”Konflikt, ja vad är en konflikt egentligen?”: Förskollärares perspektiv på konflikthantering

”Konflikt, ja vad är en konflikt egentligen?”

Förskollärares perspektiv på konflikthantering

Hanna Eriksson och Ida Johansson

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: 7, Vt- 2021.

Handledare: Sofia Eriksson Bergström Examinator: Sofia Eriksson Bergström Kurskod: PE184G

Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp

1

Förord

Under vår sista och sjunde termin på förskollärarutbildningen har det självständiga arbetet genomförts. Arbetets grund ligger i egna erfarenheter utifrån vad vi sett ute på den

verksamhetsförlagda utbildningen som erbjuds i utbildningen. Det finns ett hårt klimat i förskolan där det så även finns ett varierande arbete med att bekämpa och hantera det rådande klimat. Fokus var från början att se på barns lek, men allt eftersom ämnet diskuterades hamnade fokuset längre ifrån barnens lek och allt närmare vilka konflikter som ofta uppstår genom barns lek. Vårt examensarbete handlar om konflikthantering i förskolan, med fokus på förskollärarnas perspektiv.

Vi vill framförallt tacka varandra. Att skriva ett sådant stort arbete som vi gjort har medfört att vi många gånger känt tvivel och där stressen tagit över. Men det stöd vi givit varandra vid dessa stressiga stunder under skrivprocessen har gjort att vi slutligen tagit arbetet i land. Vi vill även passa på att tacka vår handledare, Sofia Eriksson Bergström för hennes konstruktiva vägledning i

skrivarbetet samt hennes stöd för att ta arbetet i mål. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till de förskollärare som valt att ställa upp i denna studie. Vi lever i en rådande pandemi där tiden många gånger är knapp. Därför vill vi rikta ett extra varmt tack till de förskollärare som valt att delta i studien, som har funnit sig tiden och givit oss utvecklade och konkreta svar oavsett om stressen legat dem hack i häl. Utan dem hade inte den här studien varit möjlig att genomföra.

Hanna Eriksson och Ida Johansson Mittuniversitetet Sundsvall 16 maj 2021

2

Abstrakt

Den här studien har som syfte att belysa och skapa förståelse för förskollärarnas uppfattning om konflikthantering, hur de förebygger och hanterar de konflikter som sker i barngruppen. Konflikter i barngruppen är något som förskollärarna i verksamheten möter dagligen, och hur dessa hanteras har en stor inverkan på barnens utveckling. Tidigare forskning belyser konflikter som en normal del av livet samt förmågan att kunna hantera konflikter har en stor betydelse. Den teoretiska

utgångspunkten har sin grund i en konflikthanterings pyramid som visar på hur ett helhetsarbete med konflikter kan genomföras. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där det

genomförts tio semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare. Resultatet visar på att det finns en medvetenhet kring konflikthantering, där det framkommer att det finns olika strategier som alla jobbar mot samma mål, att hantera och förebygga en konflikt. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet hos pedagoger i hur de ska förhålla sig till en konflikt och när de bör agera för att ingripa i rätt läge.

Nyckelord: Förskollärare, Konflikthantering, Empati, Vägledning, Konflikthantering Pyramid

3

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Tidigare forskning ... 6

Konflikter ... 6

Konflikter i förskolan ... 6

Empati ... 7

Strategier ... 7

Vägledande rollen ... 8

Medling ... 9

Konflikthantering Pyramid ... 10

Den andra nivån - Hantering ... 12

Den tredje nivån - Hjälp ... 12

Den fjärde nivån - Stopp... 13

Teoretisk utgångspunkt ... 13

Mediering ... 13

Proximala Utvecklingszonen ... 13

Syfte ... 15

Metod ... 16

Kvalitativ ansats... 16

Metodval ... 16

Urval ... 16

Genomförande ... 17

Databearbetning och analys ... 17

Kodning ... 18

Tematisering ... 18

Forskningsetiska överväganden ... 18

Metoddiskussion ... 19

Tillförlitlighet ... 19

Giltighet ... 20

Resultat ... 21

4

Förskollärares uppfattning av begreppet konflikt ... 21

Förskollärares förhållningssätt vid konflikter ... 23

Förskollärares verktyg för att hantera och förebygga konflikter ... 25

Förskollärares arbete för utveckling av de sociala färdigheterna ... 27

Teoretisk diskussion ... 28

Sammanfattning av resultat ... 30

Diskussion ... 31

Hur uppfattas begreppet konflikt ... 31

Förhållningssätt vid konflikter ... 32

Verktyg för att hantera och förebygga konflikter ... 33

Vägledning för den sociala utvecklingen ... 34

Slutsats ... 35

Framtida studier ... 35

Referensförteckning ... 36

Bilagor ... 39

5

Inledning

“Förskolan ska ansvara för att stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra” (Skolverket, 2018, s.8)

Detta är en riktlinje i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Under en förskollärares dag är konflikter och diskussioner en vanligt förekommande situation där pedagogens uppgift blir att stödja barnen i att reda ut dessa konflikter och situationer som skapar osämja i gruppen. Vanligt

förekommande konflikter i barngruppen kan handla om bråk kring en leksak eller att inte låta någon vara med och leka. Vedeler (2009) skriver om olika sociala konflikter där författaren beskriver dem som en strid i exempelvis makt, roller eller intresse och lyfter samtidigt de konflikter som handlar om leksaker eller konstellationerna vid lek situationerna som dolda och öppna konflikter. Författaren menar att när några barn slåss om en leksak benämns detta som en öppen konflikt. En dold konflikt kan då istället handla om de situationer där ett eller flera barn inte får vara med och delta i leken. Att vara en närvarande och lyhörd pedagog i barngruppen är viktigt för att kunna uppmärksamma när konflikter sker, och därmed antingen agera eller stödja dem. Genom att vara närvarande och delaktig i samspelet med barnen och deras lek kan konflikter förebyggas, likväl barnens trygghet ökar när pedagogen är nära och kan hålla koll på vad som sker och hur samspelet fungerar i barngruppen (Öhman, 2019).

År 2019 reviderades läroplanen för förskolan som fortfarande innebär att förskolan ska vara en plats där alla barn känner att den är en trygg, rolig och lärorik plats, där några förändringar lyfter

undervisning och utbildning som nya riktlinjer att utgå ifrån (Skolverket, 2018) Förskolan har under åren kommit att bli allt mer förberedande inför skolan där undervisning hamnar i fokus och

förskolans uppdrag med de mjuka värdena som värdegrund hamnar i skymundan (Bruce, 2016).

Författaren anser att det bör finnas en jämvikt mellan undervisning och de värdegrundsarbete som innefattar omtanke och omsorg, där konflikthantering vävs in och ges en balans Även Blunk, Morgan Russel och Armga (2017) belyser detta som en negativ effekt på hantering av konflikter kopplade till de grundläggande värdena. Målet att uppnå de akademiska kunskaperna som krävs inför skolstarten, gör att de inte fokuseras lika mycket på de sociala färdigheterna.

På vilket sätt kommer de så kallade mjuka värdena i skymundan för de hårda värden som innefattar undervisning och utbildning och som idag utgör en stor del av förskolans läroplan?

Konfliktsituationer som uppstår i förskolan bör ses som tänkbara lärsituationer menar Öhman (2003).

Med hjälp av de pedagoger som jobbar i förskolan får barnen möjlighet att se på konflikten utifrån olika perspektiv, och förstå andras känslor. Barn får även chansen att utveckla förmågan att medla, mötas på halva vägen och därmed komma fram till en lösning där förhoppningsvis alla de inblandade i konflikten går ur den nöjd. Författaren menar att barn behöver berikas med förmågan att hantera sin egen konflikt i tidig ålder. Även Chen, Fein, Killen & Tam (2001) visar i sin studie om konflikter i förskolan, att de konflikter som sker mellan barnen i barngruppen skapar möjligheter för deras utveckling där det skapas förståelse för andra människors perspektiv.

6

Tidigare forskning

I denna del kommer vi presentera vår tidigare forskning och teoretiska utgångspunkt, dessa delar kommer att presenteras genom olika teman som alla har betydelse för konflikthanteringen. Temat konflikt behandlar just hur man kan uppleva en konflikt, att befinna sig i den och vilka känslor som kan uppstå i en konflikt. Vi redogör även för temat empati som behandlar förståelsen för andra människor och hur viktig vuxnas roll är för barnens utveckling av empati. Vidare presenteras begreppet Strategier som belyser vikten av förskollärarnas val av strategier vid konflikthantering för att berika barnen med kunskap. Därefter redogör vi för temat vägledning och medling. Det vägledande temat beskriver barnens vägledning i sin konflikthantering utifrån indirekt vägledning och direkt vägledning, alltså hur pedagoger i konflikten ställer sig i olika konfliktsituationer. Medling innefattar istället pedagogen som en tredje part som ska fungerar som en medlare i konflikthanteringen.

Slutligen presenteras en teoretisk arbetsmodell i form av en konflikthanterings pyramid, ett verktyg som kan användas i hantering och förebyggande arbete av konflikter. Dessa teman anses vara relevanta pusselbitar för denna studie, och som vi ser kan kopplas till de resultat som senare kommer att analyseras. Därefter följer en redogörelse av vår teoretiska aspekt som har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.

Konflikter

Begreppet konflikt är ett variationsrikt begrepp (Hakvoort, 2020). Begreppet har sitt ursprung i termer som kamp och strid där man genom fysisk kamp gör upp om vem som går som segrare ur striden.

Begreppet är svårdefinierat, och kan definieras på olika sätt (Hakvoort, 2020). Författaren menar dock att olika definitioner av begreppet ändå beskriver en konflikt som en situation där två eller flera parter inte delar samma vilja eller åsikt (Hakvoort, 2020). Konflikter är en naturlig och normal del av våra liv.

Från barnsben får vi tidigt bekanta oss med dessa situationer som allteftersom vi åldras följer oss genom livet och kommer spela en stor roll i människans utveckling. Vi formas utifrån konflikter vi möter som ger oss andra perspektiv på världen och de vi bryr oss om, som även gör oss vis och stark (Cohen, 2005). Även Hakvoort (2020) bekräftar konflikter som en naturlig del i livet och delar upp hanteringen av konflikter i destruktiva och konstruktiva konflikter. Författaren menar att konflikter i sig alltid är neutrala men kan placeras i de två facken, destruktiva eller konstruktiva beroende på hur vi väljer att hantera dem. En konflikt kan vara skrämmande och uppfattas som obehaglig om

konflikten är aggressiv, där handgripligheter tilltas i ren frustration och där personer blivit skadade i händelseförloppet (Öhman, 2019). När en konflikt uppstår handlar det om något som vi behöver gräva djupare i för att förstå, det finns något otalt där känslor behöver förklaras och förstås för att kunna gå vidare som vänner igen (Öhman, 2019). Alla konflikter kan inte lösas på en och samma gång menar Öhman. Ibland behövs tid för att få distans till konflikten och till det som har hänt, kanske kan det handla om dagar innan inblandade personerna i konflikten är redo att lösa sin konflikt.

Konflikter i förskolan

I förskolan skapas nya barngrupper i och med starten av en ny termin, där barnen kan vara helt obekanta med varandra, som gör att barnen ibland måste ställa sina egna intressen och behov åt sidan, något som kan vara svårt och framkalla konflikter (Öhman, 2003). Konflikter mellan barn i förskolan sker ofta och kan vara både en orolig situation men så även en lugn. De sociala koderna för lek är något som ofta är grundorsaken i de konflikter som sker (Vedeler, 2009). Dessa sociala lekkoder

7

innebär samförstånd, att komma överens i leken, ömsesidighet, att leken är jämställd mellan alla deltagare samt turtagande, alla turas om där inte bara en individ bestämmer (Knutsdotter-Olofsson, 2018). De konflikter som sker mellan barn i förskolan kan bero på olika orsaker. Vanligt

förekommande konflikter i förskolan brukar handla om olika intressen som kolliderar eller olika synpunkter om vad som ska lekas och hur. I uppstarten av läsåret skapas ofta en ny grupp, där barnen kan känna sig oroliga för de nya förbindelserna. Något som kan leda till att konflikter uppstår i gruppen, detta för att barnen ännu inte lärt känna varandra (Öhman, 2019). Hakvoort (2020) menar att konflikter ger oss positiva och negativa erfarenheter. Båda författarna menar därför att det är viktigt att pedagoger låter barn få chansen att lösa och hantera konflikter, för att inte ta av dem möjligheten att lära och växa av att få prova lösa sina diskussioner eller osämjor.

Empati

Empati är en förmåga hos oss människor som innebär medkänsla i att förstå hur andra människor har det och kunna sätta sig in i deras känslor. Empati kan även innebära att vara tillmötesgående och hjälpsam (Holm, 2001). Detta är en förmåga som alla har med sig från födseln, men som utvecklas på olika sätt beroende på de vuxna i barnens närhet. Antingen bromsas den eller så utvecklas den (Öhman, 2003). En viktig del i den sociala utvecklingen är empati där vuxna har en viktig roll. I kamratgrupper ställs de vuxna inför många olika utmaningar i sitt arbete med att stärka och främja barnens sociala kompetens, vilket är något som kräver stor medvetenhet (Vedeler, 2009). En av grundstenarna för att kunna hantera konflikter är empati, en ömsesidig förmåga. Genom

ömsesidighet kan vi förstå och hantera olikheter och konflikter. Om pedagoger inom förskolan har en positiv inställning till olikheter kan många onödiga konflikter undvikas. Genom denna positiva inställning skapar pedagoger möjligheter för barnen att utveckla sin empatiska förmåga, men även förmågan att hantera de konfliktsituationer som uppstår i verksamheten (Öhman, 2003). Författaren menar också att med empati kan pedagoger känna igen sig och visa förståelse för barnen. Alla bär med sig erfarenheter både från livet och den egna barndomen där dessa erfarenheter kan användas i arbetet med att skapa förståelse och guida barnen. Förskolans uppdrag ska vara att ge barnen

förutsättningar för att utveckla sin omtänksamhet om andra samt sin empatiska förmåga, detta genom att bygga upp deras inkännande i andra människors situation och stärka deras empati och förståelse (Skolverket, 2018). När förskolan arbetar med detta mål i sin verksamhet är det viktigt att skapa aktiviteter i sin planering som är konkret och begripligt för barnen, just för att barnen ska förstå på bästa möjliga sätt (Öhman, 2003). Författaren menar att barnen precis som oss vuxna har lättare att förstå om situationer sker på ett konkret sätt.

Strategier

Blunk, Morgan Russel och Armga (2017) har i sin studie undersökt förskollärares agerande vid konflikter i barngruppen. Utifrån en kvalitativ ansats och en tematisk analys påvisades fem olika teman för strategier, avbryta konflikter, ingripa vid rätt tillfälle, förebygga fysiska handlingar, utveckling av sociala kompetens samt tilldelas verktyg för att hantera konflikter (Blunk, Morgan Russel och Armga, 2017). Författarna menar att konflikter är en del av förskolans vardag där de belyser vikten av pedagogers hantering av stöd i konfliktsituationer. Redan i tidig ålder ska barnen utveckla den sociala kompetensen som är viktigt för det livslånga lärandet, där pedagogers stöd har en stor och betydande del för att den utvecklingen ska ske på ett positivt sätt. Clarke, McLaughlin och Aspden (2017) undersöker förskollärarnas roll att stödja barnen i sin utveckling av känslomässiga och

8

sociala kunskaper. Studien visar att förskollärarna såg sin roll i att värna om barnens trygghet som viktig där deras mål var att barnen skulle utveckla kunskap. De strategier som användes utgick från deras profession och deras relation med barnen om när och var de skulle ingripa (Clarke et.al, 2017).

Författarna lyfter vikten av att pedagoger tillåter barn att få utveckla kunskap och trygghet i att själva hantera sina konflikter. De menar att pedagogerna ska fungera som ett stöd som successivt låter barnen prova själv, allteftersom de bli självständig i sin egen konflikt. Vuxna är förebilder för barnen och det gäller även i förskolan. Barnen uppmuntras av hur pedagoger hanterar konflikter och försöker använda sig av liknande strategier i sin egen hantering (Öhman, 2019). Förskolan ska använda olika strategier för konflikthantering där det ingår att stoppa aggressiva utgångar, men även en medling för att barnen på bästa möjliga sätt ska lösa sina konflikter på egen hand. Barnens kunskap både

utvecklas samt ökar allteftersom personalen besitter goda kunskaper i att stödja och utveckla barnens kompetenser (Blunk, Morgan Russel och Armga, 2017). Den vuxne finns tillgänglig som stöd i en konflikthantering där pedagogen jobbar för att stärka de inblandade barnens språkliga förmåga för att kommunicera med varandra, där pedagogen också jobbar för att låta barnen sätta sig in i varandras perspektiv utifrån situationen. När pedagoger hjälper barn att inta varandras perspektiv blir det lättare för barnen att överväga konfliktens fokus och om konflikten ens är relevant (Clark, et. al, 2017).

Myrtil, Lin, Chen, Purtell, Justice, Logan och Hamilton (2020) belyser olika strategier vid

konflikthantering i förskolan och menar att beroende på individ och konflikt skiljer sig hanteringen och agerandet vid konfliktsituationer. De vill med sin studie tolka på vilka sätt pedagogers strategier i medling av konfliktsituationer, och hur denna medling med hjälp av pedagogerna kan leda till nya utgångar. Författarna ville även med sin studie tolka hur de olika pedagogerna som deltagit i studien agerat och tolkat olika situationer som de gjort (Myrtil, Lin, Chen, Purtell, Justice, Logan och

Hamilton, 2020). Författarna beskriver dessa konflikter som något som ofta sker i förskolans verksamhet, där de anses ske vid flera tillfällen under dagen men under korta episoder. Tidigare nämnt så kan konfliktsituationer och utgångar för konflikten variera beroende på individen, där författarna menar att strategier för att lösa dessa ska utgå individ mässigt. I förskolans verksamhet möter vi olika barn med olika erfarenheter där alla sätt inte fungerar för alla barn. Här är det viktigt att vara en närvarande och lyhörd pedagog till det som sker under dagen, där det beroende på behovet hos individen kan skapa olika strategier för att stödja barnen eller för att lösa konflikterna.

Kunskapen att kunna lösa konflikter på egen hand är något som författarna tar upp som en viktig del i utvecklingen. Närvarande är även något som Clarke et. al (2017) belyser. Vikten av att vara en

närvarande och uppmärksam pedagog på barns icke verbala språk, för att kunna stödja dem i deras verbala språkfärdigheter.

Vägledande rollen

Vägledning är i förskolan vanligt förekommande och kanske inte heller så väl beskrivet i förskolans läroplan menar Rantala (2016). Rantala menar att den otydlighet som finns i förskolans läroplan gör att de pedagoger som samverkar i förskolan får ett stort tolkningsutrymme, där missförstånd och förvirring kan uppstå. Rantala menar att vägledning blir dolt bakom begrepp som medkänsla, värdegrund, jämlikhet etc. och medför att pedagoger på egen hand måste gör sin tolkning av begreppen. Förskollärares vägledande strategier menar författaren kan även de variera utifrån dess egna erfarenheter, utifrån hur de själva blivit fostrad eller hur de ser på fostran kring deras egna barn.

9

Detta kan, menar författaren, förklara varför pedagogers syn på vägledning ser så olik ut. Alla har en härkomst och ett ursprung, där man oftast inte har sitt ursprung i samma stad eller ibland heller inte i samma land. Många i dagens samhälle tillhör även olika kulturer där fostran ser olik ut. Detta medför att alla har sin olika syn på hur de uppfattar fostran och vägledning bland barn. Det uppstår då olika normativa antaganden (Rantala, 2016).

Direkt vägledning innebär sällan att vägledningen sker direkt genom verbala tillsägelser, utan förekommer även som en fysisk vägledning. Pedagoger har oftast som avsikt med sin direkta vägledning, att styra dem ifrån ett handlade. Med ord som stopp, ja eller nej ter sig pedagogerna verbalt till barnen. I den fysiska vägledningen brukar pedagogerna sitt kroppsspråk för att vägleda barnen. Den fysiska vägledningen kan innehålla applåder för att visa på att det barnet gjort varit bra, ge en tumme ner när pedagoger inte tycker att barnets handling varit tillåtande eller lägga en hand på en axel för att väcka fokus hos barnet, eller så även ta bort fokus från en situation dit barnet är på väg.

Indirekt vägledning innebär att pedagoger försöker vägleda barnet i en situation men utan att direkt ge vägledning. Den indirekta vägledningen innehåller tre olika aspekter; frågor, beröm och avledning.

Med hjälp av frågorna hoppas pedagogen kunna avleda barnen ur en situation (Rantala, 2016). Detta kan innebära att pedagogen har för avsikt att stänga fönstret i ett rum där barnen bett om att öppna.

Istället för att direkt stänga fönstret kan pedagogen ställa frågan “usch vad kallt det är, ska vi inte stänga fönstret?”. Medan frågan ställs stänger pedagogen fönstret. Beröm är också en form av vägledning. Pedagogen vägleder barnen med hjälp av stärkande ord, tonläget i dess röst men också med hjälp av kroppsspråket som uppmuntran till barnets handlade. Det tredje och sista aspekten är avledning. Kanske är avdelning enligt Rantala den aspekt inom den indirekta vägledningen som används minst. Pedagogens syfte här är att avleda barnet från en specifik situation som där och då inte anses passande, kanske genom att barnet är så pass arg i just den specifika situation att

pedagogen anser att barnet behöver styras om till en plats där barnet i lugn och ro kan få varva ner.

Pedagogens uppgift är då att hitta något nytt som barnet kan fokusera på, istället för det för stunden inte lika passande fokusområdet.

Medling

Lind (2001) beskriver att begreppet medling när en konflikt uppstår bland två individer, där det behövs bjudas in en tredje part för att stödja konflikten och kanske finna lösningar möjliga för att de inblandade individerna ska kunna gå ur konflikten med en positiv känsla. Även Cohen (2005) skriver om medling som ett verktyg i konflikthantering där han menar att den tredje personen ska hjälpa parterna i att förhandla, genom att lyssna och hjälpa till i kommunikationen för att komma till en lösning som gynnar alla. Viktigt menar Cohen (2005) är att medlaren inte är den som har makten i situationen, utan att det fortfarande är parterna som besitter kontrollen av det som förhandlas samt resultatet där medlaren inte kan tvinga någon till något.

Viktigt är att förstå skillnaden på just begreppet medling i förhållande till andra former av

konflikthantering (Lind, 2001). Medling betyder att man måste förstå fakta i konflikten, alltså vad som har lett till just den här situationen och känslorna i konflikten, hur de inblandade känner kring den situation som uppstått. Det här är något som även Cohen (2005) behandlar, vikten av att vara neutral

10

som medlare och låta de inblandade få förmedla deras känslor och åsikter om konflikten som uppstått.

Konflikthantering Pyramid

Richard Cohen är grundare av School Meditation Associates och har sedan 1984 genomfört

utbildningar i medling, konfliktlösning och hantering av svåra samtal (SchoolMediation Associates - Us). Cohen (2005) har utvecklat en teoretisk arbetsmodell för att på ett organiserat sätt arbeta med konflikthantering i skolan som skapar möjligheter för barns utveckling. Denna arbetsmodell går under namnet, The ideal system of conflict resolution och liknar en pyramid innehållande fyra nivåer (Cohen, 2005).

(Cohen, 2005, s.35)

Arbitrated Conflicts

Conflicts that are meditated

Conflicts resolved by negotiating with each other

Build a supportive school environment

11 (Hakvoort, 2020, s.44)

Hakvoort (2010) har valt att tolka Cohens konfliktpyramid utifrån en förskolekontext och hur man kan arbeta med denna arbetsmodell i förskolans pedagogiska miljö. Cohen har i sitt utvecklande valt att inte tolka konflikthantering pyramiden som en teori, något Hakvoort valt att göra. Författaren (2010) menar att pyramiden har med tiden kommit att utvecklats allteftersom forskningen om dess dynamik stärkts. Dynamiken om hur pyramidens funktion används för att konstruera en enhet av pedagogers arbete i förskolan och skolan med konflikter samt konflikthantering. Hon menar att man bör se pyramiden som en helhet, att ingen av de fyra nivåerna är ogenomträngliga men att varje nivå bör förklaras var för sig för att få en helhetlig bild av pyramidens uppbyggda.

I ett förebyggande arbete med konflikthantering bör alla de fyra nivåerna förstås för att även förstå dynamiken av pyramiden. Det innebär att man har skapat sig en ökad förståelse för hur varje nivå bör hantera och arbetas med, vilka strategier som ingår i de olika nivåerna och hur tillvägagångssättet för dem alla är upplagt. Hakvoort (2010) menar att när vi utvecklat en ökad förståelse för alla fyra nivåerna blir det även tydligt för oss att veta var kraftansträngningen bör läggas. Den första nivån beskriver Hakvoort som den allra viktigaste, det är där störst fokus på att motverka konflikter bör befinna sig. Författaren är däremot tydlig med att påvisa att mindre engagemang inte bör läggas i nivå två, tre eller fyra men det förväntas läggas mindre arbete i dessa tre nivåer. Hon menar att konflikter är en del av livet och därför kan vi inte förvänta oss att mindre arbete bör läggas, om inte till och med raderas ur de tre sista delarna av pyramiden. Pedagoger måste vara lika förberedd men med hjälp av ett förebyggande arbete i nivå ett kan konflikterna hanteras annorlunda, där både barn och vuxna berikas med strategier som gör konflikterna lättare att hantera i de andra tre delarna. Författaren beskriver pyramiden som en cirkel där nivå ett och fyra kan förbindas med varann endast med hjälp utav nivå två och tre.

Hakvoort menar att i arbetet med pyramiden bör man se på de nuvarande konflikterna som finns i förskolan. Utifrån vilken nivå utgår vi ifrån och mot vilken nivå vill vi jobba? Därefter måste

Stopp Avbryta oönskat

beteende

Hjälp Medling

Hantering

Lösa konflikter genom förhandling mellan barn Förebygga

Forma en stödjande förskolemiljö för barnen

12

pedagogerna se på vilka strategier som redan används i det pedagogiska arbetet, och till vilka nivåer hör dessa? Författaren menar att när man som pedagog börjar se till helheten kan man lätt uppleva att vissa nivåer i pyramiden dominerar mer än andra och då anse att just konflikthanterings pyramiden inte skapar formen av en pyramid anpassat till deras verksamhet. Det blir här även viktigt, när det översiktliga arbetet ses och strategierna för att hantera de nuvarande konflikterna som sker läggs upp, att se på vad man som pedagog vill arbeta för. Att känna sig bekväm i det arbetsmaterial som plockas fram och förväntas utvecklas tillsammans med barngruppen för att få ett fungerande

utvecklingsarbete. Alltså, för att plocka ut strategier krävs det att vi först ser på helheten i pyramiden för att förstå vilka konflikter som finns och i vilka nivåer vi redan står, vilka strategier redan medförs och vart vill vi jobba?

Pyramidens största fokus är att berika barnen med kunskap om hur de bör hantera sina konflikter så de inte eskalerar och blir handgripliga. Hakvoort (2010) menar att idag finns det en medvetenhet hos många pedagoger om att konflikter bör hanteras men där kunskapen om hur de bör hanteras är mindre. Konfliktpyramiden menar författaren blir användbar som teori då den kan verka som hjälpmedel för att hitta användbara strategier som pedagog för att jobba mot konflikterna.

Den första nivån - Förebygga

Den första nivån för konflikthanterings pyramiden behandlar ett förebyggande arbete med konflikter.

En nivå som innebär allt arbete som sker i förskolans verksamhet för en stödjande miljö, som

demokrati och värdegrundsarbete. I denna nivå handlar det om allt arbete som sker för utvecklingen av de sociala relationerna och den sociala kompetens (Hakvoort, 2020).

Den andra nivån - Hantering

I den andra nivån för konflikthanterings pyramiden (Hakvoort, 2020) behandlas konflikterna som genom diskussion och förhandling kan få en lösning. Författaren menar att konflikter är en del av det verkliga livet och är något vi måste lära oss hantera samt hantera utifrån en lösning. Konflikter som uppstår i förskolan men även skolans värld menar forskaren bör hanteras av pedagoger, där man strävar efter att få en positiv lösning på problemet eller situationen som uppstått, som även ska berika barnet med en positiv utveckling. Får konflikten istället en negativ lösning kommer inte barnet gå ur konflikten men en positiv utveckling som stärker dem att på sikt klara av att hantera sina konflikter på egen hand.

Den tredje nivån - Hjälp

Alla konflikter kan inte enbart lösas av barnen själv som är inblandad i konflikten (Hakvoort, 2020).

Ibland krävs det att en utomstående person deltar för att sköta dialogen samt för att medla. Forskaren hänvisar även till att vuxna människor ofta kan behöva hjälp i sina konflikter för att ta sig ur dem, eller reda ut problem som uppstått och som dem själva inte kan lösa på egen hand. Därför fungerar den tredje nivån i pyramiden som medling där konflikten hanteras med hjälp av någon annan. Den tredje personen som blir inkluderad i konfliktens lösning ska däremot inte fungera som en tredje person som blir inblandad i konflikten, utan ska istället fungera som en tredje länk som kan få kommunikationen att fungera. Kommunikationen är viktigt för att få en lösning på konflikten (Hakvoort, 2020).

13 Den fjärde nivån - Stopp

Den fjärde och sista nivån i pyramiden innebär Stopp, dock innebär det inte att konflikten ska stoppas då konflikter inte innebär något olagligt. När en situation sker och hamnar på denna nivå handlar det om att en konflikt är olöslig och ett oacceptabelt beteende har framträtt. Innebörden i alla fyra nivåer handlar om att motverka och förebygga ett oacceptabelt beteende som exempelvis våld eller

aggressivitet. I denna nivå ligger intresset på beteende, vilka beteenden som är godkända och inte.

Vidare menar författaren (Hakvoort, 2020) att denna del av pyramiden är väldigt liten och för att komma hit krävs det mycket arbete för pedagogerna innan. Det är pedagogerna som ska lära ut vad som är acceptabelt och inte, vilka regler som gäller och inte.

Teoretisk utgångspunkt

Med denna studie vill vi utifrån intervjuer belysa och skapa förståelse för förskollärares uppfattningar om konflikter och konflikthantering, hur de förebygger och hanterar konflikter i barngruppen. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv som verktyg kommer vi att analysera det resultat som studien visar.

Det sociokulturella perspektivet har sin grund i Lev Vygotskij teori om språk, lärande och utveckling (Säljö, 2017). Detta perspektiv på utveckling och lärande beskriver inte om vi lär, utan hur vi

människor utvecklar förmågor och hur vi tar till oss kunskap (Säljö, 2017). Författaren påpekar det sociala samspelet som en viktig del och att människor måste ges möjlighet till att vara delaktiga för att lära i samspel med andra. Däremot är perspektivet i sig inte färgat av någon specifik pedagogik.

Därför är det av allra största vikt att de vuxna möjliggör för barnen att de ges möjligheten att ta till dessa kunskaper genom att aktivt delta och lära.

Mediering

Säljö (2017) skriver att ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet är mediering, ett begrepp som innebär att människor använder sig av olika hjälpmedel för att förstå den sociala miljön och hur vi uppträder i den. Det språkliga verktyg vi använder för att förstå och tolka vår omvärld grundar sig i den kulturella utvecklingen. Det är utifrån den vi har lärt hur vi väljer att agerar i vår sociala miljö (Säljö, 2017). Utifrån den tradition och uppväxt, vilken kultur vi härstammar ifrån lägger vi grunden för hur vi väljer att hantera vår sociala miljö. Dessa grundläggande handlingar kan därefter utifrån de människor, yrken eller utbildningar vi tar till oss förändra och utveckla hur vi tolkar och hanterar den sociala omvärlden därefter (Säljö, 2017).

Proximala Utvecklingszonen

Säljö (2017) menar att utveckling och lärande är något som ständigt pågår hos oss människor, inte bara som barn utan genom hela livet och under denna utveckling finns möjligheter för att bygga upp nya kunskaper. Författaren fortsätter med att beskriva en proximala utvecklingszonen, ett begrepp som utifrån Vygotskijs teori är ett centralt begrepp. Lärande och utveckling är något som ständigt pågår och när människor berikats med kunskap för en färdighet eller ett begrepp har de möjlighet att ytterligare bygga upp kunskap om något annat (Säljö,2017). Det är i utvecklingszonen som individer är mottaglig för undervisning och förklaringar där en mer erfaren kan vägleda individen för vidare utveckling av kunskap (Säljö, 2017). Till en början är den lärande individen bunden till den med mer

14

erfarenhet och kunskap, men där den mer erfarne ska skapa möjligheter för den lärande att utvecklas.

Ju mer erfarenhet som den lärande skapar ju mer kan den erfarne släppa taget, något som benämns som scaffolding (Säljö, 2017). Författaren beskriver här medvetenhet den erfarne bör besitta. Att den erfarne i sin vägledning är medveten om att den ska berika den bundne till att utvecklas, där den genom den erfarne ges möjligheten att hantera de olika situationerna den ställs inför på egen hand, men med vägledningen av den erfarne för att allt eftersom släppa taget och låta den bundne klara sig på egen hand utifrån sina nya lärda kunskaper (Säljö, 2017). Det sker här en bro mellan samspel och lärande som visar på en viktig del i det sociokulturella perspektivet.

15

Syfte

Syftet med denna studie är att utifrån intervjuer belysa och skapa förståelse för förskollärares uppfattningar om konflikter och konflikthantering, hur de förebygger och hanterar konflikter barngruppen. För att få en ökad förståelse för detta kommer vi att utgå från följande frågeställning.

Hur beskriver förskollärarna de strategier som används för att hantera konflikter och hur kan vi förstå dessa?

16

Metod

I vår metod kommer vi redogöra för den tematiska analys vi har använt för att bearbeta vår insamlade empiri, tillsammans med vårt syfte om att utifrån intervjuer belysa och skapa förståelse förskollärares uppfattningar om konflikter och konflikthantering, hur de förebygger och hanterar konflikter i barngruppen utifrån de semistrukturerade intervjuerna som genomförts. I metoden kommer även vårt urval, hur vi valt att genomföra studien och dess forskningsetiska överväganden att presenteras. Avslutningsvis kommer en metoddiskussion att skrivas fram. I metoddiskussionen kommer vi att diskutera och se på hur tillförlitlig samt giltig studien är i förhållande till de material vi samlat in.

Kvalitativ ansats

I denna studie har en kvalitativ ansats använts för att synliggöra pedagogers syn på konflikthantering i förskolan. Ansatsen får sin tyngdpunkt vid ord hellre än siffror när insamlingen och analyseringen av den insamlade data görs (Bryman, 2018). Fokuset ligger alltså i hur individen uppfattar och tolkar det berörda ämnet, den kvalitativa metoden har sin utgångspunkt i att få en förståelse för deltagarnas perspektiv.

Metodval

Då denna kvalitativa studie har som syfte att få en förståelse för pedagogernas perspektiv har vi som metodval valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjumetoden som innebär ett färdigt intervjuschema med planerade frågor, men som lämnar öppet för följdfrågor vid svar som ger intresse för detta (Bryman, 2011). En semistrukturerad intervju är en del av en kvalitativ intervju, där Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) menar att en kvalitativ intervju innebär en variation av öppna och fasta frågor som ger möjligheter till att ställa fler frågor, och där frågorna inte behöver ställas i den ursprungliga följden. Utifrån vårt forskningsproblem har det utformats åtta intervjufrågor med fokus på konflikthantering (Bilaga 3), frågorna har utformats i syfte att få information utifrån

intervjupersonernas perspektiv. I semistrukturerade intervjuer menar Bryman (2018) att en väsentlig del i utformandet av frågorna har som målbild att få information om hur intervjupersonerna upplever sin värld. Genomförandet av samtliga intervjuerna har gjorts tillsammans via videosamtal, något som gjordes då den rådande pandemin har sina reaktioner som bör följas.

Urval

Denna studie har genomförts med enbart legitimerade förskollärare som alla är verksam på

avdelningar med barn i åldrarna 4–5 år. Eftersom den rådande pandemin medfört att tillgängligheten att avvara förskollärare för intervju varit begränsat. Därav har vi med hänsyn i pandemin valt att mejla ut missiv till fler rektorer för att därefter se vilka som haft möjligheten att avvara förskollärare att delta i vår studie. Bryman (2018) benämner detta som ett bekvämlighetsurval som ett bra alternativ i forskning om resultatet vill generaliseras. Deltagarna till studien är tio utbildade förskollärare från sammanlagt fem förskolor inom samma län. Bryman (2018) menar att vikten att samla in ett brett empiriskt material att granska är en viktig faktor i en kvalitativ studie. Då fokuset ligger vid att tolka och därefter hitta likheter och skillnader med det insamlade materialet var det av stor vikt att samla in ett flertal intervjuer för att få ett utvecklat empiriskt material. Intentionen har inte varit att jämföra deltagarnas arbete med konflikthantering bland de äldre barnen i förskolan, utan för att få ett rikare empiriskt material till studien. Vi har till viss del kopplingar till några av de utvalda förskolorna

17

medans andra varit obekanta för oss. Då de intervjuade förskollärarna ska erhållas anonymitet kommer dem i studien benämns med F, som står för deras befattning som förskollärare samt tilldelad siffra beroende på i vilket ordning just deras intervju tillkommit i transkriberingen. Då vi tar hänsyn vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer, något vi går in på mer grundligt längre ner i metodavsnittet, är det vår avsikt att hålla de respondenter som deltagit i studien anonyma. Det är därför vår uppgift att skriva fram resultatet utan att det på något sätt ska förstås vem som sagt vad och när.

Genomförande

Denna studie har genomförts av oss tillsammans där vi i inledningen av arbetet bestämde oss för att göra allt tillsammans, det vill säga genomföra de genomförda intervjuerna tillsammans. Vi tog kontakt med olika rektorer inom länet med bifogat missiv där vi bad om godkännande för att ta kontakt med verksamma förskollärare (Bilaga,1). Efter återkoppling och godkännande tog vi kontakt med de förskollärare rektorn gav kontaktinformation till, där även ett bifogat missiv delgavs. Missivet beskrev studiens syfte men även respondentens rättigheter under själva genomförandet (Bilaga, 2). Då möjligheterna för att besöka verksamheterna varit begränsade med de restriktioner som finns med den pandemin vi befunnit oss i har alla intervjuer genomförts via videosamtal. Intervjuerna spelades in med hjälp av en ljudinspelnings app på våra mobiltelefoner. Det inspelade materialet

transkriberades tillsammans där vi i vårt resultat delgivit vår analys. Valet av att spela in var för att få med helheten och minska risken för att missa viktiga detaljer, samt undvika missförstånd. Vi kunde då enklare gå tillbaka, lyssna om det inspelade materialet för att uppfatta korrekt det respondenten sa.

Databearbetning och analys

I denna studie har en tematisk analys använts för att granska den insamlade empirin (Bryman, 2018).

Alla de genomförda intervjuerna till denna studie har utförts och bearbetats tillsammans. Efter att en inbokad intervju avslutats började vi direkt att transkribera det insamlade materialet. Vi såg det som nödvändigt då känslan från de inspelade intervjuerna fortfarande var färskt där vi även fick tillfälle att samtala om de känslor och tankar som eventuellt kommit upp under genomförandet.

Transkriberingen av det insamlade materialet genomfördes tillsammans där vi delade upp arbetet med att en antecknade och den andra ansvarade för uppspelningen, de olika arbetsuppgifterna turades vi om att ansvara för. Fördelen med att genomföra transkriberingen tillsammans var att vi båda kunde vara uppmärksam på vad som sades för att undvika missförstånd eller att någon information gick miste om. Den färdiga transkriberingen skrevs ut i pappersformat för att lättare kunna bearbeta den insamlade empirin.

I vår studie har en tematisk innehållsanalys (Bryman, 2018) används för att bearbeta den insamlade empirin från de semistrukturerade intervjuerna som genomfört. Tematisk Innehållsanalys som analysmetod har inte en bestämd bakgrund och ger heller inte en bild av en tydlig teknik menar Bryman (2018). Den tematiska innehållsanalysen har inte som syfte att jämföra de olika

förskollärarnas arbete, utan för att se likheter och skillnader i deras svar för att kunna besvara studiens forskningsfråga.

Bryman (2018) menar att tematisk innehållsanalys fått viss kritik då det många gånger blir svårt att tolka hur forskare genomfört sin analys för att komma fram till sitt resultat. Vi kommer därav

18

beskriva varje steg inom den innehållsanalytiska metod för att man som läsare ska förstå hur vi granskat och kommit fram till vårt resultat

Kodning

Efter att vi transkriberat de insamlade materialet från de tio intervjuer som genomfördes till studien valde vi att granska materialet flera gånger där vi med hjälp av markeringspennor i olika färger valde att stryka över återkommande nyckelord. Detta moment kallar Braun och Clarke (2008) för en

kodning som genomförs där man söker efter återkommande nyckelord i sin text, som man anser liknar varandra och som kan kopplas samman. Detta är en viktig process där vi får chansen att lära känna vårt material då vi behandlar materialet flertal gånger för att upptäcka nya koder som kan kopplas samman. De koder som vi i vår studie plockat fram bör nämnas är utvalda med beaktning utifrån vår forskningsfråga, och har därför kommit att plockats ut anpassat utifrån vad studien syfte.

Men även utifrån den teori som studien har som grund där koderna har analyserats och jämförts för att kunna ställa resultatet mot den valda teorin som i detta fall är det sociokulturella perspektivet.

Tematisering

När vi därefter ansett att tillräckligt med koder plockats ut ur det transkriberade materialet började vi med det som kallas tematisering. Ett tema menar de båda forskarna Braun och Clarke (2008) ska växa fram ur den forskningsfråga som ligger till grund för studien. Vi valde att sortera våra kodningar av transkriberingen. Vilka hörde ihop och vilka hörde inte ihop, fanns det vissa kodningar som kunde höra samma i flera grupper än bara en. Efter denna sortering av kodning skapades större teman utifrån vad de olika koderna sa. Braun och Clarke (2008) menar att man utifrån koderna ska försöka se på helheten och vad som man kan skapa för större tema av vad de framtagna koderna behandlar.

Utifrån de koder vi plockat ut i vår transkribering kom vi fram till fyra teman som alla behandlar konflikthantering på olika sätt. De fyra temana blev slutligen verktyg, förhållningssätt, konflikter och social utveckling.

Analytisk sortering.

Därefter var det dags att sortera. Hur kan vi med hjälp av de transkriberade materialet finna citat från de tio intervjuerna som genomfört för att lyfta fram och stärka de teman som valt ut. Denna process har varit pågående under flera veckors tid där vi valt att både pausa analyseringen och fortsätta bearbeta. Ibland har det inte varit lika självklart att hitta stärkande material i transkriberingen, något som dagen efter varit mycket enklare att finna. De citat som valts att lyftas fram i resultatet är citat vi anser stärker forskningsfrågan men framförallt lyfter och stärker de teman som vuxit fram i analysen.

Forskningsetiska överväganden

Vid forskning krävs etiska överväganden. Vetenskapsrådet (2002) skriver om fyra huvudkrav på forskningsetiska principer, något som vi tagit hänsyn till i denna studie.

Informationskravet innebär att de deltagande i studien ska informeras om studiens ändamål och dess syfte i studien. Deltagaren ska även delges information om att deltagandet är frivilligt och möjligt att avbryta när som under pågående deltagande. Inför intervjutillfälle har vi i vår studie delgett

deltagande i studien ett missiv med information om detta. Även information om att intervjun skulle

19

komma att spelas in för att så sanningsenligt som möjligt kunna transkribera det insamlade materialet därefter (Vetenskapsrådet, 2002, s.7).

Samtyckeskravet innebär att deltagandet är frivilligt, att den deltagande har rätt till att bestämma sin medverkan om hur länge samt på vilka villkor de ska delta. Inför våra intervjuer har vi efterfrågat om deras godkännande till medverkan och inspelning. För ytterligare tydlighet har vi inlett intervjuerna med att få ytterligare ett godkännande av inspelning, vid svagt svar har vi upprepat frågan för att få ett tydligt godkännande (Vetenskapsrådet, 2002, s.9).

Konfidentialitetskravet innebär att all information som samlas in för empiri är sekretessbelagd och får under inga omständigheter röjas. Det material som samlas in från deltagande får inte heller behandlas i studien på ett sådant sätt att det på något sätt går att förstå vem i frågan som blivit intervjuad, utan ska vara så anonym som möjligt. I vår studie kommer varken identitet, arbetsplats eller kommun offentliggöras. Detta är något som deltagande i studien fick ta del av i det utskickade missivet. Inför intervjutillfällena har även informationen redogjorts för ännu en gång, att det alla är anonym i det transkriberade materialet samt i studien (Vetenskapsrådet, 2002, s.12).

Nyttjandekravet innebär att den information samt det material som samlas in endast får användas i forskningsändamål. I denna studie kommer det insamlade materialet att transkriberas och användas i ett analyserande resultat och sedan kasseras (Vetenskapsrådet, 2002, s.14).

Metoddiskussion

Bryman (2018) menar att inom den kvalitativa ansatsen läggs fokus vid att mäta vad som sägs snarare än att fokusera vid att numrera eller mäta den insamlade empirin i siffror eller kolumner. I studien läggs fokus vid att granska vad pedagogerna säger utifrån de frågor som de ställs inför i intervjuerna.

Inom den kvalitativa ansatsen bedöms studien insamlade data utifrån tillförlitlighet alltså reliabilitet samt giltighet det vill säga validitet (Bryman, 2018). I kommande stycke kommer vi att redogöra för de två olika termerna som därefter följs av en diskussion där vi kommer att diskutera vårt material utifrån de två olika termerna.

Tillförlitlighet

Roos (2018) menar att reliabilitet används när den insamlade data anses tillräcklig för att kunna dra en trovärdig slutsats om frågeställningen i studien. Termen reliabilitet innebär även att man på ett systematiskt sätt kan systematisera sitt arbete så att det inte går att tolka författarens eget tyckte och hindrar studien från att nå sitt resultat. Roos (2018) menar att man som forskare kan stödja sig i sitt granskande av den insamlade data genom att försöka ställa sig på sidan om den och utesluta sin frestelse eller förgivettaganden för att strukturera upp sitt arbete. Roos beskriver även skillnaden på vad en vardaglig människas uppfattning är i jämförelse med en forskares. En forskares uppfattningar skildrar en metodisk tydning av verkligheten som inte ligger grundad i forskarens erfarenheter utan närmare det som sker i verkliga livet. Författaren menar att forskare även dem gör tolkningar men det är bara i sanningar och saklighet som vi kan eftersträva men sällan kan åstadkomma (Roos, 2018).

Bryman (2018) menar att tillförlitlighet, innebär att kolla på studiens äkthet. Där han menar att tillförlitligheten i en kvalitativ forskning utgår från fyra delar av kriterier.

Trovärdighet

20

Med trovärdighet menar Bryman (2018) att forskningen ska ha genomförts utifrån de regler som finns.

Författaren menar att det finns olika uppfattningar och framställningar av den sociala verkligheten, där trovärdigheten inbegriper även att man som författaren delger resultatet av den insamlade empirin därefter. Bryman menar att detta är en viktig del att genomföra av den insamlade data för att de deltagande i studien ska få möjligheten att granska och bekräfta om man som författare tolkat verkligheten korrekt.

Överförbarhet

I överförbarheten läggs fokus vid att se på sammanhanget. Bryman (2018) menar att man inom en kvalitativ forskning syftar till att i resultatet se på de deltagande i studiens sammanhang och deras verklighet. Författaren menar att man som författare bör studera det insamlade materialet och fundera över hur brukbar resultatet är i andra miljöer och sammanhang. Hur utvecklat är resultatet och hur kan en annan person ta detta resultat med sig till sin organisation och göra det brukbart (Bryman, 2018).

Pålitlighet

Pålitligheten innebär ett granskande synsätt för att uppnå tillförlitligheten av studien, att alla delar av hela processen i forskningen är redovisade på ett komplett och tillgängligt sätt, däribland

forskningsfrågor och de ställningstagande som tagits rörande analysen av empirin. Med detta menas att andra kan granska forskningen från början till slut (Bryman, 2018).

Möjlighet att styrka och konfirmera

Möjligheten att styrka och konfirmera går ut på att forskaren kan genom sin kunskap om att det aldrig går att få någon saklighet i sin forskning istället kan garantera att den handlat utan att ana att man gjort något oriktigt. Forskaren (Bryman, 2018) ska alltså urskilja i vilken grad resultatet kan framföras och tydligt påvisa att den inte tolkat resultatet utifrån egna åsikter eller värderingar.

Giltighet

En studie ska innehålla en frågeställning, alltså ett syfte. Studiens syftar till att besvara denna

frågeställning och därför ingenting annat (Roos, 2018). Därför är det viktigt att man i sin studie lägger fokus vid att samla data om sin frågeställning och vara kritisk till vad som samlas in. Författaren menar att man bör rannsaka sin insamlade empiri, under tiden den samlas in och efter för att

verkligen säkerhetsställa att det insamlade material kommer nå ett svar på studiens syfte. Att det finns en giltighet i det som mäts. Det krävs alltså att man noggrant har sett över sina intervjufrågor om det är den valda metoden till sin studie, i en eventuellt förstudie för att se över om det kan uppstå några missuppfattningar med de intervjufrågor som ställs. Vilka svar ger de frågor som ställs, finns det ord som respondenterna inte förstår eller missuppfattar eller ger intervjufrågorna respondenterna möjlighet att tolka frågorna utifrån ett annat perspektiv än det som studien syftar till att undersöka (Roos, 2018).

Inför de bokade intervjuerna tilldelades de deltagande personerna samt deras respektive rektor ett missiv. Missivet innehöll information till dem deltagande där det fanns kännedom om vad dem hade rätt till under och inför intervjutillfället. Vi tog hänsyn till vetenskapsrådets fyra grundprinciper under och inför intervjutillfällena. Vi har även utifrån Mittuniversitetets riktlinjer samt vad den litteratur vi

21

tagit del av säger utformat intervjufrågor och genomfört intervjuerna. Därför anser vi att vi nått en trovärdighet i vår reliabilitet. Trovärdigheten sänks dessvärre då respondenterna inte delgetts den insamlade datan innan den började bearbetas i resultatet. Däremot har respondenterna getts möjlighet att ta del av studien i efterhand vilket dem alla varit positiva till. Trovärdigheten kan därför i vår studie klassas som medel då vi inte uppfyller de två kriterierna inom trovärdigheten. Möjligheten att styrka och konfirmera anser vi har gjorts i god tro. Vi anser att vi aldrig under arbetes gång låtit våra egna åsikter, tankar och värderingar färga vårt arbete. Den diskussion som pågått under hela arbetes gång har gjorts utifrån vad den vetenskapliga litteraturen påvisat, och hur forskare ser på begreppet konflikt samt hur det bör hanteras. Det är utifrån dessa intervjuer, och vad vi fått för svar av de olika förskollärarnas erfarenheter som gör att vi kan göra vår tolkning.

Inför uppstart av studien gjordes en pilotstudie. Syftet med uppgiften var att pröva stundande studies och valda metod, utveckla en intervjuguide utifrån forskningsområdet samt vad den insamlade litteraturen säger. Pilotstudien gav oss även möjlighet att pröva vår intervjuguide utifrån inbokade intervjuer med verksamma förskollärare. Vi fick där chansen att se om intervjufrågorna var möjliga att använda till den kommande studien, eller om de gick att missförstå eller vägledas in på fel spår.

Eftersom vi efter varje genomförda intervju valt att transkribera direkt har vi haft känslan kring den aktuella intervjun färskt i minnet. Vi har då haft chansen att kunna samtala om den genomförda intervjun, vad var vår känsla var kring de svar vi fick inspelat och hur upplevde intervjun. Eftersom vi jobbade på samma sätt i pilotstudien kunde vi snabbt revidera vår intervjuguide och se samt utveckla de frågor som vi ansåg inte var användbar för studien.

Resultat

Studien syftar till att utifrån intervjuer belysa och skapa förståelse för förskollärares uppfattning om konflikthantering, hur de förebygger och hanterar konflikter i barngruppen. Utifrån en tematisk analys (Bryman, 2018) har vi noggrant undersökt vårt material och delat in det i fyra olika teman, Förskollärares uppfattning om begreppet konflikt, förskollärares förhållningssätt vid konflikter, förskollärares verktyg för att hantera och förebygga konflikter och förskollärares arbete för utveckling av de sociala

färdigheterna. Citat som redogörs i resultatet är de citat vi anser vara mest relevant för att styrka de tema vi valt för den tematiska innehållsanalysen. De förskollärare som intervjuats till studien kommer i vårt arbete att benämnas med F för förskollärare och ett tilldelat nummer utifrån den ordning de intervjuats.

Denna resultatdel kommer att presenteras utifrån vår tematiska innehållsanalys uppdelade i de ovan nämnda teman, därefter kommer en teoretisk diskussion som har sin grund i det sociokulturella perspektivet utifrån det framskrivna resultatet samt Cohens konfliktteori med dess tillhörande begrepp att redogöras.

Förskollärares uppfattning av begreppet konflikt

I kommande tema kommer pedagogers uppfattning om begreppet konflikt att redogöras. På frågan vad innebär en konflikt för dig upplevde vi att pedagogerna vi intervjuade hade svårt att ge ett

22

konkret svar på hur dem definierade begreppet konflikt. När vi granskat vår empiri har vi sett att majoriteten av de förskollärare vi intervjuat varit till stor del eniga om att just en konflikt handlar om när man inte kommer överens men att det är viktigt att särskilja på stora och små konflikter. Två förskollärare beskriver liknande påstående som båda behandlar vad en konflikt är för dem. De båda förskollärarna menar att begreppet kan se olika ut beroende på vilka barn det handlar om, i vilken situation och i vilken miljö konflikten utspelar sig i? De svar som givits angående uppfattning om begreppet konflikt ser vi liknar varandras svar, där alla är förhållandevis överens om att en konflikt just är när det uppstår meningsskiljaktigheter och där kommunikationen brister vilket resulterar i en konflikt, som i förskolans verksamhet till stor delen innebär att barnen inte kommer överens om leken eller om leksaken:

“En konflikt för mig är när det uppstår ett bråk mellan två människor där meningsskiljaktigheter uppstår. Jag upplever att det oftast uppkommer pga. en brist i kommunikationen (F4)”.

“En konflikt för mig det är sånt som barnen själva inte kan reda som dom kanske behöver lite stöttning i att gå vidare i (F3).”

Samtliga respondenter menar på att konflikter är något som ofta sker i förskolans verksamhet vid olika tillfällen, där förskollärare har en vetskap om vart och när de sker och därmed många gånger kan se till så dessa situationer inte sker:

“/.../exempelvis när det är bryt mellan aktiviteter, eller när man ska gå och klä på sig ute i hallen/.../ (F6)”

En förskollärare menar att konflikter till största del handlar om material och miljö medans en annan pekar på att det kan handla om missuppfattning, att ett barn utgår från att de andra inte vill leka med den men där det egentligen handlar om att dem bara inte vill leka samma lek, vilket kan starta en konflikt. Ett resultat av analysen visar att det främst är dessa situationer som sker på förskolan och är de situationer som det oftast blir konflikter av.

En förskollärare menar även att konflikter som innefattar handgripliga handlingar inte är accepterat.

Det är aldrig okej att använda sig av våld genom att slåss eller att bita någon annan. Konflikter som anses eskalera till något handgripligt visade alla förskollärare i sina svar som oacceptabelt och något som genast ska avbrytas. Dem menar även på att små barns kommunikativa förmåga begränsar dem från att verbalt kunna uttrycka sina känslor och åsikter till situationer. När känslan av frustration och ilska intar ett så litet barns kropp kan handgripligheter vara enklaste utvägen för att tydligt beskriva hur barnet känner till situationer. Resultatet visar därmed att pedagogerna ute i verksamheten jobbar aktivt för att stödja barn i att uttrycka sig verbalt, allra främst lägga fokuset vid att stödja barn i konflikter för att inte nå så långt att fysiska handlingar behöver tas till. Att fysiska handlingar inte är acceptabelt framkommer och uttrycks som följande citat lyder:

“Oftast så försöker man vänta ut, ibland kan man inte vänta ut för det blir handgripligt, då måste man bryta in.

Man får ju liksom inte bita varandra, så då måste vi ju bryta in. Men är det liksom, ser man att de liksom är ganska lugnt, att det är verbalt och att liksom det går inte över gränserna. då måste man ju liksom låta dem