Ett förhistoriskt brödfynd från Östergötland Gräslund, Anne-Sofie
Fornvännen 257-260
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1967_257
Ingår i: samla.raa.se
Smärre meddelanden
Ett förhistoriskt brödfynd från Östergötland
I augusti 1965 undersöktes eu skadad gravhög vid O r l u n d a skola, Skeda in, Ös- t e r g ö t l a n d .1 H ö g e n täckte ett kärnröse över ett b r a n d l a g e r , i vars m i t t stod två
lerkärl, det mindre sönderfallet, det större fortfarande helt. Genom två små
l i k a r m a d e s p ä n n e n i b r a n d l a g r e t kan graven d a t e r a s till tidig veneleltiel.
Det större kärlet insändes i o u t g r ä v t skick till Statens Historiska Miiseinn.- Kärlet var av enkel äiiibarlikiiande l o r m och h a d e en m y n n i n g s d i a m e t e r av ca s i cm och en höjd av ca 17 cm. Godset var gråsvart, grovt och rikligt magnit.
Ca 8—4 cm u n d e r m y n n i n g s k a n t e n I r a m k o m stora s a m m a n h ä n g a n d e kolstycken, ett tiotal små järnfragment och någol längre ned en liten r u n d a d glatt vil sten.
Ca 6 cm u n d e r m y n n i n g e n påträffades en förkolnad b r ö d k a k a . Största delen av de b r ä n d a b e n e n i kärlet, s a m m a n l a g t ra 0,8 1, befann sig u n d e r den nivå p å vilken b r ö d k a k a n låg. T r ä k o l förekom i hela kärlet.
B e n m a t e r i a l e t visade sig vara del samma i lerkärlet och i b r a n d l a g r e t : full- vuxen m ä n n i s k a av o b e s t ä m b a r t kön, n o t k r e a t u r och h u n d . Benen i kiirlet var alltså inte utvalda, u t a n d e t hade fyllts m e d slumpmässigt u p p t a g e t material.: i
B r ö d k a k a n , 11,5 cm i d i a m e t e r och 3,1 cm tjock, är r u n d med plan u n d e r s i d a
och svagi välvd översida; på översidan finns tydliga fingerspår. Docent Hakon
Hjelmqvist, L u n d , h a r analyserat prov av brödet.4 l i a n säger bl. a.: ». . . Det i n g å e n d e sädesslaget är alltså k o r n , och då fragment av o m g i v a n d e fjäll saknas måste d e t vara skallöst k o r n . Det är k n a p p a s t l ä n k b a r t , att d e t skulle k u n n a vara skalkorn, som var sä fint siktat, att varje spår av ele o m g i v a n d e fjällen för- svunnit, Skallöst korn odlades mycket i Sverige fram till äldre j ä r n å l d e r och även u n d e r j ä r n å l d e r n s senare skeden förekom d e t i odling, e h u r u i m i n d r e utsträck- ning än skalkorn. M a n kan förmoda att d e t var m e r a eftertraktat än skalkorn till finare b r ö d b a k n i n g , d å mjölet var fritt från Ijällrester.»
Det finns åtskilliga brödfragment från förhistorisk tid, de flesta tyvärr inte
analyserade. H ä r skall ges några e x e m p e l .
Vid u n d e r s ö k n i n g a r n a pä H e l g o , E k e r ö sn, U p p l a n d h a r m a n . förutom bak- ugnar, påträffat 20 b u l l a r (diameter u p p till 6,4 cm, tjocklek intill 2,3 cm). En- ligt H j e l m q v i s t ! analys är d e t i 15 av dessa fall fråga om en b l a n d n i n g av k o r n
' Undersökningen utfördes av antikvarie Anders Lindahl vid Östergötlands och Linkö- pings stads museum; han kommer att presentera den i museets årsbok men har välvilligt lämnat medgivande lill alt den omnämns här. Fynden har tillförts SHM (inv. nr 28020).
- I ndcrsökning av lerkärlets innehåll företogs av förf. på järiiåldersavdclningeii. SHM i oklobcr 1965.
' Benbcstäin 11 ingen har vänligen ulföiis av FL Hans Sellsleell.
' Fiir denna bestämning tackas varmt. Den fullständiga analysrapporten förvaras i ATA.
17-674331 Fornvännen H. 4, 1967
2K8 Smärre meddelanden
Fig. i. Brödkakan sedd uppifrån och i genomskärning, Teckning Bengt Handel.
ATA. 1/2. — T h e loat from above and in section.
och havre, i ett fall r e n t korn och i fyra fall ren havre. B r ö d e n h a r C1 4-daterats till 200-talet e. Kr. (Holme|vist 1965, s. 7 f.).
N ä r m a r e Skedabullen såväl lokalt som tidsmässigt stär tvä östgötska brödfynd (Schnittger i()i2, s. 2 tf.). 1 fornborgen Boberget, K o n m i g s s u n d sn, d a t e r a d till 400-talet e. Kr., h a r päträffats en r u n d bulle, 7 cm i d i a m e t e r och 4 cm tjock, bakad av grovmalet g r u s b e m ä n g t k o r n m j ö l (gruset h ä r r ö r sannolikt från h a n d - k v a r n e n ) . Från en vikingatida grav i L j u n g a , Skönberga sn föreligger ett bröd, 6 cm i d i a m e t e r och 1,7 cm tjockt, b a k a t av ä k e r ä r t e r och tallbark. Schnittger h a r framkastat t a n k e n att detta bröd skulle ha bakats speciellt för g r a v k u l t e n , d ä d e t troligen varit praktiskt taget oätligt.
I Birka förekommer bröd i inte m i n d r e än 37 gravar ( A r b m a n 1944, s. 490 ff.), samtliga b r a n d g r a v a r , nägot som är värt att n o t e r a . Det är k n a p p a s t troligt att seden att l ä m n a b r ö d med b l a n d d e n dödes u t r u s t n i n g varit helt begränsad till b r a n d g r a v a r ; m a n kan förmoda att bröd även funnits i m ä n g a av skelettgravarna.
Bröden torde emellertid endast ha bevarats till vår tid n ä r d e k o m m i t i k o n t a k t m e d sä stark värme att de förkolnats — a n t i n g e n på själva bålet eller senare i g r a v g ö m m a n tillsammans med ä n n u g l ö d a n d e balrester. Boplatsfynden ä a n d r a sidan utgörs s a n n o l i k t av b r ä n d a , dvs. misslyckade b r ö d eller b r ö d från ner- b r u u n a hus. N ä r det gäller b r ö d e n s fördelning i mans- och k v i n n o g r a v a r i Birka blir resultatet 11 kvinnogravar, 4 mansgravar och 22 o b e s t ä m b a r a , således en viss, m e n mycket osäker d o m i n a n s fiir k v i n n o g r a v a r . Oftast u p p g e s b r ö d e n eller bröd- f r a g m e n t e n vara f u n n a s p r i d d a i b r a n d l a g r e t , m e n i nägra g r a v a r v a r d e place- rade i lerkärl, i nägra a n d r a tätt intill sådana. B i r k a b r ö d e n är inte analyserade.
E t t litet, b r ä n t bröd, 3 cm i d i a m e t e r och 0,5 cm tjockt, läg i b o t t e n pä ett b e n k ä r ] i en troligen vikingatida grav vid Västerby i Läby sn, U p p l a n d (Hag-
Smärre meddelanden 259
Fig. 2. Förkolnad brödkaka. Tidig vendeltid, Orlanda skola. Skeda Foto Sören Hallgren. ATA. — C h a r m ! loaf, early Vendel period.
Östergötland.
berg 1959, s. 179, 194). Brödets ingredienser är inte k ä n d a . Benen h ä r r ö r d e frän v u x e n m a n och h u n d .
A t t b r ö d a n v ä n t s i g r a v k u l t e n står klart, möjligen i långt större u t s t r ä c k n i n g ä n vad värt material idag visar. B l a n d fynden från b r a n d g r a v a r förekommer ofta i n t e e n b a r t träkol u t a n även kol av a n n a t organiskt material, med en s t r u k t u r som p å m i n n e r om de förkolnade b r ö d e n . G e n o m analys av sädana kolfragment skulle förmodligen ett mycket stort b r ö d m a t e r i a l k o m m a fram.5 Kanske ersattes d e verkliga b r ö d e n s t u n d o m av symboliska sådana, en t o l k n i n g som Christiansson framfört. H a n vill i gravkloten, huvudsakligen frän folkvandringstid, se symbo- liska brödoffer, e v e n t u e l l t korgar med bröd (Chrisliansson 1948, s. 124 fl.). Skulle stenkloten symbolisera bröd aktualiseras frågan h u r u v i d a jästa bröd förekommit u n d e r förhistorisk tid.
Skedabullens tjocklek och dess något porösa inre gör det kanske frestande a t t t ä n k a sig n å g o n jäsning. D ä b r ö d e t är helt förkolnat kan eventuella spår av m i k r o o r g a n i s m e r inte påvisas.6 1 d e t t a fall t o r d e dock j ä s n i n g vara u t e s l u t e n .
0 För detta påpekande tackar jag försle antikvarie Bengt Schönbäck.
0 Analysen har utförts av FD Georg Mcnzinsky vid Svenska Jäslfabrikens centrallabora- torium i Rotcbro. Dr Menzinsky har ocksä haft vänligheten att ingående förklara olika jäsningsmetoder.
2(io Smärre meddelanden
eftersom korn i likhet ined havre saknar g l u t e n och a n d r a segämnen, nödvän- diga fiir att brötl skall k u n n a jäsa. Bröd av vete och råg k a n d ä r e m o t tänkas ha jästs enligt surdegsprincipen ( C a m p b e l l 1950, s. 170).
I n n a n m a n a n v ä n d e sig av jäst k u n d e jäsning ä n d å u p p n å s g e n o m att d e n av mjöl och vatten h o p r ö r d a degen fick stä och s u r n a . Detla tillgår så att d e n in- fekteras av (le m i k r o o r g a n i s m e r som ständigt finns i luften. Så s m å n i n g o m ut- vecklas kolsyra och alkohol: kolsyran som iir en gas »lyfter» bullen." P r o c e d u r e n kan väsentligt påskyndas g e n o m att man a n v ä n d e r samma degtråg som vid tidi- gare bak och som inte rengjorts (a. a. s. 171).
När det gäller g r ä d d n i n g e n h a r Skedabullen troligen framställts pä samma sätt som de tjocka k o r n b r ö d som in i sen tid bakats pä Färöarna, g e n o m a t t stickas ner i askan eller g l ö d e n . H ä l l b a k a d e bröd bör helst inte vara mer än 1 cm tjocka, a n n a r s blir g r ä d d n i n g e n alltför o j ä m n (a. a. s. 114I.). De g l ö d b a k a d e tjocka k o r n b r ö d e n på Färöarna åts alltid s a m m a kväll eller senast m o r g o n e n efter baket, sedan blev de alltför h å r d a (a. a. s. 11 I.).
D e t mycket enkla och grova, kanske oätliga b r ö d e t från L j u n g a får Skeda- brödet att framstå som något av en »lyxbulle», dels med t a n k e p å d e n j ä m n a och fina formen, men framför allt tack vara d e t helt o b l a n d a d e mjölet av skal- löst k o r n , som m a n har a n l e d n i n g förmoda var en d y r b a r vara, inte a n v ä n d till vardags.
hnie-Sofie Gråslund
Litteratur
Arbman, H., 1944. Birka. I. Die Gräber, Text. Stockholm.
Campbell, v., 1950. Det svenska brödet, Stockholm.
Chrisliansson, H„ 1948. Gravklot och gravoffer. Tor. Uppsala.
Hagberg. U. ¥... 1959. Västerby gravbacke i Läbydalen. Tor. I p p s a l a .
Holmqvist, VV., 196g. Forntida bröd och bakugnar från Helgo. Information från Bröd- institutet. Arg. (i nr 5. Stockholm.
.Schnittger, B., 1912. Några förhistoriska brödfynd. Fornvännen, Stockholm.
Summary
T h e a r t i d e deals with a lind of b r e a d in a clay vessel in a grave d a t i n g from tlie early Vendel period (ca. A.D. 550-600), in the parish of O r l u n d a , Östergötland.
Lhe loal, 11.5 cm in d i a m e t e r a n d 3.3 cm thick, was evenly r o u n d e d , with a flat b o t t o m a n d a slightly convex u p p e r surlace. It was m a d e of hulled barley a n d was p r o b a b l y b a k e d 011 charcoal. Several finds of prehistoric b r e a d have been m a d e in Sweden, some of which are m e n t i o n e d here. It seems likely t h a t b r e a d was used in burial rites m u c h m o r e extensively t h a n the m a t e r i a l preserved .suggests.
