• No results found

FBSKER1STYRELSEN 1988 Nrl-2

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "FBSKER1STYRELSEN 1988 Nrl-2"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

CM

(2)

rfjtv

FBSKER1STYRELSEN 1988 Nrl-2

INFORMATION från

HAVSFISKELABORATORIET Lysekil

Trålfisket efter havskräfta i

Kattegatt och Skagerack

under det senaste årtiondet.

(3)
(4)

TRALFISKET EFTER HAVSKRAFTA I SKAGERRAK OCH KATTEGATT UNDER DET SENASTE ÅRTIONDET

av

Mats Ulmestrand Havsfiskelaboratoriet

Box 4 453 00 Lysekil

INNEHÅLL Sida

Översikt:

Total havskräftfångst i Skagerrak och Kattegatt 2 Svensk havskräftfångst i Skagerrak och Kattegatt 3 Detaljerat:

Skagerrak, havskräftfångst i kräfttrål 7

Skagerrak, havskräftfångst i fisktrål 9

Kattegatt, havskräftfångst i kräfttrål 11

Kattegatt, havskräftfångst i fisktrål 13

FISKERIVERKET

Biblioteket Box 423

401 26 GÖTEBORG

(5)

C2> xpt3

ôfi 023 Tôa as rav

(6)

ÖVERSIKT.

I Skagerrak och Kattegatt fångas havskräfta framför allt av svenska och danska fiskare.

Respektive lands totalfångster av havskräfta från Skagerrak och Kattegatt redovisas för perioden 1960-87 i diagram 1 och 2. De danska fångsterna är större än de svenska i både Skagerrak och Kattegatt. I Skagerrak kan man notera att både det svenska och danska fångstuttaget ökat markant (fördubblats) under 1980-talet. Fångstuttaget i Kattegatt är mera konstant under perioden, men man kan ana en minskning hos det svenska fisket och en ökning hos det danska. I Kattegatt är det danska fångstuttaget 8-9 gånger större än det svenska.

SKAGERRAK

Diagram 1. De svenska och danska fångsterna av havskräfta i Skagerrak under perioden 1960-87 (Data från ICES)

KATTEGATT

H Danska landningar Ü Svenska landningar 2500,

2000

-

Diagram 2. De svenska och danska fångsterna av havskräfta i Kattegatt under perioden 1960-87.

(Data från ICES)

(7)

I den fortsatta delen av rapporten är all data hämtad från fiskeristyrelsens loggbokstatistik, vilken är grundad på det svenska licensierade yrkesfiskets uppgifter. Uppgifterna används huvudsakligen för kontroll av fångstkvoter och som underlag vid undersökningar och utredningar m.m. Loggboksuppgiftema inrapporteras för varje kvadratisk ruta (med sidan 30 sjömil), vilkas läge finns redovisat i karta 1. Rutorna 4455 och 4456 omfattar både Skagerrak och Kattegatt men redovisas av praktiska skäl som tillhörande Skagerrak.

Uppgifterna till denna rapport är huvudsakligen hämtade från trålredskapen

"torskbottentrål" och "bottentrål annat". Torskbottentrål kallas i rapporten för fisktrål och

"bottentrål annat" används huvudsakligen för fångst av havskräfta och kallas i rapporten för kräfttrål. Med fångst menas den av yrkesfiskarna inrapporterade konsumtionsvikten av havskräfta och innefattar alltså ej havskräfta av undermålig storlek som kastats överbord.

Område Illa omfattar Västerhavet (Skagerrak och Kattegatt tillsammans).

De totala svenska licensierade fångsterna av havskräfta (alla redskap) visas i diagram 3.

De ojämförligt största fångsterna tas i Skagerrak och man kan där dessutom notera en kraftig ökning av fångsterna under 1983-84. Fångstökningen kan förklaras av att ansträngningen (antalet tråltimmar) med kräfttrål har ökat markant i hela Skagerrak under perioden. Dessutom har effektiviteten vid trålning ökat under 1980-talet beroende på effektivare trålar och instrument (Sonar m.m.). Diagram 4 visar fångstutvecklingen med kräfttrål under 1978-87 och diagram 6 visar antalet tråltimmar per år för kräfttrål och fisktrål i Skagerrak och Kattegatt. Ökningen skedde också i samband med att trål gränsen flyttades in år 1984, samtidigt som burfisket efter havskräfta böljade utvecklas. Även det danska fisket i Skagerrak har ökat markant under samma period (se diagram 1). I Kattegatt är fisket relativt sett litet och visar en mer konstant trend under perioden.

TON 600

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

H Skagerrak H Kattegatt

IEa

Diagram 3. Det totala licensierade svenska fisket efter havskräfta i Skagerrak och Kattegatt under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

3

(8)

Havskräfta fångas i Skagerrak och Kattegatt med framför allt kräfttrål. I Kattegatt har fångsten av havskräfta med kräfttrål legat relativt konstant under den undersökta perioden. Motsvarande siffror för Skagerrak visar en kraftig ökning (mer än fördubbling) mellan åren 1982 till 1984, och därefter relativt konstant på en hög nivå (diagram 4). Fisktrål används huvudsakligen för torskfiske och är ej riktat mot havskräfta. Bifångstema av havskräfta i detta redskap ger därför en bild av fångst och fångsteffektiviteten utan att fisket flyttas efter havskräftans förekomst. Fångsterna av havskräfta i fisktrål visar en jämn ökning fram till 1985 varefter en minskning har skett (se diagram 5).

900 t

800 ■■

700 -■

600 ■■

500 ■■

400 300--

200

--

100

"

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Skag -o- Katt

nia

Diagram 4. Det licensierade svenska fisket efter havskräfta med kräfttrål i Skagerrak, Kattegatt och totalt (Illa) under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

30- ■

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Skag -o- Katt

nia

Diagram 5. Det licensierade svenska fisket efter havskräfta med fisktrål i Skagerrak, Kattegatt och

totalt (Illa) under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

(9)

Den kraftiga ökningen i fångst av havskräfta med kräfttrål i Skagerrak 1982 till 1984 kan förklaras av en drastisk ökning i antalet tråltimmar under samma period (se diagram 6).

Ansträngningen (antal kräfttråltimmar) i Skagerrak fortsätter dock att öka 1985 till 1987 medan fångsten i kräfttrål motsvarande period har en mer konstant trend. Fångst­

effektiviteten (fångst per ansträngning i kg/tim) för speciell art och redskap används generellt som mått på beståndsstorleken. För havskräfta är inte detta lika giltigt eftersom man vet att många faktorer (såsom ljusintensitet vid bottnen och bottenvattnets syrgashalt m.m.) styr fångstbarheten av havskräfta. I diagram 7 visas fångsteffektiviteten av havskräfta hos kräfttrål och fisktrål för Skagerrak och Kattegatt under 1978-87.

Tusen trål­

timmar .♦--- ♦

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Kräfttrål Skagerrak

■°- Kräfttrål Kattegatt Fisktrål Skagerrak

•o- Fisktrål Kattegatt

Diagram 6. Ansträngningen (i 1000 tråltimmar) inom det licensierade svenska fisket med kräfttrål och fisktrål i respektive Skagerrak och Kattegatt under perioden 1978-87.

(Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

Kg per fisk- trål- timma Kg

per kräft-

trål- timma

'o-o'» Skag

•o- Katt

■ o \<

ma

1978 1981 1984 1987 1981 1984 1987

Diagram 7. Fångst av havskräfta per ansträngning (kg/tim) med kräfttrål (till vänster) och fisktrål (till höger) inom det licensierade svenska fisket i Skagerrak, Kattegatt och totalt (Illa) under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

5

(10)

DETALJERAT.

I detta avsnitt redovisas loggboksuppgifter från respektive ruta i Skagerrak och Kattegatt.

Av praktiska skäl redovisas de sex översta rutorna som Skagerrak och de sex nedersta som Kattegatt (se karta 1). Rutorna 4455 och 4456 redovisas alltså som tillhörande Skagerrak trots att delar av dessa rutor hör till Kattegatt.

Karta 1. Läget på tolv rutor i Skagerrak och Kattegatt. Varje ruta har sidan 30 sjömil.

(11)

Skagerrak, havskräftfångst i kräfttrål.

Observera att skalan på axlama varierar mellan diagrammen (rutorna).

•°- Fångst (kg) Anstr. (tim.)

200000

150000 ■

Ffk|)St 100000

■o- Fångst (kg) Anstr. (tim.) 140000

120000- 100000-

Fångst 80000 ■ (kg) 60000- 40000-

20000-

4656 .T 10000

o/

p a of 8000

1978 1981 1984 1987

0 -l**#*#*#

1978 1981 1984 1987

20000

15000

3500

F,ä"ff 10000

(kg)

350000 300000 250000

: ,--J° k

Fångst 200000 (kg) 150000

100000

-

50000- 0

4556 a J/o-

/

/v-

C

\i

titt—t-

1978 1981 1984 1987

35000 30000 25000

20000

15000

10000

5000 0 1978 1981 1984 1987

Fångst (kg)

Fångst (kg)

250000

200000

-

150000-

100000

50000

0

4456

♦V'S /

/

-I—t—-t" I—t—I—I-

30000 25000

■20000

■■ 15000

■10000

■5000 0 1978 1981 1984 1987

Diagram 8. Fångst av havskräfta med kräfttrål (vänster axel, vita markörer) och ansträngning i tråltimmar med kräfttrål (höger axel, svarta markörer) för sex rutor i Skagerrak (se karta 1 ) under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

7

(12)

465f

Kg per kräft-

trål- timme

1978 1981 1984 1987

465(

455É

Kg per kräft-

trål- timme

1978 1981

445f 445(

Kg per kräft-

trål- timme

1978 1981 1984

Diagram 9. Fångst per ansträngning (kg/tim) av havskräfta med kräfttråi för sex rutor i Skagerrak

(se karta 1) under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

(13)

Skagerrak, havskräftfångst i fisktrål.

•°* Fångst (kg) Anstr. (tim.)

Fångst

(kg) 10000 5000

t 3000

0 1o>#4

1978 1981 1984 1987

Fångst (kg) Anstr. (tim.) 4000

3500 3000 2500 Fångst 2000

1500 1000 500 0 (kg)

4656

♦ 4- ♦ ■*••-^♦'£0 ---1-$3—

1978 1981 1984 1987 500 400 300 200 100 0

30000 4556 25000

20000 r/o ~4

Ffkngst 15000 %

10000

-

5000- 0

1978 1981 1984 1987

Fångst (kg)

T 8000

Fångst (kg)

1978 1981 1984 1987

Diagram 10. Fångst av havskräfta med fisktrål (vänster axel, vita markörer) och ansträngning i tråltimmar med fisktrål (höger axel, svarta markörer) för sex rutor i Skagerrak (se karta 1) under perioden 1978-87.

(Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

9

(14)

Kg per fïsk-

trål- timme

1978 1981 1984 1987

4656

1978 1981 1984 1987

Kg per fisk-

trâl- timme

1978 1981 1984 1987

1978 1981 1984 1987 1978 1981 1984 1987

Diagram 11. Fångst per ansträngning (kg/tim) av havskräfta med Mtrål för sex rutor i Skagenak (se karta 1)

under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

(15)

Kattegatt, havskräftfängst i kräfttrål.

•°* Fångst (kg) Anstr. (tim.)

Fångst (kg)

140000- 120000-

[4356

Å ,

12000

■10000

100000- 'ky>

■8000

80000- P

60000- N V ° \ o ■6000

40000- o •4000

20000- ■2000

0-

--1

.. >

1

>

1

»

I-1.. 1

■0 1978 1981 1984 1987

Fångst (kg) Anstr. (tim.)

Fångst (kg)

25000 20000

-

15000 100004

0

4357

5000

r 3000

1978 1981 1984 1987

25000 t t 2000

4256 20000

-

15000- Fångst

1000

10000

-

5000-

1978 1981 1984 1987

t 7000 4257

,♦•6000 20000

-

9 / • 5000 15000-

■ 4000

■3000 10000

-

■2000 5000-

1978 1981 1984

Fångst (kg)

Diagram 12. Fångst av havskräfta med kräfttrål (vänster axel, vita markörer) och ansträngning i tråltimmar med iSäfttrål (höger axel, svarta markörer) för fem rutor i Kattegatt (se karta 1) under perioden 1978-87.

(Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

11

(16)

4356

timme

1978 1981 1984 1987

4357

1978 1981 1984 1987

4256

timme

1978 1981 1984 1987

4257

1978 1981 1984 1987

Diagram 13. Fångst per ansträngning (kg/tim) av havskräfta med käfitrål för fyra rutor i Kattegatt (se karta 1) under perioden 1978-87. (Data frän Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

[ de sydliga rutorna i Kattegatt är fångst och ansträngning noll eller så små att fångst per

msträngning varierar kraftigt. Dessa rutor har därför ej tagits med.

(17)

Kattegatt, havskräftfänest i fisktrål.

°* Fångst (kg) Anstr. (tim.) Fångst (kg) Anstr. (tim.)

7000 t

6000 50004 Fångst 4000

(kS) 3000

2000-V 1000

0

4357

A

*—---i

\

1978 1981 1984 1987

Fångst (kg)

1978 1981 1984 1987

16000 12000

4257

■10000 12000

-

•8000

8000- •6000

■4000 4000-.

■2000

1978 1981 1984

Fångst (kg)

1000 4157

2000

-

1500-

1000

-

0 4-Oi-Oi-O-rO'rO'

1984 1987

Diagram 14. Fångst av havskräfta med fisktrål (vänster axel, vita markörer) och ansträngning i trål­

timmar med fisktrål (höger axel, svarta markörer) för fem rutor i Kattegatt (se karta l) under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

13

(18)

4356 4357

trål-

timme

1978 1981 1984

.

1987

4256 4257

Kg per fisk- trål- timme

1978 1981 1984 1987 1984 1987

Diagram 15. Fångst per ansträngning (kg/tim) av havskräfta med fisktrål för fyra rutor i Kattegatt (se

karta 1) under perioden 1978-87. (Data från Fiskeristyrelsens loggbokstatistik)

(19)
(20)
(21)

References

Related documents

Fångst per ansträngning (antal) i olika djupintervall för Rätniltjaure... a) Längdviktdiagram för röding Rätniltjaure, övre linjen motsvarar k=l och undre k=0.8.. Tillväxt

Antalet garnad sill per kg var dock större i Kattegatt, 11,3 st (88,5 g/sill} mot 10,6 st (94,3 g/sill) för Skagerrak vilket torde verifiera tidigare påstående om att sil­. len

Om det hade funnits lek- mogna individer i area 2, i ungefär samma omfattning som i de övriga areorna, så skulle denna areas torskar troligen ha en ännu större längd per

Pain Monitoring Device 200 (PMD-200) är en monitor som via en komplex algoritm beräknar Nociception Level index (NoL-index) som ett mått på nociception och skulle kunna vara ett

Här nedan redovisas huggvisa värden för BQI enligt HVMFS 2013:19, antal taxa (S, utom taxa som bör uteslutas enligt föreskriften, dvs icke bottenfauna), total biomassa

Principen är att beräkna medelvärdet av fångsten per ansträngning för varje redskap (för allt svenskt fiske 1997) och multiplicera med antalet ansträngningar som haft

[r]

&#34;big picture&#34; oriented imagination rules symbols and images present and future philosophy &amp; religion. can &#34;get it&#34; (i.e.