Uppsala universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik Framlagd VT 2020
”Det måste vara minst två svenska damer på pallen när vi jobbar, annars gör vi inte damsprint”
– En kritisk diskursanalys av SVT:s ideologiska liverapportering av internationell längdåkning
Författare: Sanna Larsson och Axel Duberg
Handledare: Martin Landahl
Abstract
The overall aim of this thesis is to analyze the presence of nationalism and patriotism in the live reporting of the 2019–2020 season of the FIS Cross-Country World Cup, reported by the Swedish national public service broadcaster, SVT. Thereby, the following research questions have been constructed:
1. Are patriotism and nationalism to be found in the live reporting by SVT of the 2019–
2020 season of the FIS Cross-Country World Cup?
2. If found, how is it manifested?
The theoretical framework of this thesis consists of banal nationalism, patriotism, framing and us and them theory. The investigation has been limited to studying one of the several disciplines of cross country competitions. The material has been collected through ethnographic observations of the recordings online. For analysis, critical discourse analysis has been applied.
The study shows a strong presence of both banal nationalism and patriotism in the live reporting of SVT. This can be concluded by the identified discursive and social practices in the text, such as discourses regarding justice and Swedish centrism. The results of this thesis are of importance for further comparative research projects of ideological reporting as well for sports media consumers to understand how ideology affects the reporting of a public service broadcaster.
Keywords:
nationalism, patriotism, cross-country skiing, live reporting, SVT
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Problemformulering 4
1.2 Syfte 5
1.3 Frågeställningar 5
1.4 Avgränsningar 5
1.5 Centrala begrepp 5
1.6 Disposition 6
2. Bakgrund 7
2.1 SVT och public service 7
2.2 Vinterstudion och världscupen 8
3. Tidigare forskning 9
3.1 Nationalism in the United States and Canadian primetime broadcast coverage of the
2014 Winter Olympic 9
3.2 Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on
Nationalized Attitudes 10
3.3 Banal Nationalism, Football, and Discourse Community in Africa 11 3.4 China’s Sports Heroes: Nationalism, Patriotism, and Gold Medal 13 3.5 Why does patriotism prevail? Contextual explanations of patriotism across countries 13
3.5.1 Gal Arielys studies koppling till vår studie
14
4. Teorier 16
4.1 Banal nationalism 16
4.2 Nyhetsproduktion och ideologisk kontroll 18
4.3 Framing 20
4.4 Patriotism 21
4.5 Val av källor 21
5. Metod och material 23
5.1 Insamlingsmetod - observation 23
5.2 Material och urval 24
5.3 Genomförande 27
5.4 Bearbetning och analys 27
5.4.1 Analysmodell – Critical Discourse Analysis
27
5.4.2 Bearbetning
29
5.5 Etiska överväganden 30
5.5.1 Transparens och validitet
30
5.5.2 Värderingar och påverkan
31
5.5.3 Lojalitet
32
6. Resultat och analys 34
6.1 Diskursiv praktik: krigslingvistisk diskurs 34
6.2 Diskursiv praktik: nationell gemenskap 36
6.3 Diskursiv praktik: svenskcentrerad diskurs 40
6.4 Diskursiv praktik: rättvisediskurs 42
6.5 Vidare koppling till det teoretiska ramverket 46
7. Avslutande diskussion, slutsatser och framtida forskning 48
Referenser 52
Bilagor 57
Bilaga 1 57
Bilaga 2 66
Bilaga 3 72
Bilaga 4 82
Bilaga 5 86
Bilaga 6 91
Bilaga 7 98
Bilaga 8 105
Bilaga 9 112
Bilaga 10 119
Pressrelease 124
1. Inledning
SVT är världsledande inom sportbevakning och utsågs år 2018 till världens bästa sport-tv-kanal (Dagens Media 2018). Ett av kanalens flaggskepp, vintersportprogrammet Vinterstudion, är en av SVT:s mest uppskattade produktioner. Enligt SVT:s sportchef Åsa Edlund Jönsson uppnår programmet vanligtvis en miljonpublik (Idrottens Affärer 2020). I formatet Vinterstudion sänds bland annat världscupen i längdskidor, där rapportering och livekommentering är ett centralt inslag.
SVT ska vara opartiska och sakliga (SVT 2020). SVT:s eventuella partiskhet i bevakningen av politik granskas återkommande, exempelvis av Institutet för mediestudier (2018). Bevakningen och kommenteringen av sport tycks vara ett undantag från denna granskning. Forskning kring huruvida svensk sportrapportering är ideologiskt påverkad verkar vara ett i jämförelse oupptäckt fält.
I denna studie observeras och analyseras sändningar från världscupen i längdskidor 2019–
2020, för att undersöka förekomsten av nationalism och patriotism i livekommentering och rapportering. Vi ämnar att bidra till att fylla den lucka som tycks finnas inom det journalistiska forskningsfältet samt granskningen av SVT som opartiskt public service-bolag.
1.1 Problemformulering
Det finns flera studier som undersöker, och påvisar, närvaron av patriotism och nationalism i mediers sportbevakning. Många av dem fokuserar på dessa ideologiska strömningar i samband med bevakningen av internationell sport (Angelini m fl 2017). Däremot har få studerat frågan inom skidsport och än mindre har detta undersökts i någon betydande utsträckning i Sverige och i en svensk idrottskontext. Därför är detta relevant att undersöka.
En sådan studie är angelägen eftersom en stor mängd människor följer dessa sändningar. Det
är viktigt att medvetandegöra människor om i vilken utsträckning rapporteringen eventuellt är
ideologisk och i så fall på vilka sätt. Vi vill undersöka om patriotism och nationalism
förekommer i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020, och hur detta i
så fall tar sig uttryck.
1.2 Syfte
Syftet är att undersöka om patriotism och nationalism förekommer i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020, samt att analysera hur det uttrycks i form av ordval, ton och kopplingar till nationen. Här innefattas hur kommentatorer och reportrar talar om de svenska och de utländska idrottarna samt deras nationer.
1.3 Frågeställningar
1. Förekommer patriotism och nationalism i SVT:s liverapportering från världscupen i längdskidor 2019–2020?
2. Hur tar det sig i så fall uttryck?
1.4 Avgränsningar
Granskningen av ideologiernas förekomst i sportrapportering avgränsas i denna studie till enbart längdåkning och en världscupsäsong. Förekomsten av andra ideologier, utöver patriotism och nationalism, granskas inte. Undersökningen innefattar ett public service-bolags (SVT) rapportering, och är inte en komparativ studie mellan olika mediebolag. Vidare undersöks enbart sändningarnas liverapportering.
Uppsatsen huvudområde är journalistik, eftersom den syftar till att granska journalisters gärning. Uppsatsen undersöker varken mediekonsumenternas uppfattning om exempelvis SVT:s varumärke eller hur kommunikation överförs mellan avsändare och mottagare, det vill säga kommentatorer respektive tittare. Därför faller uppsatsen inte inom ramarna för kommunikationsvetenskap.
1.5 Centrala begrepp
Nationalism:
Nationalism är en ideologi som höjer den egna nationens värde och intressen, ofta fram-för
an-dra nationers värde och intressen (Svenska Akademiens Ordböcker 2020a). Definitionen
inkluderar i denna uppsats även den undermedvetna manifestationen av nationsskapande, vilket kallas banal nationalism.
Patriotism:
Den patriotism som åsyftas i denna uppsats är av den moderata sorten och betraktas som en ideologi som innefattar kärlek till det egna landet, nationell stolthet, känsla av personlig identifikation med landet och en särskild angelägenhet för landets välmående (Keller 2016).
Diskurs:
I en mer allmän bemärkelse är diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller vissa delar av världen (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Inom kritisk diskursanalys är diskurser kluster av idéer som kommuniceras i text (Hansen & Machin 2013).
1.6 Disposition
I nästföljande kapitel presenteras bakgrund och tidigare forskning relevant för denna studie.
Kapitlet redogör för forskningsfältets relevans samt för forskning kring banal nationalism i
rapporteringen av internationell sport, patriotism samt idrottens roll i skapandet för
nationsidentiteten. Därefter presenteras det teoretiska ramverk som ligger till grund för
analysen av vårt insamlade material. Vidare presenteras och motiveras val av insamlingsmetod
och analysmodell. I samma kapitel presenteras även urval, genomförande och etiska
överväganden för studien. Därefter presenteras resultat och analys. I detta kapitel förankras
även resultatet till det teoretiska ramverket. Den avslutade delen består av diskussion och
slutsatser som också kopplar an till tidigare forskning. Där ges även förslag till framtida
forskning.
2. Bakgrund
I detta kapitel presenteras väsentlig bakgrundsinformation om SVT och public service, Vinterstudion samt världscupen.
2.1 SVT och public service
Sveriges Television AB inrättades år 1956 efter beslut från riksdagen att införa svenska reguljära tv-sändningar. Hur svensk television skulle finansieras var inför beslutet omtvistat, då det av många ansågs finnas andra ändamål för skattepengarna, men slutligen infördes produktionen med den statsägda brittiska television som modell. SVT skulle dock finansieras av en licensavgift, som AB Radiotjänst fick i uppdrag att konstruera (Thelander 2002).
Finansieringsmodellen medförde stora förväntningar från tittarna på folkbildning, saklighet och objektivitet, vilket uttrycks i termen public service. Detta ser regeringen än idag som ett grundläggande uppdrag för SVT (Kulturdepartementet 2018). Sedan 2019 betalas den tidigare licensavgiften istället via skattsedeln (SVT n.d).
SVT ägs av Förvaltningsstiftelsen. Uppdraget utgår från den grundläggande lagstiftningen för svensk tv och radio i yttrandefrihetsgrundlagen och radio- och tv-lagen (Regeringen: Prop.
2008/09:195). Förvaltningsstiftelsen arbetar också utifrån riksdagens proposition (2008/09:195) där det framhålls:
”Fria och självständiga medier är en förutsättning för den mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning som är av stor betydelse i ett demokratiskt samhälle. Uppdraget för radio och tv i allmänhetens tjänst handlar i vid mening om att självständigt och oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen erbjuda ett programutbud som är tillgängligt för alla, speglar hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre.
Radio och tv i allmänhetens tjänst är därmed av stor vikt för allmänheten.”
(Regeringen: Prop. 2008/09:195)
Därtill ska SVT garantera ett brett utbud av program och tjänster via flera publiceringsformer
samt vara opartiskt och sakligt (SVT 2020).
2.2 Vinterstudion och världscupen
SVT har under lång tid haft rättigheter till och visat vintersport i sina kanaler. Konceptet Vinterstudion har producerats sedan 2007 och är numera ett stående inslag i SVT:s linjära kanaler samt på SVT:s streamingtjänst SVT Play, där sändningar kan ses både live och i efterhand (Svensk mediedatabas n.d). Programmet sänds under vintersportsäsongen och visar både internationella och nationella tävlingar från flera sporter. Sändningarna görs med livekommentering; ofta är det två kommentatorer som guidar tittarna genom sändningarna. På många evenemang har SVT utsända reportrar på plats. Vinterstudion är ett av SVT:s mest populära program och uppnår vanligtvis miljonpublik (Idrottens Affärer 2020).
Med undantag för förinspelade segment, sänds Vinterstudion alltid live. Detta innebär att all kommentering från kommentatorer och reportrar sker direkt från tävlingen, till skillnad från exempelvis ett program där materialet är bearbetat och programledarna utgår från ett färdigskrivet manus, som SVT:s sportprogram Sportspegeln. Uttalanden i livesändningar granskas därför inte av ansvarig utgivare innan de sänds (SVT 2020).
Alla tävlingar som observeras ingår i världscupen. Dessutom ingår vissa av dem i så kallade tourer, som är ett slags cuper inom världscupen. Det finns en totalvärldscup, där poäng från alla tävlingar samlas, samt en sprintvärldscup där enbart poäng från sprinttävlingar räknas.
Åkare som inte tillhör A-landslagstruppen kan tävla i sin klubbdräkt, det vill säga den dräkt
som den åkarens lokala klubb använder. De kan dock enbart tävla förutsatt att tävlingen äger
rum på svensk mark (Aftonbladet 2020).
3. Tidigare forskning
Forskningsläget för studier inom internationell idrott relaterade till nationalism, patriotism och nationsidentitet, består till stor del av forskning kring länders medborgares inställning till nationen, patriotism och nationalism. Många studier undersöker hur konsumenter påverkas av rapporteringen av internationell sport, i relation till nationen och dessa ideologier. Det finns även studier, främst av det kvantitativa slaget, som undersöker närvaron av nationalism och patriotism i den faktiska rapporteringen av internationell sport. Forskningsläget påvisar också att sportrapporting används för skapandet av nya nationer.
Enligt forskningsresultaten vi har tagit del av, visas att det råder konsensus kring att internationell sportrapportering är ideologisk påverkad, och därmed påverkar konsumenters uppfattning om nationalism och patriotism kopplat till sportrapportering och nationen. Ett urval av det rådande forskningsläget ges genom de studier som presenteras nedan. Exemplen består av internationella studier som berör sportrapportering kopplat till nationalism och banal nationalism (se kapitel 4). Därefter presenteras tidigare forskning kring patriotism, och hur det kan kopplas till vår egen studie. Det finns i nuläget inga omfattande studier kring ideologiskt påverkad rapportering av internationell sport i Sverige.
3.1 Nationalism in the United States and Canadian primetime broadcast coverage of the 2014 Winter Olympic
Ett exempel på studie som undersöker närvaron av nationalism och patriotism i mediers
rapportering av internationell sport är studien Nationalism in the United States and Canadian
primetime broadcast coverage of the 2014 Winter Olympics (Angelini m fl 2017). Studien
ämnar att fastställa skillnader i hur två tv-hus, kanadensiska CBC och amerikanska NBC,
bevakar idrotterna från hemlandet respektive från ett annat land under OS i Sotji, Ryssland, år
2014. Den kvantitativa studien analyserar tv-husens egna kommentatorer och reportrars språk
med hjälp av en stor mängd loggare. Loggarna räknar bland annat antalet omnämningar per
idrottare. Dessutom räknas hur idrottarna beskrivs, såsom ålder, kön, etnicitet, nationalitet samt
deras fysiska och psykiska drag. Studien påvisar förekomsten av nationalism på flera sätt. Till
exempel omnämner tv-kanalerna hemlandets idrottare betydligt oftare än andra länders
idrottare. Amerikanska idrottare tar hem 10 % av medaljerna, samtidigt som de får 43,9 % av
alla omnämningar totalt från NBC. Kanadensiska idrottare tar hem 8,5 % av medaljerna och får 48,5 % av alla omnämningar totalt från CBC. (Angelini m fl 2017)
Båda tv-husen reducerade betydelsen av andra länders idrottares insatser. Det framkom även att respektive lands utvalda tv-kanal bland annat kopplar hemlandets idrottares framgång till engagemang och intelligens, medan framgången hos andra länders idrottare i högre utsträckning kopplades till styrka. Studien finner att båda kanalerna bedriver kanadensisk respektive amerikansk nationalism och deltar i skapandet av ”us and them” (Angelini m fl 2017). Vår studie liknar denna då vi också undersöker om och hur dessa ideologier förekommer i mediers rapportering, men som nämnt är studien kvantitativ och metoden skiljer sig således från vår studie.
3.2 Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes
Den amerikanske professorn i journalistik, Dr. Andrew C. Billings, är en framstående forskare inom fältet kring rapportering av sport och hur det kopplas till nationsskapande och nationalism. Tillsammans med forskarna Kenon Brown och Natalie Brown-Devlin publicerade han år 2015 artikeln Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes, där de undersöker amerikanska respondenters upplevda attityder kring patriotism, nationalism, självgodhet och internationalism kopplade till mediekonsumtion av OS i Sotji. I studien definieras begreppen patriotism och nationalism:
”First, patriotism is a concept that focuses more on pride in one's own country without comparison to other aspects. A summary sentence for patriotism would be "my country is good"—similar to a manner in which one believes his child is good without making comparisons to others. Second, nationalism compares the presumed superiority of one's own nation to the inferiority of all other nations. The summary sentence for nationalism would be
’my country is better [than your country]’” (Billings, Brown & Brown-Devlin 2015, s 382).
Studien bygger vidare på Billings, Brown och Brown-Devlins tidigare studie 5,535 Hours of
Impact: Effects of Olympic Media on Nationalism Attitudes (2013). Här visas att den publik
som konsumerade en större del av sändningarna från de olympiska sommarspelen i London år
2012 också var mer sannolika att uppvisa högre nivåer av nationalism, patriotism, självgodhet
och internationalism än de som tittade mindre. Där lyfts också faktumet att det amerikanska laget vann den totala medjalligan som en stark bidragande faktor till att mediekonsumenterna uppvisade högre nivåer av självgodhet efter 17 dagars mediekonsumtion av de olympiska spelen, än vad de påvisade inför spelen (Billings, Brown & Brown-Devlins 2013).
I Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes (Billings, Brown & Brown-Devlins 2015) deltar 525 amerikanska konsumenter i en enkätundersökning kring de OS år 2014. Enkät berör samma fyra begrepp:
patriotism, nationalism, självgodhet och internationalism. Av resultatet kunde Billings, Brown
& Brown-Devlin (2015) dra slutsatsen att:
”People who feel close associations with their country in relation to these four qualities are more likely to seek nationalized content such as the Olympics; those who do not feel the pull of patriotism and other qualities are less likely to find the Olympic telecast appealing”(Billings, Brown & Brown-Devlin 2015, s 393).
Även denna studie visade därmed att ju mer respondenterna konsumerade sändningar från de olympiska spelen, desto högre nivåer av patriotism och nationalism uppvisade dem i sina svar.
(Billings, Brown & Brown-Devlin 2015)
Dessa kvantitativa studier skiljer sig från vår studies syfte då de fokuserar på mediekonsumenternas upplevelse av nationalism och patriotism kopplat till internationell sportrapportering, inte på rapportering och kommentering. De berör också ytterligare två begrepp: självgodhet och internationalism. Studierna är dessutom centrerade kring amerikanska sportkonsumenter och rapporteringen från det amerikanska tv-huset BBC, som förvisso är ett av USA:s största, men till skillnad från SVT inte är har något public service- uppdrag. De ger dock en god inblick i rådande forskningsläge kring nationalism och patriotism kopplat till sportrapportering, och effekterna av ett, av media skapat, ”us and them” gentemot den egna nationen och de konkurrerande länderna.
3.3 Banal Nationalism, Football, and Discourse Community in Africa
Tidigare forskning visar också att sport har kunnat användas effektivt för att skapa en
(2011) studie Banal Nationalism, Football, and Discourse Community in Africa, där hon studerar nationsbygget av ett enat Kamerun kopplat till landets rapportering av fotbolls-VM år 1994. Kamerun befann sig då i ett mycket oroligt politiskt läge. Bland annat fanns en tydlig språklig uppdelning mellan folket och en stark hierarki rådde mellan de olika språkgrupperna, något som ansågs vara en konsekvens av kolonialiseringen.
Under mästerskapet inrättade den kamerunska staten radioprogrammet Bonjour l’Amérique, dit lyssnare kunde ringa in och diskutera landslaget och VM. Syftet var att distrahera befolkningen från det politiska läget. Inför VM fördes dessutom flera statliga kampanjer om landslagets (fabricerade) suveränitet. Trots att Bonjour l’Amérique var statligt kontrollerat, blev det ett medium där den kamerunska befolkningen kunde kommunicera och kritisera staten.
Kritiken förkläddes i metaforer kring fotboll och VM, och radioprogrammet fick en lyssnarskara som inte var en geografiskt begränsad homogen grupp, utan befolkning spridd över hela nationen. (Vidacs 2011)
Vidacs (2011) applicerar Billigs teori om banal nationalism (1995) på hur användningen av gemensamma nationella symboler såsom landets flagga, skapade en enad gemenskap och värdering kring nationen. Nationen, och landslaget i fotboll, var för en stor del av befolkningen tidigare enbart en administrativ indelning. Oavsett resultat från Kameruns spelare, var folket nu ändå enade om att det var landets lag som spelade, och att de oavsett provins eller språk tillhörde detta lands befolkning. Radioprogrammet och statens manifestation av nationssymboler bidrog till att många kamerunier under fotbolls-VM 1994, enades i bilden av Kamerun som en gemensam nation (Vidacs 2011).
Den kamerunska statens upplevda behov av att ena nationen från inhemska oroligheter är ett
behov som inte finns i Sverige i modern tid. Att ha en identitet kopplad till språk eller provins
finns inte heller på samma sätt bland Sveriges befolkning. Studien är dock starkt relevant för
vår studie, då den visar på hur banal nationalism kan manifesteras i olika skeden av byggandet
av en nationsidentitet: i ett tidigt nationsskapande eller som påminnelse i redan etablerade
nationer. Vidacs (2011) fokuserar, liksom vi, på rapporteringens inverkan samt redogör och
exemplifierar för den banala nationalismen och dess påverkan.
3.4 China’s Sports Heroes: Nationalism, Patriotism, and Gold Medal
Det finns även studier som påvisar hur sport kan skapa förtroende för staten genom landets idrottsutövare, som exempelvis i China’s Sports Heroes: Nationalism, Patriotism, and Gold Medal (Zhouxiang & Hong 2019). Här undersöks hur sport har varit en bärande del i att göra Kina mer välkänt, genom att kvalitativt undersöka hur idrottens stjärnor vuxit fram under 1900- talet och fått en ny roll i landet.
Kommunistregimen i Kina har sedan år 1949 främjat idrott och fysisk aktivitet, och konstaterat att elitidrott fungerar väl som en motor för att stärka landets självkänsla. Därför inrättades ett elitidrottsystem för att skapa högpresterande idrottare (Zhouiang & Hong 2019). Landets idrottsstjärnor har haft en betydande roll i att bygga nationen och dess identitet. Studien kommer fram till att deltagandet i internationella idrottstävlingar bland kinesiska idrottare har fungerat som en metod för att Kina ska vara en del av världen; härigenom har dessa idrottare betraktats som nationalhjältar. Det visar sig att nationalism och patriotism spär på den kinesiska befolkningens upplevelse av att idrott återhämtar landets stryka och ger det erkännande (Zhouiang & Hong 2019).
Studien bidrar till vår förståelse om hur sportrapportingen kan skapa en nationsidentitet, vilken redan är befäst i Sverige och svensk sportrapportering. Dock skiljer den sig från vår undersökning då den fokuserar på hur sport utifrån ett historisk perspektiv har använts för att stärka medborgares nationsidentitet.
3.5 Why does patriotism prevail? Contextual explanations of patriotism across countries
Förekomsten av patriotism skiljer sig åt från land till land, vilket visas i Gal Arielys studie Why
does patriotism prevail? Contextual explanations of patriotism across countries (2017), där
data från 93 länder har analyserats. Studien finner att det är högre sannolikhet att medborgare
i mindre utvecklade och mindre globaliserade länder är stolta över sitt land, samt att
medborgare i länder som i högre grad är i religiöst homogena och är mer ekonomiskt ojämlika
tenderar att vara mer patriotiska. Dessutom fann studien att befolkningen i länder som lider av
mellanstatliga konflikter eller terrorism är mer stolta över sitt land. (Gal Ariely 2017)
Enligt studien uppger 42 % av Sveriges befolkning att de är ”väldigt stolta” över sitt land, därav placerar sig Sverige bland de länder där lägst andel av befolkningen känner nationell stolthet.
Sveriges skandinaviska grannar Danmark och Norge placerar sig sju respektive tolv procentenheter högre.
3.5.1 Gal Arielys studies koppling till vår studie
Gal Arielys studie har relevans för vår studie, eftersom vi kan ta hänsyn till de variabler som har använts för att se hur sannolikt det är att Sveriges befolkning är patriotisk. För att mäta grad av globalisering respektive utveckling har studien tillämpat KOF Globalisation Index respektive Human Development Index. KOF-index, framtagen vid universitetet ETH Zurich, mäter de ekonomiska, sociala och politiska dimensionerna av globalisering. De senaste mätningarna är från 2017, där Sveriges index är 90.15. Det gör Sverige till ett av världens mest globaliserade länder (Gygli m fl 2019).
Human Development Index (HDI) mäter graden av utveckling i ett land genom att sammanväga statistik av förväntad livslängd vid födsel, förväntat antal år utbildning, medelvärdet av antalet år utbildning och BNP per capita. Enligt 2019 års index placerar sig Sverige på åttonde plats i världen, med ett indexvärde av 0.937. (United Nations Development Programme, n.d)
Vidare visar studien att ju större ojämställd inkomstspridning ett land har, desto högre nivå av patriotism visar medborgarna. Det framgår inte hur detta har mätts, men en välkänd metod för att jämföra länder på inkomstspridning är ginikoefficienten. Koefficienten tar ett värde mellan 0 och 1, där 0 innebär att alla medborgare i landet tjänar exakt lika mycket och därav råder total ekonomisk jämlikhet, medan 1 innebär total ekonomisk ojämlikhet. Den senaste mätta ginikoefficienten finns från år 2018, där Sveriges koefficient var 0,27. Det är den nionde lägsta i världen (Ekonomifakta 2020).
Religiös homogenitet kan mätas genom att studera religiös fraktionalisering. Alberto Alesina
med flera mätte år 2003 världens länders fraktionalisering i tre aspekter: etnisk, religiös och
lingvistisk. Den visar att Sverige har en relativt låg religiös fraktionalisering, om cirka 0,2 på
en skala från 0 till 1. Det har inte gjorts senare studier av just religiös homogenitet i Sverige,
men statistik från Myndigheten för stöd till trossamfund kan ge en bild av Sveriges religiösa
Den statistiken visar att de flesta trossamfund, förutom Svenska Kyrkan, växer kraftigt i antal bidragsgivande personer (Myndigheten för stöd till trossamfund 2019). Andelen av Sveriges befolkning som är medlem i Svenska Kyrkan har minskat drastiskt de senaste decennierna. År 2003 var siffran 79,6 %, år 2018 ligger den på 57,7 % (Svenska Kyrkan n.d). Sammanvägt tyder detta på att den religiösa homogeniteten i Sverige har minskat sedan år 2003.
Sverige har inte haft mellanstatliga krig på över 200 år. Senaste gången Sverige deltog i ett mellanstatligt krig var år 1814, då fälttåget mot Norge bröt ut (Populär Historia 2017). Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (Krisinformation.se 2019) ligger nivån för terrorhot i Sverige på nivå 3 (förhöjt hot) utifrån en femgradig skala, där 1 är inget hot och 5 mycket högt hot. Landet har länge, i internationell bemärkelse, varit förskonat från terrordåd, fram till år 2017 då fyra människor omkom i en terrorattack på Drottninggatan i Stockholm (SvD 2017).
Ovanstående kan tyda på att Sverige, utifrån resultaten i Gal Arielys studie, har en låg
sannolikhet för att ha en patriotisk befolkning. Det gör det extra intressant att undersöka om
det finns patriotism i landets public service-bolags bevakning av internationell sport.
4. Teorier
Nedan presenteras de teorier som används för att besvara studiens forskningsfrågor. Dessa är Michael Billigs banal nationalism, Teun van Dijks ”us and them” (”oss och dem”) i nyhetsproduktion, Robert M. Entmans framing samt patriotism. Dessa teorier är utvalda som utgångspunkt till studien då de förklarar nationalism, patriotism och hur medierapportering fungerar.
4.1 Banal nationalism
Michael Billig presenterar i Banal Nationalism (1995) sin teori med samma namn. Billig förklarar banal nationalism som det som hjälper att skapa och upprätthålla nationsidentitet.
Det är enligt Billig felaktigt att enbart begränsa begreppet nationalism till en ideologi kopplat till extrema nationalistiska och fascistiska rörelser. Detta eftersom den snäva definitionen inte uppmärksammar oss på den undermedvetna manifestation av nationsskapande som når oss (Billig 1995, s 16). Konsekvensen av en för snäv definition är att vi då inte uppmärksammar och granskar nationalism och nationsbyggandet omkring oss, i avsaknad från extrema rörelser.
Billig anser alltså att det behövs ett namn för ”[...] the ideological habits which enable the established nations of the West to be reproduced” (Billig, 1995, s 6), för om dessa fenomen inte särskiljs från den extrema nationalismen, uppmärksammas de inte som problem. Därmed introducerar han termen banal nationalism, och är tydlig med att ”banal” i sammanhanget inte innebär att den är oskyldig. Banal nationalism innebär den ständiga påminnelsen, genom nationssymboler, om den konstruerade nationsidentiteten.
Billig menar att nationalism både i populärkultur och inom akademin är ”[...] associated with those who struggle to create new states or with extreme right-wing politics” (Billig 1995, s 5).
Han menar att det finns en missuppfattning kring hur ordet nationalism ska användas.
Billig (1995) hävdar att nationalism ofta enbart syftar på nationalism utanför västvärlden. I
Västeuropa beskrivs nationalism som något som finns i länder i periferin, så som i Moldavien
och Ukraina. Han menar att det västerländska perspektivet på nationalism förbiser
nationalismen i västländer. Billig hävdar att nationalism inte bör begränsas till länder i
periferin. Han menar att alla länder, även väststater som USA, Storbritannien och Frankrike,
dagligen reproduceras som nationer och dess befolkning som medborgare av nationen. Ett komplext system av ideologiska åsikter, antaganden, vanor och praktiker måste samtidigt reproduceras på ett banalt och vardagligt sätt. (Billig 1995)
Utgångspunkten i teorin är att nationer, nationalitet och nationsidentitet är något konstruerat, inte något naturligt. Därmed anser Billig också att banal nationalism inte kan appliceras teoretiskt och metodologiskt på en studie utan den nyss nämnda kritiska utgångspunkten (Billig 1995, ss 7–9).
Nationsidentitet kommer inte som en naturlig följd av landsgränser eller efter ett aktivt sökande från individen. Billig (1995) menar istället att identiteten genom banal nationalism redan existerar, eftersom det manifesteras för oss som naturligt. Ett exempel är så kallade nationssymboler, det vill säga sådant som nationalsånger, mynt och flaggor. Eftersom vi inte definierar det som nationalism, ifrågasätter vi inte att nationalsången spelas för oss vid exempelvis vinster i sport, och hur vi då konstruerar en positiv nationsidentitet kopplad till detta.
Billig gör också en skillnad mellan waved och unwaved flags. Den flagga som aktivt viftas av en publik är ett medvetet val, även om den konstruerade kopplingen mellan symbolen och nationsidentiteten inte ifrågasätts: ”The constant flagging ensure that, whatever else is forgotten in a world of information overload, we do not forget our homelands. The plebiscite whether through habitual deixis or sporting cheers, reproduces the nation-state” (Billig 1995, s 127). Den stilla flaggan, som en självklart del utanför myndighetsbyggnader och liknande, fungerar som en konstant, för oss omedveten, påminnelse om identiteten.
Nationsidentitet är beroende av samspelet mellan att vi är medvetna om den, och att den verkar så naturlig att vi glömmer ifrågasätta den. Vid konsumtion av sport eller när en politiker talar om ”nationen” förväntas individen alltså redan veta vilken nation denna identifierar sig med.
Nationsidentet är inte något som uppstår vid en kris i sig, så som vid förklarandet av ett krig, utan det som upprätthållit den identitet vi därmed redan har att känna tillhörighet till när krisen uppkommer. Individen fostras till att anse att nationens välbefinnande är viktigare än individens. Exempelvis uppfattas att en nation ska vara självständig och mäktig som viktigare än de liv som förloras i kriget för detta. (Billig 1995)
Billig beskriver sport som en ovanligt tydlig typ av medierapportering när det kommer till
sportsidor och publiken förväntas få större glädje av när den egna nationen vinner i internationella tävlingar än vinster i inhemska tävlingar (Billig 1995, s 125–127). Det är vanligtvis en självklarhet att i första hand heja på den nation vi identifierar oss med, och att reportrar och kommentatorer ska göra det samma. När lag eller enskilda individer vunnit så rapporteras att nationen, eller ”vi” har vunnit, och individerna blir nationshjältar. Andra länder och dess atleter tillåts också att kritiseras på ett, jämfört med annan medierapportering, främmande sätt. Billig (1995) menar att denna manifestation av nationen, kopplat till positiva företeelser, alltså manifesterar vår nationsidentitet och därmed också tillåter den verka i andra sammanhang.
Billig ser också en koppling mellan sport och krig då vardera händelseförloppet utgår från en kamp mellan, i detta fall, nationer. Detta bidrar i sig till vad som förefaller vara ett naturligt ”us and them” (Billig 1995, ss 117–127). Enligt Billig förväntar sig också mediekonsumenter därmed mer information om den egna nationen, och vill att rapporteringen ska ske i kontrast till de andra nationernas idrottsliga prestationer (Billig 1995, ss 125–127).
Många teorier kring nationalism utgår från den snäva definitionen av sådan som något extremt.
Därför tenderar både teoretiker och läsaren att distansera sig från ideologin, eftersom de inte anser sig själva vara en del av den. Därmed är vi i denna studie medvetna om att vi inte heller kan studera nationalism från ett utifrånperspektiv, eftersom vi enligt Billig också lever i det själva (1995, s 37). Tolkningen av det material vi studerar är också färgat av språket vi talar och förstår, vilket enligt Billig också är en konstruktion.
Det som individen inte medvetet identifierar som nationalism eller påverkan av nationsidentiteten, utan uttryck av banal nationalism som flaggor och nationalsång, används alltså både omedvetet och medvetet av exempelvis staten för att skapa en samhörighet.
4.2 Nyhetsproduktion och ideologisk kontroll
Teun A. van Dijk (2009) menar att det inte funnits någon detaljerad teori, varken diskursiv eller sociokognitiv, som förklarar hur ideologi kontrollerar processerna inom all nyhetsproduktion, från bevakningen av mellanstatliga konflikter till internationella sportevenemang. Därför fokuserar van Dijk på ideologiskt kontrollerade nyhetsstrukturer i generella termer.
Internationella studier kring rasism och massmedia visar att massmedia snarare bidrar till än
löser frågan om rasism. Enligt van Dijk gäller detta oavsett land, tidning och tid. De ideologiska influenser som rasism haft på nyhetsproduktion summerar van Dijk i tolv kategorier, genom att hänvisa till en rad forskares studier. Ett par av kategorierna är: nyhetsvärdering, källor, urval, betydelse, format och ordning, aktör- och händelsebeskrivning, stil och retorik (van Dijk 2009). Genom de exempel som van Dijk delger förstås hur han definierar ideologin rasism.
Nyhetsvärdet ses som högre när det rapporteras om händelser som handlar om eller som berör
”vårt folk”, även i de fall där ”vårt folk” geografiskt sett är längre bort än ”dem”. Dåliga ageranden av ”dem”, speciellt dåliga ageranden riktade mot ”oss”, får en mer betydande roll än när det omvända skett. (van Dijk 2009)
Medias porträttering av ”dem” består ofta av de människor som inte delar kultur, språk eller nationstillhörighet med ”oss” (van Dijk 2009). Då får ”vi” symbolisera den egna nationen:
”Journalists often identify not only with a language but also with a nation state, and in nationalist ideologies, the positive self-image is in terms of Us in our country, on the one hand, and Them in (or from) other countries” (van Dijk 2009, s 201).
Det som särskiljer sport från nyhetsproduktion och liknande, är alltså att denna indelning är en självklar utgångspunkt, både i tävlingsformat och i själva rapporteringen. Det handlar alltså
inte enbart om språkbruk som eventuellt tillskriver egenskaper till ”oss” och till ”dem”, utan också utgångspunkten om ”oss” som det positiva och välförtjänta vinnaren, och därmed ”dem”
som den rättmätige förloraren.
När det gäller ämnesval är skillnaden stor mellan ”oss” och ”dem”. Berättelser om ”dem”
begränsar sig till en fåtal ämnen, såsom invandring, medan berättelser om ”oss” täcker en stor variation av ämnen. Vidare framkommer att den språkliga stilen och retoriken som används om
”oss” och ”dem” skiljer sig åt. (van Dijk 2009)
van Dijk kopplar också de rasistiska influenser som studier visar finns i nyhetsproduktion till en annan ideologi: nationalism. Han skriver att journalister identifierar sig med ett språk och en nationalstat. I nationalistisk ideologi är den positiva självbilden ”vi” i vårt land, och ”dem”
är de i eller från andra länder, precis som i rasistisk ideologi. I nationalism är identitet
avgörande och van Dijk menar att identiteten är kopplad till ett komplext system av positiva
karaktärsdrag, bland annat om hur ”vi” är, om vår historia, språk och våra anor samt vårt nationella egenart (van Dijk 2009).
van Dijk menar att nationalism påverkar nyhetsproduktionen, och särskilt när det gäller händelser utomlands. Som exempel nämner han krig, konflikter och internationella tävlingar.
Konflikter bevakas inte av journalister som en ren konflikt, enligt van Dijk. Även här används
”vi” och ”dem”. ”Vi” är de goda och ”de” är de onda som ”vårt” land är i krig med. Det goda, enligt nationalister, är att försvara landet från utländska influenser, både militärt, ekonomiskt och kulturellt. (van Dijk 2009)
van Dijk betonar att nationalistisk bevakning inte enbart gäller krig och konflikt. Han nämner Billigs resonemang kring nationalism och använder det som exempel på nationalism som syns i nyhetsrapporteringen av mer vardagliga händelser. van Dijk skriver att denna nationalism bland annat syns i nyhetsrapporteringen av ”våra” politiker” i internationell politik, såväl som i bevakningen av andra symboler för ”vår nation” eller kultur: skådespelare, artister och författare. Särskild benägen till att bedriva denna sorts nationalistiska bevakning är den av internationell sport. (van Dijk 2009)
4.3 Framing
Teorin om framing är ytterst relevant när det kommer till att studera hur verkligheten beskrivs i medier. Att framea är ”[...] to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text [...]”, (Entman 1993, s 52). Text syftar inte nödvändigtvis på en text i dess vardagliga betydelse; framing kan också ske i muntlig kommunikation. Framing har flera funktioner och ibland kan en mening använda sig av dem alla, ibland används inte en enda i en hel text. Funktionerna är att definiera problem, diagnostisera orsaker, göra moraliska bedömningar och att föreslå åtgärder. Genom att känna till dessa funktioner går det att identifiera frames (Entman 1993).
Entman menar att journalister kan tro sig följa journalistiska principer, såsom objektivitet, men
ändå förhindra mediekonsumenter från att göra en balanserad bedömning av en händelse. Det
blir möjligt genom att förmedla en dominerande frame av en nyhetshändelse. Detta kan ske på
grund av en bristande förståelse för framing hos journalisterna, som gör att de kan manipuleras
till att låta en utomstående part tvinga på sin frame (Entman 1993). När händelser förmedlas
av journalister kan de, precis som Entman skriver, välja ut vissa aspekter av en uppfattad verklighet.
4.4 Patriotism
Ordet patriotism härstammar från grekiskans ord för inföding eller landsman och från latinets patrius vilket betyder faderlig eller fäderneärvd. SAOL definierar ordet som ”fosterlandkärlek”
(Svenska Akademiens Ordböcker 2020).
Forskare inom området skiljer sig åt i hur de definierar begreppet. Filosofiprofessorn Simon Keller redogör för att en del forskare ser patriotism som en mer extrem ideologi vilken kan inbegripa viljan att dö för sitt land och tron att ditt land är bättre än andras, medan det för andra är tillräckligt att att heja på ditt lands fotbollslag (Keller 2016, s 63). Gal Ariely (2017) definierar patriotism som ett uttryck för nationell stolthet. Enligt Igor Primoratz definition av ideologin handlar det om ”love of one’s country, identification with it and a special concern for its well-being and that of patriots” (Keller 2016, s 63) – kärlek för ens land, personlig identifikation med landet och en särskild angelägenhet för dess välmående och dess landsmän (Keller 2016, s 63). Filosofiprofessorn Stephan Nathanson har en liknande definition. Hans definition inkludrar också kärlek för ens land, en känsla av personlig identifikation med landet och en särskild angelägenhet för landets välmående. Dessutom inbegriper hans definition ”[...]
a willingness to sacrifice to promote the country’s good” (Keller 2016, s 63) – en vilja att offra för att främja landets bästa. Nathanson förespråkar en moderat definition av patriotism framför en extrem (Keller 2016, s 63).
Denna studie utgår från den mer moderata tolkningen av patriotism, där extrema inslag som att vilja dö för sitt land och tycka att ens land är bättre än andra inte ingår, utan istället inbegrips begrepp som kärlek för landet, nationell stolthet, känsla av personlig identifikation och en särskild angelägenhet för landets välmående. Det är den moderata tolkningen av patriotism som åsyftas i studien.
4.5 Val av källor
De källor som används i studien består främst av vetenskapliga forskningsartiklar, böcker och
avhandlingar, men även av nyhetsartiklar och statistik från trovärdiga institutioner. Vissa källor
tillhör tidigare kurslitteratur. De vetenskapliga artiklarna är funna genom databaser, som Sage Journal och JSTOR. Efter inläsning av en stor mängd artiklar har vi valt ut de som är av relevans för vår studie, utifrån syfte och centrala begrepp.
.
5. Metod och material
För att undersöka förekomsten av nationalism och patriotism i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020 insamlas materialet genom observation av det befintliga materialet och analyseras genom kritisk diskursanalys
5.1 Insamlingsmetod - observation
Valet av insamlingsmetod baseras på att vår studie inte syftar till att undersöka uppfattningen om, utan förekomsten av ideologier i liverapporteringen. Vi vill alltså inte nå resultat om åsikter och upplevelser från publik eller kommentatorer, där intervju som insamlingsmetod hade varit passande. Enligt Hansen & Machin (2013) lämpar sig dessutom observation som insamlingsmetod för att studera medieproduktion, vilket är vad vi gör. Studiens forskningsstrategi är kvalitativ eftersom den ämnar studera och analysera förekomsten av nationalism och patriotism och hur dessa tar sig uttryck. Studien syftar inte till att mäta frekvensen av exempelvis ett ord, där en forskningsstrategi av kvantitativt slag hade föredragits. Utifrån syftet med studien är det därför just observation som lämpar sig för att kunna besvara forskningsfrågorna.
En vanlig typ av observation inom medieforskning är etnografisk observation. Etnografisk observation utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen, där tolkning är centralt.
Etnografisk observation är alltså enbart observerande, utan också tolkande, då den kännetecknas av forskningsfrågor som ämnar förstå meningsskapande, socialt sammanhang och kultur (Ekström 2018). Eftersom vår studie undersöker förekomsten av nationalism och patriotism, vilka är ideologier som kan forma samhället och dess befolkning, skulle observationen kunna ses som etnografisk. Då observationen dock görs på ett befintligt material och inte på plats där tävlingarna utspelar sig eller i realtid, är insamlingsmetoden inte etnografisk.
Noggranna observationer, anteckningar och transkriptioner av uttalanden och de för syftet
relevanta omgivningarna som visas i livesändningen, resulterar i det insamlade material som
kan analyseras för att besvara studiens syfte. Materialet observeras visserligen i efterhand, men
är identiskt med det som livesänds under tävlingarna, eftersom inga ändringar görs mellan det
som sänds live och som sedan finns tillgängligt på SVT Play. Därför hävdas att observationen
görs av en livesändning.
Observation som insamlingsmetod är ofta deltagande. Då vi observerar redan tillgängligt material på distans, är observationen i denna studie inte det. Därmed vet vi med säkerhet att materialet inte påverkas eller styrs av observationen. Om observationen kan benämnas som dold, då forskningsobjekten inte vet om eller har gett tillåtelse till sin medverkan i studien, är inte helt tydligt. Vi menar att det vi observerar sker i en öppen och offentlig miljö, där alla som medverkar dessutom vet att de filmas och på så sätt kan observeras. Vi som forskare får inte tillgång till något material som inte redan finns tillgängligt och öppet för offentligheten att ta del av. Därför krävs inte de omfattande etiska och juridiska överväganden som dolda observationer annars kräver (Bryman 2018). Då vi inte själva deltar i observationen möjliggörs mer utförliga anteckningar och beskrivningar.
Det spelar en viss roll för analysen vilka tv-bilder som visas i bild i samband med det kommentatorerna fokuserar på för stunden, exempelvis när produktionen väljer att visa nationsflaggor. Det är dock viktigt att poängtera att det är just tv-produktionen och tv- rapporteringen, inte tävlingen i sig, som åsyftas att studeras. Videoformatet är inte det väsentliga i observation och analys, utan kommenteringen, intervjuerna och skeendena i sig.
5.2 Material och urval
Vi har fått tillgång till forskningsfältet och rådande studier rörande banal nationalism och patriotism inom sportrapportering genom att ta del av vetenskapliga artiklar och studier som behandlar ämnet. De som visat relevans för vår studie presenteras under Tidigare forskning (kapitel 3).
Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen består av SVT:s livesändningar från världscupen i längdskidor 2019–2020. Sändningarna visas samtidigt via linjär tv och i streamingformat via SVT Play, där de sedan återfinns i sex månader efter publiceringen. De delar av sändningen som observeras är kommentatorernas yttranden samt de liveintervjuer som sker mellan reportrar och skidåkare.
Av tids- och mättnadsskäl kan vi inte observera, transkribera eller analysera alla tävlingar och
lopp från säsongen av världscupen 2019–2020. Därför görs ett antal avgränsningar inför
observationen. Den första avgränsningen som görs är att välja typ av tävling. I världscupen tävlar skidåkarna i flera olika discipliner: fristil och klassisk stil, stafett, distans och sprint. Vi väljer att fokusera på en av disciplinerna: sprint. Valet har tidsekonomiska skäl: sprint är den kortaste tävlingen, både tids- och distansmässigt. Disciplinen är den mest intensiva och följaktligen förväntas tempot på kommenteringen vara proportionellt mot detta (SVT 2013).
Nästa avgränsning som görs är att begränsa antalet tävlingar. Världscupen 2019–2020 ägde rum på flera orter i världen från november 2019 till mars 2020. Av den totala mängden tävlingar genomfördes elva sprinttävlingar på herr- respektive damsidan (FIS 2020). En enstaka tävling anses utgöra en för liten materialgrund, medan samtliga tjugotvå som genomfördes under säsongen utgör ett alltför omfattande material, med hänsyn till studiens tidsperiod.
De elva sprinttävlingar som genomfördes under världscupsäsongen 2019–2020 numreras från 1–11 i kronologisk ordning. Därefter väljs en siffra slumpmässigt och den utvalda tävlingen observeras. Denna process fortgår till dess att vi kan urskilja tydliga mönster och inga nya faktorer tillkommer. Då anses mättnad vara uppnådd. Mättnad anses uppnådd efter fem tävlingar, det vill säga sammanlagt 30 observerade lopp.
Ytterligare en avgränsning görs för observationen av varje tävling. Att observera alla lopp i en tävling är också det för omfattande. Varje tävling på dam- respektive herrsidan inleds med en prolog, där de 30 åkare som har bäst tid avancerar till kvartsfinaler. Från de fem kvartsfinalerna avancerar de två bästa från varje lopp till semifinalerna, inklusive de två bästa tiderna av dem som inte placerat sig etta eller två i sitt lopp, så kallade ”lucky losers”. Från semifinalerna till finalen avancerar de två främsta i vardera lopp, inklusive två lucky losers (SVT 2013). Att observera prolog, kvartsfinaler, semifinaler och finallopp för varje tävling blir således för omfattande. Dessutom visas inte prologen i samma livesändning som resten av tävlingen.
Vidare förväntas intensiteten och möjlighet att se tendenser i kommentarer och rapporteringar vara högre i ett senare skede av tävlingen. Därför observeras enbart semifinalerna och finalen för varje tävling, totalt sex lopp per tävling.
Sammanfattat görs avgränsningar gällande:
● Vilka delar av Vinterstudions sändningar som observeras
● Vilken disciplin som observeras
● Hur många tävlingar som observeras
● Vilka lopp inom tävlingarna som observeras
De tävlingar som observeras är:
Tävling Källa
Sprint damer i Davos, Schweiz, 14 december 2019.
(Längdskidor: Världscupen 2019a)
Sprint herrar i Davos, Schweiz, 14 december 2019.
(Längdskidor: Världscupen 2019a)
Sprint damer i Planica, Slovenien, 21 december 2019.
(Längdskidor: Världscupen 2019b)
Sprint herrar i Planica, Slovenien, 21 december 2019.
(Längdskidor: Världscupen 2019b)
Tour de Ski med damernas sprint i Lenzerheide, Schweiz, 29 december 2019.
(Längdskidor: Världscupen 2019c)
Tour de Ski med herrarnas sprint i
Lenzerheide, Schweiz, 29 december 2019.
(Längdskidor: Världscupen 2019c)
Sprint klassisk stil, damer i Falun, Sverige, 8 februari 2020.
(Längdskidor: Världscupen 2020b)
Sprint klassisk stil, herrar i Falun, Sverige, 8 februari 2020.
(Längdskidor: Världscupen 2020b)
Sprint fristil, damer i Åre, Sverige, Ski Tour Scandinavia, 18 februari 2020.
(Längdskidor: Världscupen 2020c)
Sprint fristil, herrar i Åre, Sverige, Ski Tour Scandinavia, 18 februari 2020.
(Längdskidor: Världscupen 2020c)
tabell 1.
Både dam- och herrtävlingar observeras under varje tävling. Detta för att eventuellt kunna se skillnader i hur rapporteringen ser ut gällande nationalism och patriotism. Vi vill dock understryka att studien inte är genuskomparativ; syftet är inte att analysera skillnader mellan herr- och damtävlingar.
5.3 Genomförande
När urval och avgränsningar genomförts, inleds undersökningen. Sprintloppen observeras via de sändningar som vid utförandet finns tillgängliga på SVT Play, samtidigt som de transkriberas och antecknas. Då kommentatorerna talar fort pausas sändningarna ofta, ibland med bara några sekunders mellanrum, för att all kommentering och rapportering ska kunna transkriberas. Sändningarna spolas tillbaka och lyssnas om i de fall ett segment missas eller är svårhörbart. Uttalanden av kommentatorer och reportrar markeras i transkriptionerna med hur det sägs. När något sägs med ironi, skrattandes eller med spända käkar, så noteras det i transkriptionerna. Även hur ord uttalas och vilket tempo det sägs i noteras. När en kommentator betonar varje stavelse i ett namn eller uttalar en åkares namn i accelererande ton noteras det i transkriptionerna. Utöver vad som sägs i sändningarna antecknas även vad som är bild, såsom förekomsten av flaggor och andra nationssymboler.
När transkriberingen är genomförd observeras sändningarna ytterligare en gång. Detta görs för att säkerställa att ingenting av relevans missas. Det andra tillfället syftar främst till att notera sådant som kan vara svårare att se vid en första anblick – till exempel hur kameran alternerar mellan att filma en viss skidåkare och en viss del av publiken.
5.4 Bearbetning och analys
Nedan presenteras och motiveras valet av Critical Discourse Analysis som analysmodell.
Därefter redogörs för hur den analytiska bearbetningen av materialet genomförs.
5.4.1 Analysmodell – Critical Discourse Analysis
I kultur- och mediestudier har intresset för att använda kritisk diskursanalys vuxit de senaste
decennierna. Kritisk diskursanalys, hädanefter CDA (Critical Discourse Analysis), kan ses som
en verktygslåda för att analysera skriftligt och muntligt språk. Den växande populariteten
härrör från att CDA möjliggör en förfinad systematisk analys av text och språk, då analysmetoden avslöjar ”[...] ideas, values and opinions in texts and speech that may not necessarily be obvious on first reading, or hearing [...] (Hansen & Machin 2013, s 116). Diskurs är en central term inom CDA. Diskurs är ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther Jørgensen & Phillips 2000)”. Inom CDA är diskurser kluster av idéer som kommuniceras i text (Hansen & Machin 2013).
CDA är kritisk till sin natur och verkar både kritisk mot språk och samhället. Analysmetoden söker efter att vara kritisk mot hur språket används (Hansen & Machin 2013), vilket vi avser att vara i analysen av det insamlade materialet. Därav passar CDA som analysmodell till vår studie. CDA används ofta som analysmodell i studier kring diskriminering, makt och ideologier (Renkema & Schubert 2018) vilket överensstämmer med syftet i vår studie. Förespråkare av CDA hävdar att det är genom detta kritiska perspektiv som social förändring kan ske. CDA, som ibland anklagas för att vara oventenskaplig med anledning av den saknar viss objektivitet som normalt krävs i akademiska ideal, utgår från att ingenting i världen kan representeras neutralt (Hansen & Machin 2013). Vår studie utgår från samma utgångspunkt. Då både insamlingsmetod och CDA är tolkande, och därmed subjektiva, är det objektiva idealet inget som eftersträvas.
Den som anses ha lyckats teoretisera CDA bäst är lingvistikprofessorn Norman Fairclough.
Fairclough har skapat en social teori kring diskurser och bidrar med en ”[...] methodological
blueprint for critical discourse in practice” (Blommaert & Bulcaen 2000, s 448). Fairclough
har skapat en modell som består av tre dimensioner för att analysera diskurs (se Bild 1 för
visualisering). Det är den nära iakttagelsen av textfunktioner som särskiljer CDA från andra
metoder, menar Fairclough. Det är inspirerat av denna modell som vi genomför den kritiska diskursanalysen i denna studie.
Det första steget i modellen är discourse-as-text, hädanefter förkortar vi det till text, vilket innebär lingvistiska funktioner som konkreta exempel av diskurs. Konkret kan denna dimension beröra de val och mönster i som görs i ens vokabulär, såsom vilka metaforer som används och vilka ordval som görs. Det kan även handla om grammatik, språkets sammanhållning och textens struktur. Dessa parametrar analyseras systematiskt. (Blommaert
& Bulcaen 2000)
Det andra steget i CDA är discourse-as-discourse-practice, hädanefter diskursiva praktiker. Här fokuseras på hur diskurser produceras, distribueras och konsumeras i samhället. För att genomföra det andra steget analyseras det som tas ut i första steget med särskild hänsyn till sammanhang, intertextualitet och hur det sägs: eftersom detta sammanför en text med en kontext. Således kan diskursiva praktiker identifieras (Blommaert & Bulcaen 2000).
Presentation av vår analys centrerar kring de diskursiva praktikerna, istället för att presentera de tre stegen separat. Därmed läggs mindre fokus vid de sociolingvistiska aspekternas, jämfört med i Faircloughs modell.
I Faircloughs dimensionella modell är det tredje steget i CDA discourse-as-social-practice, hädanefter sociala praktiker. I det steget analyseras bland annat ideologiska effekter i en diskurs. Vi söker här efter sättet som diskurser skapas, kontextualiseras och upprätthålls i ett samhälle (Blommaert & Bulcaen 2000). Inspirerat av Faircloughs modell identifierar vi sociala praktiker, men presenterar dem i samma stycken vari vi presenterar de diskursiva praktikerna.
5.4.2 Bearbetning
I analysen söker vi efter exempel i transkriptionerna som indikerar en förekomst av nationalism
och patriotism. Det kan handla om specifika ord, meningar eller vad som sägs kopplat vill vad
som visas i bild. Detta identifieras med hjälp av det teoretiska ramverket (se kapitel 4), och
bidrar till ett mönster i materialet som besvarar studiens forskningsfrågor. Direkt i
transkriptionerna görs kommentarer, till exempel att ett ord markeras med tillhörande
kommentar ”metafor”. På detta sätt identifierar vi text. Vi båda går individuellt igenom alla
steg. Vi går igenom i vilket sammanhang och hur text förekommer för att identifiera diskursiva praktiker i transkriptionerna. Text som liknar varandra och fyller liknande funktion grupperas, så att de diskursiva praktikerna blir synliga. När text som enbart förekommer någon enstaka gång och inte liknar någon annan text identifieras, skapas ingen diskursiv praktik eftersom sammanhanget inte blir tillräckligt tydligt, och ett mönster inte kan urskiljas. Genom de diskursiva praktikerna, som motiveras av de exempel i materialet som markerats i analysens första steg, identifieras de sociala praktiker som dessa skapar och upprätthåller.
5.5 Etiska överväganden
I denna studie, liksom i all forskning, krävs etiska överväganden och reflektion kring de etiska svårigheter som kan uppstå. I detta kapitel presenteras de, utifrån Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer, etiska överväganden som har störst relevans i denna studie.
5.5.1 Transparens och validitet
Att tala sanning om sin forskning är en grundpelare för all forskning, oavsett fält och nivå.
Forskning ämnar att bidra till ny kunskap (Vetenskapsrådet 2017). Det handlar till stor del om tydlighet och transparens, och enligt Sohlberg & Sohlberg (2019, s. 276) är idealet att den som läser en studie enkelt ska kunna följa varje steg för att kunna granska slutsatserna kopplat till resultat, metod och syfte. Vi presenterar därför alla steg i undersökningen på ett sammanhängande samt tydligt utformat och formulerat sätt.
Studien medför stora krav på tydlighet och transparens, framför allt eftersom både insamlingsmetod och analys är tolkande och därmed subjektiv (Bryman 2018). Begreppet
”sanning” innebär förvisso i denna kontext inte en objektiv entydig sanning, men vi är också
tydliga i uppsatsen med att vi inte ämnar uppnå en objektiv tolkning. Presentationen av vår
tolkning är tydligt refererat till vilka delar av materialet vi baserar analysen på, och hur vi
använder det teoretiska ramverket i tolkningen. Forskningsfrågorna och syfte är tydligt
kopplade till analysen som tydligt baseras på resultatet av materialinsamlingen. I uppsatsen
bifogas alla transkriberingar från observationerna, så att läsaren själv kan granska det vi
presenterar som resultat. Alla lopp som observerats finns dessutom tillgängligt för alla på SVT
Play under ett halvårs tid från publiceringsdatum (Längdskidor: Världscupen 2020, 2020),
vilket innebär att också grunddata till vårt resultat kan granskas under dessa sex månader.
Transparens och tillgång till materialet underlättar också för andra att följa hur vi har gått tillväga och för att de ska kunna återskapa, replikera, våra resultat. För att kunna replikera krävs validitet, det vill säga huruvida en undersöknings resultat hänger ihop eller inte (Bryman 2018).
Vi eftersträvar inte total extern validitet: att denna studies resultat ska stämma för all liverapportering av internationell sport, men att det ska gälla för SVT:s liverapportering av längdåkning. För att ha extern validitet i detta väljer vi att observera ett större antal lopp och observerar allt som sägs, inte enskilda segment av lopp.
5.5.2 Värderingar och påverkan
