• No results found

16ras med 23-30 agg per hOna sonl Verhoeff (1913)anger br C力 θ′ Jあ ′ ′′ ′ α .Att det brekom‐

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "16ras med 23-30 agg per hOna sonl Verhoeff (1913)anger br C力 θ′ Jあ ′ ′′ ′ α .Att det brekom‐"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

motar ut dem. Att halla de nyklickta larverna samlade atnlinstonc en fbrsta tid maste ocksa ё ka deras chanser att 6verleva.

Antalet agg vanerade i undersё kningen inellan 33 och 56 med ett inedeltal pa 45.「6r de honor sOm vagdes var medeltalet 47 st.Detta kan jam‐

16ras med 23-30 agg per hOna sonl Verhoeff (1913)anger br C力 θ′ Jあ ′ ′′ ′ α .Att det brekom‐

mer tanlligen stora skillnader i antal agg bade inom och menan pOpulationer ar inte ovanligt.

Labeyric(1978)har papekat att det inte rlnns

"typ‐ varden''ぉ r antalet ttg hos en art,mij6n har inverkan pa fekunditeten. Det vore onekli‐

gen intressant att narmare undersё ka om antalet 犯g Varierar starkt p g a biotopvalet. Om sa ar fanet,fё randras aven yngelvardsbeteendet?Wil‐

son(1971)anger att tves」 artarnas yngelvard ar en brutsattningお r att de skall kunna utnytla ogynnsamina biotoper.

Summary

Females of C力 ′′ ′ ′

fr″

′″α aca″ ′ 力 Oρyg′ α were

found in soil― caves beneath stones in beech

、 vood(Figs. l and 2)with 33-56 eggs each(Tab.

1)(mean 45 eggsノ female,n=9).Fresh weight of the females were 44-60 mg(Tab.1)(mean 53 mg, n=8).The aVerage fresh weight oftheir egg‐ clut‐

ches was 52 mg(mean l.l mg/egg,mean 47

eggs/female for the weighed females).The fe‐

males protected their eggs from predation,

fungi― infections etc.They also kept their larvac together, at least the rlrst days after hatching (Fig. 3). If the eggs were dispersed the females collected them into a batch again. This behav―

Recenslon

Hubert, M.: ι′ s И″ α

g′

`′

s. Societ6 Nouvelle des Editions Boub6e, Paris, 1979. 277 sidor.

ISBN 2‐ 85004‐ 020-7.

Det ar alltid med brvantan och gl,die man mё ter ett nytillskott till den magra popularlitteraturen om spindlar, men f6rhoppningarna infrias inte antid.Av sprakliga skユ l behё ver rnan emenertid inte avsta fran att bekanta sig med den har bO_

ken.F6rf・attaren har bem6dat sig onl att anvanda ctt enkelt sprak och en person med elementara kunskaper i franska kan utan svarigheter till‐

godogё ra sig texten.

Yngelvdrd hos skogstvestjiirt 7

iour was performed in a sequence: l. identifying the eggs by cleaning behaviour,2. searching for eggs and collecting them, 3. guarding the egg- batch. The behaviour seemed to stop at step 2

for females without eggs when collected. If the females were forced to give up their eggs for about 24 h, they lost their behaviour for taking care of the eggs. The capacity to collect dis- persed eggs was investigated: the rate ofcollect- ing eggs differed between the females from 0.4 eggs/min. to 2.1 eggs/min. (Tab. 2). If the slow- est and the fastest females (difference 1.7 eggs/

min.) competed for eggs, the fast female collect- ed all eggs. This was not the case when the difference was lower (0.5 eggs/min.).

Litteratur

Herter, K. 1965. Vergleichende Beobachtungen und Betrachtungen iiber die Fortpflanzungsbiologie der Ohrwiirmer. - Z. Naturforschg. 20 b: 365-375 Labeyrie, V. 1978. The significance of the environ-

ment in the control ofinsect fecundity. - Ann. Rev.

Entomol. 23:69-39

Larsson, R. 1977. Insekternas sjukdomar och parasiter

- om infektion, parasitism och f<irsvar. - Ent.

Tidskr. 98: 45-62

Mayr, E. 1978. Evolution. - Sci. Amer. 239 (3'l:39-47 Verhoeff, K. W. 1912. Ueber Dermapteren. Zur

Kenntnis der Brutpflege unserer Ohrwi.irmer. - Z.

wiss. Insektenbiol. 8: 381-385

Verhoeff, K. W. 1913. Ueber Dermapteren. (forts.) -

Z. wiss. Insektenbiol. 9: 2l-24, 55-58

Weyrauch, W. K. 1929. Experimentelle Analyse der Brutpflege des Ohrwurmes Forficula auricularia L.

- Biol. Zentralbl. 49: 543-558

Wilson, E. O. 1971. The Insect Societies. Cambridge, Massachusetts, London (Harvard University Press)

Boken behandlar endast egentliga spindlar, ordningen Araneae.Efter en inledning fblier fyra korta kapitel,som respektive presenterar insam‐

ling och preparation, yttre morfologi, inre ana―

tomi samt spindlarnas biologi. Den avslutande delen,med 179 sidor knappt 3′ 4 av bokens vo‐

lym,behandlar spindlarnas systematik och fau‐

nistik.Att boken inte fё rutsatter nagra som helst fOrkunskaper marks redan i avsnittet om fangst och preparation,dar iven triviala standardmeto―

der beskrivs detajerat.Den yttre morfologin be‐

skrivs kortfattat men klart och ternlinologin fё

r―

klaras.Den inre byggnaden brukar fё rbigas ilit_

(2)

8 R`ε

`″

slο

teratur av denna typ och det maste anses fOr―

lanstfullt,att Hubert ansiar 12 sidor tin detta.

11lustrationerna bestar dock av lё sryckta detauer och den som inte i fOrvag vet hur en spindel ar byggd kan rirnligen inte bli klokare av dessa―

flg。

64 ar fullstandigt rneningslё s.Kapitlet bygger pa Millot's framstalining i Trait6 de Zoologi(PariS, 1949)och t ex pastaendet att spindlarnas blod endast innehaner tre ceutyper var korrekt da, men senare undersё kningar har visat att antalet ar stё rre.Den biologiska delen bchandlar fram‐

r allt natkOnstruktion, illustrerat med vackra bilder,och fortplantning.

I den systematiska delen bjs Simon's klassト rlkatiOn,vilket bl a innebar att slaktet z。 ″ α in‐

kluderas i fam. Gnaphosidac och att fam.

Agelenidac aven kommer att innefatta slaktena ノ 4rgyrο ′′′ α oCh」 りα力″′ α .I de inledande bestam‐

ningsnycklarna till underordningar, famibe―

grupper och famiber inskぬ nker sigお rfattaren inte till vad som kan patraffas i Frankrike,utan dessa behandlar varldsfaunan. De i Frankrike

rekommande spindlarna presenteras sedan famibe宙 s,med bestamningSnycklar till shktena i de fan famijen Omfattar nera slakten.undantag

utgё r famijerna Linyphildac,med ett fyrtiotal siakten i FrankHke, och EHgon五 dae, med ett attiotal slakten, dar endast 6 resp. 5 omnamns utan bestamningSnyckel. Nycklarna ar ord_

knappa och bygger pa sa cnkla karaktarer sOm m● ligt.Detta ar giVet宙 sお redё mligt,men det medfё r samtidigt att f6rfattaren anvander den konventionena uppdeiningen av spindelfanliuer_

na efter antalet tarsklor. Pi papperet ar det en elegant karaktar, men da det dessvarre fore‐

kominer reduktioner,blir den ibland svar att till‐

lampa i praktiken.

Det fё rekommer aldrig bestimningsnycklar till artnivi. Oftast presenteras ett urval arter med korta diagnoser, medan ё vriga eventuent om_

namnes. Diagnoserna ar mycket knapphandiga och de storleksgranser sOm anges f6r varJe art skan enligt f6rfattaren inte tolkas som de deflni‐

tiva granserna, utan de markerar endast stor‐

leksordningen.F6r att visa den lnangd fakta som star till buds fё r identiflkation, citerar jag den kompletta beskrivningen av =′ b′ ′ ′ ′ s οわ′ ο″ g″ s,

en aven i sverige vanlig spindel: "r. 。

b′

。″ g“ ∫

(WalCkenaer)Langd 9=8,'1l mm;♂ =6-7mm.

ぴ―pedipalpens tibia utan utvidgning i den yttre apikala delen 9-patella IV utan sidotaggar. ♂ 9 -2 sma svarta flackar pa abdomens bakre del.I

hё gё rtvegetation och lig buskvegetation, pa fuktingar och i karr. Hela Frankrike. Hela Eu‐

ropa''. Samtliga artbeskHvningar ar av denna omfattning. I vissa fali fOrekommer dessutom schematiserade teckningar av epigyn och pedi‐

palper.Flertalet ar ritade efter en fbrlaga,ibland med angivande av kanan, t ex Tullgren, vars namn f ё konsekvent stavas fel. I de fall inget anges kan ofta fё rlagan till pedipalteckningarna sparas till Lockett & MiHidge: British Spiders (London,1951で 1953).

Detお rekommer tva regiSter:ett med namn 6ver artniva och ett ined anatonliska och biolo‐

giska termer. Fё rutom de brklarande teckning‐

arna i texten inustreras boken med 16ぬ rgplan‐

scher,dar en demOnstrerar den inre byggnaden, 7 upptarぬ rglagda teckningar av sammanlagt 56 arter,dekorativa och inte direkt daliga,men nera med ёverdrivet klaraぬ rger(nar skldades senast en citrongul Tた ″′ グ′ οη οッα

r′

″ ?),samt till sist 8 planscher ined ttrgfotografler av hё g klass. Lit―

teraturlistan upptar endast 35 arbeten,delvis fel‐

citerade,och samtliga kalor till lё rfattarens illu‐

strationer fbrtecknas inte har.

Det ar svart att rlnna nagon inotivering till att k6pa den har boken. 1)c inledande kapitlen ar inte sa tokiga, men dessa kunskaper kan man

rvarva utan att ga till utlandsk litteratur. En‐

dast undantagsvis medger den saker artbestam‐

ning.1)en duger heller inte sonl check list,efter‐

som varken arter eller slakten fё rtecknas kom―

plett. Den kan inte ens rekommenderas som lexikon ёver franska spindlars trivialnamn, si‐

dana omnamnes namligen a.

沢ο″ Pty ια″ssο ″

References

Related documents

Kvinnorna förblir företagare för att de vill utveckla sina tjänster och produkter och skapa tillväxt medan 17 procent av kvinnorna ansåg att de är nöjda och inte har ambitionen

Förekomsten av mycket hygroskopiska föreningar i aerosoler kan påskynda processen för bildandet molndroppar, medan närvaron av mindre hygroskopiska ämnen kan förlänga den tid som

SkOr)ar arter sOm suger blod fran saval faglar sonl manniskOr. οεあ″ Dpr`″ α sOm ar relativt sallsynt Och huvudsakligcn ornitoni torde

1` rots att kannedOmen Om utbredningen fё r olika arter ё kat ar fOrtfarande nigra av de mest karaktaristiska endast kanda frin G.. sanlt

De flesta av de data som behövs för att undersöka förekomsten av riskutformningar finns som öppna data där GIS-data enkelt går att ladda ned från till exempel NVDB

Almqvist hade haft otur med sina tidigare förläggare (Johan Imnelius, som gav ut Almqvists bägge skrifter om Manhemsförbun- det, hade lämnat förlagsvärlden när han

net eiegaruisfima Comalis 8c Galvin&lt;£ hifdoria, quam ut o- ptimum faci!e Se perie&amp;isiimum quoddam Epifodii exem- plum collaudat Home. e) Cum vero plerumque, quae id.

Ekvivalent med detta ¨ ar att om man l¨ agger ett yttre tryck σ p˚ a ett material, kommer dess polarisation P att ¨ andras. Alla ferroelektriska material ¨ ar piezoelektriska, men