Funktionsprogram
Grundskola årskurs F-6
2011-12-20
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
1
Innehåll
Inledning ... 3
Allmänna riktlinjer ... 4
Hur ska funktionsprogrammet användas? ... 4
Stadsplanering ... 4
Dimensionering och ekonomi ... 5
Verksamheter och flexibilitet ... 5
Barnens perspektiv ... 6
Tillgänglighet ... 6
Miljö ... 6
Säkerhet... 7
Utomhusmiljö ... 9
Zoner för pedagogik och rekreation ... 9
0 Skolbyggnaden ... 10
1 Den småskaliga inre zonen ... 10
2 Den storskaliga mellanzonen ... 10
3 Den yttre samutnyttjade zonen ... 11
4 Utflyktsmål ... 11
Trafik ... 12
Generellt om skolgården och platsen ... 14
Ytsammanställning - utomhus ... 15
Inomhusmiljö ... 17
Samband inomhus ... 17
Huvudentré ... 17
Hjärta ... 18
Administration och elevvård ... 19
Hemvist ... 19
Idrott ... 20
Kök ... 21
Teknikutrymmen ... 21
Utrustning och inventarier ... 21
Rumsfunktionsprogram ... 21
Ytsammanställning - inomhus ... 22
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
2
BILAGA 1 - Objektspecifika uppgifter (exempel Rudboda) ... 26 BILAGA 2 – Uthyrbarhet och samutnyttjande av skolor ... 27
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
3 Inledning
Under utbildningsförvaltningens ledning har en projektgrupp arbetat fram programidéer för en F-6-skola. Programidéerna har formats till ett funktionsprogram som beskriver de idéer och funktioner som ska ligga till grund för utformningen av Lidingös kommunala skolor.
Projektgruppen har bestått av representanter från utbildningsförvaltningens ekonomifunktion, enheten kvalitet, utveckling och forskning, Rudboda skola samt av arkitekt Lena Svanberg från Bleck arkitekter och landskapsarkitekt Gunnel Sandestedt från Sweco. Projektgruppen har under åtta tillfällen träffat en referensgrupp bestående av lärare och skyddsombud på Rudboda skola.
Dessutom har följande förvaltningar i stadshuset konsulterats:
tekniska förvaltningen avseende utemiljö, avfall och trafik,
fastighetskontoret avseende säkerhet, drift och byggfrågor,
miljö- och stadsbyggnadskontoret avseende miljö och stadsplanering,
kultur- och fritidsförvaltningen avseende idrott, fritidsaktiviteter och uthyrning.
Utbildningsförvaltningens specialister har konsulterats avseende diverse
verksamhetsrelaterade funktioner. Utöver det har ett kommunnätverk avseende skollokaler skapats på Lidingös initiativ. I detta forum har diverse skollokalfrågor diskuterats och utretts.
Funktionsprogrammet ska:
bejaka och konkretisera de politiska idéer som finns avseende skola och miljö,
ta hänsyn till och leva upp till kraven i gällande läroplan och skollag samt innehållet i barnkonventionen,
harmonisera med fastighetskontorets projekteringsanvisningar och projektspecifika miljöprogram.
Syfte
Det finns flera syften med funktionsprogrammet. Dels ska det ligga till grund för kommande ny- och ombyggnationer. Dessutom ska materialet kunna tillämpas under förvaltningsskedet av förvaltare och byggprojektledare. Det ska också fungera som utbildningsförvaltningens underlag till tidiga stadsplaneringsskeden. Utöver det ska programmet fungera som en vägledning för skolledare vid planering av lokaler samt vid bedömning av
ändamålsenligheten avseende fristående skolors lokaler.
I ett byggprojekt ska funktionsprogrammet finnas med i hela byggprocessen; i förstudien, program- och projekteringsskedet samt som ett stöd i produktionsskedet.
Ett funktionsprogram är en föränderlig produkt som kommer att utvecklas med tiden. En grundidé är att lyfta fram delar som är viktiga att diskutera och utveckla. Innehållet ska utvecklas vidare utifrån kommande förändringar avseende pedagogiska idéer, miljökrav, styrdokument, politiska ambitioner m.m.
Undertecknad har varit projektledare och författare av dokumentet.
Martin Nilsson, Lokal- och miljöansvarig Utbildningsförvaltningen
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
4 Allmänna riktlinjer
Hur ska funktionsprogrammet användas?
Funktionsprogrammet ska fungera som ett underlag i tidiga stadsplaneringsskeden, i utbildningsförvaltningens och fastighetskontorets lokalplaneringsarbete, i stora som små byggprojekt samt under förvaltningsskeden d.v.s. under pågående verksamhet.
I nybyggnadsprojekt och större om- och tillbyggnadsprojekt ska eventuella avvikelser från funktionsprogrammet protokollföras, motiveras av projektledningen och godkännas av utbildningsförvaltningen.
För att få en förankring i ett byggprojekt och för att få in objektspecifika uppgifter ska det finnas referensgrupper på berörd skola med representanter från skolpersonal,
fackföreningar, elever och föräldrar.
När förslag på nya eller förändrade riktlinjer tas fram ska dessa förankras med berörda förvaltningar och revideringstillfället dokumenteras. En viktig princip är att ingen del i funktionsprogrammet är för beroende av särskilda förutsättningar avseende plats eller person så att den inte kan gälla över hela Lidingö.
Utbildningsförvaltningen har huvudansvaret för dokumentet men den fortlöpande dialogen med fastighetskontoret, tekniska förvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och miljö- och stadsbyggnadskontoret är helt avgörande för att säkerställa den fortsatta utvecklingen av funktionsprogrammet.
Stadsplanering
Det är viktigt att tillräcklig markyta reserveras för skolans behov. En dialog mellan stadens miljö- och stadsbyggnadskontor och verksamhetsförvaltningarna är nödvändig. Utöver den markyta som måste reserveras för aktuell anpassning till elevökningar måste en ytterligare hänsyn tas till kommande utvecklingsområden m.m. Det kan innebära att skoltomten måste dimensioneras för fler elever än de som skolan byggs för i första skedet.
Detaljplaner och översiktsplaner ska harmonisera med utbildningsförvaltningens funktionsprogram och förändringsbehov. 40-60 kvm per barn ska reserveras för en
skolfastighet inklusive skolgård, byggnad, parkering m.m. Det krävs dock bedömningar av de kvaliteteter och omgivningar som gäller för den valda platsen.
Sociotopiska kartläggningar, att utifrån kulturell och social synpunkt markera viktiga platser, ska göras för att säkerställa att för barnen och andra medborgare attraktiva miljöer bevaras och/eller förstärks.
Miljö- och hälsoaspekter ska alltid undersökas och dokumenteras för den valda platsen.
Förutsättningarna för god hälsa och låg miljöpåverkan ska vara goda och eventuella risker dokumenterade och förebyggda. Förutsättningarna för att miljöcertifiera en byggnad bestäms redan i tidiga planeringsskeden och det står i stadens miljöprogram att alla nya byggnader ska miljöklassificeras till Miljöbyggnad. Det är därför viktigt att en plats väljs där det finns goda förutsättningar för miljöcertifieringen Miljöbyggnad i GULD-nivå.
Skolan ska vara strategiskt belägen avseende elevflöden och avstånd till andra skolor.
Förutsättningarna för att skapa en bra pedagogisk miljö ska vara goda på den plats som väljs.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
5
Dimensionering och ekonomi
En F-6-skola på Lidingö bör som minst dimensioneras för två parallella årskurser F-6 med 25-30 elever per klass. Det innebär en skola med minst 14 klasser och 350-420 elever.
Beroende på att Lidingö är en tillväxtkommun bör skolan helst vara utbyggbar till tre parallella årskurser med 21 klasser.
Enligt miljö- och stadsbyggnadskontorets riktlinjer ska eleverna ha minst 7,5 kvm s.k.
vistelseyta inomhus, där barnen kan vistas, exklusive personalutrymmen, kök, förråd, idrott, elevvård etc.
Skolan bör byggas i flera plan för att hushålla med markyta.
Ett viktigt politiskt mål är att arbeta för att hushålla med stadens resurser. Hyrorna bekostas av skolpengen och hyresökningar kan också innebära att det blir mindre över för andra skolresurser såsom personal och material. Lokalytor ska därför vara effektiva utan exempelvis allt för omfattande kommunikations- och teknikytor eller onödiga funktioner.
Dessutom måste kostnadsbedömningar göras avseende miljörelaterade investeringar etc. så att dessa inte slår för hårt på utbildningsförvaltningens hyror.
Funktionsprogrammet ska vara ett bra verktyg och en utgångspunkt vid prioriteringar och överväganden för en god projektekonomi.
Verksamheter och flexibilitet
Huvudverksamheten i skolan är grundskola F-6 inklusive skolbarnsomsorg.
Inför större ny- och ombyggnadsprojekt som påverkar kapaciteten ska även behovet för musikskola, modersmålsundervisning, resursskola och särskola undersökas och tas hänsyn till.
Den politiska ambitionen är att samtliga av kommunens lokaler så långt det är möjligt ska kunna nyttjas av allmänheten på fritiden. Utbildningsförvaltningen har i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och fastighetskontoret upprättat en överenskommelse avseende uthyrbarhet och samutnyttjande (se bilaga 2). Detta inkluderar även samutnyttjandet av gård och parkering.
Flexibiliteten är viktig för att möta förändrade behov utan att allt för stora anpassningskostnader är nödvändiga.
I stora som små byggprojekt ska hänsyn tas till utbildningsförvaltningens lokalförsörjningsplan.
En skola som byggs ut ska vara ytterligare utbyggbar om det exempelvis finns
utvecklingsområden i närheten som ännu inte tagits hänsyn till i lokalförsörjningsplanen. De rätta förutsättningarna måste också finnas avseende detaljplan, konstruktion (om befintlig byggnad ska byggas ut) m.m.
Rumshöjden ska vara 2,70 m även i administrativa rum för flexibel anpassning och god miljö.
En hemvist ska på ett kostnadseffektivt sätt kunna anpassas till förskolemiljö. Det ska finnas bra förutsättningar för att anpassa gården utanför hemvistentréer till förskolemiljö etc.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
6
Vissa delar av gården samt parkeringen ska kunna nyttjas av olika verksamheter och allmänheten under bestämda delar av dagen. Förutsättningar för stadsdelen och staden att nyttja utemiljön bör studeras och skapas.
Gränsdragningen mellan publika och verksamhetens lokaler är viktig och ligger till grund för planeringen av exempelvis tillgänglighet och kameraövervakning. Bild 1 nedan visar hur uppdelningen mellan publikt och verksamhetsspecifikt i princip ska se ut på en F-6-skola.
Bilden bygger på sambanden för inomhusmiljöerna, se bild 5 sid. 17.
Bild 1. Publika ytor i en skolbyggnad
Barnens perspektiv
Att bedöma konsekvenser för barn och unga är komplext men barnens bästa ska väga tungt i beslutsprocesser. FN:s barnrättskommitté beskriver dock att barnens intresse inte alltid kan väga tyngst. Barnkonsekvensanalyser ska alltid göras i större byggprojekt som påverkar barnens situation. En metod för detta arbetas fram av utbildningsförvaltningen.
Tillgänglighet
Utbildningsförvaltningen hänvisar till fastighetskontorets projekteringsanvisningar avseende tillgänglighet. Bild 1 ovan visar på publika och verksamhetsspecifika ytor och ligger till grund för planeringen av tillgänglighet.
Miljö
Miljöanpassning
I enlighet med stadens miljöprogram, som beslutades 2011, ska samtliga nya skolbyggnader miljöcertifieras enligt klassningen Miljöbyggnad. Ambitionen är att nå lägst silvernivå (det finns nivåerna brons, silver och guld).
Vid om- och tillbyggnadsprojekt ska en tidig bedömning göras av fastighetskontoret tillsammans med utbildningsförvaltningen om klassningen Miljöbyggnad kan anses vara rimlig utifrån kostnadsperspektiv m.m.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
7
Miljöcertifieringen Miljöbyggnad är särskilt lämplig för skolbyggnader och har utöver energifokus även krav på viktiga hälsofrågor som materialval och inomhusmiljö.
Stadens politiker har också fattat beslut på att samtliga om- och tillbyggnadsprojekt ska miljöcertifieras enligt klassningen Green Building.
Byggnaden och utemiljön ska också kunna demonstreras som en ”miljöanpassad byggnad”.
Förslag ska tas fram på detaljer som kan lyftas och visualiseras för att kunna användas som en del i pedagogiken. Exempelvis skulle det kunna handla om förslag på sedumtak,
vindsnurror, elförbrukning på display, källsortering med underjordsbehållare, solceller m.m.
Dessa lösningar ska kostnadsbedömas om de inte ingår som en given del av den nya skolbyggnadsdelen.
Avfall
I stadens miljöprogram står det att källsorteringen ska bestå av minst fyra fraktioner. På en skola bör det finnas minst sex fraktioner nämligen; mat, papper, kartong, plast, glas och metall. På skolor bör källsortering med underjordsbehållare övervägas. Detta minskar kvm- ytorna och städkostnaderna inomhus, begränsar transporterna och förbättrar arbetsmiljön för entreprenörerna.
Det ska finnas pedagogiska källsorteringsbehållare på skolgården för fraktionerna metall, plast, glas, brännbart och övrigt. Pedagogiska källsorteringsbehållare bör också finnas i skolans ”hjärta” vid huvudentrén.
Inomhus ska det finnas källsorteringslösningar i alla sex fraktioner i personalrummet/pentryt samt i skolköket.
I skolköket ska alltid installation av matavfallskvarnar med separat tank övervägas. Detta är en bra investering avseende minskade transporter, bättre arbetsmiljö för entreprenör och matsalspersonal m.m.
I arbetsrum ska det finnas källsortering av papper och brännbart.
Vid kopieringsmaskin och skrivare ska det finnas källsortering för papper, kartong och brännbart (för post-it-lappar, kuvert m.m.).
Goda förutsättningar för sortering och hantering av farligt avfall och elprodukter ska finnas.
Miljö och hälsa
Avseende hälsoaspekter och livsmedelsfrågor hänvisar utbildningsförvaltningen också till Miljö- och stadsbyggnadskontorets informationsblad ”Att starta skola och förskola”.
Informationsbladet ger viktiga riktlinjer avseende miljö- och hälsofrågor som ska ligga till grund för skol- och förskoleprojekt.
Säkerhet
En skola på Lidingö ska vara trygg och säker. Fastighetskontoret arbetar fram en grundnivå avseende teknisk brandsäkerhet som är färdig 2012. Utöver de mer tekniska krav som finns i stadens projekteringsanvisningar finns följande mer verksamhetsnära riktlinjer:
Inomhusmiljön ska vara överblickbar, tydlig och väl belyst. Ytor för avskildhet ska finnas men vara synliga för vuxna och i nära anslutning till andra funktioner.
Skolgårdar och gång- och cykelstråk ska vara trygga, överblickbara och väl belysta.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
8
Förutsättningarna för vuxennärvaro ska vara goda både skoltid som fritid. Detta kan skapas genom anläggning av exempelvis sandlådor, gungor m.m. på skoltomter eller parkmark i nära anslutning till skolgård. På så sätt skapas förutsättningar för att föräldrar till mindre barn vistas på skoltomten. Dessutom ska direkta attraktioner för vuxna såsom exempelvis
”utomhusgym” kunna övervägas i omgivningen. Multisportplan, plan med sarg för flera bollsporter, är ett annat bra exempel.
Flyktvägar avseende ”active shooting” ska beaktas i samband med planeringen av utrymningsvägar avseende brandsäkerhet.
Kameraövervakning betraktas vanligtvis som ett av de sista alternativen i en handlingsplan mot otrygghet eller skadegörelse. Trots det ska det, vid nyproduktion eller vid större
ombyggnationer, då det bedöms vara kostnadseffektivt, förberedas för denna funktion med kabeldragningar till strategiska platser för eventuell kommande övervakning.
Bild 1 ovan visar på uppdelningen mellan publika och verksamhetsspecifika lokaler som ska ligga till grund vid planeringen.
Sällanbesökare till skolan ska gå via en tydlig huvudentré.
Zoner för inbrottslarm ska indelas utifrån skolans uthyrbarhet, skolans kvällstidsaktiviteter och gemensamma funktioner. Grovt sett kan larmzonerna uppdelas i de grupperingar av funktioner som gjorts i avsnittet ”Inomhusmiljö” och som illustreras i bild 2 nedan.
Bild 2. Grov idéskiss avseende skolans larmzoner
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
9 Utomhusmiljö
Zoner för pedagogik och rekreation
Grovt sett kan skolgården delas upp i fyra zoner som kan planeras för olika aktiviteter och funktioner avseende pedagogik och rekreation.
Bild 3. Zoner för pedagogik och rekreation
Det finns flera poänger med att dela upp utemiljön i zoner som i ovanstående illustration. I arbetsgruppens diskussioner har det gått att urskilja och se skillnader mellan funktionerna som är mer lämpliga nära eller längre ifrån byggnaden. En poäng är att kunna använda detta som ett enkelt analysverktyg i projekt och vardagliga uppdrag. En ytterligare fördel är att dela upp gården i zoner för att kunna fokusera dessa mot att rymma en viss typ av funktioner.
Man kan också ställa särskilda krav på ”zon-anpassade” förrådsutrymmen m.m.
Vidare är det möjligt att ytbestämma en eller flera zoner för att garantera att funktionerna får plats (se ytsammanställning utomhus nedan).
De olika zonerna flyter i viss utsträckning in i varandra och samma funktioner kan finnas i flera zoner.
Zonerna är ett teoretiskt verktyg som är till en hjälp och vägledning i planeringen. Det mest väsentliga är funktionerna som planeras för respektive zon.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
10
0 Skolbyggnaden
Sambandet mellan byggnaden och den närliggande utemiljön är mycket viktig.
Flera hemvistnära entréer ska finnas för att sambandet mellan inne och ute ska bli naturligt och funktionellt. Den småskaliga inre zonen ska lätt kunna nås från respektive hemvist.
Gårdsnära förråd ska planeras i skolbyggnaden. Dessa kan vara inbyggda för åtkomst utifrån eller finnas i entréutrymmena.
Skolbyggnaden ska kunna avskärma skolgården och särskilt den inre zonen från omgivande störningar och buller. Den småskaliga inre zonen ska inte orienteras mot norr.
1 Den småskaliga inre zonen
Den småskaliga zonen har ett nära samband med skolbyggnaden och hemvisterna. Här prioriteras mer småskaliga aktiviteter i mindre grupper.
I denna zon ska det också finnas bänkar och bord för pedagogik och rekreation i närhet till byggnaden och entréerna. Bänkarna och samlingsplatserna planeras för personal och elever i grupper upp till ca 15. Samling för halvklasser ska vara möjligt.
Tak ska planeras in för arbete och samling utomhus även om det är risk för nederbörd.
Det ska finnas goda förrådsmöjligheter i form av exempelvis lådor.
I den småskaliga inre zonen ska det finnas odlingsytor med lämpligt avstånd från byggnaden. Klimatförhållanden och andra faktorer måste då beaktas.
2 Den storskaliga mellanzonen
Den storskaliga mellanzonen är särskilt lämplig för mer dynamiska aktiviteter såsom bollsporter, klättring, gymnastik (exempelvis volträcken), lekar i lekhus, sandlådelek m.m.
Det ska finnas ytor för uppritade hagar, mönster för pedagogik och lek m.m. utifrån skolans idéer.
Prioriterade bollsporter är landbandy med sarg samt basket. Bollplank är också en bra funktion.
Odlingsytor ska prioriteras.
Samlingsytor med bänkar, stockar etc. ska finnas för elever och personal upp till ca 30 personer (helklass).
Förråd för de mer storskaliga aktiviteterna ska finnas i denna zon.
Denna zon ska också upplevas vara attraktiv för och ska kunna utnyttjas av medborgarna på fritiden.
Fot (med låsbart lock) och eluttag för julgran samt hål och fundament för flaggstång ska finnas på gården.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
11
3 Den yttre samutnyttjade zonen
Den yttre samutnyttjade zonen nyttjas av både skola och allmänhet. I denna zon finns alltså goda förutsättningar för rekreation och pedagogik (skolidrott) samt för fritidsaktiviteter. Både spontanidrott och ordnad föreningsaktivitet ska vara möjlig.
I den yttre samutnyttjade zonen kan gränsen mellan skoltomt och parkmark vara flytande.
Det innebär också att ansvaret avseende drift, underhåll och investeringar mellan utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen, fastighetskontoret och kultur- och
fritidsförvaltningen måste klargöras. En gränsdragning för denna zon görs delvis i bilaga 2.
I den yttre zonen planeras det bl.a. för skol- och fritidsaktiviteter som kräver större ytor. Vid varje skola ska det finnas en grus- eller konstgräsplan för fotboll och andra aktiviteter.
Dessutom kan det finnas friidrottsytor i form av löparbanor och längdhoppsgrop. Kultur- och fritidsförvaltningen har drift- och underhållsansvaret för dessa ytor. Kultur- och
fritidsförvaltningen ska därför alltid kopplas in vid planering av plan eller friidrottsyta.
En multisportplan eller motsvarande ska övervägas men finns också som utflyktsmål (se nedan).
Den yttre zonen ska ha samlingsmöjligheter för hela skolan. En plats ska finnas som möjliggör diverse framträdanden.
I den yttre samutnyttjade zonen ska det alltid finnas en attraktion som bidrar till positiva aktiviteter på fritiden. Exempel på attraktioner är pulkabacke, fotbollsplan och
skateboardramp.
4 Utflyktsmål
Vid utvecklingen av zonerna 1-3 ska hänsyn tas till de utflyktsmål på Lidingö som skolorna har tillgång till.
Tekniska förvaltningen har gjort en parkinventering som visar på befintliga och planerade upplevelsekvaliteter för respektive park. Dessa ska utgöra möjliga utflyktsmål för skolan.
Dessutom har tekniska förvaltningen genomfört en lekplatsinventering utifrån aktiviteter.
Alla Lidingös skolor kan nyttja Lidingövallens planer och friidrottsanläggning. I dagsläget betalar utbildningsförvaltningen för allt utom konstgräsplanen som respektive skola måste betala en avgift för separat. Naturgräsplanen får endast nyttjas vid särskild
överenskommelse med kultur- och fritidsförvaltningen.
Multisportplaner med konstgräs finns vid Ljungbackens skola och i Mosstorp.
Lidingös unika tillgångar avseende vatten, bryggor och badplatser är ytterligare resurser och möjliga utflyktsmål.
Ett tiotal vindskydd med grillplatser finns på Lidingö. Tekniska förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för dessa.
Elfvik med dess natur och bondgård m.m. får också besök av skolor.
Staden planerar att en naturskola eller motsvarande ska etableras 2013. Detta utreds under
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
12
2012. I naturnära miljö ska pedagoger med inriktning mot natur, miljö och hållbar utveckling finnas tillgängliga som en resurs för den besökande skolan.
Trafik
Lidingö stads hälsoprofil och miljösatsningar är en förutsättning för dimensioneringen av trafikytorna på skolfastigheterna. Generellt gäller att gång- och cykeltrafik tillsammans med kollektivtrafik ska prioriteras före biltrafik. Även Plan- och bygglagen är tydlig avseende att friytor och säkra gång- och cykelanslutningar ska prioriteras före parkering och ytor
avseende lämning och hämtning.
Lämning och hämtning
Tekniska förvaltningen arbetar tillsammans med utbildningsförvaltningen, fastighetskontoret och stadens hälsoutvecklare med att ta fram skolresplaner för stadens skolor. Ambitionen är att så många som möjligt av Lidingö stads elever ska gå eller cykla till skolan. Nedanstående angöringslösningar kräver ett kontinuerligt informations- och förankringsarbete från skolan och kommunen avseende beteenden vid lämning och hämtning.
Föräldrarna till barn i förskoleklass och årskurs 1 är de enda som eventuellt bedöms behöva följa med sina barn ända fram till hemvisten. Av föräldrarna till dessa maximalt 150 barn är förhoppningsvis de bilburna få men beräknas till ca 20 %. 12 parkeringsplatser är normen för avlämnings-/hämtningsytan F-1. Dessa angöringsytor ska vara skilda från lämnings- och hämtningsytorna för de äldre barnen. De ska också ligga i relativt nära anslutning till hemvistentréerna för årskurs F-1. Dessa hemvister och angöringsytor är också de mest naturliga för eventuell anpassning till förskoleverksamhet.
Utav de övriga föräldrarna, för elever i årskurs 2-6, bedöms andelen bilburna vara lägre.
Samtidigt innebär det fria skolvalet att elever kan komma från olika delar av Lidingö och inte bara från närområdet. För dessa föräldrar planeras avlämnings- och hämtningsytor skyltat med ändamålsplats (”p-förbud”) för på- och avstigning. Eftersom de skjutsande föräldrarna beräknas bli få samt att skyltning för ändamålsplats ska gälla; beräknas hämtnings- och lämningsnormen till 5 platser för årskurs 2-6. Det är viktigt att påpeka att detta gäller
parkeringsplatser på eller utanför skoltomten. På de flesta av Lidingös skoltomter saknas det idag avlämningsytor på skoltomten. Dessa ligger vanligtvis på allmän platsmark. Helst ska avlämnings- och hämtningsytorna ligga en bit från skolan, ca 100 meter, men i direkt
anslutning till säkra gångstråk till och från skolan. Lokaliseringen av dessa avlämningsplatser är kritisk och måste väljas med omsorg med tanke på risk för köer m.m.
Det ska finnas säkra gånganslutningar till och från samtliga lämnings- och hämtningsplatser.
Parkering
Antalet bilparkeringar för skolpersonal ska begränsas. Ambitionen är att personalen först och främst ska gå, cykla eller åka kollektivt till arbetet. För dessa ändamål måste det finnas tillräckligt goda förutsättningar avseende gång- och cykelvägar, cykelparkeringar etc. Det ska också finnas möjlighet till dusch och omklädnad.
Av skolpersonalen beräknas 70% cykla, gå eller åka kollektivt samt 30% ha särskild anledning att åka bil.
Cykelparkeringsnormen för personal sätts till 50%. I den mängden inräknas även
cykelparkering för besökare. Cykelparkeringsnormen för elever årskurs 4-6 sätts till 75%. I denna norm ingår också de barn från lägre årskurser som bedöms cykla med vuxet sällskap.
Grovt räknat handlar det om ca 800 kvm reserverad cykelparkeringsyta med ca 200 platser för cykel. Cykelparkeringarna ska finnas på flera platser och de ska ha tak, vara belysta och
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
13
ha anordning för ramlås. Minst en cykelparkering ska kunna användas eller enkelt anpassas till barnvagnsparkering. Säkra cykelstråk mellan cykelparkeringarna och närliggande
bostadsområden måste finnas.
Bilparkeringsnormen för anställda varierar för olika kommuner. I Solna var parkeringsnormen 0,4 per anställd år 2011, i Stockholm 0, d.v.s. inga parkeringsplatser etableras för
personalen. Vid Lidingös skolor ska bilparkeringsnormen vara 0,3 om ytan tillåter. Det handlar grovt räknat om ca 400 kvm reserverad bilparkeringsyta med 18 parkeringsplatser för ca 60 anställda. Cykelparkerings- och skolgårdsytor ska fortfarande prioriteras.
Fastighetskontorets servicetekniker/entreprenörer ska ha en reserverad plats.
Det ska finnas två parkeringsplatser för övriga besökare till skolan.
Antalet parkeringsplatser för kultur- och fritidsaktiviteter måste bestämmas. Fotbollsplaner, idrottshallar och diverse skollokaler kommer att besökas och nyttjas. Detta utreds separat.
Parkeringsplatserna på skoltomten och/eller avlämningsytorna utanför tomt bör kunna användas av besökare till de boende i området kvällstid. Rätt skyltning och p-övervakning är viktigt för att säkerställa att avlämnings- och parkeringsytorna är fria när skolan startar på morgonen.
Leveranser
Tyngre trafik och leveranser ska så långt som möjligt skiljas från övrig trafik och vara säkert avskärmad från skolgård, avlämningsytor och parkeringar. Tillräcklig svängradie ska finnas så att fordonen inte ska behöva backa.
Bild 4 nedan ger en översiktlig bild av trafiksambanden vid en F-6-skola.
Bild 4. Samband trafik
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
14
Generellt om skolgården och platsen
Så få ingrepp som möjligt ska göras i naturmiljöerna. Sprängning av berg, fällning av träd m.m. ska om möjligt undvikas. När dylika ingrepp är nödvändiga ska hänsyn tas till natur- och kulturmiljö och byggnaden ska anpassas till platsens speciella karaktär.
Skolgården ska ge goda förutsättningar för skolans arbete med hållbar utveckling såsom
”grön flagg” m.m.
Ett minimum för skolgårdens vistelseyta för rekreation och pedagogik är 25 kvm per barn.
Träd ska prioriteras för trivsel och gott klimat. Många olika arter av träd och buskar är positivt. Skuggyta ska vara ca 25% i den småskaliga inre zonen, minst 10% i de övriga zonerna.
Grönytan, anlagd eller naturmark, ska vara minst 30%.
”Varmare” lövskugga eller skugga från pergola eller motsvarande bör prioriteras, ”kallare”
byggnadsskugga är mindre prioriterad.
Ett genusperspektiv ska finnas med vid planeringen och vid val av utrustning m.m.
Det ska finnas många skilda ytor för olika typer av lekfunktioner.
Kuperad terräng är en stor tillgång för skolgården. Om den inte finns naturligt ska den skapas.
Geotekniska bedömningar ska alltid göras inför skolbyggnadsprojekt, oavsett om det gäller tillfälliga paviljongbyggnader eller långsiktiga skolbyggnader.
En utredning om lokalt omhändertagande av dagvatten ska göras i varje nybyggnadsprojekt.
Man bör också ta reda på hur platsen används av bostadsområdet på fritiden för att bevara eller förstärka positiva sociala mötesplatser, aktivitetsområden etc. En sociotopkartläggning bör göras. Den kan bestå av att höra sig för inom utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen om vilka delar som kan vara attraktiva, vad som saknas inom området etc. Dessutom bör man höra med stadens BRÅ-samordnare/säkerhetsansvarig etc. för att få en bild över otrygga och osäkra platser som går att motverka och/eller bygga bort.
Miljö- och hälsoaspekter skall alltid undersökas och dokumenteras för den valda platsen.
Förutsättningarna för god hälsa och låg miljöpåverkan ska vara goda och eventuella risker dokumenterade och förebyggda. Förutsättningarna för att miljöcertifiera en byggnad bestäms redan i tidiga planeringsskeden. Det är därför viktigt att en plats väljs där det finns goda förutsättningar för en Miljöbyggnad i GULD-nivå.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
15 Ytsammanställning - utomhus
40-60 kvm per barn inklusive byggnad, parkering m.m. ska reserveras för skolan.
Minst 25 kvm gårdsyta per barn ska reserveras för skolans elever. Minst 9 kvm per barn beräknas för trafik inklusive parkeringar och leveranser. Nedan följer en grov uppskattning av utomhusytor beräknad på 500 elever (utbyggbar skola) och 5 hemvister.
SKOLGÅRD: Antal Kvm
(max)
Kvm tot (max)
Beskrivning Småskalig inre zon
Bänkbord Odlingsyta Förråd
Kommunikation Allmän vistelseyta Anlagd grönyta Kvm per hemvist Kvm per huvudentré Totalt:
2 per hemvist 2 per hemvist 1 per hemvist
5 1
1 4
200 300
1000 300 1300
Sittplats för upp till 15 personer.
Hänsyn till klimatförhållanden.
Ex. lådor, m. hänsyn till förråd inne.
Zonens djup ca 10 m.
Ca 15 m djup.
Storskalig mellanzon Uppritad gård
Innebandyplan Sandlåda
Pedagogisk saml.plats Sittmöjligheter
Basketplan Klättring Bollplank Balansträning, äventyrspedagogik, samarbetsredskap m.m.
Odlingsyta Förråd Naturmark Kommunikation Allmän vistelseyta Anlagd grönyta Totalt:
2 per hemvist 1
1 2
25% elever 2
2 1
5 5 5
15 100 100 100 2 200 80 50
3 10
150 100 100 200 250 400 160 50
200 15 50 1000 1000 1000 825 5500
Bollruta, hopphage etc.
Ca 8x12 m.
Ca 12x18 m.
T.ex. är ”kompisgungor” och volträcken populära.
”Odlingslådor”.
Hemvist- eller funktionsanpassade.
Minst 20 m djup (här ca 25 m djup).
Yttre samutnyttjad zon Fotbollsplan
Friidrott
Allaktivitetsplan Odlingsyta
Samlingsplats m. ”scen”
Förråd Naturmark Kommunikation Allmän vistelseyta Anlagd grönyta Totalt:
SKOLGÅRD TOTALT:
1
1 löparbana 1
5
2400 400 400 10
2400 400 400 50 500 50 1000 500 500 500 6300 13 100
40x60 m (sjumannaplan).
80x5 m (4 banor).
16x24 m.
”Odlingslådor”.
Väldigt oregelbundet djup.
13 100 kvm/500 elever=26 kvm/elev
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
16
TRAFIK: Antal Kvm
(max)
Kvm tot (max)
Beskrivning Cykelparkering
Personal Elever år 4-6 Totalt:
50%
75%
4 5
120 675 800
Ca 4 kvm per cykel inkl. kom.
Ska räcka även till besökare.
Bilparkering Personal Besökare
Fastighetskontoret Funktionshindrad Fritid
Totalt:
30%
2 1 1
20 20 20 50
360 40 20 50
470
Ca 20 kvm per bil inkl. infart/utfart.
Samutnyttjar personal- och besöksparkering.
Leveranser Vändplan, lastzon Infart/utfart
Totalt: 1000 Ska inte behöva backa.
Avlämning hämtning F-1
2-6 Totalt:
Övrig kommunikation och grönytor m.m.:
TRAFIK SKOLTOMT TOTALT:
20% (av 150) 5
40 90
480 450 930
1000
4200
Kan/bör ligga utanför skolfastighet.
10-min parkering.
P-förbud. Lokalisering kritisk.
Ca 9 kvm per elev.
EXEMPEL:
Grov uppskattning:
40 kvm per barn x 500 elever = 20 000 kvm, om goda förutsättningar att bygga i flera plan, gårdskvaliteter, omgivningar m.m.
60 kvm per barn x 500 elever = 30 000 kvm, om sämre förutsättningar avseende att bygga i flera plan d.v.s. byggnaden blir ytkrävande, gårdens kvaliteter, omgivningar m.m.
Goda förutsättningar:
20 000 kvm inklusive byggnad, skoltomt och trafiklösningar.
Byggnad beräknas till ca 500 x 12 kvm BTA = 6000 kvm
Om byggnaden byggs i två plan handlar det grovt om ca 4000 kvm.
Då återstår ca 16 000 för skolgård och trafiklösningar.
25 kvm skolgårdsyta per barn innebär totalt 12 500 kvm skolgårdsyta för 500 elever.
9 kvm trafikyta per barn innebär totalt 4 500 kvm trafikytor avseende parkering,
avlämning/hämtning och leveranser. Observera att avlämning och hämtning om ca 1000 kvm kan hamna utanför skolfastigheten.
I detta exempel skulle det behövas ca 42 kvm/per barn och 21 000 kvm skoltomt.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
17 Inomhusmiljö
Samband inomhus
Bild 5. Samband inomhus i en F-6-skola
Huvudentré
Skolan ska ha en tydlig huvudentré. Eftersom den är en av flera är det viktigt att den utmärker sig, så att den tillfälliga besökaren hittar rätt.
En reception ska finnas. Den kan bestå av en receptionsdisk och vara bemannad eller i enklaste fall bestå av en informationstavla för tydlig vägledning. En besökare ska bli sedd och också kunna få en bra överblick över skolan från entrén.
Eftersom skolan är skofri ska det finnas skohyllor för den som kommer in den här vägen.
Entréerna är de enda zonerna som får beträdas med skor. Efter en tydlig skogräns är det vidare kommunikation i strumplästen, inneskor eller skoskydd som gäller.
Ifrån huvudentrén kliver man rakt in i byggnadens hjärta med allmänna funktioner som samutnyttjas av alla såsom bibliotek, slöjd, bild m.m.
Huvudentréns ytterdörr och vindfång ska vara gemensamma för skola och idrottshall om idrottshallen och övrig skolbyggnad sitter ihop.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
18
Hjärta
Hjärtat ska vara skolans självklara centralpunkt. Kommunikationen mellan hjärtat och alla hemvister ska vara enkel och tydlig.
Hjärtat ska utmärka sig genom exempelvis god transparens och rejäl takhöjd. Det ska vara en välkomnande miljö av publik karaktär.
Hjärtat ska bestå av lugnare och mer aktiva delar. I hjärtats ”lugnare vrår” ska det finnas ett bibliotek/mediatek. Lidingö stads biblioteksplan säger att skolbiblioteken ska vara i centrum för lärande i skolan. Skolbiblioteken ska också speciellt stödja elever med särskilda behov.
Planen säger också att skolbiblioteken ska stödja lärandet och stärka elevernas kunskaper genom aktuell pedagogik och teknik. Utifrån ovanstående mål i stadens biblioteksplan går det att förstå behovet av bibliotekets lokalsamband med arbetsrum för exempelvis
speciallärare-/pedagoger och diverse IT-resurser. Dessutom bör biblioteket kunna fungera som rekreationsyta för både elever och personal.
I hjärtats mer aktiva delar finns matsalen där lunch och mellanmål serveras. Dessutom ska lokalerna kunna nyttjas för diverse pedagogiska moment och fritidsverksamhet. Matsalen är också en resurs för information och uppträdanden för en stor del av skolan. Matsalen kan med fördel delas upp till två utrymmen för en lugnare matsalsmiljö. Diskinlämningen bör vara akustiskt avskild.
Matsalen ska också effektivt kunna nyttjas för hem- och konsumentkunskap. Hem- och konsumentkunskapsdelen ska vara skild från övrig matsal bl.a. för att möjliggöra parallellt utnyttjande under lunchtid.
I hjärtats mer aktiva delar ska också de samutnyttjade lokalerna för slöjd, bild och teknik finnas. Dessa bör kopplas lokalmässigt för god samverkan mellan ämnena. Eleverna ska ges möjlighet att arbeta experimenterande och kreativt och tillräcklig förrådsyta måste finnas.
Bild 6. Samband kreativa ämnen i skolans ”hjärta”
I hjärtat finns många funktioner och ytor som också ska kunna hyras/lånas ut efter skoltid såsom matsal, bibliotek och slöjd/bild.
En musiksal bör finnas och med eventuellt rumssamband med scen i exempelvis matsal eller idrottshall. Musiksalen och tillhörande förråd ska också anpassas för att kunna nyttjas av musikskolan.
Beroende på hur mötesplatser planeras i matsal och idrottshall kan det också finnas behov
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
19
av en separat scen som kan fungera som en resurs för många ämnen och
mötessammanhang. Detta är dock en ytkrävande funktion som endast planeras in om förutsättningarna för scen anses särskilt dåliga i övriga utrymmen. En central och öppen yta för scen kan också verka störande på omgivande verksamheter.
Administration och elevvård
Det ska finnas ett personal- och pausrum i nära anslutning till hjärtat och i centrum för alla hemvister. Det är en god idé med ett avskilt pentry och matrum.
Dusch- och omklädningsutrymmen för personal ska finnas. Dessa utrymmen kan ligga i samband med idrottslokalerna.
Särskilda arbetsrum för skolledarna ska finnas. Ett av dessa ska ha extra plats för möten. I nära anslutning ska ett ljudisolerat konferensrum för elevkonferenser, sekretessärenden m.m. placeras.
Vaktmästaren ska också ha ett eget rum. Tillräckligt med förråd och arbetsyta ska finnas.
Ytor för kopiering och ett centralförråd ska finnas och helst på varje plan.
Städförråd ska finnas på varje plan.
Speciallärarens rum bör finnas i hjärtat av skolan i nära anslutning till biblioteket.
Skolsköterskans rum ska vara lättillgängligt för eleverna men kan finnas något i periferin i de administrativa lokalerna. Det ska upplevas vara en trygg plats. Avståndet för de yngre eleverna ska vara kortare om det är möjligt att ordna. Väntrummet ska inte vara ett genomgångsrum.
Ett vilrum för personal och elev ska finnas men inte nödvändigtvis i nära samband till skolsköterskan.
Kurator och psykolog ska finnas i skolområdet men ett särskilt rum för endast dessa
funktioner behöver inte finnas på en F-6-skola. Tillgång till ett ljudisolerat rum och eventuell förvaring för sekretessbelagt material ska finnas.
Hemvist
Hemvisten ska i vårt fall betraktas som det privata utrymmet för en klass och ett arbetslag.
En hemvist rymmer 3-4 klasser och skiljer sig från de allmänna funktionerna i skolans hjärta.
Här har klasserna sina egna arbetsrum.
I hemvisten ska det finnas tillräckligt med utrymme och funktioner för att stödja en holistisk kunskapssyn som ser till barnets alla behov. Lokalerna ska ge möjlighet för lärarna att arbeta med elevernas individuella lärstilar och med handledande verksamhet. Utöver
hemarbetsrummen finns mindre grupprum. En hemvist har också ett hjärta i form av ett allrum och/eller en ateljé. Det är viktigt med vatten och förråd i tillräcklig utsträckning så att rätt stöd finns avseende material, teknikämnen, fritidsverksamhet m.m.
Hemvisterna nås via entréer skilda från huvudentrén. Två hemvister kan dela entré. I entréutrymmet F-2 ska det finnas möjlighet till snabbtorkning av kläder genom först och främst effektiva torkrum. Behovet av torkrum kan variera från år till år, därför bör de vara utformade så att det lätt går att växla mellan att använda dem som förråd och torkrum.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
20
Entréutrymmet ska ha en groventrédel och en kapprumsdel. Här finns också vanliga
kapprumsmöjligheter och en tydlig skogräns mot den skofria skolan. Det är viktigt att hindra smutsen så tidigt som möjligt från att komma in i byggnaden.
Det ska finnas två toaletter per klass eller minst en på 15 elever. Minst en toalett ska finnas i groventrédelen.
Personalens arbetsrum ska ha sittplatser och arbetsytor för samtliga av hemvistens lärare, facklärare samt fritidspersonal. Personalens arbetsrum är med fördel gemensamt för minst två hemvister för att bl.a. möjliggöra samarbete mellan lärare för olika årskurser. Trots att personalens arbetsrum är gemensamt för flera hemvister så ska närheten till respektive hemvist vara tydlig för att bl.a. säkerställa vuxennärvaron där. Personalen ska ha tillgång till ändamålsenliga utrymmen för ytterkläder och skor.
Bild 7. Samband personalens arbetsrum och hemvist
Idrott
Dimensionering av och innehållet i idrottsbyggnaden ska ske i samråd med Kultur- och fritidsförvaltningen. En F-6 skola behöver normalt sett inte en fullstor hall för sin verksamhet men är en väldigt fin tillgång för medborgarna och föreningslivet. Hälften av idrottshallshyran bekostas av Kultur- och fritidsförvaltningen.
En tydlig entré ska finnas som är särskild från hemvistentréerna men kan vara densamma som huvudentrén till skolan. Samtidigt är det värdefullt med kommunikationer med den övriga skolan inomhus. Att få idrottshallen att sitta ihop med övriga skolbyggnaden är också en viktig aspekt i arbetet med att miljöklassa de olika byggnaderna som Miljöbyggnader.
Idrottshallen ska vara delbar med en ridåvägg eller motsvarande.
Idrottshallens huvudfunktion är skolidrott och föreningsverksamhet. Idrottshallen ska också kunna nyttjas av skolan för diverse andra ämnen samt rekreation.
En scen ska finnas.
Behovet av läktare utreds från fall till fall. I ytsammanställningen för den fullstora idrottshallen ingår yta för utdragbar läktare eller fasta gradänger.
Behovet av serveringsmöjligheter eller café utreds också från fall till fall. Det är inte inräknat i
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
21
alternativet ”stor idrottshall”.
Det ska finnas fyra omklädningsrum. Idrottslärarens lokaler ska ligga i centrum för god överblickbarhet m.m. Dusch- och omklädningsrum ska utformas så att det blir en trygg plats för skolans elever.
Utrustning och inventarier såsom mål, planer och redskap planeras och bestäms av utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen vid respektive byggprojekt.
Kök
Valet av tillagningskök eller mottagningskök utreds och bestäms av utbildningsförvaltningen för respektive projekt.
Teknikutrymmen
Huvudfunktionerna för skolan ligger i verksamhetslokalerna. Men det är viktigt att skolan har goda miljöförhållanden, liten negativ miljöpåverkan och en driftsäkerhet. Därför är det viktigt att teknikutrymmena planeras noga och placeras på lämpliga platser. Exempelvis kan en central placering vara väsentlig för god styrning och effektiv dimensionering. Driftutrymmena ska vara lättillgängliga för driftpersonal. Avseende dimensioneringar m.m. måste hänsyn tas till skolans eventuella kommande utbyggnadsbehov.
Utrustning och inventarier
Utrustning och inventarier är väsentligt för att säkerställa ändamålsenliga skolmiljöer. I
många fall kompletterar den lösa inredningen byggnadsdelarna och den fasta inredningen för att färdigställa den tänkta utformningen.
Utrustning och inventarier kan handla om:
IT
Idrottsredskap
Möbler
Gardiner, mattor m.m.
Gränsdragningslistan för byggprojekt mellan fastighetskontoret (hyresvärd) och utbildningsförvaltningen (hyresgäst) skiljer sig för den i förvaltningsskedet. Inför ett
byggprojekt bör det tydligt framgå vilka delar som hyresgästen behöver budgetera för och vilket stöd det finns att tillgå från eller utanför projektet.
Det ska finnas ett tillgängligt trådlöst nätverk i hela skolan. Dessutom ska det finnas flera fasta nätverksanslutningar i alla arbetsrum och administrativa rum. Förberedelse för
interaktiva tavlor eller motsvarande samt projektorer ska också finnas. En dialog måste föras med stadens IT-kontor så att rätt IT-miljö säkerställs.
Rumsfunktionsprogram
Utbildningsförvaltningens rumsfunktionsprogram är ett komplement till funktionsprogrammet.
Där beskrivs varje rum för sig och vilka krav på utrustning och samband som finns.
Rumsfunktionsprogrammet är också en föränderlig produkt som utvecklas med nya krav och idéer.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
22
Ytsammanställning - inomhus
Antal Kvm/rum (max)
Kvm (max)
Beskrivning Huvudentré
Totalt:
1 15 15
15
Vindfång skola och idrott.
Hjärta
Receptionsdisk RWC
WC, elev WC förrum Bibliotek Samtalsrum Arbetsrum/special Arbetsrum/IT Bild
Förråd, bild Slöjd, textil Förråd, textil Slöjd, trä
Slöjd, trä/virkesfrd, msk Förråd, NO-teknik Arbetsrum stort/ musik Arbetsrum, musik Förråd, musik Matsal
Matsal/hkk Servering Förråd, hkk
Kommunikation & biyta inklusive entréyta Totalt:
1 1 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
5 5 1,5 10 60 10 30 30 60 7 60 7 70 30 5 60 20 10 100 100 40 5
5 5 6 10 60 10 30 30 60 7 60 7 70 30 5 60 20 10 100 100 40 5 146 880
Nära huvudentré.
Handfat m.m.
Resursundervisning, samtal, grupparb.
Specialundervisning.
Öppen placering i hjärtat.
Separat rum.
Separat rum.
Dubbel takhöjd. Skohyllor vid entrédel
Administration Reception/back-office Konferensrum
Personal, pausrum Personalfack WC, personal RWC/Dusch Tvätt
Kontor Kontor, rektor Vaktmästeri Vaktmästeri förråd Kopiering m.m.
Varumottagning Städ
Kommunikation & biyta Totalt:
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
10 20 50 10 1,5 5 3 10 20 15 10 15 10 1,5
10 20 50 10 1,5 5 3 10 20 15 10 15 10 1,5 19 200
Allrum och pentry.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
23
Hemvist 3 klasser Groventré
Kapprum, elev Torkrum
Förråd, hemvist WC, elev
Arbetsrum, stort Arbetsrum Allrum Allrum, ateljé
Arbetsrum, personal Kapprum, personal WC, personal Städ
Samtalsrum
Kommunikation & biyta Totalt:
3 1 3 1 5 3 2 1 1 1 1 1 1 1
5 20 2 5 1,5 60 20 50 40 40 5 1,5 1,5 10
15 60 6 5 7,5 180 40 50 40 40 5 1,5 1,5 10 13,5 475
Kan ingå i kommunikationsyta.
Samordnas för två-tre hemvister.
Samordnas för två-tre hemvister.
Samutnyttjas med kurator.
Hemvist 4 klasser Groventré
Kapprum, elev Torkrum
Förråd, hemvist WC, elever Arbetsrum, stort Arbetsrum Allrum Allrum, ateljé
Arbetsrum, personal Kapprum, personal WC, personal Städ
Samtalsrum
Kommunikation & biyta Totalt:
4 4 4 1 7 4 2 1 1 1 1 1 1 1
5 20 2 5 1,5 60 20 50 40 40 5 1,5 1,5 10
20 80 6 5 10,5 240 40 50 40 40 5 1,5 1,5 10 20,5 570
Kan ingå i kommunikationsyta.
Samordnas för två-tre hemvister.
Samordnas för två-tre hemvister.
Samutnyttjas med kurator.
Elevvård
Skolsköterska, mottagn.
Skolsköterska, väntrum RWC/dusch
Vilrum
Kommunikation & biyta Totalt:
1 1 1 1
25 15 5 7
25 10 5 7 3 50
Ej genomgångsrum.
Inte nödvändigtvis vid skolsköterska.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
24
Mottagningskök Varumottagning Kyl mejeri Kyl diverse
Kyl grönsaker/frukt Kyl rotfrukter Torra varor Diverseförråd
Städ/rengöringsmedel Kök inkl specialkost Våtberedning Diskrum Diskinlämning Expedition Pausrum
Omklädning inkl tvätt WC, personal
Dusch Källsortering Kylavfall Biyta Totalt:
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
20 5 3 3 3 4 3 3 32 7 35 5 5 5 5 1,5 2 10 3
20 5 3 3 3 4 3 3 32 7 35 5 5 5 5 1,5 2 10 3 5,5 160
Samordning skolans markbehållare.
Tillagningskök Varumottagning Frysrum
Kyl mejeri Kyl kött/chark Kyl grönsaker/frukt Kyl rotfrukter Torra varor Diverseförråd
Städ/rengöringsmedel Kök inkl specialkost Våtberedning Diskrum Diskinlämning Expedition Pausrum
Omklädning litet WC, personal Dusch
Tvätt
Källsortering Kylavfall Biyta Totalt:
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 2 2 1 1 1
15 6 5 3 3 3 4 3 3 50 7 35 5 5 5 5 1,5 2 3 10 3
15 6 5 3 3 3 4 3 3 50 7 35 5 5 5 10 3 4 3 10 3 8 190
Samordning skolans markbehållare.
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
25
Idrott, fullstor
Idrottshall, 43x26 meter Idrott förrum/omklädning Idrott, dusch
RWC WC Städ
Förråd, idrott litet Förråd, idrott stort Förråd, idrott uteredskap Arbetsr. personal/idrott RWC/Dusch
Motionsrum Idrott omkl litet Dusch
Kommunikation & biyta Totalt:
1 4 4 4 1 1 4 4 1 1 1 1 2 2
1118 25 10 5 1,5 10 10 25 10 15 5 50 5 2
1118 100 40 20 1,5 10 40 100 10 15 5 50 10 4 176,5 1700
KUFRI tar hälften av idrottshallshyran.
Gradänger för samling, delbar hall.
Ett RWC/omklädningsrum.
Nära omklädningsrum litet.
Kopplat till arbetsrum personal/idrott
Kopplat till omklädningsrum litet.
Inklusive entrédel med skoplats m.m.
Idrott, standard
Idrottshall, 24x18 meter Idrott förrum/omklädning Idrott, dusch
RWC Städ
Förråd, idrott litet Förråd, idrott stort Förråd, idrott uteredskap Arbetsr. personal/idrott RWC/Dusch
Kommunikation & biyta Totalt:
1 4 4 4 1 2 2 1 1 1
432 25 10 5 10 10 25 10 15 5
432 100 40 20 10 20 50 10 15 5 98 800
KUFRI tar hälften av idrottshallshyran.
Delbar hall.
Ett RWC/omklädningsrum.
Kopplat till arbetsrum personal/idrott.
Teknikutrymmen Tele/IT/Larm Fläktrum Undercentral El-central Hissmaskinrum
Kommunikation & biyta Totalt:
1 2 1 8 1
3 20 20 1,5 4
3 40 20 12 4 18,5 100
Skola (20kvm)+idrott (20kvm)
Trapphus/hiss Trapphus tre plan Trapphus i två plan Hiss i tre plan Totalt:
3 2 1
60 40 30
180 80 30 290
20 kvm/plan.
20 kvm/plan.
10 kvm/plan.
Övrigt
Förråd, centralt Miljöstation Städcentral
Kommunikation & biyta Totalt:
1 1 1
15 10 15
15 10 15 20 60
Eventuellt två rum.
Markbehållare + grovsoprum
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
26
BILAGA 1 - Objektspecifika uppgifter (exempel Rudboda)
Skola: Rudboda skola, Lidingö stad
Fastighetsyta: 25 000 kvm (exklusive Björklövets fsk) Detaljplan: Byggrätt 3000 kvm, byggnadshöjd 12 m Dimensionering: 17 klasser, ca 425-450 elever, 60 personal
Tidig ytberäkn. BRA: 6050-(Kufris del idrott:1700/2)/450=11,5 BRA/elev (ska reduceras) Tidig ytberäkn. BTA:
Vistelseyta elever: 3382 kvm. Max kapacitet 450 elever= 7,5 kvm/elev
INOMHUSYTOR: Antal Kvm/funktion (max)
Kvm (max)
Beskrivning
Huvudentré 1 15 15
Hjärta 1 880 880
Administration 1 200 200
Hemvist 3 klasser 3 475 1425
Hemvist 4 klasser 2 570 1140
Elevvård 1 50 50
Tillagningskök 1 190 190
Idrott, fullstor 1 1700 1700
Teknikutrymmen 1 100 100
Trapphus/hiss 290
Övrigt 60
TOTALT INOMHUS: 6050
UTOMHUSYTOR: Antal Kvm Kvm tot Beskrivning
Småskalig inre zon 1300
Storskalig mellanzon 5500
Yttre samutnyttjad zon 6300 Skolgård totalt: 13 100 kvm
Cykelparkering 800
Bilparkering 470
Leveranser 1000
Avlämning hämtning 930
Övrig kom/grönt: 1000 Trafik totalt: 4200 kvm
TOTALT UTOMHUS: 17 300
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
27
BILAGA 2 – Uthyrbarhet och samutnyttjande av skolor
För allmänheten uthyrbara lokaler krävs särskild planering avseende exempelvis avgränsningar, lås- och larm, utrustning samt placering. Generellt gäller att samtliga verksamhetsdelar förutom administrationslokaler och elevvårdslokaler ska gå att hyra ut.
Företrädelsevis ska huvudentrén användas för allmänhet.
Följande lokaler ska vara uthyrbara:
Sportlokaler såsom idrottshall, mindre gymnastiksal, motionshall, styrketräningsrum m.m.
Större matsalar och specialsalar såsom mindre elevmatsal, slöjdsalar, musikrum, konferenslokaler etc.
Arbetsrum, stora som små, i hemvister.
Kök, efter överenskommelse med skola och kökspersonal samt eventuell entreprenör.
Utöver inomhusytorna ska ”mellanzonen” (se utomhusmiljö) kunna nyttjas på fritiden av Lidingöborna. Det kan handla om basketplaner, landbandyplaner, lekredskap, bollplank etc.
Den yttre samutnyttjade zonens grus- eller konstgräsplan ska kunna utnyttjas för spontanidrott men också av föreningar.
Dessutom ska parkeringarna på skoltomten kunna nyttjas på fritiden av föreningar och besökande till boende i området m.m. Nedan visas vilka som ansvarar för uthyrning, städ, investeringar samt drift och underhåll för respektive lokal eller utomhusanläggning avseende
”fasta delar”.
Uthyrning Städ Investeringar Drift & underhåll Inomhus:
Sportlokaler KUFRI UF/KUFRI* UF/KUFRI**/FKO FKO/KUFRI**
Större matsal KUFRI UF UF FKO
Specialsal*** UF UF UF FKO
Arbetsrum UF UF FKO
Utomhus:
Grus- eller konstgräsplan KUFRI KUFRI/UF KUFRI
Friidrott KUFRI/UF KUFRI
Basket, bandy m.m. FKO/UF FKO/UF
Lekredskap FKO/UF FKO/UF
Parkering FKO/UF FKO
Funktionsprogram Grundskola årskurs F-6
28
Olika hyreskostnader för de olika lokaltyperna är uträknade av kultur- och fritidsförvaltningen och justeras kontinuerligt. Det finns också tre olika taxor beroende på om den inhyrda är en bidragsberättigad förening, en vuxenförening eller övrig och privat.
* Endast 1 städn./helg i vissa skolor under vinterhalvåret. Med fördel ansvarar UF för all städning efter omarbetad gränsdragningslista och nya anslag.
** KUFRI har medel budgeterade, 100 tkr år 2011, för mindre investeringar och underhåll kopplade till föreningsaktiviteter. UF står för besiktningarna. Avseende Bodals bollhall, Gångsätra, Hersby och Högsätra står KUFRI för besiktningarna, alla investeringar och det mesta av underhållet.
*** Specialsalar avser elevmatsal, slöjdsalar, musikrum, konferenslokaler m.m. som har fler funktioner än ett vanligt arbetsrum.
