ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS
examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11
“TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM BESTÅR, MEN VI SÖKER DEN STAD SOM SKALL KOMMA.” HEBR. 13:14
“TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM BESTÅR, MEN VI SÖKER DEN STAD SOM SKALL KOMMA.” HEBR. 13:14
FÖRORD
Denna rapport är mitt examensarbete på magisterprogrammet i Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona.
Arbetsprocessen har pågått under höstterminen 2004 och vår- terminen 2005. Louise Nyström har varit handledare.
Arbetet handlar om stadsförnyelse. Anledningen till att jag valt detta ämne är att jag finner det mycket intressant, men fram- förallt för att jag ser ett behov av det i många av våra städer. I detta arbete presenterar jag hur en av alla dessa döende stadsde- lar kan återupplivas. Jag hoppas att läsningen även kommer väcka ert intresse för våra städer och deras framtid.
Under arbetets gång har jag erhållit mycket stöd som varit viktigt för slutförandet av denna rapport. Särskilt vill jag tacka min familj och mina vänner, min handledare och alla på Stads- byggnadskontoret i Västerås.
Sebastian Gårdendahl 2005-05-02
INNEHÅLL
DEL 1: INLEDNING 9
1.1. Syfte 11
1.2. Metod 11
1.3. Problemformulering 12
DEL 2: TEORETISK UTGÅNSGSPUNKT 15 2.1. Översiktsplan för Västerås tätort 17
2.1.1. Bakgrund 17
2.1.2. Syfte 17
2.1.3. Mål 17
2.1.4. Inriktning för fortsatt utveckling 18
2.1.5. ÖP om Ängsgärdet 20
2.2. Planeringsstrategier 21
2.2.1. Bygg staden inåt 21
2.2.2. Blanda verksamheter och boende 22
2.2.3. En ny syn på trafiken 23
2.2.4. Stärk grönskans och vattnets roll 27 2.2.5. Utveckla försörjningssystemen 28
DEL 3: ANALYS 31
3.1. Västerås historia 33
3.2. Ängsgärdet igår 33
3.3. Ängsgärdet idag 37
3.3.1. Trafik och kommunikationer 37
3.3.2. Användning 41
3.3.3. Vegetation 44
3.3.4. Bebyggelse 46
3.4. Angränsande stadsdelar 50
3.4.1. Centrala Mälarstranden 50
3.4.2. Centrum/Östermalm 50
3.4.3. Kopparlunden 50
3.4.4. Korsängsgärdet 50
3.4.5. Hemdal 50
3.4.6. Viksäng 52
3.5 Slutsatser av analys 54
3.5.1. Värderos 54
DEL 4: PLANFÖRSLAG 57
4.1. Trafik och Kommunikation 59
4.2. Användning 64
4.3. Vegetation 69
4.4. Bebyggelse 71
4.5. Områdesutbyggnad 76
DEL 5: AVSLUTNING 78
5.1. Slutsatser av planförslag 81
5.2. Sammanfattning 83
Källförteckning 84
9
DEL 1: INLEDNING
DEL 1: INLEDNING
10
1. INLEDNING
1.1 Syfte
Syftet med examensarbetet är att genom en tillämpning av de strategier för ett hållbart stadsbyggande som slås fast i översikt- splanen för Västerås tätort identifiera problem, föreslå lösnin- gar och tillämpa dessa i ett planförslag för en omvandling av Ängsgärdet från en ostrukturerad, förslummad och funktions- separerad del av Västerås stad till en väl fungerande, integrerad, funktionsblandad och hållbar stadsdel.
1.2 Metod
Arbetet med förnyelsen av Ängsgärdet delas in i tre huvuddelar, nämligen Teoretisk utgångspunkt, Analys samt Planförslag.
Västerås stad har formulerat fem planeringsstrategier som ska vara vägledande för fortsatt stadsutveckling. Planeringsstrategi- erna grundar sig på mål för hållbar utveckling för Västerås fort- satta tillväxt. Syftet med dessa strategier är att vara vägledande i planeringsarbetet för att uppnå målen om en hållbar stadsstruk- tur. Dessa strategier ska vara vägledande i hela arbetet med förnyelsen av Ängsgärdet. Rapporten inleds med en redogörelse för innebörden av strategierna.
Utifrån denna kunskap identifieras problem, brister och svagheter men även områdets styrkor och kvaliteter. Identifieringen sker genom grundläggande inventering av stadsdelen i kombination med litteraturstudier. För att kunna påvisa hållbarhet, kvaliteter och brister i området före och efter omvandlingen krävs ett in-
strument. Därför avslutas analysen med en värderos. En värderos är en sorts cirkeldiagram där hållbarhetens fyra olika aspekter enkelt påvisas. Aspekterna i detta fallet är ekonomisk, ekologisk, social och teknisk. Cirkeldiagrammets origo motsvarar värdet noll och dess yttre cirkel ett värde på hundra. Genom att pricka in varje faktors värde på respektive linje och sedan sammanbinda dessa punkter med en linje erhålls en blomsterformad yta i mit- ten. Denna yta, som färgläggs för största möjliga tydlighet, visar måttet av hållbarhet. Viktigt att poängtera är att alla diagrammets värden inte är direkt mätbara. Istället utgörs dessa då av kval- ificerade uppskattningar. Därför påverkas resultatet något av för- fattarens egna värderingar.(Länsstyrelsen i Södermanlands län et al, 2004, s 10, 110) Fördelen med användandet av värderosor är att en jämförelse före och efter stadsförnyelsen enkelt kan göras.
Vidare konkretiseras och visualiseras de annars något abstrakta och svåröverskådliga hållbarhetsaspekterna. Bristerna och skil- lnaderna aspekterna emellan blir ytterst påtagliga i diagrammet.
Planförslaget ska ta fasta på de styrkor som identifieras i ana- lysen och råda bot på de problem som finns idag. Redovisandet av planförslag sker främst med kartor och illustrationer men även beskrivet i ord. För att kontrollera uppfyllandet av hållbarheten i den nya planen ska en värderos användas även här.
DEL 1: INLEDNING
11
1.3 Problemformulering
Följande frågeställningar ligger till grund för inriktningen och utformningen på arbetet:
Kan målen i översiktsplanen uppnås?
Hur kan strategierna i översiktsplanen tillämpas i Ängsgärdet?
Hur ska de negativa effekterna av trafiken begrän- sas?
Viken bebyggelsestruktur är mest lämplig för ett funktionsblandat innehåll?
Hur skall behovet av grönområden och grönstråk tillgodoses?
Hur mycket av dagens byggnadsbestånd kan bev- aras eller återanvändas?
Hur kan barriärerna minskas?
Hur ska bostäder infogas i området?
Vilka verksamheter kan finnas kvar i området?
Vilken sort av verksamheter är lämpliga för etabler- ing inom området?
Vilket behov av verksamheter, boende och service
DEL 1: INLEDNING
12
DEL 1: INLEDNING
13
