Patientens upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt

(1)

Institutionen för hälsovetenskap

Patientens upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt

Frånlund, Madelene Nordin, Ulrika

Examensarbete (Omvårdnad, C) 15 hp Mars 2010

Sundsvall

(2)

Abstrakt

Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en

hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt.

Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen framkom det att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom.

Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.

Nyckelord: Behov, hjärtinfarkt, omvårdnad, patientens upplevelse, stöd

Patientens upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt

MADELENE FRÅNLUND ULRIKA NORDIN

Mittuniversitetet, Sundsvall Institutionen för hälsovetenskap Omvårdnad, C

Vårterminen 2010

(3)

Innehållsförteckning

Bakgrund 1

Syfte 4

Metod 4

Inklusionkriterier och exlusionskriterier 4

Litteratursökning 4

Klassificering och värdering 5

Etiska överväganden 6

Bearbetning 6

Analys 7

Resultat 8

Upplevelsen av en hjärtinfarkt 8

Positiva och negativa effekter 8

Behov av stöd 12

Det sociala stödet 12

Information 14

Diskussion 15

Resultatdiskussion 15

Metoddiskussion 18

Slutsats 19

Referenslista 20

Bilagor

Bilaga 1. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet Bilaga 2. Granskningsmall

Bilaga 3. Översikt av inkluderade artiklar Bilaga 4. Analys av huvudresultat

Bilaga 5. Översikt över exkluderade artiklar

(4)

1 Bakgrund

De främsta orsakerna till sjuklighet och död i västvärlden idag utgörs av hjärtinfarkt och slaganfall, där hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Antalet drabbade av hjärtinfarkt per år uppgår till 40 000 svenskar och antalet som avlider uppgår till cirka 13 000 per år. Drygt 26 000 personer vårdas på sjukhus till följd av akut hjärtinfarkt (Statens beredning för medicinsk

utvärdering, SBU, 1997). Faktorer som ökar risken för att drabbas av en hjärtinfarkt är rökning, övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter, stress och osunda levnadsvanor. Vid en hjärtinfarkt uppstår akut syrebrist i något av hjärtats kranskärl orsakad av en blodpropp. När en blodpropp fastnar i kranskärlet leder detta till att blodgenomströmningen avbryts vilket medför total syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet, detta leder till smärta. Desto tidigare man löser upp en blodpropp desto mindre bestående skador ådrar sig hjärtat. Blir syrebristen långvarig dör hjärtmuskelcellerna och den skada som då uppstår kallas för hjärtinfarkt. Den hjärtmuskelvävnad som dött kan inte kroppen nybilda och istället ersätts den med bindvävsärr. Det tar ungefär sex veckor för hjärtat att läka efter en hjärtinfarkt (Hjärt-Lungfonden, 2008; Overbaug, 2009).

Typiska symtom som uppträder vid en hjärtinfarkt är smärta över bröstet med eller utan utstrålning mot arm, nacke, käke, rygg eller mage. Denna smärta kan variera i intensitet samt tid och upplevas som ett band över bröstet eller smärta mitt i bröstet. Samtidiga symtom kan vara hjärtklappning, illamående,

kallsvettningar, andnöd, yrsel eller svimning vilket kan leda till att man upplever ångest och rädsla (Overbaug, 2009; SBU, 1997). Forskning idag visar att

symtomen vid hjärtinfarkt skiljer sig mellan individer och kön. Det är viktigt att känna till att kvinnor upplever mer atypiska symtom som till exempel andfåddhet, trötthet, ångest, smärta i rygg och känselbortfall i jämförelse med de typiska symtomen. Detta resulterar i att kvinnor ofta får en fördröjd diagnostisering och behandling. Diagnostiseringen av en hjärtinfarkt sker utifrån de symtom som uppvisas samt med hjälp av Elektro Kardiografi (EKG) och blodprov. Med hjälp av kranskärlsröntgen och ultraljudsundersökning kan man avgöra hjärtinfarktens storlek samt eventuella förträngningar i hjärtats kranskärl. Behandling av

hjärtinfarkt bestäms utifrån infarktens karaktär samt symtom och kan bestå av ballongvidgning, trombolys (blodproppslösande läkemedel), smärtstillande och kärlvidgande läkemedel (Hjärt-Lungfonden, 2008; Overbaug, 2009).

(5)

2 Människor som drabbas av en hjärtinfarkt kan uppleva detta som en traumatisk händelse som påverkar deras välbefinnande över en obestämd tid. Tiden efter hjärtinfarkten karakteriseras som en kris och en orolig tid för den drabbade och dennes familj. Hjärtinfarkten kan bidra till att patienten upplever en psykologisk instabilitet där ångest och depression är centrala faktorer samt att det finns en rädsla och oro för livsstilsförändringar, symtom och behandlingar (Alsén, Brink &

Persson, 2008; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2005; Norekvål et al., 2008).

I en tolkning av Kirkevold betonar Joyce Travelbee i sin omvårdnadsteori att den enskilde människan ska ses som en unik person som någon gång under livets gång kommer att uppleva lidande. Då erfarenheten av lidande kan ses som

allmänmänsklig bör var och ens upplevelse betraktas som individuell då den är högst personlig. Syftet med omvårdnaden, enligt Travelbee, är att hjälpa och stödja patienten till att finna en mening med livet med hjälp av patientens egna tidigare erfarenheter. För att detta ska kunna vara möjligt så krävs en

förtroendefull kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Denna kommunikation kommer sedan att ligga till grund för den sjukes

omvårdnadsbehov samt att det är genom denna som sjuksköterskan kan få ta del av patientens upplevelse, känslor och rädslor kring den rådande situationen. För att kommunikationen ska bli den bästa möjliga menar Travelbee att man som sjuksköterska ser varje enskild patient som en individ med en egen personlig upplevelse av sjukdom och lidande. Hon betonar att målet med omvårdnaden är att hjälpa patienten att uthärda och bemästra sjukdom och lidande samt finna en mening i sin upplevelse vilket i sin tur kan innebära och ge möjlighet till

självutveckling (Kirkevold, 2000, s. 131,134-137,141).

I International Council for Nurses (ICN) beskrivs sjuksköterskans fyra

grundläggande ansvarsområden som är att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att tillvarata det friska hos patienten och tillgodose patientens fysiska såväl som psykiska

omvårdnadsbehov, uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse.

Inom området bemötande, information och undervisning står det att

sjuksköterskan ska kunna ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet i vården och behandlingen för patienten. Det står också att hon ska

(6)

3 kunna informera och undervisa patient och/eller närstående (Socialstyrelsen, 2005).

En viktig uppgift som sjuksköterskan har är att tillhandahålla och ge information till hjärtinfarktspatienter. Det är av stor vikt att bekräfta och införliva de upplevda behoven som patienterna har när man ska ge dem denna information. Eftersom att vårdtiderna på sjukhusen blir allt kortare minskar möjligheterna för sjuksköterskor samt annan vårdpersonal att ge en ansvarsfull och adekvat information till

patienterna. Det som bör tas hänsyn till är att patienterna kan ha svårt att förstå och ta in den information som de får på sjukhuset på grund av den situation de befinner sig i samt att informationen kan vara dåligt utformad och framförd (Smith & Liles, 2007). Timmins och Kaliszer (2003) påvisar att patienter vanligtvis får information kring områden som anatomi, fysiologi, livsstil, mediciner, motion och diet både skriftligt och muntligt. De tar även upp att informationsbehovet kan variera mellan patienter samt att de som drabbas en första gång av hjärtinfarkt har specifika behov av information.

Behovet av stöd från familj och vänner utgör det viktigaste sociala nätverket när sjukdom uppstår och genomlevs (Van Horn, Fleury & Moore, 2002). För att kunna stödja kvinnor och män i deras återhämtning krävs det att sjuksköterskan kan bilda sig en uppfattning om patientens symtom samt levda situation. Detta stöd bör inriktas på insatser för att hjälpa kvinnor och män att hantera symtom och praktiska problem tidigt i deras återhämtning (Kristofferzon et al., 2005).

Fridlund (1998, s. 28) beskriver att målet med omvårdnaden av

hjärtinfarktspatienter är att de ska kunna återvända till ett aktivt och oberoende liv med en känsla av välbefinnande. I omvårdnaden av dessa patienter är den

holistiska ansatsen viktig för att få en förståelse för varje patient i dennes situation. Hur en patient reagerar på sin sjukdom kan visa sig på olika sätt och beroende på vem patienten är till exempel om det är en kvinna eller man, ung eller äldre, personlighet, vilken miljö individen lever i samt livserfarenheter.

Upplevelsen av en hjärtinfarkt gör patienten känslomässigt sårbar och därför är äkta omsorg av största vikt när den påverkar patientens välbefinnande.

(7)

4 Syfte

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt.

Metod

Målet med denna litteraturstudie var att belysa en specifik patientgrupp. En litteraturstudie går ut på att man systematiskt söker, kritiskt granskar och

sammanställer litteraturen inom ett specifikt område. En litteraturstudie syftar till att sammanställa resultat från tidigare genomförda empiriska studier, den bör även fokusera på aktuell forskning inom det valda området. När man väl avgränsat problemområdet formuleras sökord som utgör grunden för litteratursökningen (jfr Forsberg & Wengström, 2008, s. 34, 81).

Inklusionskriterier och exklusionskriterier

I denna litteraturstudie valdes att endast använda artiklar skrivna på engelska.

Artiklarna skulle vara godkända av en etisk kommitté eller att författarna vidtagit etiska överväganden i sin studie samt att de var publicerade efter år 2000.

Artiklar som inte svarade upp mot syftet eller som inte ansågs vetenskapliga och bedömdes ha låg kvalitet samt var publicerade före år 2000 exkluderades.

Litteratursökning

När syftet var färdigformulerat fastställdes sökorden med hjälp av Mesh-termer och fritextord. Därefter gjordes en litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo eftersom att dessa databaser täcker studier och forskning inom området omvårdnad (jfr Forsberg & Wengström, 2008, s. 81-84). Sökorden kombinerades på olika sätt och limits användes för att begränsa sökningen.

Litteratursökningen redovisas i tabell 1.

Manuell sökning har gjorts genom att studera referenslistor via andra intressanta artiklar som behandlat studiens problemområde (jfr Forsberg & Wengström, 2008, s. 81). Via denna bearbetning återfanns en artikel som ingår i resultatdelen.

För att finna relevant litteratur till bakgrunden gjordes även en manuell sökning vid Hudiksvalls sjukhusbibliotek.

I projektplanen användes sökordet quality of life när första sökningen

genomfördes. Efter noga övervägande valdes att utesluta detta sökord på grund av

(8)

5 att det ansågs vara svårdefinierat samt att quality of life/ livskvalitet uppfattas och tolkas olika av alla individer samt att det inte ingick i syftet. Detta sökord ersattes av daily life på grund av att fler antal träffar gavs i databaserna samt att syftet med studien var att belysa upplevelsen hos människorna efter en hjärtinfarkt.

Tabell 1. Översikt av litteratursökning, 2010-01-27.

Sökord Pubmed

Antal träffar

Cinahl Antal träffar

PsycInfo Antal träffar

Antal lästa abstrakt

Myocardial infarction 119 457 19 101 2 109

Patients experience OR experience 260 618 61 575 17 880

Needs 160 181 60 354 85 506

Support 5 349 373 10 833 211 985

Daily life 33 330 7 638 3 469

Myocardial infarction AND Patients experience OR experience

AND Needs AND Support AND Daily life

3 671 66 (3) 33 3

473 31 16

318 295 19 13

54 34 3 Myocardial infarction AND Needs 900 (1) 279 (1) 54 (3) 144

Myocardial infarction AND Support 39 385 781 290 160

Myocardial infarction AND Daily life 354 (2) 69 (4) 13 138 Myocardial infarction AND Patients

experience OR experience AND Support

1 129 78 (1) 65 38

Myocardial infarction AND Patients experience OR experience AND Daily life

21 10 (1) 4 17

Limits: English har används vid sökningar i de tre databaserna. De siffror som står inom parantes är de artiklar som ingår i resultatdelen och återfinns med en asterisk (*) i referenslistan. Vid manuell sökning inkluderades en artikel, även denna återfinns med en asterisk (*).

Klassificering och värdering

För litteraturstudien valdes att klassificera och utvärdera studierna enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering/ svensk sjuksköterskeförenings (SBU/SSF) nr 4 (1999, s. 14-16) riktlinjer:

• Randomiserad kontrollerad studie (C) det vill säga en prospektiv studie där man gjort en slumpvis fördelning av patienter till en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.

• Prospektiv studie (P). Denna typ av studie innebär en jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper men utan slumpmässig fördelning

• Retrospektiv studie (R). I dessa studier analyseras ett historiskt material, med hjälp av exempelvis journalhandlingar.

(9)

6 Kvalitativa studier har klassificerats och värderats (SBU/SSF, nr 4, 1999, s. 15 - 16) enligt följande:

• Kvalitativ studie (K). I denna typ av studie analyseras data, som insamlats genom intervjuer, berättelser eller observationer i syfte att fördjupa förståelsen för studerade fenomen, t ex personens upplevelser och erfarenheter.

Studiernas vetenskapliga kvalitet har värderats enligt en tregradig skala; hög vetenskaplig (I), medel (II), eller låg vetenskaplig kvalitet (III) (se bilaga 1).

Etiska överväganden

I studier där människor och djur inkluderas måste forskarna vidta en mängd etiska aspekter. När människor används som deltagare i studier är det viktigt att se till att deras rättigheter skyddas. Det etiska kravet kan tyckas självklart men faktum är att det etiska inte alltid får tillräckligt med uppmärksamhet i studier som görs (jfr Polit & Beck, 2008, s. 167). Etiska överväganden bör göras innan en

litteraturstudie påbörjas. Det är av stor vikt att välja studier som fått tillstånd av etisk kommitté eller där etiska överväganden vidtagits av författarna, att redovisa alla artiklar som ingått i litteraturstudien och arkivera dessa i tio år. Alla artiklars resultat skall redovisas oavsett ifall de stöder hypotesen eller inte, att endast presentera de artiklar som stöder forskarens egen åsikt är oetiskt (jfr Forsberg &

Wengström, 2008, s. 77).

Bearbetning

Bearbetningen i litteraturstudien har skett i tre olika faser enligt SBU/SSF, nr 4 (1999, s. 16-17). En ny sökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och

PsycInfo i syfte att uppdatera sökningen. Även sökordet quality of life valdes bort och ersattes med sökordet daily life. Under fas ett lästes 588 abstrakt igenom för att finna artiklar som var relevanta för studiens syfte och sågs intressanta för fortsatt granskning. De artiklar som valdes bort under denna fas var de som inte svarade upp mot syftet, de som var publicerade före år 2000 samt reviewer och dubletter. Under hela denna fas fanns inklusions- och exlusionskriterierna med som vägledning. Efter första fasen återstod 34 stycken artiklar.

I fas två lästes de utvalda artiklarna enskilt igenom av författarna samt gemensamt för att avgöra ifall artiklarna var relevanta för litteraturstudien, därefter

(10)

7 granskades dessa med hjälp av en granskningsmall (framtagen av Hellzén,

Johanson & Pejlert för urval i SBU- rapport, 1999) (se bilaga 2). Av dessa 34 stycken artiklar exkluderades 14 stycken och de återstående 20 stycken gick vidare till fas tre.

Under fas tre lästes artiklarna ytterligare igenom och klassificerades och värderades enligt SBU/SSF nr 4 (1999, s. 16-17) (se bilaga 1). Av dessa exkluderades tre stycken artiklar på grund av att dessa ansågs vara av låg

vetenskaplig kvalitet. De återstående 17 stycken artiklarna ansågs vara relevanta för litteraturstudien samt ha en hög eller medel vetenskaplig kvalitet. Dessa artiklar valdes att ingå i resultatdelen i denna litteraturstudie, se inkluderade artiklar i bilaga 3. De exkluderade artiklarna återfinns i bilaga 5.

Analys

Innehållsanalysen karakteriseras av att man på ett systematiskt och stegvist sätt klassificerar data för att man enklare ska kunna finna meningsbärande enheter, kunna koda kategorier och identifiera centrala teman. Med detta menas att bryta ner det material man har till mindre enheter, koda och namnge dessa efter de kategorier de tillhör. Därefter grupperas det kodade materialet baserat på det som de har gemensamt. Syftet med innehållsanalysen är att redogöra och fastställa förekomsten av ett specifikt fenomen (Forsberg & Wengström, 2008, s. 150; Polit

& Beck, 2008, s. 517-518). De artiklar som valdes att ingå i resultatdelen lästes igenom ett flertal gånger både enskilt och gemensamt av författarna för att få en ökad förståelse för det som framkom ur texten (jfr Granskär & Höglund-Nielsen, 2008, s. 30). Därefter märktes respektive domäner ut med olika färgpennor som berörde studiens syfte. De översattes även av författarna själva för att kunna få en helhet samt identifiera huvudfynden i artiklarnas resultatdel. Därefter bröts texten ned i mindre enheter som sedan analyserades och dessa delades sedan in i

subkategorier som sedan sammanfördes till olika kategorier, detta redovisas i bilaga 4. Det yttersta ändamålet med analysen och tolkningen av resultaten är att sammanfatta och redovisa resultaten så att de kan användas i praktiska syften (jfr Granskär & Höglund-Nielsen, 2008, s. 30). Vid analysen framkom två kategorier, upplevelsen av en hjärtinfarkt och behov av stöd samt tre subkategorier.

(11)

8 Resultat

Resultatet i denna litteraturstudie omfattar 17 vetenskapliga artiklar som alla använt sig av en kvalitativ metod. Av dessa artiklar värderades tolv stycken att vara av hög kvalitet (I) samt fem stycken vara av medel (II) kvalitet. Fyra artiklar var från England, sju från Sverige och en artikel vardera från Irland, Norge, Danmark, Kanada, USA och Australien. Vid analysen av artiklarna framkom tre subkategorier och två kategorier (se tabell 2). Resultatet presenteras i löpande text under respektive kategori och subkategori.

Tabell 2. Översikt av litteraturstudiens kategorier och subkategorier.

Kategori Subkategori

Upplevelsen av en hjärtinfarkt Positiva och negativa effekter Det sociala stödet

Behov av stöd

Information

Upplevelsen av en hjärtinfarkt

Inom denna kategori presenteras tretton kvalitativa studier som behandlar

kategorin upplevelsen av en hjärtinfarkt. Subkategorin inom denna del är positiva och negativa effekter.

Positiva och negativa effekter

I en studie av Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2008) som värderades vara av hög (I) kvalitet, var syftet att beskriva upplevelsen av det nu dagliga livet hos svenska kvinnor och män 4-6 månader efter en hjärtinfarkt och deras

förväntningar inför framtiden. I studien deltog tjugo kvinnor och tjugo män som valdes ut från en tidigare större studie. De deltagande i studien beskrev att de upplevde mer påfrestningar samt en försämrad hälsa efter den genomgångna hjärtinfarkten, medans andra beskrev att de fått mer fysisk ork. Det fanns både kvinnor och män som beskrev att de fått en andra chans i livet i och med

hjärtinfarkten. Männen uttryckte att vänner kom åter samt att de fått lättare för att prata om känslor och döden. De deltagande uppskattade sina liv på ett helt annat sätt än tidigare, livet ansågs vara mer än arbete och fokus lades på de saker som gav en mening med livet.

I en svensk studie av Bergman och Berterö (2003) som värderades vara av hög (I) kvalitet, var syftet att erhålla en djupare kunskap och förståelse om vad den

(12)

9 motiverande styrkan är och hur den påverkar den individuella rehabiliteringen samt återgången till ett fungerande dagligt liv. I studien deltog sex kvinnor och sju män. I denna studie framkom det att deltagarna fick en djupare insikt om livet samt att livslusten styrktes efter den genomgångna hjärtinfarkten. De ansåg att livet inte längre kunde tas för givet och att det var värt att kämpa för. Dock uttryckte de att sjukdomen fanns där som en påminnelse om att livet är skört och begränsat.

Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2007) studie värderades ha en hög (I) kvalitet, där syftet var att beskriva upplevelsen av det dagliga livet hos kvinnor och män under det första 4-6 månaderna efter en hjärtinfarkt, fokuserat på att hantera problem och stödet från det sociala nätverket. I studien deltog tjugo kvinnor och tjugo män som valdes ut från en tidigare större studie. De mest förekommande symtom som deltagarna beskrev efter sin hjärtinfarkt var trötthet, andnöd och bröstsmärtor. Männen beskrev fysisk aktivitet som en bidragande orsak till bröstsmärtor medan kvinnorna nämnde oro, ångest och ilska som sin orsak. Deltagarna beskrev att de var irriterade, arga, deprimerade, hade nära till tårar och hade känslor av skuld för att vara en börda. Vissa av dem uttryckte känslor som värdelöshet, tomhet och en avsaknad av livslust. En del av deltagarna upplevde att de fått ett minskat minne samt koncentrationssvårigheter efter

hjärtinfarkten. Det fanns en oro för hälsan som lett till att de fått en hjärtinfarkt samt att insjukna i en ny. Deltagarna i studien upplevde även en rädsla för döden detta på grund av deras brist på kunskap om sjukdomen.

I en studie av Hanssen, Nodrehaug och Hanestad (2005) vilken bedömdes ha en hög (I) kvalitet, var syftet att undersöka informationsbehovet hos inneliggande patienter med akut hjärtinfarkt och deras önskan på uppföljning efter utskrivning från sjukhuset. I studien ingick fjorton deltagare. I studien framkom det att efter hemkomsten från sjukhuset upplevde några deltagare sig välmående, men efter en tid kom flera symtom som olika typer av obehag, trötthet, utmattning samt

biverkningar av mediciner. Flera av deltagarna rapporterade ångest och depression som för vissa varade under en kortare tid medan det för andra höll i sig under en längre tid.

I en engelsk studie av Wingham, Dalal och Sweeney (2006) vilken värderades vara av medel (II) kvalitet, var syftet att undersöka patienters upplevelse av en hjärtinfarkt och identifiera faktorer som påverkar patienternas val av sjukhus- eller

(13)

10 hemmabaserad rehabilitering. I studien deltog tre kvinnor och fjorton män.

Deltagarna hade en rad olika reaktioner på deras erfarenhet av en hjärtinfarkt. De flesta hade en känsla av misstro och vissa kände en fruktan att de kunde dö.

Hjärtinfarkten visade sig ha en negativ effekt på deras självförtroende. Deltagarna var osäkra på vad de kunde och inte kunde göra. De kände en oro för det

vardagliga livet samt upplevde att familjen hade fått ett minskat förtroende för dem.

I en studie av Gregory, Bostock och Backett-Milburn (2006) vilken bedömdes ha medel (II) kvalitet, och där syftet var att identifiera åsikter och erfarenheter hos människor som återhämtat sig från en hjärtinfarkt, specifika hinder av och främjande av att följa råd i samband med livsstilsförändringar samt hur man behåller dessa. I studien deltog arton kvinnor och trettiofem män. Många deltagare i denna studie nämnde att hjärtinfarkten inneburit en chock, men fann samtidigt att den var en orsak till att förändra sin livsstil. Några av deltagarna kände en oro för framtiden samt för att drabbas av en ny hjärtinfarkt medan andra talade om en konstant oro för detta.

Jackson et al. (2000) studie som värderades vara av hög (I) kvalitet, där syftet var att utforska erfarenheter av återhämtning hos en grupp kvinnor som överlevt sin första hjärtinfarkt, under den första tiden efter utskrivningen från sjukhuset. I studien deltog tio kvinnor. Studien visade att de tre första veckorna i hemmet var en period av intensiv själviakttagelse, tankfullhet och reflektion för kvinnorna som också präglades av rädsla, osäkerhet och känslomässig labilitet.

I en studie av Coyle (2009) vilken bedömdes vara av hög (I) kvalitet, var syftet att fastställa vad patienterna tyckte var viktigt efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt egenvård medan de var inlagda på sjukhuset i två veckor och trettio dagar efter hjärtinfarkten. I studien deltog sextiotvå deltagare. Det visade sig att många av de deltagande upplevde stress till exempel på arbetet, i hemmet eller när någon närstående dog samt för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. Alla var tacksamma att de överlevt vilket ledde till att livet omvärderades och ansågs mer värdefullt, att få tillbringa livet med familj och vänner ansågs också värdefullt. Fortsättningsvis tänkte deltagarna i små mål, men de uppskattade även vad de åstadkommit tidigare i sina liv före hjärtinfarkten. De såg hjärtinfarkten som ett avbrott i livet, en skada, kris eller trauma.

(14)

11 I en svensk studie av Sjöström-Strand och Fridlund (2007) vilken värderades vara av medel (II) kvalitet, var syftet att beskriva och undersöka kvinnors syn på stress före och efter hjärtinfarkten. I studien deltog fjorton kvinnor. Kvinnorna i studien upplevde att det var svårt i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten på grund av att de önskade att livet skulle vara likvärdigt med de liv de hade före hjärtinfarkten.

Smärta från hjärtat upplevdes mycket påfrestande eftersom att de antog att de skulle drabbas av en ny hjärtinfarkt.

I en studie av Johansson, Dahlberg och Ekeberg (2003) vilken bedömdes vara av hög (I) kvalitet och där syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av en

hjärtinfarkt. I studien deltog åtta kvinnor. Kvinnorna uttryckte att leva med erfarenheten av en hjärtinfarkt innebär att allt plötsligt kan komma till ett slut och att man aldrig vet om eller när det kan hända igen. De värderade sina liv på ett annat sätt än de gjort tidigare. När de blivit utskrivna från sjukhuset kände de sig rädda och övergivna. Livet efter hjärtinfarkten beskrevs att inte motsvara vad kvinnorna hade förväntat sig och det kändes som om livet hade svikit dem.

Brink, Karlsson och Hallberg (2006) studie vilken bedömdes vara av hög (I) kvalitet, och där syftet var att undersöka patienters självkontroll i syfte att öka förståelsen för återanpassningen efter deras första hjärtinfarkt. I studien deltog elva kvinnor och tio män. Deltagarna i denna studie beskrev att det fanns en kamp med olika hälsoproblem där de mest besvärliga var trötthet i olika grader.

Hjärtinfarkten uppfattades snarare som en akut händelse än som en kronisk sjukdom.

I en dansk studie av Ostergaard-Jensen och Petersson (2003) vilken bedömdes vara av hög (I) kvalitet, var syftet att undersöka erfarenheter av sjukdom hos patienter efter en första hjärtinfarkt med fokus på livssituation och

återhämtningsprocessen över en tid. I studien ingick trettio personer. De

deltagande i studien uttryckte en stor rädsla samt depression över att ha varit nära döden. Hjärtinfarkten sågs som en varning för att ändra sina levnadsvanor. Dessa konsekvenser bidrog till emotionella reaktioner som hjälplöshet, svaghet, skam, rädsla och självförebråelser. Att man tidigare i sitt liv varit i god fysisk kondition gav ett hopp i den nya situationen.

I en studie av Svedlund och Danielson (2004) vilken värderades vara av hög (I) kvalitet och där syftet var att belysa innebörden av den levda upplevelsen i det dagliga livet efter en akut hjärtinfarkt som berättas av drabbade kvinnor och deras

(15)

12 partners. I studien deltog nio kvinnor. Kvinnorna fann det svårt att acceptera att de inte längre var den starka i familjen samt att de inte ville vara en börda för sina nära och kära. Det fanns känslor av osäkerhet inför framtiden samt att de upplevde en maktlöshet.

Condon och McCharty (2006) studie bedömdes vara av hög (I) kvalitet och där syftet var att undersöka, utifrån, patienternas perspektiv på att göra

livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. I studien deltog tio deltagare. De deltagande i studien kände sig frustrerade över att vara överbeskyddade av de närstående samtidigt som de ansågs utgöra ett viktigt stöd i återhämtningen.

White, Hunter och Holttum (2007) studie, vilken bedömdes vara av medel (II) kvalitet, och där syftet var att utforska anpassning i fråga om kvinnors uppfattning av deras biverkningar av hjärtat och dess inverkan på relationer och coping

strategier. I studien deltog fem kvinnor, fann i sin studie att de deltagande uttryckte att familjen var överbeskyddande. Detta stöds även av Hanssen et al.

(2005), Ostergaard-Jensen och Petersson (2003), Sjöström-Strand och Fridlund (2007), Svedlund och Danielson (2004).

Behov av stöd

Inom denna kategori presenteras fjorton kvalitativa studier som behandlar kategorin behov av stöd. Subkategorier inom denna del är det sociala stödet och information.

Det sociala stödet

White et al. (2007) fann i sin studie att ingen av kvinnorna uppfattade sin hjärtinfarkt som allvarlig, men uttryckte att det var bra att få prata om deras erfarenhet av den. Det visade sig även att när det professionella stödet inte längre fanns till hands upplevde kvinnorna att de förlorat en livlina, detta på grund av att de inte befann sig på sjukhuset längre. Kvinnorna ansåg att det var familj och vänner som utgjorde det största stödet samt att det var viktigt att veta att det fanns där till hjälp efter hjärtinfarkten. I en tidigare presenterad studie av Kristofferzon et al. (2008) påvisar även de att de deltagande kvinnorna ansåg att relationen till familj och vänner var mycket viktig samt de aktiviteter som medföljde dessa och att de gav trygghet, ömhet och utgjorde ett praktiskt stöd. I en svensk studie av Bergman och Berterö (2003) visade det sig att de deltagande behövde stöd från

(16)

13 familj och vänner för att finna ett sätt att gå vidare i livet. I Kristofferzon et al.

(2007) studie uttryckte kvinnorna att det var många i deras närhet som fanns till hands och stöttade dem vilket bidrog till att de fick en ökad känsla av trygghet, männen däremot beskrev att de sökte stöd från vänner och professionella. I Gregory et al. (2006) studie framkom det att många av de deltagande hade ett behov av stöd från familjen för att deras livsstilsförändringar skulle få en kontinuitet. Jackson et al. (2000) samt Ostergaard-Jensen och Petersson (2003) visade i sina studier att de deltagande uttryckte att det var familj, vänner och andra sociala nätverk som utgjorde det största stödet i återhämtningsfasen.

I en tidigare presenterad studie av Bergman och Berterö (2003) uttryckte de deltagande att det var av stor vikt att få möta andra människor som var i liknande situation för att få en förståelse som man inte kunde få från sjukvårdspersonal.

Även i Wingham et al. (2006) studie framkom det att det fanns ett behov av stöd från människor i liknande situation för att få ett ömsesidigt stöd och uppmuntran. I Pâquet, Bolduc, Xhignesse och Vanasse (2005) studie, vilken bedömdes vara av hög (I) kvalitet, var syftet att beskriva hjärtpatienters erfarenheter de första tre månaderna efter en hjärthändelse som krävde sjukhusvistelse, identifiera skillnader mellan patienternas uttryckta behov och det stöd som de fick under deras återhämtning. I studien deltog tjugo stycken. I studien uttryckte deltagarna likaså ett behov av att få prata med dem som befann sig i en liknande situation.

Denna önskan återfinns även hos deltagarna i studien av Gregory et al. (2006) och i Hanssen et al. (2005) studie där några av deltagarna föreslog möten med andra i grupp som ett bra stöd efter en hjärtinfarkt. Flera poängterade att det är nyttigt att höra andras berättelser samtidigt som man möter socialt stöd och får vetskap om att det finns andra i samma situation.

I en tidigare presenterad studie av Wingham et al. (2006) visade sig behovet av professionellt stöd som ett återkommande och starkt tema genom hela studien.

Deltagarna förväntade sig att det professionella stödet skulle vara tillgängliga och ha en specifik kunskap om dem som individer samt att de efterfrågade både psykiskt och fysiskt stöd. Dock framkom i studien av Sjöström-Strand och Fridlund (2007) att kvinnorna upplevde att de inte fick det psykologiska och praktiska stöd de behövde eller som de blivit lovade. Johansson et al. (2003) fann i sin studie att kvinnorna efterfrågade hjälp och stöd för att kunna förlika sig med sin sjukdom samt sitt nya jag.

(17)

14 I studien av Hanssen et al. (2005) fanns det en önskan om uppföljning som bestod i att de deltagande önskade en professionell kontakt som kände till dem som individer. I en engelsk studie gjord av Gregory et al. (2006) efterfrågade de deltagande ett långvarigt stöd för att klara av livsstilsförändringarna samt någon utanför familjen som skulle kunna se till att de följde de råd de fått. I en tidigare presenterad studie av Kristofferzon et al. (2008) ansåg deltagarna sjuksköterskans roll inom alla hälsoinstanser som ett stöd för kontinuitet, säkerhet och praktisk hjälp. I en tidigare presenterad dansk studie av Ostergaard-Jensen och Petersson (2003) nämnde deltagarna att tiden efter sjukhusvistelsen hade varit deras värsta period när de ansåg sig vara i mest behov av hjälp och stöd. Stöd från familj, vänner och andra sociala nätverk ansågs utgöra en viktig del för deras återhämtning samt för att förebygga ytterligare en hjärtinfarkt.

Information

I en studie av Decker et al. (2007) vilken värderades vara av medel (II) kvalitet, var syftet att beskriva hjärtpatienters vilja att delta i beslutsfattandet i samband med hjärtinfarkten över en tid. I studien deltog nitton hjärtpatienter som valts ut via ett hjärtregister. Resultatet från denna studie visade att patienterna önskade en information som skulle vara lättförståelig och individuellt anpassad både under tiden på sjukhuset, men även när de skrevs ut. De uttryckte även att den situation som hjärtinfarkten orsakat kan bidra till att man lätt glömmer den givna

informationen. Efter en tid i hemmet önskade patienterna att erhålla mer information, detta på grund av att de anpassat sig till sin vardag och nya frågor hade uppkommit. Kristofferzon et al. (2008) skriver i sin studie att deltagarna uttryckte ett behov av mer information om sina symtom, känslor, hjärtstatus, behandling och rehabilitering. Männen uttryckte att de också ville diskutera sin prognos.

I en Irländsk studie gjord av Condon och MaCarthy (2006) sågs sjukvårdspersonal som en informationskälla och inte som ett stöd för återanpassning till det dagliga livet. I studien av Gregory et al. (2006) visade det sig att efter hemkomsten önskade de deltagande att det skulle finnas en lättillgänglig informationskälla där de själva och deras anhöriga skulle kunna söka information och ställa frågor kring symtom, råd och mediciner. I en tidigare presenterad studie av Pâquet et al. (2005) uttryckte deltagarna att det vore bra ifall även familjen kunde vara delaktig i

(18)

15 återhämtningsprocessen för att kunna få kunskap om den drabbades begränsningar samt kunna respektera dessa.

I Hanssen et al. (2005) studie uttryckte de deltagande att även familjen är i behov och bör erhålla information om sjukdomen. Det fanns även en önskan om en telefonlinje att ringa när frågor och problem uppstod. I Johansson et al. (2003) studie uttryckte kvinnorna en brist på information samt att de önskade att den information som gavs skulle ha varit individuellt anpassad.

I en tidigare presenterad studie av Pâquet et al. (2005) önskade de deltagande att få en djupare förståelse för vad som händer på insidan av kroppen, detta för att lättare kunna ändra sina beteenden och på så sätt få en bättre hälsa.

I studien av Ostergaard-Jensen och Petersson (2003) framkom det att de deltagande efterfrågade specifik information gällande deras mediciner,

biverkningar, alternativa behandlingar och även hur lång tid behandlingen skulle väntas ta.

Diskussion

Resultatet visar att en hjärtinfarkt kan ses som ett avbrott i livet som oftast följs av ett emotionellt lidande. I den nya livssituationen som följer efter hjärtinfarkten utgör familjen ett stort stöd, men trots detta stöd kvarstår en osäkerhet inför framtiden.

Resultatdiskussion

Syftetmed denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Anledningen till varför detta område valdes att göra en litteraturstudie på var att vi ansåg att dessa människor som drabbas av en

hjärtinfarkt kan vi möta var som helst inom vården, men även i våra dagliga liv.

Då det är en vanligt förekommande och dödlig sjukdom världen över ville vi fördjupa vår kunskap inom detta område för att kunna bemöta och vårda dessa människor.

Symtombilden på en hjärtinfarkt skiljer sig mellan kön, ålder och mellan varje enskild individ (Hjärt-Lungfonden, 2008; Overbaug, 2009). Detta visar att man som människa upplever sin sjukdom på olika sätt vilket gör att vårdpersonalen måste se människan bakom sjukdomen samt att man måste vara lyhörd för det patienten upplever och uttrycker. Joyce Travelbee beskriver med sin

(19)

16 omvårdnadsteori att människan ska ses som en enskild individ med enskilda upplevelser av sjukdom och lidande (i tolkning av Wadensten & Carlsson, 2003;

Kirkevold, 2000, s. 131,134-137,141). Även i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att möta patientens sjukdomsupplevelse (Socialstyrelsen, 2005).

Under kategorin upplevelsen av en hjärtinfarkt visar det sig att människor som drabbats av en hjärtinfarkt upplever både positiva och negativa känslor.

Kan denna skillnad bero på händelser som man genomgått tidigare i livet, vilken syn man har på sjukdom eller vilka de psykologiska och sociala förutsättningarna är? Människor som under sitt liv mött hinder kan med hjälp av detta ha lättare för att hantera den nu levda situationen som kommer efter hjärtinfarkten. Vissa människor kan se på sjukdom som ett hot medans andra ignorerar att de drabbats av en allvarlig sjukdom. Det som också kan avgöra för hur man reagerar kan bero på vilken psykisk stabilitet man har samt hur det sociala livet runt människan ser ut.

Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2003) och Hogg, Garratt, Shaw och Tegney (2007) nämner i sina studier att sociala, psykologiska, biologiska och kulturella faktorer bidrar till hur man hanterar och agerar i sitt sjukdomstillstånd. I en tolkning av Wadensten och Carlsson (2003) och Kirkevold (2000, s. 131,134- 137,141) poängterar Travelbee att en kapacitet och motivation för att finna mening med livets upplevelser är typiskt för människan. Den nya upplevelsen är unik för varje enskild individ och influeras av tidigare upplevelser och

erfarenheter och kan bidra till en stärkande personlighet.

Oro och rädsla var vanligt förekommande känslor som upplevdes av deltagarna i studierna (Kristofferzon et al., 2007; Hanssen et al., 2005; Wingham et al., 2006;

Gregory et al., 2006; Jackson et al., 2006; Johansson et al., 2003; Ostergaard- Jensen & Petersson, 2003; Svedlund & Danielson, 2004). Dessa känslor kan antas vara naturliga efter en genomgången hjärtinfarkt på grund av att den drabbade varit nära döden. En bidragande orsak till att deltagarna kände oro och rädsla kan bero på en bristfällig information från vårdpersonalen eller att den inte förmedlats på rätt sätt vilket kan resultera i ett onödigt lidande för patienten. Enligt ICN:s etiska kod har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden där ett är att lindra lidande (Socialstyrelsen, 2005).

(20)

17 I resultatet i studien under kategorin behov av stöd framkom det i flera studier att det var familj och vänner som uttrycktes vara det största och viktigaste stödet efter en hjärtinfarkt (White et al., 2007; Kristofferzon et al., 2008; Bergman & Berterö, 2003; Gregory et al., 2006; Jackson et al., 2000; Ostergaard-Jensen & Petersson, 2003). Samtidigt framkom det i andra studier att familj och vänner upplevdes vara överbeskyddande av de deltagande (Condon & McCharty, 2006; Hansen et al., 2005; Sjöstrand & Fridlund, 2007).

Eftersom de deltagande i studierna så tydligt uttryckte att det var familj och vänner som var deras största stöd så anser vi att det är betydelsefullt att involvera dessa i patientens omvårdnad och återhämtning. Det är väsentligt att ha en

förståelse för patientens upplevelse av sjukdomen, men man får inte glömma bort de närstående. En hjärtinfarkt såväl som någon annan sjukdom drabbar inte bara den enskilda individen utan hela dennes sociala nätverk.

Fridlund (1998, s. 27) och Hjärt-Lungfonden (2008) betonar att när hjärtat drabbas upplever människan ett hot mot livets djupaste värden,

självuppfattningen, livet själv och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Utskrivningen från sjukhuset och hemkomsten kan av patienterna upplevas som extremt belastande eftersom att tiden på sjukhuset skyddat dem från många påfrestningar både fysiska och psykiska. Det som vanligtvis kräver

minimal ansträngning kan kännas mycket tungt den första tiden efter en hjärtinfarkt. Patienter som ställer sig positiv till livsstilsförändringar kan ändå uppleva oro, ängslan, irritation, retlighet eller stark trötthet inför sådana krav vilket gör stödet från familj och vänner extra viktigt. Även om det varit en liten och okomplicerad hjärtinfarkt kan detta upplevas som traumatiskt och medföra att patienten känner nedstämdhet, blir depressiv och får ångest. Det är därför viktigt att patienten befinner sig i god psykisk och emotionell balans för att kunna hantera och klara av en normal vardag. Och som det framkommer i Ostergaard- Jensen och Petersson (2003) studie så uttrycker de deltagande att tiden efter sjukhusvistelsen, när man kommit hem är den värsta perioden och här anses stödet som viktigast. Därför bör de närstående ges information om patientens sjukdom och livssituation samt hur de ska kunna stödja patienten för att återfå ett

välbefinnande. Närstående som inte erhåller detta kan av välmening istället bli överbeskyddande samtidigt som de lever med en rädsla för att förlora sin kära och detta kan i sin tur uppfattas som påfrestande för den drabbade. Detta poängterar

(21)

18 även Van Horn, Fleury och Moore (2002), Baigi, Hildingh, Virdhall och Fridlund (2008) och McLean och Timmins (2007).

Studierna av Decker et al. (2007), Johansson et al. (2003) och Ostergaard-Jensen och Petersson (2003) visar att deltagarna efterfrågade en specifik, individuellt anpassad information.

Det kan tyckas självklart att man som sjuksköterska ger tillräckligt med information inom alla områden till en patient som drabbats av en hjärtinfarkt.

Eftersom att vårdtiden för hjärtinfarktspatienter är kort kan detta resultera i att patienten inte får den tid som skulle behövas för att uttrycka sitt behov av information. På grund av detta gäller det att man som sjuksköterska lyssnar till och ser patientens behov samt har en förståelse för den situation som denne befinner sig i. För att kunna lyssna till och se patientens specifika behov anser vi att man bör ha en god relation till patienten så att denne känner tillit och trygghet för att uttrycka sina behov. Detta stödjs även i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, (2008, s. 86-88) samt i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS,

1982:763).

Metoddiskussion

I denna litteraturstudie användes sjutton kvalitativa artiklar i resultatdelen. Detta kan ses som både en svaghet och en styrka med tanke på att syftet var att belysa upplevelsen och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Det kan vara svårt att plocka fram data ur kvantitativa artiklar som berör upplevelsen och de specifika behoven.

Därför föll det sig naturligt att använda kvalitativa artiklar eftersom att dessa ger den berättande upplevelsen och klargör behovet av stöd. En styrka i denna studie är att de sjutton artiklar som ingår i resultatet är samtliga kvalitetsbedömda samt väl bearbetade. Eftersom artiklarna har presenterats med författare, år,

kvalitetsbedömning, syfte och antal deltagare i löpande text ger detta läsaren en allmän översikt samt möjlighet att själv avgöra artiklarnas relevans för

litteraturstudien. Av de sjutton artiklar som ingår i resultatet är två stycken gjorda av samma författare samt att deltagarna är valda ur en liknande större studie. Detta har resulterat i att artiklarna berör samma område, men trots detta fanns det en skillnad dem emellan. I denna litteraturstudies bakgrund finns en bok skriven av Bengt Fridlund som är ifrån år 1998, detta kan anses som en svaghet på grund av att boken är tolv år gammal. Anledningen till att boken togs med var på grund av

(22)

19 att det inte fanns någon nyare version av just denna bok och författare samt att den fokuserade på specifik omvårdnad vid hjärtinfarkt. När artiklarna

kvalitetsbedömdes gjordes detta med inklusionskriterierna och

exklusionskriterierna som vägledning. Detta kan ha bidragit till en nackdel då artiklar med ett relevant resultat kan ha valts bort på grund av dessa kriterier.

Denna litteraturstudie utgör ett stöd för omvårdnad av människor som drabbats av en hjärtinfarkt.

Slutsats

Resultatet visar att en hjärtinfarkt upplevs högst individuellt med både positiva och negativa aspekter där oro och rädsla var framträdande känslor bland de deltagande i studierna samt att de som drabbats omvärderade sina liv. Det visade sig också att hjärtinfarkten kunde ses som ett avbrott i livet som oftast åtföljdes av ett emotionellt lidande. I denna litteraturstudie framkom det att människor som drabbats av en hjärtinfarkt vill ha en individuellt anpassad information vilket visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information bör ges.

I den nya livssituation som följde efter hjärtinfarkten så ansågs familj och vänner som ett viktigt stöd. Även stöd från andra människor som genomgått liknande händelse efterfrågades. Att det är så många som 40 000 människor som drabbas av en hjärtinfarkt per år i Sverige väcker ett intresse att få se mer forskning om det förebyggande arbetet för denna sjukdom. Vi skulle även vilja se mer forskning på varför det är så många som avlider till följd av hjärt- och kärlsjukdomar. Denna litteraturstudies värde för omvårdnaden av hjärtinfarktspatienter, men också inom vården av andra sjukdomar är att man som sjuksköterska ska kunna se och lyssna till den enskilda människans upplevelse av sin sjukdom samt dennes individuella behov av omvårdnad. Genom att göra detta kan man hjälpa patienten att hantera sin nya livssituation och återfå en god hälsa.

(23)

20 Referenslista

Artiklar märkta med asterisk (*) ingår i resultatet.

Alsén, P., Brink, E., & Persson, L-O. (2008). Patients´illness perception four months after a myocardial infarction. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness in association with Journal of Clinical Nursing, 17, (5a), 25-33.

Baigi, A., Hildingh, C., Virdhall, H., & Fridlund, B. (2008). Sense of coherence as well as social support and network as perceived by patients with a suspected or manifest myocardial infarction: a short-term follow-up study. Clinical

Rehabilitation, 22, 646-652.

* Bergman, E., & Berterö, C. (2003). ´Grasp life again´. A qualitative study of the motive power in myocardial infarction patients. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 2, 303-310.

* Brink, E., Karlson, B.W., & Hallberg, L.R.M. (2006). Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of Advanced Nursing, 53, (4), 403-411.

* Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute

myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 37-44.

* Coyle, M.K. (2009). Reflections After a Myocardial Infarction. Holistic Nursing Practice, 23, (1), 49-56.

* Decker, C., Garavalia, L., Chen, C., Buchanan, D.M., Nugent, K., Shipman, A.,

& Spertus, A. (2007). Acute Myocardial Infarction Patients´ Information Needs Over the Course of Treatment and Recovery. Journal of Cardiovascular Nursing, 22, (6), 459-465.

Fridlund, B. (Red.). (1998). Kardiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur och Kultur.

Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (Red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

(24)

21

* Gregory, S., Bostock, Y., & Backett-Milburn, K. (2006). Recovering from a heart attack: a qualitative study into lay experiences and the struggle to make lifestyle changes. Family Practice, 23, 220-225.

* Hanssen, T.A., Nodrehaug, J.E., & Hanestad, B.R. (2005). A qualitative study of the information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge. European Journal of Cardiovascular Nursing, 4, 37-44.

Hjärt- Lungfonden. (2008). Hjärtinfarkt- En temaskrift från hjärt och lungfonden.

Stockholm. Hämtad 2009-12-05 från

http://www.hjart-lungfonden.se/PageFiles/314/HLF-hjartinfarkt-2008.pdf

Hogg, N.M., Garratt, V., Shaw, S.K., & Tagney, J. (2007). It has certainly been good just to talk: An interpretative phenomenological analysis of coping with myocardial infarction. British Journal of Health Psychology, 12, 651-662.

Hälso- och sjukvårdslagen. (SFS, 1982:763). Hämtad 2010-03-04 från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763

* Jackson, D., Daly, J., Davidson, P., Elliott, D., Cameron-Traub, E., Wade, V., Chin, C., & Salamonson, Y. (2000). Women recovering from first-time

myocardial infarction (MI): a feminist qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 32, (6), 1403-1411.

* Johansson, A., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. (2003). Living with experiences following a myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2, 229-236.

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. (2 uppl.).

Lund: Studentlitteratur.

Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2003). Myocardial infarction:

gender differences in coping and social support. Journal of Advanced Nursing, 44,(4), 360-374.

Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2005). Coping, social support and quality of life over time after myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing, 52, (2), 113-124.

(25)

22

* Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 16, 391-401.

* Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope- experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction. Scandinavien Journal of Caring Science, 22, 367-375.

McLean, S., & Timmins, F. (2007). An exploration of the information needs of spouse/partner following acute myocardial infarction using focus group

methodology. Nursing in critical care, 12, (3), 141-150.

Norekvål, T.M., Moons, P., Hanestad, B.R., Nodrehaug, J.E., Wentzel-Larsen, T.,

& Fridlund, B. (2008). The other side of the coin: Perceived positive effects of illness in women following acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 7, 80-87.

* Ostergaard-Jensen, B., & Petersson, K. (2003). The Illness experiences of patients after a first time myocardial infarction. Patient Education and Counseling, 51, 123-131.

Overbaug, K-J. (2009). Acute Coronary Syndrome. Advanced Journal of Nursing, 109, (5), 42-52.

* Pâquet, M., Bolduc, N., Xhignesse, M., & Vanasse, A. (2005). Re-engineering cardiac rehabilitation programmes: considering the patient´s point of view.

Journal of Advanced Nursing, 51, (6), 567-576.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing research (8^th ed.). London: Lippincott Williams & Wilkins.

SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering. (1997). Att förebygga sjukdom i hjärta och kärl genom befolkningsinriktade program- en systematisk

litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Hämtad 2009-11-28 från

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/hjarta_karl_1997/Fulltext_for eb_hjartakarl.pdf

(26)

23 SBU/SSF nr.4. (1999). Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med schizofreni. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/2/omvardnad_schizofreni/omvs chizofull.html

* Sjöström-Strand, A., & Fridlund, B. (2007). Stress in women´s daily life before and after a myocardial infarction: a qualitative analysis. Scandinavien Journal of Caring Science, 21, 10-17.

Smith, J., & Liles, C. (2007). Information needs before hospital discharge of myocardial infarction patients: a comparative, descriptive study. Journal of Clinical Nursing, 16, 662-671.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf

Socialstyrelsen. (2008). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Hämtad 2010-02- 12 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8592/2008-102- 7_20081028.pdf

* Svedlund, M., & Danielson, E. (2004). Myocardial infarction: narrations by afflicted women and their partners of lived experiences in daily life following an acute myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 13, 438-446.

Timmins, F., & Kaliszer, M. (2003). Information needs of myocardial infarction patients. European Journal of Cardiovascular Nursing, (2), 57-65.

Van Horn, E., Fleury, J., & Moore, S. (2002). Family interventions during the trajectory of recovery from cardiac event: An integrative literature review. Heart

& Lung, 31, 186-198.

Wadensten, B., & Carlsson, M. (2003). Nursing theory views on how to support the process of ageing. Journal of advanced Nursing, 42, (2), 118-124.

* White, J., Hunter, M., & Holttum, S. (2007). How do women experience

myocardial infarction? A qualitative exploration of illness perceptions, adjustment and coping. Psychology, Health & Medicine, 12, (3), 278-288.

(27)

24

* Wingham, J., Dalal, H.M., Sweeney, K.G., & Evans, P.H. (2006). Listening to patients: Choice in cardiac rehabilitation. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 289-294.

(28)

Bilaga 1.

Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod (enligt SBU/SSF nr 4, 1999, s. 48).

I: Hög II: Medel III: Låg

C Prospektiv randomiserad studie. Större väl planerad och genomförd

multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inkl. behandlingsteknik.

Antalet patienter tillräckligt stort för att besvara frågeställningen.

-

Randomiserad studie med för få patienter och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal patienter, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall

P Prospektiv studie utan randomisering.

Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter, adekvata statistiska metoder.

-

Litet antal patienter, tveksamma statistiska metoder

R Retrospektiv studie. Stort konsekutivt patientmaterial väl beskrivet och analyserat med adekvata statistiska metoder (t.ex. multivariantanalys, fallkontrollmetodik, etc.).

-

Begränsat patientmaterial otillräckligt beskrivet, alltför kort uppföljning eller inadekvata statistiska metoder

Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvalitativ metod (enligt SBU/SSF nr 4, 1999, s. 48).

I: Hög II: Medel II: Låg

K Studie med kvalitativ metod.

Väldefinierad frågeställning, relevant urval samt väl beskriven

undersökningsgrupp och kontext.

Metod och analys väl beskriven och genomförd, resultatet är logiskt och begripligt, god kommunicerbarhet

-

Dåligt/vagt formulerad frågeställning,

undersökningsgrupp för liten/otillräckligt beskriven metod/analys ej tillräckligt beskriven eller bristfällig resultatredovisning

(29)

Bilaga 2.

Granskningsmall

(Inspirerad av Hellzén, Johanson & Pejlert för urval i SBU-rapport, 1999).

Artikel nr:…………. Granskare:………..

Författare:……….

………..

Titel:……….

………..………

Årtal:……….. Tidskrift:………

Land där studien utfördes: ………

Typ av studie: Original

Motivering:………..

(30)

KVALITETSBEDÖMNING

Frågeställning/hypotes:………

………

Typ av studie

Kvalitativ: Deskriptiv

!

Intervention

!

Annan

!

...

...

Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N):……….. Bortfall (N) ………

Tidpunkt för studiens genomförande?... Studiens längd………

Beaktas: Könsskillnader? Ja

!

^Nej

!

Åldersaspekter? Ja

!

^Nej

!

Kvalitativa studier

Tydlig avgränsning/Problemformulering? Ja " Nej "

Är perspektiv/kontext presenterade? Ja " Nej "

Finns ett etiskt resonemang? Ja " Nej "

Urval relevant? Ja " Nej "

Är försökspersonerna väl beskrivna? Ja " Nej "

Är metoden tydligt beskriven? Ja " Nej "

Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultat? Ja " Nej "

Giltighet: Är resultatet logiskt, begripligt, i

överensstämmelse med verkligheten, fruktbar/nyttigt? Ja " Nej "

………

Omarbetad utifrån SBU-granskningsmall Hellzén, O., & Pejlert, A. (1999).

(32)

Bilaga 3.

Översikt över inkluderade artiklar.

Författare Årtal Land

Studiens syfte Design/

Intervention/

Instrument

Deltagare (/bortfall)

Analysmetod Huvudresultat Studiedesign -

kvalitet Kristofferzon,

Löfmark och Carlsson (2008) Sverige

Syftet med studien var att beskriva

upplevelsen av det nu dagliga livet hos svenska kvinnor och män efter en

hjärtinfarkt och deras förväntningar inför framtiden.

Kvalitativ (Denna studie innehåller den andra delen av en intervjustudie) Inspelade semistrukturerade intervjuer

N= 40, 20 kvinnor, 20 män

Kvalitativ innehållsanalys

Patienterna fick lära sig att leva med sin nya

livssituation samt att behovet av det sociala nätverket är viktigt. Patienterna beskrev att de upplevde mer påfrestningar och en försämrad hälsa efter den

genomgångna hjärtinfarkten, medans andra beskrev sig fått mer fysisk ork. Många kvinnor beskrev relationen till familjen, barn, barnbarn och vänner som viktig samt de aktiviteter som följde med dessa. Att relationen var viktig att bevara. Patienterna i studien uttryckte ett behov av mer information om sina symtom, känslor, hjärtstatus, behandling, rehabilitering. Männen uttryckte också att de ville diskutera sin prognos. Patienterna betonade sjuksköterskans roll inom alla hälsoinstanser som att de stod för kontinuitet, säkerhet och praktisk hjälp. Både kvinnor och män upplevde krav från familj och anhöriga, som inte riktigt förstod vad de gått igenom. Det fanns både kvinnor och män som beskrev att de fått en andra chans i och med hjärtinfarkten.

Männen uttryckte att vänner återkommit samt att de fått lättare för att prata om känslor och döden. De

deltagande uppskattade sitt liv på ett helt annat sätt än tidigare, livet var mer än arbete och fokus lades på de saker som gav en mening med livet.

KI Bergman och Syftet med studien var

att erhålla en djupare kunskap och förståelse av vad den motiverande styrkan är och hur den påverkar den

individuella rehabiliteringen och återgången till ett funktionabellt dagligt liv.

Kvalitativ Grounded theory metod

Induktiv Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrannt

N= 13, 6 kvinnor, 7 män

Konstant jämförande analysmetod enligt Grounded theory

Patienterna beskrev att sjukdomen alltid fanns där som en påminnelse om att livet är skört och begränsat. Det framkom även att patienterna fick en djupare insikt om livet och livslusten styrktes. Det visade sig att de behövde stöd av familj och vänner för att finna ett sätt att gå vidare med livet. De deltagande poängterade behovet av anhörigas stöd.

KI