterfrågan på att samverka mer.
Under projektets gång är det vissa saker som är viktiga att tänka på.
Att få med deltagare
Att få med företagen var inte särskilt svårt och det hade funnits möjlighet att enga- gera fler.
Då det gäller skolorna, så var det skillnad i hur de olika kommunerna hade möjlighet att delta. I Norrköpings kommun var det relativt svårt att få rektorerna att delta i projektet. Vi trodde inte att det skulle vara så svårt att få ihop 15 pedagoger eftersom Norrköpings kommun är så pass stort, men vi hade fel.
Man kan fråga sig om det varit enklare om man hade gått via Utbildningskontoret, så att direktiv hade kommit uppifrån? Men vad hade då hänt med frivilligheten? Den som deltagarna, både företag och lärare, säger är så viktig?
Vi övervägde att besöka skolorna för att ha ett informationsmöte med lärarna, och det kanske hade varit ett sätt att säkra att informationen hade nått just pedagogerna.
Nu vet vi inte om det stannade i ledningsgrupper och rektorers händer. Även om det kan tyckas svårt att få tid att komma och informera skolans personal på en konferens, så hade det troligtvis varit en bra metod, värd att prova.
Vikten av personlig kontakt
Att ha en personlig kontakt med alla deltagare både före och efter var något som prioriterades. Både för att fånga upp synpunkter, men också för att säkerställa att mötet skulle bli bra, genom att ha ett samtal kring mötet.
En del lärare har varit mycket svåra att komma i kontakt med. Trots både mail och telefonmeddelanden och detta trots påminnelser. Hur man kommer åt detta är svårt att säga, men man ska vara medveten om att det tar mer tid i anspråk än man först tror. Dessutom, så skulle det kunna innebära att om man har många deltagare i pro- jektet, så kan vissa falla mellan stolarna, om det krävs påminnelser för att mötet ska bli av.
Vissa kontakter mellan företag och lärare verkar ha skötts med mail, vilket vi inte rekommenderar. Det finns stora fördelar med en personlig dialog innan besöket, vilket vi trodde att vi varit tydliga med, dock inte tillräckligt.
Förväntningar
Vi uppmanade deltagarna att prata om förväntningar med varandra innan mötet skedde. Detta är också något som vissa av företagen spontant nämnt efteråt som viktigt. De nämner särskilt att det är viktigt att har rimliga förväntningar på mötet/
dagen. Att fundera på vad som är praktiskt möjligt.
6.1 Synpunkter från deltagare
Under uppföljningssamtalen kom det fram flera kloka synpunkter. Dels tankar om företagens möjlighet att besöka skolan. Dels om vikarieproblematiken, men också om utvidgning av aktiviteten.
”Om det är problem med vikarier, så kan ju vi från företaget gå in i skolan den dagen . Jag kan t ex ha en lektion i arbetslivskunskap . Medan läraren är på företaget .” (F)
”Kanske kunde det planerats in uppföljning redan från start . Kanske kunde vi från företaget besökt skolan .” (F)
”Att vi från företaget skulle besöka skolan . Det kanske skulle kunnat ingå i uppdraget från början . Så att bytet blir mer ömsesidigt .” (F)
Då de fick reflektera kring upplägget framkom bland annat följande:
”Bifoga schema på hur andra företag lagt upp dagen, som tips .”(F)
”Besök två och två kanske ger mer dynamik ge olika vinklar, men svårare att hitta gemensam tid . En idé att ha en grundskollärare tillsammans med en gymnasielärare så att det sker ett möte även där .”(F)
”Man kan låta eleverna skriva CV och gå på låtsasintervjuer hos oss på företaget .” (F)
”Man skulle även kunna låta eleverna gå på anställningsintervjuer på låtsas – skriva CV och personligt brev . Och träna på det i skolan innan .” (F)
7 Slutsatser och diskussion
Det sker för lite samverkan – det tycker både företag och skola. Det är även svårt att ta första steget till kontakt. Men det finns en vilja hos båda. Det är en bra förutsättning.
Men om nu båda parter vill. Varför blir det då för lite? Uppenbarligen finns det hinder, stora och små, verkliga eller inbillade, som försvårar. Kan vi då göra något för att eliminera några av dem så är det bra. Det blir många positiva effekter av att sam- verka, så därför är det viktigt att vi försöker.
På många skolor är man duktig på att låta eleverna göra studiebesök, låta yrkes- företrädare besöka skolan etc. Men lärarnas möjlighet till egen utveckling verkar inte prioriteras. Lärarna vill men de behöver rätt förutsättningar. Om eleverna ska samverka så behöver lärarna kunskaper för att ta hand om för- och efterarbete.
Ledningens inställning är central. Hur ser de på detta med samverkan? Hur prioriterat är det? Det efterfrågas även någon form av samordning – hur löser man det? Är det den enskilda skolan? Eller någon annan? Men det verkar som att en samordning behövs, i alla fall initialt.
En annan faktor är frivilligheten. Särskilt viktigt är det för de företag som haft dålig erfarenhet av besök tidigare. Då de fick höra att det var frivilligt och att lärarna verk- ligen ville, så sa de ja. Då blir det ett positivt möte, byggt på ömsesidig nyfikenhet. En bra förutsättning för dialog och samtal.
Vi har även noterat att ett flexibelt upplägg verkar vara en förutsättning för att kunna delta i aktiviteter som denna. Att både lärare och företag får vara med efter sina förutsättningar. Det viktiga är att kontakt sker, oavsett på vilket sätt.
Många lärare känner ett stort hinder i att kontakta företag och närsamhälle. Det finns en falsk bild att företag kanske inte vill, kan eller har tid att samverka. Vår erfarenhet säger att det inte stämmer. Företagen kan och vill i de allra flesta fall. Ibland kanske de inte kan ta emot en hel klass – men skicka en mindre grupp elever. Ibland kanske de inte kan ta emot Prao, men ett kortare besök fungerar. Ibland kanske inte tidpunkten fungerar, men ta då reda på när det passar dem bättre. Så det som behövs är att våga ta kontakt. Får man ett nej, försök igen. På ett nytt ställe.
Det är också viktigt att se möjligheterna. Att tänka brett. Om hinder t ex är tiden och transporter då man ska åka med elever, så kan man ju se att hela resan blir ett lärande. Inte bara själva besöket. Inkludera så mycket det går och koppla ihop med läroplan och ämnen. Man skulle t ex kunna tänka så här, då det gäller resan:
Eleverna räknar ut biljettpriser och lär sig läsa tidtabellen. Beräkna tiden för resan.
Under resan möter man många olika yrken – busschaufför, konduktör, den som städar offentliga toaletter, tömmer papperskorgen på hållplatsen … Vad gör de? Hur ser deras vardag ut? Trafikregler. Vad ser vi mer för företag under resan? Varför ligger företagen på den plast de ligger? Är de beroende av hamn, skog, vatten, vägar? Hur ser naturen ut? Vilka logotyper finns det? Varför ser logotyperna ut som de gör?
På så sätt skulle man kunna beröra många ämnen som matematik, samhällskunskap, bild och NO och resan blir inte bara en transportsträcka.
Samverkan behövs mer, och både förutsättningar och attityder är centrala. Samman- fattningsvis:
Företagsbesök för lärare leder till följande saker:
• Skapar en kontakt med näringslivet/närsamhället
• Kontakten kan underlätta för fortsatt samarbete.
• Lärarna får kunskap kring både yrken och företag.
• Lättare att göra ämneskopplingar till ”verkligheten”, som en kompetensutveckling inom sitt ämne
• Förståelse för vad eleverna får uppleva i sina företagsbesök/prao etc.
• Konstandsfri fortbildning
Faktorer som underlättar för samverkan:
• Någon typ av samordnare efterfrågas, både från företagens och lärarnas sida.
Någon som kan initiera kontakten och underlätta i ett första skede.
• Skolledningens attityd och agerande
• Tiden upplevs som är hindrande faktor – det gäller att tillsammans hitta möjligheter
• Transporter (främst då det gäller elevsamverkan). För många lärare är detta ett hinder. Hur kan man underlätta detta?
• Flexibilitet är en förutsättning för båda parter. Både skola och företag har sin verksamhet att ta hänsyn till. Det är bara de själva som kan sätta ramarna.
Kompetensbytardagen
INBJUDAN
- få inblick i ett företag under dag.
Många svenska företag har stora svårigheter att hitta personal med rätt kompetens*. Vad är det för kompetens som efterfrågas idag? Vad behöver dina elever ha med sig? Vad kommer dina elever att mötas av efter utbild- ningen? Vi erbjuder dig att besöka och följa ett företag under en dag. Ta chansen till en annorlunda arbetsdag utanför skolans väggar.
Genom att förbättra samverkan mellan skola- näringsliv öppnar vi upp för en dialog som kan underlätta arbetet med att ge eleverna kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta bidrar i förlängning till att minska arbetslösheten. Därför vill vi ge ett antal lärare möjligheten att besöka en företagare för en dag – där du nu har chans att delta.
Tanken är att du ”skuggar” en VD, personal- eller ekonomichef för en dag. Du är med under hela dagen och får möjlighet att fördjupa och bredda din kunskap om företagarnas villkor, deras roll i samhället och deras kompetensbehov i framtiden. Du har också möjlighet att förmedla hur skolan och utbildningen ser ut idag. Genom denna dag hoppas vi att både lärare och företag ska få större inblick i och förståelse för varandras villkor. Kanske kan ni under dagen hitta möjligheter till fortsatt samarbete mellan din skola och företaget.
Hur går det till?
• Ni anmäler er om ni vill vara med. Besöken kommer att äga rum under oktober till
december. (Besöken är i Norrköping/Linköping)
• Vi kopplar ihop er med en företagare. Vi kommer att kontakta er och ni får ett antal
alternativ att välja bland.
• Ni gör besöket – och inget efterarbete krävs av er mer än att alla kommer att få
en enkät i samband med besöket för att fånga upp synpunkter och tankar. Om du har möjlighet vill vi även göra en kortare intervju med er efter besöket.
Vi hoppas du vill vara med i detta kompetensutbyte. Dina elever är framtidens medarbetare och entreprenörer. Du är en mycket viktig del i detta.
För anmälan och/eller frågor, hör av er till:
Karin Holmqvist, Karin.holmqvist@svensktnaringsliv.se, 0769-43 44 93, senast 15 september.
*Källa:
Redo för jobbet, Skolans roll för företagens kompetensförsörjning, Olsson, Skälstad; Svenskt Näringsliv 2014 http://www.svensktnaringsliv.se/incoming/redo-for-jobbet_593913.html/binary/Redo%20f%C3%B6r%20jobbet-
Svenskt Näringsliv
Postadress: Box 388 581 04 Linköping Besök: Näringslivets Hus, Ågatan 9 Telefon: 013-25 30 00 www.svensktnaringsliv.se/linkoping
Bilaga 1: Inbjudan lärare
Kompetensbytardagen
INBJUDAN
- låt en lärare få inblick i ditt arbete och företag för en dag.
Majoriteten av Sveriges företag anser att skolan inte lyckas förbereda eleverna för deras framtida yrkesliv*. Det gäller både baskunskaper och förmågor som t ex att komma i tid och bemötande. Med andra ord har fler- talet företag stora svårigheter att hitta rätt kompetens. Hur är det för dig?
Vi tror att en ökad samverkan mellan skola - näringsliv är ett sätt att minska problemen, därför vill vi ge ett antal lärare möjligheten att besöka en företagare för en dag – och där behöver vi din hjälp!
Tanken är att de ”skuggar” en VD, personal- eller ekonomichef för en dag. De är med under hela dagen och får möjlighet att fördjupa och bredda sin kunskap om företagarnas villkor, deras roll i samhället och inte minst era kompetensbehov i framtiden. Tag chansen att visa skolan och lärare hur det är på er arbetsplats. Berätta om yrken och arbetsuppgifter på ditt företag och inte minst – berätta om vilken kompetens som just ni efterfrågar.
Hur går det till?
• Ni anger om och när det skulle passa med ett besök.
Besöken sker under oktober – december och tanken är INTE att ni ska ändra något för besökets skull, utan personen i fråga ”skuggar” er under en dag.
• Vi kopplar ihop er med en lärare som vill besöka ett företag för en dag. Målgruppen är
lärare som undervisar åk 7-9 och gymnasiet.
• Om ni har möjlighet vill vi även göra en kort intervju med er efter besöket för att fånga upp tankar och idéer.
Eleverna är framtidens medarbetare och entreprenörer. Lärarna är de som till stor del ger elev- erna bilden av svensk arbetsmarknad, därför är det viktigt att de får göra dessa besök. Vi hoppas att ni vill och har möjlighet att bidra med er kunskap och tid.
Anmälan och/eller frågor, vänligen kontakta:
Karin Holmqvist, Karin.holmqvist@svensktnaringsliv.se, 0769-43 44 93, senast 15 september.
*Källa:
Redo för jobbet, Skolans roll för företagens kompetensförsörjning, Olsson, Skälstad; Svenskt Näringsliv 2014 http://www.svensktnaringsliv.se/incoming/redo-for-jobbet_593913.html/binary/Redo%20f%C3%B6r%20jobbet-
Svenskt Näringsliv
Postadress: Box 388 581 04 Linköping Besök: Näringslivets Hus, Ågatan 9 Telefon: 013-25 30 00 www.svensktnaringsliv.se/linkoping
Bilaga 2: Inbjudan företag
Bilaga 3: Stöd och tips
Stöd & tips
inför kompetensbytardagen
För att mötet ska bli så bra som möjligt vill vi ge lite stöd kring saker att tänka på.
Vissa av sakerna nedan är säkert helt självklara för dig.
Innan besöket:
Läraren ringer och bekräftar mötet - stäm av både tid och plats.
Se till att ange ett telefonnummer som kan användas vid t ex sjukdom
Om du som besökare har möjlighet så läs gärna ”in dig” lite på företaget innan besöket, så kommer du få ut mer av mötet.
Fundera noga igenom vad ni båda vill ha ut av besöket och vad ni vill veta mer om. Ju bättre förberedd du är, desto bättre möte.
Stäm gärna av era förväntningar inför besöket så att ni kan mötas kring dessa.
Praktiska saker att tänka på:
Lunchmöjligheter
Parkeringsmöjligheter
Ramtider för dagen
Kläder & skor – är det något som läraren behöver tänka på?
Under mötet/besöket:
Inledning av dagen: Avsätt gärna tid för inledande samtal och ev. rundvisning.
Stäm gärna av era förväntningar inför dagen.
Avslutande samtal i slutet av dagen. Fånga upp frågor och funderingar. Finns det kanske möjlighet till ett fortsatt samarbete på något sätt? Om ni ska ha fortsatt kontakt, vem tar då ansvar för att samarbetet blir av/ytterligare kontakt tas?
Förslag på samtalsområden som kan beröras under dagen
Företagare/VD: Hur är det att driva företag? Svårigheter? Fördelar?
Annan roll/yrke. Positivt med yrket? Vad är svårt? Utbildning? Väg dit?
Drivkrafter
Vad behöver man vara intresserad av för att trivas med arbetet (Kanske problemlösning, människor, teknik, språk etc)
Finns det fördomar förknippade med arbetsplatsen/yrket?
Vilken kompetens efterfrågas – tänk både ämnen och egenskaper
Utbildningsvägar
Yrkesroller på arbetsplatsen
Ämneskopplingar
Regler kring sociala medier (Jmf skola – arbetsliv)
Strukturer, organisation, arbetstider. ( Tex ledarskap, ekonomi, administration, personal) Lycka till!
Karin Holmqvist, Svenskt Näringsliv
Bilaga 4: Förslag på upplägg/schema
Exempel på två olika schema/program som användes under Kompetensbytardagen hösten 2014
Program/schema 1:
7:30–8:00 Daglig styrning 8:00–9:00 Introduktion, Per 9:00–9:12 Frukost
9:12–10:00 Svarv, Marc 10:00–11:00 Ekonomi, Stefan 11:00–11:30 Produktion 11:30–12:06 Lunch
12:06–13:00 Produktion, 13:00–14:00 Marknad 14:00–14:15 Fika
14:15–15:00 FlerOp, Sonny 15:00–15:30 Summering, Per
Program/Schema 2:
Dagen ska gärna förläggas till en måndag eftersom vi har ledningsmöte då vilket kan ge en god överblick i vilka frågor som vi hanterar.
Inleder kl 8 med en kopp kaffe.
Kl 8:30 har vi operativt morgonmöte
Innan lunch tänker jag att du ska få träffa vår VD och vår HR-chef som kan ge sina respektive perspektiv på vår verksamhet.
Lunchen spenderas med ledningsgänget Efter lunch är det ledningsmöte 13–15
Vi avslutar tillsammans med ”mina” perspektiv ekonomi & marknad. Vi kommer att vara klara ca 16:00 såvida vi inte ”grottar” in oss i något specifikt ämne och tappar bort tiden
Bilaga 5: Publicerat i media
Artiklar:
Under projektet skrevs fyra artiklar om företagsbesöken, som sedan publicerades på hemsidan, samt i Nyhetsbrevet Skola – näringsliv.
• http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/linkoping/omsesidig-nyfikenhet-grund-for- givande-besok_603707.html
• http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/linkoping/vilja-och-drivkraft-ar-en- forutsattning_606250.html
• http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/linkoping/likheter-som-overraskar_607807.html
• http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/linkoping/det-borde-vara-obligatoriskt-for- larare-att-besoka-foretag_605102.html
Media:
Efter projektets gång skrevs externa artiklar av dagstidningarna Corren och Folkbladet, samt att SR Östergötland uppmärksammande projektet med en intervju.
Kompetensbytardagen
AB, Bromma, 2015
