apportering av p g ende planer med tidplaner o h prioriteringsordning atrineholms kommun

(1)

ammantr dande organ %\JJ RFK PLOM|QlPQGHQ

id NO

lats 7UlGJnUGVJDWDQ 3ODQ 5XP

8SSURS

9DO DY MXVWHUDUH

bUHQGH %HWHFNQLQJ

,QIRUPDWLRQ ,1)2

5HGRYLVQLQJ DY GHOHJDWLRQVEHVOXW ,1)2

5DSSRUWHULQJ DY SnJnHQGH SODQHU PHG WLGSODQHU RFK SULRULWHULQJVRUGQLQJ

3/$1

'HWDOMSODQ I|U IDVWLJKHWHQ 9LWVLSSDQ VDPW GHO DY 6DQGElFNHQ .DWULQHKROPV NRPPXQ

3/$1

$QV|NDQ RP E\JJORY I|U Q\E\JJQDWLRQ DY FDUSRUW

$QV|NDQ RP XWG|PDQGH DY YLWH JlOODQGH ERVWDGVKXV XXXXX Sn IDVWLJKHWHQ XXXXX .DWULQHKROPV NRPPXQ

%<**

)|UEXG YLG YLWH DWW VOlSSD XW VSLOOYDWWHQ IUnQ JHPHQVDP DYORSSVDQRUGQLQJ XXXXX RFK XXXXX

)|UEXG YLG YLWH DWW VOlSSD XW VSLOOYDWWHQ XXXXX

$QV|NDQ RP WLOOIlOOLJW lQGUDGH WUDQVSRUWWLGHU I|U KHOJGDJDU

*DVXP $% .DWULQHKROP

0,/

.ODJRPnO JlOODQGH I|UIDOOHQ E\JJQDG VDPW VNURWELOVXSSODJ Sn IDVWLJKHWHQ XXXXX .DWULQHKROPV NRPPXQ

(2)

0RWLRQ IUnQ PLOM|SDUWLHW RP DWW GHW lU GDJV DWW E\JJD HWW

NOLPDWVPDUW .DWULQHKROP $//0

0RWLRQ RP DWW LQVWDOOHUD GULFNVYDWWHQIRQWlQHU .6 $//0

0RWLRQ RP LQI|UDQGH DY 5lWWYLNVPRGHOOHQ $//0

,QGH[XSSUlNQLQJ DY WD[D I|U $//0

6DPPDQWUlGHVGDWXP I|U E\JJ RFK PLOM|QlPQGHQ $//0

0HGGHODQGHQ WLOO %\JJ RFK PLOM|QlPQGHQ ,1)2

0DUWLQ (GJpOLXV 2UGI|UDQGH

Observera att detta är en webbversion av kallelsen och innehåll med uppgifter som är skyddadeav GDPR är här borttagna. Det kan vara både

enskilda uppgifter men i vissa fall även hela dokument eller ärenden.

För att ta del av den fullständiga kallelsen;

kontakta Samhällsbyggnadsförvaltningen på tfn 0150-57700 eller mejl samhallsbyggnadsforvaltningen@katrineholm.se

(3)

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN ,1)2

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org. Nr: 212000-0340

641 80 Katrineholm Telefon:0150-577 00

www. Katrineholm. se E-post: samhallsbyggnadsforvaltningen katrineholm.se

9nU KDQGOlJJDUH

Malin Lundhe Bygg- och miljönämnden

Administratör, 0150-577 00 Katrineholms kommun

In ormation

(ULN %MHOPURW UHGRYLVDU KDQGOlJJQLQJVWLGHQ I|U E\JJORY XQGHU SHULRGHQ MDQXDULRNWREHU

-HQQ\ +HUEHUWVVRQ GHOJHU LQIRUPDWLRQ NULQJ WLOOVWnQGVDQV|NDQ RP YDWWHQYHUNVDPKHW gOMDUHQ

.MHOO 'lYHOLG JHU VOXWUDSSRUWHULQJ DY SURMHNWHW .OLPDWIDPLOMHU

BBBBBBBBBBBBBBBB

1.

(4)

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN ,1)2

9nU KDQGOlJJDUH

Malin Lundhe Bygg- och miljönämnden

Administratör, 0150-577 00 Katrineholms kommun

edovisning av delegationsbeslut

F rslag till beslut

%\JJ RFK PLOM|QlPQGHQ EHVOXWDU DWW JRGNlQQD UHGRYLVQLQJHQ RFK OlJJD GHQ WLOO KDQGOLQJDUQD

amman attning av rendet

5HGRJ|UHOVH DY EHVOXW VRP IDWWDWV XQGHU SHULRGHQ

PHG VW|G DY JlOODQGH GHOHJDWLRQ

Ärendets handlingar 7MlQVWHXWOnWDQGH

'HOHJDWLRQVOLVWD SGI ndlista:

$NWHQ

BBBBBBBBBBBBBBBB

2.

(5)

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN 3/$1

9nU KDQGOlJJDUH

Sara Eresund Bygg- och miljönämnden

Planarkitekt, 0150-488109 Katrineholms kommun

apportering av p g ende planer med tidplaner o h prioriteringsordning atrineholms kommun

%\JJ RFK PLOM|QlPQGHQ EHVOXWDU DWW JRGNlQQD GRNXPHQWHW I|U SnJnHQGH SODQHU GDWHUDG

otivering

)|U SnJnHQGH GHWDOMSODQHU VRP LQWH I|OMHU WLGLJDUH EHVOXWDGH WLGSODQHU KDU I|UYDOWQLQJHQ I|UHVODJLW Q\D WLGSODQHU bQGULQJDU PDUNHUDV PHG HWW

XWURSVWHFNHQ RFK HQ IlUJNRG GlU U|G EHW\GHU DWW WLGSODQHQ IO\WWDV IUDP JU|Q DWW SODQHQ OLJJHU I|UH WLGSODQHQ RFK VYDUW DWW SODQHQ IO\WWDV IUnQ HOOHU WLOO

YlQWHNDWHJRULQ , GRNXPHQWHW ILQQV lYHQ HQ I|UNODULQJ WLOO YDUI|U LQWH WLGLJDUH WLGSODQHU KDU NXQQDW I|OMDV

'HWDOMSODQHUQD lU NDWHJRULVHUDGH HIWHU SULRULWHULQJVQLYn EDVHUDW Sn GH ULNWOLQMHU VRP DQWRJV GHQ DXJXVWL

7LGSODQHU I|U SnJnHQGH DUEHWH PHG |YHUVLNWSODQHULQJ SURJUDP RFK JHVWDOQLQJVSURJUDP ILQQV RFNVn PHG L GRNXPHQWHW

Ärendets handlingar

3nJnHQGH SODQHU 3nJnHQGH SODQHU PHG WLGSODQHU RFK SULRULWHULQJVRUGQLQJ

7MlQVWHXWOnWDQGH ndlista:

$NWHQ

BBBBBBBBBBBBBBBB

3.

(6)

PÅGÅENDE PLANER

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Bygg- och miljönämnden 2018-12-05

)RWR+DQQD0D[VWDG

(7)

,GHWWDGRNXPHQWKDU6DPKlOOVE\JJQDGVI|UYDOWQLQJHQVDPODWDOODSnJnHQGHSODQHURFKSURJUDP

Ɣ /LVWDSnSnJnHQGHGHWDOMSODQHUXSSGHODGHHQOLJWSULRJUXSSLQNO HYHQWXHOODDYYLNHOVHUPRWWLGSODQ Ɣ /LVWDSnSnJnHQGH|YHUVLNWVSODQHUSURJUDPRFKJHVWDOWQLQJVSURJUDP

Ɣ .ULWHULHUI|USULRULWHULQJVRUGQLQJI|UGHWDOMSODQHU Ɣ .ULWHULHUI|UI|UGHOQLQJDYGHWDOMSODQHNRVWQDGHU Ɣ 3ODQKDQGOlJJDUH

Ɣ .DUWRU

Ϯ

(8)

ƌĞŶĚĞ

Ŷƌ

<ŽƐƚ ͲŶĂĚ

,ĂŶĚͲ ůćŐŐĂƌĞ

ĞƚĂůũƉůĂŶĨƂƌ hƉƉͲ

ĚƌĂŐ

^ĂŵͲ ƌĊĚ

'ƌĂŶƐŬ ŶŝŶŐ

ŶƚĂŐĂ ŶĚĞ

>ĂŐĂ

ŬƌĂĨƚ

ǀǀŝŬĞůƐĞƌĂƉƉŽƌƚͬŝŶĨŽƌŵĂƚŝŽŶ

W>E ϮϬϭϱ͘ϭϬ

< :&

<ŽŶƐƵůƚ

>ƵǀƐũƂŶʹ ĞƚĂƉƉϰ

EǇ ĞƚĂƉƉƚŽŵƚĞƌǀŝĚ>ƵǀƐũƂŶ ϱϬŶǇĂƚŽŵƚĞƌ

ϮϯƐĞƉ ϮϬϭϱ

ϮϬϭϳ ϰ

ϮϬϭϴ Ϯ

ϮϬϭϵ ϭ

&ƂƌƐĞŶŝŶŐƉĊŐƌƵŶĚĂǀĂƚƚŐĞŽƚĞŬŶŝƐŬ

ƵŶĚĞƌůĂŐďĞŚƂǀĞƌŽƌĚŶĂƐƐŽŵ

ƵŶĚĞƌůĂŐŝŶĨƂƌĂŶƚĂŐĂŶĚĞĂǀƉůĂŶĞŶ W>E

ϮϬϭϲ͘ϭϯ

< > ƵǀĞƐƚƌĂŶĚ

EǇĂĨůĞƌďŽƐƚĂĚƐŚƵƐͬƚŽŵƚĞƌ ϭϰϬŶǇĂďŽƐƚćĚĞƌ

ϮŶŽǀ ϮϬϭϲ

ϮϬϭϵ ϯ

ϮϬϮϬ ϭ

ϮϬϮϬ ϯ

EĞĚƉƌŝŽƌŝƚĞƌĂƚ ŵĞĚĂŶůĞĚŶŝŶŐĂǀ

ƐŬŽůŽƌŽĐŚćůĚƌĞďŽĞŶĚĞ

ƌŬĞŽůŽŐŝŬůĂƌũƵŶŝϮϬϭϳ W>E

ϮϬϭϳ͘ϯ

^

<ŽŶƐƵůƚ

ďďŽƌƌĞŶ

EǇƚƚĨůĞƌďŽƐƚĂĚƐŚƵƐ ϭϬϬŶǇĂůćŐĞŶŚĞƚĞƌ

ϭϮĂƉƌŝů ϮϬϭϳ

ϮϬϭϴ ϭ

ϮϬϭϴ Ϯ

ϮϬϭϴ ϰ

ϮϬϭϵ ϭ

/ŶǀćŶƚĂƚƐƚĂƌƚĂǀďǇŐŐŶĂƚŝŽŶĂǀŶǇ

ďƌĂŶĚƐƚĂƚŝŽŶ ƐĂŵƚŚĂŶĚůŝŶŐĂƌĨƌĊŶ

ĞǆƉůŽĂƚƂƌŝŶǀćŶƚĂƌ

ŵŝůũƂƵŶĚĞƌƐƂŬŶŝŶŐĂƌ W>E

ϮϬϭϳ͘ϱ

D: EŽƌƌĂƐƚĂĚƐĚĞůĞŶ

EǇƐƚĂĚƐĚĞů͕ϰϬϬŶǇĂ

ďŽƐƚćĚĞƌ

ϭϰũƵŶŝ

ϮϬϭϳ

ϮϬϭϵ ϭ

ϮϬϭϵ Ϯ

ϮϬϭϵ ϯ

ϮϬϭϵ ϰ

ĂŐǀĂƚƚĞŶĨƌĊŐĂŶ ŵĊƐƚĞƵƚƌĞĚĂƐ

ǀŝĚĂƌĞ͘DĂƌŬƵŶĚĞƌƐƂŬŶŝŶŐ

ƵƉƉŚĂŶĚůĂƐ͘

W>E

ϮϬϭϳ͘ϲ

:&

<ŽŶƐƵůƚ

ZĊĚŵĂŶŶĞŶϯ

&ůĞƌƚŝůůĊƚŶĂ ĂŶǀćŶĚŶŝŶŐĂƌ

ŝŶŽŵĨĂƐƚŝŐŚĞƚĞŶ

ϭϰũƵŶŝ

ϮϬϭϳ

ϰ

ϮϬϭϵ Ϯ

ϮϬϭϵ ϯ

&ƌĂŵƐŬũƵƚĞŶ ŐƌĂŶƐŬŶŝŶŐƚŝůůƐ

ƐŽŵŵĂƌĞŶϮϬϭϵƉĊŐƌƵŶĚĂǀĂƚƚĚĞƚ

ďĞŚƂǀĞƌŐĞŶŽŵĨƂƌĂƐǇƚƚĞƌůŝŐĂƌĞ

ŵŝůũƂƚĞŬŶŝƐŬĂŵĂƌŬƵŶĚĞƌƐƂŬŶŝŶŐĂƌ

ŽĐŚŬŽƐƚŶĂĚƐŬĂůŬǇůĞƌĨƂƌĞǀ͘ƐĂŶĞƌŝŶŐ

ŝŶŶĂŶƉůĂŶĨƂƌƐůĂŐĞƚŬĂŶƐŬŝĐŬĂƐƉĊ

ŐƌĂŶƐŬŶŝŶŐ W>E

ϮϬϭϴ͘ϳ

< :& <ĞƌƐƚŝŶďŽĚĂ hƚƂŬĂĚ ŝŶĚƵƐƚƌŝ

ϮϮĂƵŐ ϮϬϭϴ

ϮϬϭϵ ϭ

ϮϬϭϵ Ϯ

ϮϬϭϵ ϯ

&ƂƌƐĞŶĂĚĚĊƵƚƌĞĚŶŝŶŐĂƌ ƐŽŵƐŬĂ

ůŝŐŐĂƚŝůůŐƌƵŶĚĨƂƌĞƚƚƵƉƉƌćƚƚĂƚ

ƐĂŵƌĊĚƐĨƂƌƐůĂŐďĞƌćŬŶĂƐǀĂƌĂ

ĨćƌĚŝŐĂƐŽŵƚŝĚŝŐĂƐƚũĂŶƵĂƌŝϮϬϭϵ

'HWDOMSODQHUPHGSULR

WƌŽĐĞƐƐƚĞŐŬǀĂƌƐĂŵƚƚŝĚƉůĂŶ;ϮϬϭϴ͗ϭсĊƌ͗ŬǀĂƌƚĂůͿ WƌŽĐĞƐƐƚĞŐƐŽŵĞũŝŶŐĊƌŝĚĞƚĂůũƉůĂŶĞŶ

ϯ

(9)

ƌĞŶĚĞ

Ŷƌ

ĚƌĂŐ

^ĂŵͲ ƌĊĚ

>ĂŐĂ

ŬƌĂĨƚ

W>E ϮϬϭϳ͘ϳ

:&

<ŽŶƐƵůƚ

ZĊĚŵĂŶŶĞŶϰ

&ůĞƌƚŝůůĊƚŶĂ ĂŶǀćŶĚŶŝŶŐĂƌ

ŝŶŽŵĨĂƐƚŝŐŚĞƚĞŶ

ϭϰũƵŶŝ

ϮϬϭϳ

ϮϬϭϵ Ϯ

ϮϬϭϵ ϯ

ϮϬϭϵ ϰ

ϮϬϮϬ ϭ

ǆƉůŽĂƚƂƌĞŶŚĂƌćŶŶƵŝŶƚĞĂŶůŝƚĂƚ ĞŶ

ŬŽŶƐƵůƚĨƂƌĂƚƚƚĂĨƌĂŵĞŶĚĞƚĂůũƉůĂŶ͘

</ŚĂƌŝŶƚĞƐŬƌŝǀŝƚƉĊƉůĂŶĂǀƚĂů͘

W>E ϮϬϭϲ͘ϵ

< > :ćƌǀĞŶ

EǇŚƂŐƐƚĂĚŝĞƐŬŽůĂ

ϭϱũƵŶŝ ϮϬϭϲ

ϮϬϭϴ Ϯ

ϮϬϭϴ ϰ

ϮϬϭϵ ϭ

/ŶŬŽŵŶĂƐǇŶƉƵŶŬƚĞƌĨƌĊŶ

ůćŶƐƐƚǇƌĞůƐĞŶƵŶĚĞƌ ƐĂŵƌĊĚĞƚŐƂƌĂƚƚ

ĞŶĨƂƌĚũƵƉĂĚŵĂƌŬƵŶĚĞƌƐƂŬŶŝŶŐŽĐŚ

ŝůůƵƐƚƌĂƚŝŽŶĂǀƐŬŽůĂŶďĞŚƂǀĞƌƚĂƐ

ĨƌĂŵ͘<&ďĞƐƚćůůĞƌĚĞƐƐĂ͘

W>E ϮϬϭϲ͘ϭϰ

< > 'ĞƌƐŶćƐϯ͗ϴ͕ ƐŬŽůĂƉĊŶŽƌƌ EǇ ŐƌƵŶĚƐŬŽůĂ

ϮŶŽǀ ϮϬϭϲ

ϮϬϭϴ ϰ

ϮϬϭϵ ϭ

ϮϬϭϵ Ϯ

/ŶǀćŶƚĂƚƵŶĚĞƌůĂŐĨƌĊŶ<&

ŝƐŬƵƐƐŝŽŶ ƉĊŐĊƌŵĞůůĂŶ<&ŽĐŚ

/&ĂŶŐĊĞŶĚĞƵƚĨŽƌŵŶŝŶŐĂǀƐŬŽůĂŶ͘

ĂŐǀĂƚƚĞŶĨƌĊŐĂŶ ŵĊƐƚĞƵƚƌĞĚĂƐ

ǀŝĚĂƌĞ͘DĂƌŬƵŶĚĞƌƐƂŬŶŝŶŐŬůĂƌŵĞŶ

ďĞŚƂǀĞƌŬŽŵƉůĞƚƚĞƌĂƐ͘

W>E

ϮϬϭϴ͘Ϯ

< D: >ƂǀĊƐĞŶʹ hƉƉƐĂůĂ͕

ĚƌŝǀŵĞĚĞůƐĨƂƌƐćůũŶŝŶŐ͕

ďŝůƵƉƉƐƚćůůŶŝŶŐŵŵ

ϳĨĞď

ϮϬϭϴ

ϮϬϭϵ ϰ

ϮϬϮϬ Ϯ

ϮϬϮϬ ϯ

ϮϬϮϬ ϰ

KŵĨĂƚƚĂŶĚĞ ƵƚƌĞĚŶŝŶŐĂƌŬŽŵŵĞƌ

ďĞŚƂǀĂƐ͘

W>E ϮϬϭϴ͘ϯ

> <ƌŽŶĨĊŐĞů

hƚƂŬĂĚ ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ

ϳŵĂƌƐ ϮϬϭϴ

ϮϬϭϵ Ϯ

ϮϬϭϵ ϰ

ϮϬϮϬ ϭ

&ĂƐƚŝŐŚĞƚƐćŐĂƌĞŶ ŚĂƌŝŶƚĞĂŶůŝƚĂƚ

ŶĊŐŽŶƉůĂŶŬŽŶƐƵůƚ

W>E ϮϬϭϴ͘ϰ

< D: ^ƚƌćŶŐƐƚŽƌƉ ϯϬŶǇĂƚŽŵƚĞƌ

ϭϲŵĂũ

ϮϬϭϴ

ϮϬϭϵ ϭ

ϮϬϭϵ ϯ

ϮϬϮϬ ϭ

ϮϬϮϬ Ϯ

W>E ϮϬϭϴ͘ϱ

< > ^ũƂŚŽůŵϮ͗ϯϭ EǇĂƌĂĚŚƵƐ

ϭϮũƵŶŝ ϮϬϭϴ

ϮϬϭϴ ϯ

ϮϬϭϵ ϭ

ϮϬϭϵ Ϯ

EĂƚƵƌŝŶǀĞŶƚĞƌŝŶŐ ƵƉƉŚĂŶĚůĂĚ͕

ŬŽŵŵĞƌǀĂƌĂŬůĂƌŝĚĞĐĞŵďĞƌ

W>E ϮϬϭϱ͘ϱ

>

<ŽŶƐƵůƚ

sŝƚƐŝƉƉĂŶ

&ůĞƌďŽƐƚĂĚƐŚƵƐ ϱϬůŐŚ͍

ϮϯƐĞƉ ϮϬϭϱ

ϮϬϭϴ Ϯ

ϮϬϭϴ ϰ

ϮϬϭϵ ϭ

ϰ

(10)

ƌĞŶĚĞ

Ŷƌ

ĚƌĂŐ

^ĂŵͲ ƌĊĚ

>ĂŐĂ

ŬƌĂĨƚ

W>E ϮϬϭϴ͘ϵ

< D: ĂĐŬĂ ĨƂƌƐŬŽůĂ hƚďǇŐŐŶĂĚĨƂƌƐŬŽůĂ

ϳŶŽǀ ϮϬϭϴ

ϮϬϭϵ ϯ

ϮϬϭϵ ϰ

W>E ϮϬϭϴ͘ϭϬ

< D: &ƂƌƐŬŽůĂ ǀĂƚƚĞŶƚŽƌŶĞƚ EǇďǇŐŐŶĂĚĨƂƌƐŬŽůĂ

ϮϬϭϵ Ϯ

ϮϬϭϵ ϰ

ϮϬϮϬ ϭ

W>E ϮϬϭϴ͘ϭϭ

< > WůŽŐĞŶϰ͗ϭŵ͘Ĩů EǇďǇŐŐŶĂĚĨƂƌƐŬŽůĂ

ϮϬϭϵ Ϯ

ϮϬϭϵ ϯ

ϮϬϭϵ ϰ

W>E ϮϬϭϴ͘ϭϮ

^

<ŽŶƐƵůƚ

>ƂǀŬŽũĂŶϭϬ;ŐĂŵůĂ

ŚŽƚĞůůĞƚͿ

KŵďǇŐŐŶĂĚƚŝůůďŽƐƚćĚĞƌ

ϮϬϭϵ Ϯ

ϮϬϭϵ ϯ

ϮϬϭϵ ϰ

ϱ

(11)

ƌĞŶĚĞ

Ŷƌ

ĚƌĂŐ

^ĂŵͲ ƌĊĚ

>ĂŐĂ

ŬƌĂĨƚ

W>E ϮϬϭϲ͘ϲ

>

<ŽŶƐƵůƚ

DƂƌŬŚƵůƚĂ

dŽŵƚĞƌŝƐƚƌĂŶĚŶćƌĂůćŐĞ ϭϱŶǇĂƚŽŵƚĞƌ

ϮϬ ĂƉƌŝů ϮϬϭϲ

ϮϬϭϳ ϭ

ϮϬϭϳ Ϯ

ϮϬϭϳ ϰ

ϮϬϭϴ ϰ

PǀĞƌŬůĂŐĂĚ

DDƵƉƉŚćǀƚ ĚĞƚĂůũƉůĂŶĞŶ sŝŚĂƌ ƂǀĞƌŬůĂŐĂƚƚŝůůDDP

W>E ϮϬϭϳ͘ϭ

:& 'ƌĂŶŚĂŵŵĂƌϯ͗ϭϵ;&ůŽĚĂͿ DƂũůŝŐŐƂƌĂ ĨƂƌ

ůćŐĞƌǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚŵŵ

ϭĨĞď ϮϬϭϳ

ϮϬϭϳ ϰ

ϮϬϭϵ ϭ

ϮϬϭϵ Ϯ

<ƵůƚƵƌŵŝůũƂƵƚƌĞĚŶŝŶŐďĞƐƚćůůĚ͕

ůĞǀĞƌĂŶƐĨƂƌƐĞŶĨƂƌĂƚƚŚŝŶŶĂƐŬŝĐŬĂ

ƵƚƉůĂŶĨƂƌƐůĂŐĞƚŝŶŶĂŶĊƌƐƐŬŝĨƚĞƚ

ϲ

ƌĞŶĚĞ Ŷƌ

ĚƌĂŐ

^ĂŵͲ ƌĊĚ

>ĂŐĂ

ŬƌĂĨƚ

W>E ϮϬϭϳ͘Ϯ

^

<ŽŶƐƵůƚ

>ƂǀŬŽũĂŶϭϬ ;ŬǀĂƌŶĞŶͿ ϰϴďŽƐƚćĚĞƌŝďĞĨ нďǇŐŐĂ Ƶƚ

ŵĞĚǇƚƚĞƌůŝŐĂƌĞďŽƐƚćĚĞƌ

ϭĨĞď ϮϬϭϳ

WůĂŶŬŽŶƐƵůƚ ĂŶůŝƚĂĚĂǀĞǆƉůŽĂƚƂƌ͕

ǀćŶƚĂƌƉĊďĞƐŬĞĚĨƌĊŶĞǆƉůŽĂƚƂƌ͘

W>E ϮϬϭϯ͘ϴ

< > ^ƚŽƌƚŽƌŐĞƚ

EǇƚƚƚŽƌŐŽĐŚĨůĞƌďŽƐƚĂĚƐŚƵƐ ŶǇĂǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞƌΘϮϴůŐŚ

ϭϬĚĞĐ

ϮϬϭϯ

/ŶǀćŶƚĂƌƉůĂŶƌŝƚŶŝŶŐĂƌ ĨƌĊŶĞǆƉůŽĂƚƂƌ

ƐŽŵƵŶĚĞƌůĂŐƚŝůůďƵůůĞƌƵƚƌĞĚŶŝŶŐ͘

'HWDOMSODQHUVRPlUYLODQGH

(12)

ƌĞŶĚĞ

Ŷƌ

<ŽƐƚ ŶĂĚ

,ĂŶĚůć ŐŐĂƌĞ

ƌĞŶĚĞ ^ƚĂƚƵƐ

W>E ϮϬϭϲ͘ϰ

< > 'ĞƐƚĂůƚŶŝŶŐƐƉƌŽŐƌĂŵ ĨƂƌƵǀĞƐƚƌĂŶĚ

&ƌĂŵƚĂŐĂŶĚĞ ĂǀĞƚƚŐĞƐƚĂůƚŶŝŶŐƐƉƌŽŐƌĂŵĨƂƌĞƚƚĂǀŐƌćŶƐĂƚŽŵƌĊĚĞŝƐƂĚƌĂĚĞůĞŶĂǀ

<ĂƚƌŝŶĞŚŽůŵ͘/ŶŽŵŽŵƌĊĚĞƚƐŬĂĚĞƚƉůĂŶĞƌĂƐĨƂƌĐŝƌŬĂϭϱϬďŽƐƚćĚĞƌ͕ǀĂƌĂǀϮϬ

ǀŝůůĂƚŽŵƚĞƌ͕ŽĐŚĞƚƚŶǇƚƚćůĚƌĞďŽĞŶĚĞŝĂŶƐůƵƚŶŝŶŐƚŝůůĚĞƚƌĞĚĂŶďĞĨŝŶƚůŝŐĂ͘

&ćƌĚŝŐ

W>E

ϮϬϭϲ͘ϱ

d> 'ĞƐƚĂůƚŶŝŶŐƐƉƌŽŐƌĂŵĨƂƌEŽƌƌĂƐƚĂĚƐĚĞůĞŶ

DĂƌŬĂŶǀŝƐŶŝŶŐƐĂǀƚĂůĨŝŶŶƐĨƂƌĞƚƚƐƚƂƌƌĞŽŵƌĊĚĞŵĞĚƚŽƚĂůƚϲϬϬďŽƐƚćĚĞƌƉĊŶŽƌƌ͘

WůĂŶůćŐŐŶŝŶŐƐŬĂĨƂƌĞŐĊƐĂǀŐĞƐƚĂůƚŶŝŶŐƐƉůĂŶ͘

&ćƌĚŝŐ

W>E ϮϬϭϱ͘ϯ

< ^ 'ƌƂŶƉůĂŶĨƂƌ<ĂƚƌŝŶĞŚŽůŵƐƐƚĂĚ

ŶŐƌƂŶƉůĂŶƐŬĂƚĂƐĨƌĂŵĨƂƌ<ĂƚƌŝŶĞŚŽůŵŝŶŬů͘ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐƐƉůĂŶĞƌ

WůĂŶĞŶǀĂƌƉĊƐĂŵƌĊĚϭϰĚĞĐϮϬϭϳͲ ϮϴĨĞďƌƵĂƌŝϮϬϭϴ

'ƌĂŶƐŬŶŝŶŐƐŽŵŵĂƌĞŶϮϬϭϴ

ũƌĞŐ < ^ 'ĞƐƚĂůƚŶŝŶŐƐĨƂƌƐůĂŐĨƂƌŶǇĂĐĞŶƚƌƵŵŬǀĂƌƚĞƌĞŶ;ŵĂĐŬĂƌŶĂͿ hƉƉĚƌĂŐŝDEũƵŶŝ

W>E ϮϬϭϴ͘ϲ

< ^ DĂƐƚĞƌƉůĂŶĨƂƌŶŽƌƌĂƐƚĂĚƐĚĞůĂƌŶĂ

ŶƐĂŵůĂĚďŝůĚƂǀĞƌŚƵƌŶŽƌƌƐŬĂƵƚǀĞĐŬĂƐĨƌĂŵƂǀĞƌ

hƉƉĚƌĂŐĨƌĊŶ<&ďƵĚŐĞƚ ƚĞƌƌĂƉƉŽƌƚĞƌĂƐƐůƵƚĞƚϮϬϭϴ

ϳ

(13)

3ODQXSSGUDJPHGDNWLYWSODQDUEHWHlUSODFHUDGHLWUHSULRULWHWVJUXSSHU

3ULR 8SSGUDJVRPXSSI\OOHUQnJRWDYQHGDQVWnHQGHNULWHULHUJHVI|UWXUGnGHlUDYVWUDWHJLVNYLNWI|U.DWULQHKROPVNRPPXQ Ɣ %HIUlPMDV\VVHOVlWWQLQJHQPLQVWQ\DDUEHWVWLOOIlOOHQDOWPWLOONRPPHQEUXWWR\WD

Ɣ 6NDSDDWWUDNWLYWERHQGHPLQVWOlJHQKHWHU

Ɣ 8SSI\OODNRPPXQDOVHUYLFHVnVRPVNRODYnUGRFKRPVRUJ

Ɣ 0|MOLJJ|UDVWRUDLQIUDVWUXNWXUSURMHNWULNVYlJDUKXYXGOHGHUMlUQYlJVQlW Ɣ 6WRUEHW\GHOVHI|UNRPPXQHQVDWWUDNWLYLWHW

3ULR 8SSGUDJVRPKDQWHUDVVN\QGVDPWPHQVRPHMXSSI\OOHUNUDYHQI|U3ULR

Ɣ %HIUlPMDV\VVHOVlWWQLQJHQIlUUHlQQ\DDUEHWVWLOOIlOOHQDOWPLQGUHlQPWLOONRPPHQEUXWWR\WD Ɣ %RVWlGHUIlUUHlQOlJHQKHWHU

Ɣ 0LQGUHLQIUDVWUXNWXUSURMHNW Ɣ %HYDUDQGHDYNXOWXUPLOM|HU

Ɣ 3ODQHUI|UDQOHGGDDYDQGUDNRPPXQDODEHVOXWIUDPGUDJQLQJ9$PP

3ULR $NWLYWSODQDUEHWHEHGULYVLI|UKnOODQGHWLOOSODQHUPHG3ULRRFK

Ɣ $QSDVVQLQJWLOOUnGDQGHI|UKnOODQGHQPLQGUHlQGULQJDU

9 9LVVDXSSGUDJLQYlQWDUEHVOXWHOOHUXWUHGQLQJDUVRPLQWHSODQDYGHOQLQJHQUnGHU|YHUGHVVDXSSGUDJKDUGnSODFHUDWVLHQ

YlQWHNDWHJRUL1lUEHVOXWKDUIDWWDWVHOOHUXWUHGQLQJLQNRPPLWSULRULWHUDVXSSGUDJHWWLOODQWLQJHQHOOHUEHURHQGHSn

XSSGUDJHWVGLJQLWHW

ϴ

(14)

( 3ODQHUVRPEHNRVWDVDYH[SORDW|UHQ

)|USODQHUVRPGlUGHQHQVNLOGHH[SORDW|UHQKDUVW|UVWQ\WWDDYSODQHQXSSUlWWDVSODQDYWDOPHOODQ

IDVWLJKHWVI|UWHFNQLQJVDPWQ|GYlQGLJDXWUHGQLQJDUVRPWH[PLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJJHRWHNQLNUDGRQ

DUNHRORJLULVNDQDO\VHOOHUEXOOHU

8SSUlWWDQGHWDYSODQKDQGOLQJDUVNHUDQWLQJHQDYVDPKlOOVE\JJQDGVI|UYDOWQLQJHQVSHUVRQDOHOOHUDYSODQNRQVXOW

6DPKlOOVE\JJQDGVI|UYDOWQLQJHQIDNWXUHUDUO|SDQGHGHNRVWQDGHUVRPRUVDNDVDYXSSGUDJHW

. 3ODQHUGlUNRPPXQHQVWnUI|USODQNRVWQDGHULQLWLDOWRFKWDUXWNRVWQDGHULE\JJORYVVNHGHW

9DGJlOOHUSODQHUGlUNRPPXQHQlUPDUNlJDUHDOWHUQDWLYWLQLWLDWLYWDJDUHVDPWI|UGHSODQHUVRPlULQLWLHUDGHDY

DQGUDNRPPXQDODEHVOXWWDVNRVWQDGHUQDXWLE\JJORYVVNHGHWHQOLJWWD[DIDVWVWlOOGDY.DWULQHKROPVNRPPXQV

IXOOPlNWLJH

+DQGOlJJDUH

(% (ULN%MHOPURW

6( 6DUD(UHVXQG

(/ (OOHQ/LOMHQFUDQW]

-) -RQDWDQ)DLMHUVRQ

0- 0DHOD-DDQLYDOG

'/ 'DYLG/DEED

ϵ

(15)

GHWDOMSODQHU

(16)

GHWDOMSODQHU

(17)

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN 3/$1

9nU KDQGOlJJDUH

Ellen Liljencrantz Bygg- och miljönämnden Planarkitekt, 0150-571 88 Katrineholms kommun

Detal plan r astigheten itsippan samt del av andb ken : atrineholms kommun

%\JJ RFK PLOM|QlPQGHQ EHVOXWDU DWW JRGNlQQD XSSUlWWDG VDPUnGVUHGRJ|UHOVH

GDWHUDG GHFHPEHU

%\JJ RFK PLOM|QlPQGHQ EHVOXWDU YLGDUH DWW VWlOOD XW GHWDOMSODQ I|U 9LWVLSSDQ

PIO I|U JUDQVNQLQJ

otivering

6DPKlOOVE\JJQDGVI|UYDOWQLQJHQ EHG|PHU DWW GH LQNRPQD V\QSXQNWHUQD KDU EHDNWDWV L GHW Q\D I|UVODJHW RFK DWW GHWDOMSODQHQ GlUPHG NDQ VWlOODV XW Sn Q\WW

'HWDOMSODQHQV V\IWH lU DWW P|MOLJJ|UD Q\D ERVWlGHU L HWW FHQWUXPQlUD OlJH PHG JDUDJH L NlOODUSODQ RFK P|MOLJKHW WLOO KDQGHO L ERWWHQYnQLQJ

Beredning

'HWDOMSODQHQ KDU YDULW VlQG I|U VDPUnG XQGHU SHULRGHQ PDM MXQL

+DQGOLQJDUQD KDU IXQQLWV WLOOJlQJOLJD Sn .XOWXUKXVHW bQJHOQ RFK Sn

6DPKlOOVE\JJQDGVI|UYDOWQLQJHQ 7UlGJnUGVJDWDQ +DQGOLQJDUQD KDU lYHQ IXQQLWV WLOOJlQJOLJD Sn NRPPXQHQV KHPVLGD

6DPUnGHW DQQRQVHUDGHV L .DWULQHKROPV.XULUHQ PDM

(IWHU VDPUnGHW KDU lQGULQJDU JMRUWV L SODQKDQGOLQJDUQD 'HVVD ILQQV DWW OlVD L VDPUnGVUHGRJ|UHOVHQ GDWHUDG GHFHPEHU

Beslutsunderlag:

6DPUnGVUHGRJ|UHOVH 3ODQEHVNULYQLQJ 3ODQNDUWD $ )lUJ

9LWVLSSDQ ,OOXVWUDWLRQ $ )lUJ Beslutsmottagare:

.DWULQHKROPV )DVWLJKHWV $%

$NWHQ

BBBBBBBBBBBBBBBB

4.

(18)

8SSUlWWDG

(19)

8SSUlWWDG

(20)

Dnr: PLAN.2015.5

PLANBESKRIVNING

tillhörande

Detaljplan för del av kvarteret Vitsippan fastigheterna Vitsippan 12

och GHODYSandbäcken 3:1

Katrineholms kommun

GRANSKNINGSHANDLING

Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2018-12-05

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

(21)

HANDLINGAR

Plankarta i skala 1:500 med bestämmelser Planbeskrivning (detta dokument)

Behovsbedömning Fastighetsförteckning Illustrationskarta

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Detaljplanens syfte är att skapa möjligheter för nya bostäder i form av flerbostadshus i de centrala delarna av Katrineholms stad.

PLANDATA Läge och areal

Planområdet är beläget sydväst om Trädgårdsgatan vid dess korsning med Malmgatan.

Planområdets areal är ca. 2900 m².

Markägoförhållanden

Fastigheten Vitsippan 12 ägs av Katrineholms Fastighets AB och fastigheten Sandbäcken 3:1 ägs av Katrineholms kommun.

(22)

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunala beslut

Byggnadsnämnden beslutade 23 september 2015 att ge Samhällbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för fastigheten Vitsippan 12, Katrineholms kommun, i syfte att tillskapa möjligheter för byggande av ett flerbostadshus.

Översiktsplan

Planområdet omfattas av ÖP 2030 - del staden antagen av Kommunfullmäktige den 17 november 2014. Området betecknas som T1, tät stadsbebyggelse där förtätning ska ske.

Utdrag ur markanvändningskartan i ÖP 2030 – del staden

Detaljplan

I gällande detaljplan, som är fastställd i november 1959, är planområdet ämnat för

bostadsbebyggelse i tre våningar med en öppen bebyggelsestruktur. Den aktuella delen av planen blev inte genomförd.

Riksintresse

Planområdet omfattas av riksintresse enligt Länsstyrelsens förslag till ny avgränsning för riksintresse för kulturmiljövården, D28 Katrineholm.

D28 i Katrineholm beskrivs som följer ”Stadsmiljö som tydligt speglar järnvägsbyggandet som samhällsbildande faktor och där utvecklingsstadierna från järnvägens anläggande till tiden innan andra världskriget är läsbara”. Kommunens avsikter när det gäller riksintresset beskrivs i ÖP (Översiktsplanen) under kapitlet ”Kulturmiljö”.

(23)

Behovsbedömning av planens miljöpåverkan

En behovsbedömning är gjord enligt checklista. Planens genomförande anses inte innebära någon betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser.

Således kommer ingen miljökonsekvensbeskrivning enl. 6 kap. 11 § MB att tas fram. Denna bedömning grundas på att några negativa konsekvenser av planförslaget på miljön ej kunnat påträffas. Behovsbedömningen har varit sänd för samråd med Länsstyrelsen som delar kommunens uppfattning.

Länsstyrelsen skriver i sin kommentar till Eehovsbedömningen: ”Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Katrineholm (D28). Området ska enligt 3 kap. 6 § miljöbalken skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset.”

”Vid utformning av ny bebyggelse behöver hänsyn tas till riksintresset och stadsbilden vad gäller placering, volymer, höjder och gestaltning. Syftet bör vara att säkerställa att utformning av ny bebyggelse inte medför betydande negativ påverkan på riksintresset.”

”Planförslagets påverkan på riksintresset och stadsbilden kan med fördel utredas i det fortsatta planarbetet genom en kulturmiljöanalys.”

En kulturmiljöanalys har tagits fram till plansamrådet, och är underlag till ställningstaganden i planförslaget.

FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLANEN OCH MILJÖBALKEN

Planförslaget överensstämmer med intentionerna i översiktsplan 2030 för Katrineholms kommun – del staden. Detaljplanen bedöms vara förenlig med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas inom planområdet.

(24)

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Befintlig bebyggelse

Sedan 1959 då den nu gällande plan togs fram har enbart ett garage i källarplan, nästan i sin helhet under marknivån, upptagit i stort sett hela ytan på fastigheten Vitsippan 12. Den delen av Vitsippan 11 som har reglerats till Vitsippan 12 har inte heller varit bebyggd men ianspråktagen för nerfarten till garaget. Detta innebär att i stort sett hela fastigheten har varit och fortfarande är en hårdgjord yta som används för parkering.

En mindre byggnad från 1920-talet finns idag i fastighetens nordöstra hörn. Enligt detaljplanen från 1959 skulle en huskropp byggas utmed Trädgårdsgatan och det s.k. taxihuset skulle rivas.

Förslaget i detaljplanen utgår från att rivningen genomförs, dels för att huset har genom åren blivit kraftigt förändrat och inklämd mellan större byggnader dels för att en ny byggnad mot Trädgårdsgatan blir för kort om huset behålls. Alternativet att behålla huset och bygga om det skulle vara ekonomiskt och funktionellt ogenomförbart. Det ligger i samhällets intresse att bygga fler bostäder i centrala transportnära lägen i Katrineholm och därför är detta projekt viktigt.

Detaljer om de förändringar som ”taxihuset” genomgått redovisas i Kulturmiljöanalysen.

Den övriga bebyggelsen inom kvarteret är från 50- och 60-talen. I kvarterets inre finns fem punkthus som angörs från Sibeliusgatan. I kvarterets kanter mot Trädgårdsgatan, Malmgatan, Fredsgatan och Jägaregatan är bebyggelse karaktäristisk för 40- och 50-talet och vissa hus har bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär. Den bebyggelsehistoriska områdesbeskrivningen för Katrineholms stad (Rapport 2013:09, Sörmlands Museum) nämner Vitsippan 10 och Vitsippan 3 som fina representanter för 1950-talets hyreshusbebyggelse (nu är båda inlemmade i fastigheten Vitsippan 11).

Ett viktigt hänsynstagande och ett resultat av den kulturhistoriska miljöanalysen är att den tillkommande bebyggelsen bör ha ett tydligt förhållningssätt mot sin värdefulla omgivning.

(25)

Detta uppnås genom att förstärka den öppna bebyggelsestrukturen med inblick i kvarterets inre och att anpassa utformningen till den befintliga bebyggelsens formspråk och typologi genom att föreslå två sammanlänkade lamellhus med nutidens formspråk men med anpassade proportioner.

Punkthusen kring Sibeliusgatan Malmgatan sedd från söder

Bostäder och centrumverksamhet

Inom planområdet skapas möjligheter att uppföra flerbostadshus med 50–80 lägenheter, beroende på bland annat lägenhetsstorlekar. Huset ska placeras i fastighetsgräns och bidra till att skapa en stadsmässig karaktär. I byggnadens bottenplan finns det möjlighet att inrymma bostäder och/eller lokaler för centrumverksamhet/handel om det skulle bli aktuellt. I källarplan finns garage med infart från Malmgatan.

Stadsmiljö och hushöjder

Huskroppar placerade vinkelrätt mot varandra som de föreslagna omsluter kvarteret och ger ett stadsmässigt intryck. Samtidigt bidrar en låg byggnad i hörnet till den karaktär som råder i omgivningen och medför att kvarteret anpassas till den något oregelbundna rutnätsplan

Katrineholm grundats på. Byggnaderna ska därför placeras med i stort sett med hela sin fasad i tomtgräns mot gatorna. Samtidigt kommer fasaden att artikuleras i hörnet för att följa skalan i övriga delar av kvarteret/området.

Den omgivande bebyggelsen varierar i höjd beroende på hustyp och tiden då den byggdes.

De aktuella huskropparnas höjd föreslås variera mellan två och sju våningar. Huskroppen utmed Trädgårdsgatan föreslås bli sju våningar hög. Den sammanlänkande huskroppen är två våningar och delvis öppen vid hörnet Trädgårdsgatan/ Malmgatan. Utmed Malmgatan och fram till den befintliga garageinfarten föreslås huskroppen bli fyra våningar.

(26)

Fredsgatan Jägaregatan Kulturmiljöanalys

En kulturmiljöanalys omfattande Kv. Vitsippan och närmaste omgivning togs fram inför samrådet och har kompletterats inför granskning av detaljplanen.

Mellan 1935 och 1950 fördubblades befolkningen och barnrikehus blev genomförda bland annat i Sandbäcken. Mot slutet av 50-talet blev många av de villor som hade uppförts under tidigt 1900- tal ersatta med tidstypiska flerfamiljshus i tre våningar.

Analysen svarar på följande frågor:

x i vilken mån är bebyggelsestrukturen värdefull?

x vilka är de värdefulla bevarade karaktärsdrag i den befintliga bebyggelsen?

x hur ska den kommande bebyggelse anpassas till sin omgivning och sammanhang?

Planområdet ligger på mark som tidigare hörde till Stora Djulö. Trädgårdsgatan (där projektet ska genomföras) är en del av det gamla vägnätet och formar oregelbundna kvarter fram till

Fredsgatan. Trädgårdsgatan följer den gamla landsvägens sträckning och har även varit en av Stora Djulös åkertomtsgränser.

En första stadsplan för området antogs 1891 och 1920 utökades denna österut. Många av de befintliga flerbostadshusen, byggda mellan 1945 och 1965 har genomgått renoveringar, mer eller mindre hänsynsfulla. Man kan, trots dessa, säga att strukturen med de gröna öppna gårdarna och möjligheterna till genomblick har bevarats i dessa kvarter och är i sig värdefull.

Utbyggnadsperioden för det berörda området var kort och därför finns det väldigt många element som är tidstypiska, fotografier med korta förklaringstexter visas i bilagan Kulturmiljöanalys.

De värden som är viktiga att bevara är kvarterstrukturen med vissa gator i diagonal,

Trädgårdsgatan och Stallgatan. Den nya bebyggelsen ska inte härma den befintliga utan förhålla sig hänsynsfull till den, samtidigt som den markerar sin nutidskaraktär.

Utformning

För att skapa en trevligare och tryggare stadsmiljö är det viktigt att fasaderna längs gatorna är öppna och upplysta. Det är lämpligt att de entréer som ska placeras mot gatan blir belysta.

Den låga byggnadskropp som i gatuhörnet förenar de två större huskropparna ska användas huvudsakligen som bostadskomplement och ska förstärka öppenheten i kvarteret genom att ha en hög portal som tillåter inblick i gården (bestämmelsen b2om frihöjd). Med hänsyn tagen till exempelvis sophämtning och servicefordon kan det vara lämpligt att göra portalen körbar.

(27)

Av hänsyn till den värdefulla och öppna kvartersstrukturen som Vitsippan och omgivande kvarter har, typisk för den tiden då de flesta husen byggdes (1950–1970 talen), blir huskropparna två lameller sammanlänkade i hörnet men inte sammanbyggda, vilket följer stadsbyggnadstankarna om öppen struktur från efterkrigstiden.

Det första förslaget som togs fram förespråkade två sammanbyggda lameller med ett torn i hörnet och skulle strama åt gaturummet. Efter att kulturmiljöanalysen hade tagits fram reviderades förslaget med tanke på öppenheten till att länka samman de två bostadshusen med en lägre byggnad med portal. Exempel på sådana portaler finns i de omgivande kvarteren. De frilagda gavlarna ger lamellhusen de bästa proportionerna för anpassningen till det befintliga och portalen främjar den visuella kontakten mellan det offentliga rummet och den halvprivata gården.

Ursprungliga förslaget, sammanbyggda lameller med torn i hörnet och det senaste med en öppen länkande byggnad

Exempel på portaler från omgivande kvarter

(28)

Eventuella balkonger mot gata får från och med andra våningsplanet kraga ut över byggrättslinjen med högst 2,2 meter. Balkonger mot gården får kraga ut över prickmark (mark som inte får förses med byggnader). Uteplatser för bottenvåningens lägenheter får ordnas på gården.

En avlång gård skapas ovanpå garageplanet med direkt utgång från första bostadsplanet i

byggnaden. Gården ska vara planterad, men även körbar vilket ställer krav på projekteringen och konstruktionen av garaget.

Service

Planområdet ligger öster om centrum med högst 600 meters gångavstånd till både kommersiell och offentlig service, även järnvägsstationen.

Gator och trafik

Planområdet ligger i hörnet Trädgårdsgatan-Malmgatan. Byggandet kan innebära behov av säkra passager i korsningen Trädgårdsgatan/Malmgatan, idag finns endast ett osäkrat övergångsställe på västra sidan av korsningen. Säkring av passager skulle innebära att alla tre möjliga

gångpassager i korsningen (över Malmgatan och över Trädgårdsgatan på båda sidor av korsningen) markeras på något sätt.

En möjlighet är att höja upp korsningen och smalna av körbanan, vilket ger säkra passager och lättare för cyklister på Malmgatan att nå cykelbanan längs Trädgårdsgatan.

Kantparkering är tillåten på Malmgatan vid detaljplaneområdet idag.

Angöring sker vid Trädgårdsgatan för av- och påstigning och infarten till fastigheten/garaget ligger en bit söderut på Malmgatan. Ingen markparkering kommer att finnas kvar, all parkering bör ske i garaget i källarplan.

Från Trädgårdsgatan, mot fastighetens östra gräns, finns ett område för ledningsrätt, ca 5 meter brett.

Parkering

Parkering för de boende kommer att ske i byggnadens källarplan där nödvändiga

parkeringsplatser skapas. Detta innebär att en parkeringskvot på ca 0,7 parkeringsplatser per lägenhet ska uppfyllas i garaget. Ovan mark får ingen parkering ske på kvartersmark inom planområdet. Viss kantparkering för allmänhet/besökande kommer att kunna tillåtas vid MalmJDWDQ. Detaljerna regleras i lokala trafikföreskrifter och gäller allmän parkering. Ingen boendeparkering kommer att regleras utanför fastigheten.

(29)

Trafikbuller

Byggnaderna ska disponeras så att ingen del av lägenhetens rum mot fasad får högre än 60 dB(A) respektive 65 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå från trafik, beroende på lägenhetsyta. Värdet 65 dB(A) gäller för lägenheter om högst 35 m².

För lägenhet där detta villkor inte uppfylls skall minst hälften av bostadsrummen planeras mot en fasad med högst 55 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå och högst 70 dB(A) maximal ljudnivå nattetid.

En bullerutredning har tagits fram av Structor och reviderades i april 2018. Utredningen bifogas planhandlingarna och sammanfattas som följer:

”Kvarteret exponeras för vägtrafikbuller främst från Trädgårdsgatan, Vasavägen och Malmgatan, samt spårtrafikbuller från Västra stambanan. Ljudnivåerna tillåter byggande av mindre lägenheter om högst 35 m²vid samtliga delar av byggnadernas fasader. Större lägenheter i 2-våningsdelen och 7-våningsdelen som ligger längs Trädgårdsgatan behöver planeras med ljuddämpad sida vid hälften av bostadsrummen, beroende på lägenheternas placering.”

”I den byggnadsdel som löper längs Malmgatan kan både stora och små lägenheter planeras, utan särskild hänsyn till ljuddämpad sida eller liknande.”

Om vissa enskilda uteplatser inte klarar trafikbullerriktvärdena för uteplats bör en gemensam uteplats anordnas där riktvärdena klaras. Målet för trafikbuller inomhus uppnås genom valet av lämplig fasadkonstruktion, fönster och ventilationsdon. Fönsterdörrar har i allmänhet betydligt lägre ljudreduktion än fönster, och bör helst inte finnas mot de bullerutsatta sidorna.

Slutsatsen är att inga lägenheter får mer än 63 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå vid gatufasaden och bullernivåerna vid de andra fasaderna ligger mestadels under 50 dB(A) (gårdsfasader) och i mindre omfattning mellan 50 och 60 dB(A) (gavelfasader). Beräkningarna är baserade på en skyltad hastighet på 40 km/h på de gator som berör planområdet (Trädgårdsgatan, Malmgatan och Vasavägen).

Skissen visar beräknade värden för dygnsekvivalent ljudnivå vid gårdsfasaden på den föreslagna byggnaden.

(30)

Skissen visar beräknade värden för dygnsekvivalent ljudnivå vid gatufasaden på den föreslagna byggnaden.

Kollektivtrafik

Planområdet ligger dryga 500 meter från Katrineholms resecentrum. Norr om planområdet finns även en hållplats där linje 1 stannar (Laggarhult-Resecentrum-Värmbol).

Tillgänglighet

Bostäderna och markområdet ska utformas enligt de bestämmelser som finns i lagar och

förordningar gällande tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga. Det är viktigt att entréerna och innergården tillgänglighetsanpassas.

För att innergården ska kännas trygg är det viktigt att området är väl upplyst.

Riktvärden

Högst 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad (65 dBA för lägenheter om högst 35 kvadratmeter).

Annars för minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet högst 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå (gränsen mellan gult och grönt).

På uteplats högst 50 dBA dygnsekvivalent ljudnivå.

Riktvärdena avser frifältsvärde utan inverkan av reflex i egen fasad.

Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA Frifältskorrigerat

(31)

Förorenad mark

Inga föroreningar finns inom planområdet, enligt Länsstyrelsen i Södermanlands kartering.

Radon

Planområdet omfattas inte av någon förhöjd risk för markradon enligt kommunens översiktliga kartering.

Riskanalys

En analys av olycksrisker med hänsyn tagen till flera olika riskkällor togs fram av Structor 2016.

Slutsatsen av analysen är följande:

”Tre riskkällor i planområdets närhet har identifierats och beaktats i denna analys. Behovet av eventuella riskreducerande åtgärder har studerats separat för varje riskkälla. En samlad

bedömning är att den eventuella ackumulerade effekten som uppkommer när påverkan från alla tre riskkällorna vägs samman, inte har någon betydande inverkan på resultatet och slutsatserna om åtgärdsbehovet. Detta då risknivåerna var för sig bedömts som relativt låga på de aktuella respektive avstånden och då befintlig bebyggelse mellan planområdet och riskkällorna medför en relativt god skyddseffekt.”

”Resultaten av denna översiktliga riskbedömning visar att föreslagen bebyggelse bedöms kunna uppföras inom planområdet med tillräcklig hänsyn till människors hälsa och säkerhet enligt Plan- och bygglagen utan att särskilda riskreducerande åtgärder vidtas.”

Räddningsfordon kommer att kunna röra sig utmed fastighetens södra gräns, en väg ska anläggas för ändamålet. Därifrån ska utrymningen av husen inom planområdet och de närmaste

grannhusen kunna klaras.

Teknisk försörjning

Fastigheten kommer att anslutas till kommunens vatten- och avloppsnät. Eventuell pumpning av spill- och dagvatten bekostas av fastighetsägaren/exploatör.

Den nya byggnaden kan med fördel anslutas till fjärrvärmenätet. Soprum kommer att placeras i den sammanlänkande byggnaden i hörnet.

Dagvatten

Hela fastigheten är i stort sett hårdgjord yta vilket inte möjliggör LOD (lokalt

omhändertagande av dagvatten). Från fastigheten och efter en exploatering skaGHW inte avledas mer dagvatten än motsvarande maxflöde idag. Därför beräknas att belastning av dagvattennätet inte ökar.

En bestämmelse som reglerar placering av fördröjningsmagasin finns på kartan (b1).

En förenklad beräkning har gett ett dimensionerande flöde (qdag dim) på ca 62 kubikmeter. Den arealen som reserverats för anläggning av fördröjningsmagasin är ca 180 m². Anläggningen ska dimensioneras för 20-årsregn. Resultatet bör beaktas vid projektering. En bestämmelse på plankartan har kompletterats så att bjälklaget över garaget ska även tillåta infiltration och vidare avledning av dagvatten.

Kulturmiljö

Planområdet ingår i Länsstyrelsens förslag till avgränsning av riksintresse för kulturmiljövården Katrineholm D28. Riksintresset beskriver värdet av Katrineholms framväxt med en stadsmiljö som tydligt speglar utvecklingen från järnvägens anläggande till tiden före andra världskriget.

Viktiga betydelsebärare vad gäller bebyggelse, stadsplan, kommunikations- och infrastrukturstråk som gator och järnvägar skall bevaras och underhållas.

(32)

Den nya detaljplanen innebär att stadsplanestrukturen bibehålls och förstärks. Syftet är att hålla viss öppenhet och samtidigt bygga stadsmässigt. Dessutom är bostäder i centralt läge viktiga för ortens utveckling. Byggnaden anpassas till stadsbebyggelsen i omgivande kvarter när det gäller byggnadens placering, höjd och volym. Att förtäta området (Öster) på den aktuella platsen skulle bidra till ökad stadsmässighet och att stadens rutnätsstruktur förstärks.

Planområdet sett från väster. I förgrunden syns arbetarbostäderna som SKF byggde 1956 (Kv Gullvivan). Nockhöjden på den föreslagna byggnaden längs med Malmgatan motsvarar den i Kv Gullvivan på andra sidan gatan.

Vy över planområdet från öster som visar Kv Prästkragen i förgrunden.

Den föreslagna byggnaden mot Trädgårdsgatan har en nockhöjd motsvarande punkthusen vid Sibeliusgatan.

Detaljplanen reglerar fasadmaterial, färg och utformning av balkonger för de nya byggnaderna.

De tre huskropparna ska ges en enhetlig gestaltning.

Planområdet sett från norr.

(33)

KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Störningar

Bullerstörningar har studerats i en särskild bullerutredning som bifogas planhandlingarna.

En kortfattad riskanalys har tagits fram, den bifogas planhandlingarna. Slutsatsen är att inga riskförebyggande åtgärder bedöms vara nödvändiga.

Soligheten kommer att påverkas främst norr om de föreslagna huskropparna. För att studera denna fråga och se hur omgivande bebyggelse kan komma att påverkas har solstudier tagits fram.

De bilder som redovisas på nästa sida illustrerar sommarsolstånd och höstdagjämning.

Fler vyer visande skuggbildning finns i en bilaga benämnd Solstudier kv. Vitsippan 12.

Planområdet sett från väster med Trädgårdsgatan i mitten av bilden. Den föreslagna byggnaden längs med Malmgatan är knappt synlig bakom byggnaderna i Kv Gullvivan.

Den högsta föreslagna byggnaden är väl synlig och befinner sig i nivå med det befintliga punkthuset vid Sibeliusgatan till höger i bilden.

Planområdet sett från söder. Till vänster syns Kv Gullvivan och till höger punkthusen vid Sibeliusgatan.

(34)

Sommarsolstånd, den 21 juni kl. 12

Sommarsolstånd den 21 juni kl. 9

Höstdagjämning den 21 september kl.15, österifrån

Höstdagjämning den 21 september kl. 15, västerifrån

(35)

ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid

Exploateringen av området kommer att ske inom en snar framtid och genomförandetiden föreslås därför till 5 år från den dag planen vinner laga kraft.

ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan

Planförslaget handläggs enligt reglerna för utökat planförfarande och enligt följande tidplan:

Samråd 2:a kvartalet 2018

Granskning 4:e kvartalet 2018 – 1:a kvartalet 2019 Antagande 1:a kvartalet 2019

Laga kraft 2:a kvartalet 2019

$QVYDUVI|UGHOQLQJ

Katrineholms FastighetV AB svarar för genomförandet av detaljplanen.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

En fastighetsreglering genomfördes 2015-07-08. Delar av Vitsippan 11 överfördes då till

Vitsippan 12. Genom den regleringen har Vitsippan 12 erhållit från Vitsippan 11 en sammanlagd areal på 2884 m².

Befintlig ledningsrätt lämnas opåverkad.

EKONOMISKA FRÅGOR

Detaljplanen bekostas av KDWULQHKROPVFDVWLJKHWVAB.

Huvudman

Kommunen är huvudman för allmän plats.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Planhandlingarna och kulturmiljöanalysen har tagits fram av planarkitekt Monica de Santa Cruz, SC Arkitektur och Planering AB i samarbete med planarkitekt Ellen Liljencrantz på

Samhällsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av Katrineholms FastighHWV AB.

Samhällsbyggnadsförvaltningen Katrineholm den 5 december 2018

Ellen Liljencrantz Monica de Santa Cruz

Planarkitekt Plankonsult

(36)

Dnr: PLAN.2015.5

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

tillhörande

Detaljplan för Vitsippan 12 m.fl,

Fastigheterna Vitsippan 12 samt del av Sandbäcken 3:1, Katrineholms kommun Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2018-12-05

SAMRÅDETS UPPLÄGG

Planförslaget har varit utskickat på samråd till berörda fastighetsägare och myndigheter under tidsperioden 24 maj – 21 juni 2018. Handlingarna har funnits tillgängliga på kulturhuset Ängeln och på Samhällsbyggnadsförvaltningen, Trädgårdsgatan 1. Handlingarna har även funnits tillgängliga på kommunens hemsida.

Plansamrådet annonseraGHV i Katrineholms Kuriren 24 maj 2018.

INKOMNA YTTRANDEN

Inkomna yttranden har sammanställts och kommenteras av Samhällsbyggnadsförvaltningen här nedan. Skrivelserna finns tillgängliga i sin helhet på Samhällsbyggnadsförvaltningen.

1. Länsstyrelsen Riksintressen:

Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Katrineholm (D 28). Området ska enligt 3 kap. 6 § miljöbalken skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset.

Motivering: Stadsmiljö som tydligt speglar järnvägsbyggandet som samhällsbildande faktor och där utvecklingsstadierna från ren landsbygd till modern stad är läsbara. Uttryck för

riksintresset: Stadsplan och bebyggelse vid järnvägsstationen, järnvägsparken och Stora Torget.

Viktiga aspekter för att tillgodose riksintresset är bl.a. att grundläggande stadsplanestrukturer från etablerings-och blomstringstiden bibehålls, men kan kompletteras om kulturhistoriska värden beaktas.

En kulturmiljöanalys har tagits fram i enlighet med Länsstyrelsens tidigare synpunkter. Analysen har dock såvitt Länsstyrelsen kan bedöma utförts utan antikvarisk kompetens, vilket är en brist.

I planbeskrivningen dras inga slutsatser utifrån kulturmiljöanalysen annat än val av fasadmaterial.

Ej heller har volymstudier och illustrationer tagits fram som visar planförslagets påverkan på riksintresset och stadsbilden. Planförslaget bör kompletteras med dessa underlag till

granskningsskedet.

För att riksintresset och kulturhistoriskt värdefulla karaktärsdrag i området inte ska påverkas negativt bör ny bebyggelse följa stadsplanemönstret och den befintliga bebyggelsens typologi, struktur, volymer och placering. Länsstyrelsen delar kulturmiljöanalysens slutsats att den öppna

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

(37)

strukturen i kvarteret bör stärkas, med gröna, öppna gårdar och öppningar som ger möjlighet till siktlinjer, exempelvis med öppningar/släpp i större byggnadsvolymer.

Det är bra att byggnadshöjderna har anpassats till intilliggande bebyggelse, 2-7 våningar där merparten har 4 våningar, och att utformning och materialval styrs genom planbestämmelse f.

Även artikuleringen av den viktiga hörnfasaden bör styras genom planbestämmelse liksom utformning av balkonger eftersom de har stor påverkan på helhetsintrycket.

Det är oklart om det välbevarade flerfamiljshuset från ca 1920-30 i planområdets nordöstra del avses rivas. Byggnaden har bäring på riksintresset och länsstyrelsen anser att den i första hand bör bevaras.

Dagvatten och risk för översvämning:

Av planhandlingarna framgår det inte hur dagvattenhanteringen inom planområdet är tänkt att lösas. Kommunen bedömer att den nya exploateringen inte medför en högre belastning på dagvattensystemet men identifierar samtidigt ett ev. behov av fördröjningsmagasin för att klara ett 100 års regn. Det anges att detta ska utredas och beaktas vid projekteringen. Även om dagvattenflödet inte bedöms öka så anser Länsstyrelsen att detaljplanen måste beskriva hur dagvattenhanteringen ska lösas samt säkerställa att åtgärderna kan genomföras. Enligt

Länsstyrelsens rapport ”Riskbild 2 Södermanland – skyfall, lokala avrinningsförhållanden…”

riskerar delar av planområdet att översvämmas vid kraftiga skyfall. Hänsyn behöver därför tas till risken för höga flöden i samband med skyfallssituationer. Alla nödvändiga utredningar ska vara gjorda innan detaljplanen kan antas och de planbestämmelser som behövs för att lösa

dagvattenhanteringen ska införas på plankartan. Det kan vara bestämmelser som säkerställer de markytor som behövs för ev. fördröjningsmagasin, bebyggelsens omfattning och placering och markens höjdläge och anordnande.

Hälsa eller säkerhet – Buller:

Länsstyrelsen delar kommunens synpunkt om behov av att på plankartan reglera högsta ekvivalenta ljudnivå (50dBA).

Risk för olyckor - Farligt gods:

För att effektivt kunna hantera ett scenario med utläckande giftig gas från en olycka på järnvägen kan det, trots avståndet till järnvägen, vara rimligt att reglera placering och funktion av

ventilationssystem för den nya bebyggelsen.

Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar

Volymstudier läggs till planhandlingarna inför granskning, och planbeskrivningen kompletteras med utförligare information om vilka konsekvenser kulturmiljöanalysens slutsatser får för den föreslagna utformningen av planområdet.

Flerfamiljshuset i planområdets nordöstra del avses rivas. Byggnaden har under årets lopp förvanskats så att de ursprungliga kulturmiljövärdena delvis saknas. Byggnadens tekniska status är dessutom dålig. Vid ett bevarande av byggnaden skulle ett relativt stor

hänsynsavstånd krävas mellan befintlig och tillkommande bebyggelse, och en påtagligt minskad byggrätt inom planområdet skulle försämra projektets ekonomi.

Risken för översvämning kan hanteras genom att vatten leds till fördröjningsmagasinet i planområdets södra de samt med rännor som avleder vatten vid nerfarten till garaget.

(38)

Planbestämmelse för hörnbyggnad läggs till plankartan, liksom för dagvattenhantering, placering och utformning av ventilation samt högsta ekvivalenta ljudnivå vid uteplats.

Planbestämmelse som reglerar utformning av balkonger (utkragning och inglasning) finns på plankartan sedan samrådsskedet.

2. Lantmäteriet Plankarta

Enligt plankartan omfattas även del av fastigheten Sandbäcken 3:1 av detaljplanen (korsningen Malmgatan – Trädgårdsgatan). Det gäller mark som är planlagd som gata. I planbeskrivningen framgår att det endast är fastigheten Vitsippan 12 som ingår i detaljplanen, men enligt plankartan ingår även del av fastigheten Sandbäcken 3:1.

Avtal

I planbeskrivningen anges att ett exploateringsavtal ska upprättas, men inget ytterligare anges om innehållet. Enligt 5 kap 13§ 3 st. PBL ska kommunen, om avsikten är att ingå exploateringsavtal, redan i samrådsskedet redovisa avtalens huvudsakliga innehåll liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal i planbeskrivningen.

I övrigt har Lantmäteriet inget att erinra mot planförslaget.

Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar

Planbeskrivningen justeras så att den överensstämmer med plankartan gällande fastigheter inom planområdet.

Rubriken ”Exploateringsavtal” i planbeskrivningen tas bort, eftersom det inte finns något behov av ett exploateringsavtal i detaljplanen.

3. Sörmland Vatten och Avfall AB VA:

Planerade fastigheter är tänkt att förses med källarplan vilket kan innebära att spill- och

dagvattenledningar eventuellt inte går att lösa med självfall Om pumpning kommer att behövas måste det bekostas av exploatören.

Dagvatten ska fördröjas så att fastigheten inte avleder mer dagvatten än motsvarande maxflöde från fastigheten idag. Även om ytan idag är hårdgjord rekommenderas att utforma fastigheten till att fördröja tillrinningen av dagvattnet till dagvattennätet. Dagvattenanläggningar rekommenderas dimensioneras för ett 20- års regn.

Beakta att dagvatten som avleds till spillvattenbrunnen på Malmgatan (enligt bifogad karta) skall anslutas till dagvattennätet i samband med byggnation. En ny förbindelsepunkt för dagvatten kommer att upprättas av Sörmland Vatten och Avfall AB.

Renhållning:

Inget att erinra.

Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar

I planbeskrivningen läggs till att eventuell pumpning av spill-och dagvatten ska bekostas av exploatör samt att dagvatten efter en exploatering inte ska avleda mer dagvatten än

(39)

motsvarande maxflöde idag. Till plankartan läggs planbestämmelse som redovisar hur fördröjningsmagasin för dagvatten inom planområdet ska utformas och att anläggningen ska dimensioneras för 20-årsregn. Detta ska även redovisas i planbeskrivningen.

4. Sörmlands museum

Ett förslag till ny detaljplan för Kv Vitsippan 12 har tagits fram med syfte att skapa möjligheter för ny bostadsbebyggelse i hörnet av Trädgårdsgatan och Malmgatan. Idag finns det ett

bostadshus på platsen, Vitsippan 12, där det nya flerbostadshuset avses att byggas. Bostadshuset är ritat 1935 av arkitekt Claes A Ericsson.

Museet anser att det äldre bostadshuset i kvarteret har kulturhistoriska värden och att det därför inte ska rivas. Museet anser också att den planerade bebyggelsen är för hög och bättre bör anpassas till omgivningen.

Synpunkter på detaljplanen

En kulturmiljöanalys har tagits fram till plansamrådet, vilken även utgör underlag till ställningstaganden i planförslaget. Högst förvånande finns det inget skrivet om det äldre bostadshuset i kulturmiljöanalysen och inte heller något om att det nu avses att rivas. Av planförslaget framgår det att det är Länsstyrelsen som i behovsbedömningen har efterlyst en kulturmiljöanalys, för att kunna belysa "Planförslagets påverkan på riksintresset och stadsbilden".

Detta framgår inte av kulturmiljöanalysen, vilket är en brist. Katrineholm som riksintresse för kulturmiljö nämns överhuvudtaget inte. På sidan 13 i kulturmiljöanalysen finns en situationsplan med. Det är oklart om det är en situationsplan av befintlig bebyggelse, vilket det ser ut att vara, men inte ens här är det äldre bostadshuset med. En analys av rivning kontra ett bevarande saknas också i kulturmiljöanalysen.

l planbeskrivningen under Befintlig bebyggelse, sidan 6, står heller ingenting om det äldre bostadshuset inom fastigheten. Att byggnaden överhuvudtaget inte omnämns är märkligt och väcker flera frågor.

Sörmlands museum var med och tog fram den bebyggelsehistoriska områdesbeskrivningen över Katrineholms stad, Rapport 201 3:09.1 rapportens inledning, sidan 5, framgår det att

målsättningen har varit att på en översiktlig nivå erhålla en bild av huvuddragen ide

kulturhistoriska värdena hos stadens bebyggelseområden. "Enskilda byggnader har inte legat i främsta fokus, utan istället de olika områdenas karaktär och helhetsintryck". l rapporten står under det berörda delområdet, Öster och Sandbäcken på sidan 21 att "Intill Vallmon ligger också kv. Vitsippan som till sin helhet är relativt välbevarat". Bostadshuset som nu är tänkt att rivas är inte utpekat på kartan där "karakteristiska och välbevarade hus är markerade". Museet vill ändå poängtera att byggnaden är värdefull för staden och för miljön, inte minst på grund av sin ålder och sina tidstypiska arkitekturdetaljer.

Bostadshuset har ett tidstypiskt och karakteristiskt entreparti med en ovanliggande balkong, nätta takkupor och ett valmat tak. Huset har även ett miljöskapande värde och bidrar dessutom till förståelsen av områdets framväxt. Bebyggelsen längs Trädgårdsgatan utgjordes, som namnet antyder, ursprungligen av friliggande bostadshus omgivna av stora trädgårdar.

Museet motsätter sig en rivning av byggnaden. Befintlig bebyggelse måste kunna bevaras och värnas, även när staden förtätas. En stad med olika bebyggelseepoker blir en rikare och

intressantare miljö att bo och vistas i. Att riva ett fungerande bostadshus för att uppföra ett nytt på

apportering av p g ende planer med tidplaner o h prioriteringsordning atrineholms kommun

In ormation

1.

edovisning av delegationsbeslut

2.

apportering av p g ende planer med tidplaner o h prioriteringsordning atrineholms kommun

3.

PÅGÅENDE PLANER

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Bygg- och miljönämnden 2018-12-05

,GHWWDGRNXPHQWKDU6DPKlOOVE\JJQDGVI|UYDOWQLQJHQVDPODWDOODSnJnHQGHSODQHURFKSURJUDP

Ɣ /LVWDSnSnJnHQGHGHWDOMSODQHUXSSGHODGHHQOLJWSULRJUXSSLQNO HYHQWXHOODDYYLNHOVHUPRWWLGSODQ Ɣ /LVWDSnSnJnHQGH|YHUVLNWVSODQHUSURJUDPRFKJHVWDOWQLQJVSURJUDP

Ɣ .ULWHULHUI|USULRULWHULQJVRUGQLQJI|UGHWDOMSODQHU Ɣ .ULWHULHUI|UI|UGHOQLQJDYGHWDOMSODQHNRVWQDGHU Ɣ 3ODQKDQGOlJJDUH

Ɣ .DUWRU

'HWDOMSODQHUPHGSULR

'HWDOMSODQHUVRPlUYLODQGH

3ODQXSSGUDJPHGDNWLYWSODQDUEHWHlUSODFHUDGHLWUHSULRULWHWVJUXSSHU

+DQGOlJJDUH

GHWDOMSODQHU

GHWDOMSODQHU

Detal plan r astigheten itsippan samt del av andb ken : atrineholms kommun

4.

PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av kvarteret Vitsippan fastigheterna Vitsippan 12

och GHODYSandbäcken 3:1

Katrineholms kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Detaljplan för Vitsippan 12 m.fl,

,GHWWDGRNXPHQWKDU6DPKlOOVE\JJQDGVI|UYDOWQLQJHQVDPODWDOODSnJnHQGHSODQHURFKSURJUDP

Ɣ /LVWDSnSnJnHQGHGHWDOMSODQHUXSSGHODGHHQOLJWSULRJUXSSLQNO HYHQWXHOODDYYLNHOVHUPRWWLGSODQ Ɣ /LVWDSnSnJnHQGH|YHUVLNWVSODQHUSURJUDPRFKJHVWDOWQLQJVSURJUDP

'HWDOMSODQHUPHGSULR

3ODQXSSGUDJPHGDNWLYWSODQDUEHWHlUSODFHUDGHLWUHSULRULWHWVJUXSSHU

och GHODYSandbäcken 3:1