Borsökna 1:304 Dagvattenutredning. Eskilstuna kommun Borsökna Fastighet AB

Borsökna 1:304

Dagvattenutredning

Eskilstuna kommun

Borsökna Fastighet AB

STRUCTOR UPPSALA AB

Beställare: Borsökna Fastighet AB Konsultbolag: Structor Uppsala AB

Uppdragsnamn: Borsökna 1:304 Dagvattenutredning

Uppdragsnummer: 1699

Datum: 2019-10-25

Senast reviderad: 2020-10-21 Uppdragsledare: Ingela Filipsson Handläggare: Åsa Söderqvist

Granskare: Erika Hagström

Status: Slutgiltig version

S AMMANFATTNING

Borsökna Fastighet AB planerar ett bostadsprojekt med villor, radhus och mindre flerbostadshus på fastigheten Borsökna 1:304 i Eskilstuna kommun. Marken på utredningsområdet är idag inte bebyggd och består av äng och skog i ett befintligt villaområde. Även Svanvägen och Falkvägen som omger det nya bostadsområdet omfattas av detaljplanen och utredningen. Dessa, tillsammans med en gångbana genom området utgör allmän platsmark medan resten är kvartersmark.

Recipient för området är Borsöknasjön som i sin tur avvattnas till Eskilstunaån. Eskilstunaån har främst problem med övergödning.

Marken på utredningsområdet sluttar mot Falkvägen i sydöst och består av lera. Lera har låg infiltrationskapacitet vilket gör att dagvattenanläggningar under mark förses med dränering för att avleda vattnet.

Aktuellt fördröjningskrav är att dagvattenflödet vid ett 20-årsregn med klimatfaktor inte får överstiga flödet i befintlig situation. Till följd av exploateringen beräknas dagvattenflödet öka från 62 l/s till 864 l/s utan fördröjande åtgärder. Erforderlig fördröjningsvolym för att reducera flödet till befintlig situation är 940 m³.

Dagvattenhanteringen på kvartersmark föreslås utgöras av lokala, gröna lösningar där dagvatten från gator leds till grönstråk i gaturummet som kan utföras som växtbäddar eller skelettjordar. Takvattnet leds till grönytor genom stuprör med utkastare och överskottsvattnet samlas upp i infiltrationsstråk med makadammagasin och dränering.

Dagvattenbrunnar ska finnas som avleder dagvattnet till dagvattenledningar i det fall fördröjningsanläggningarna är fulla eller vattnet inte hinner infiltrera. Alla dräneringar från dagvattenanläggningar och dagvattenledningar ansluts till en öppen fördröjning längre nedströms. Dagvattnet från kvartersmarken ansluts sedan till föreslagna nya servispunkter i Falkvägen och i Svanvägen.

Dagvattnet från Svanvägen föreslås fördröjas i svackdiken medan dagvattnet från Falkvägen inte föreslås fördröjas i dagsläget utan avledas med brunnar till dagvattenledning.

Föroreningsberäkningarna indikerar att föroreningshalterna i dagvattnet minskar för vissa ämnen och ökar för vissa. Belastningen i mängd per år beräknas öka för alla modellerade ämnen förutom fosfor. En ökning av föroreningsbelastning är en naturlig följd när naturmark bebyggs.

Utredningsområdet ligger inte i ett översvämningsdrabbat område. Höjdsättningen av området är viktigt för att skapa sekundära avrinningsvägar som träder i kraft då det ordinarie dagvattensystemet är fullt. Byggnader ska placeras högt medan gator och grönområden placeras lågt.

Innehåll

1. Inledning... 5

2. Förutsättningar ... 5

Områdesbeskrivning ... 5

Planerad bebyggelse ... 6

Recipient ... 7

Förorenad mark ... 8

Geologi och Hydrogeologi ... 8

2.5.1. Jordarter och jorddjup ... 8

2.5.2. Grundvatten ... 9

2.5.3. Vattenskyddsområde ... 9

Befintlig dagvattenhantering ... 10

Markavvattningsföretag ... 10

Fornlämningar ... 10

3. Krav på dagvattenhantering ... 11

4. Dagvattenberäkningar ... 11

Markanvändning ... 12

Dagvattenflöden ... 14

Erforderlig fördröjningsvolym ... 14

Föroreningar ... 15

5. Förslag till dagvattenhantering ... 17

Systemlösning ... 17

5.1.1. Dimensioneringsförutsättningar... 20

Principlösningar ... 20

5.2.1. Skelettjordar ... 20

5.2.2. Nedsänkta växtbäddar ... 21

5.2.1. Infiltration i gräsyta och infiltrationsstråk ... 22

5.2.2. Svackdike ... 23

5.2.3. Genomsläpplig beläggning ... 23

5.2.4. Öppen fördröjning ... 23

Drift, skötsel och underhåll ... 24

6. Påverkan på recipienten ... 24

Bedömning av påverkan av ekologisk status ... 24

Bedömning av påverkan av kemisk status ... 26

Ytterligare åtgärder ... 26

7. Översvämningsrisker ... 27

Ytvatten ... 27

Extrema regn ... 27

8. Slutsats ... 28 Bilaga: Resultatrapporter från StormTac

1. I NLEDNING

Structor Uppsala AB har fått i uppdrag av Borsökna Fastighet AB att utföra en dagvattenutredning inför planerad exploatering på fastigheten Borsökna 1:304 i Eskilstuna kommun. Exploateringen kommer i huvudsak bestå av villor, rad- och parhus med inslag av mindre flerbostadshus.

Syftet med föreliggande dagvattenutredning är att beskriva hur den kommande exploateringen kommer påverka dagvattnet och hur det i sin tur kan påverka recipienten och närliggande områden. Vidare syftar utredningen till att utreda hur dagvatten kan tas omhand lokalt inom utredningsområdet för att uppfylla aktuella krav. Utredningen utgår från riktlinjer kring dagvattenhantering från Eskilstuna kommun samt rekommendationer från Svenskt Vatten och baseras på befintligt material tillhandahållet av beställaren och givna förutsättningar.

Området som innefattas av utredningen benämns fortsättningsvis som utredningsområdet.

2. F ÖRUTSÄTTNINGAR O

Det aktuella utredningsområdet ligger i Eskilstuna kommun och är beläget ca 5 km sydväst om Eskilstuna centrum. Området är ca 7,2 ha stort och avgränsas av Falkvägen i syd och öst, av tomterna längs med Flugmötesvägen i norr, och i väst avgränsas området av Svanvägen. Närområdet är glesbebyggt och består av skog, villatomter och mindre lokalgator. I dagsläget är det aktuella området till största del ängsmark, skogsmark och två åkerholmar. Svanvägen och Falkvägen ingår också i utredningsområdet. En översiktskarta över området visas i Figur 2-1.

Figur 2-1. Översiktskarta där utredningsområdets ungefärliga utbredning är markerad med vit streckad linje (Hybridfoto från Eniro, 2018-12-02).

P

Borsökna Fastighet AB planerar att bygga villor, par- och radhus och mindre flerbostadshus, se Figur 2-2 med tillhörande uteplatser och parkeringar.

I mitten av området planeras för en lekplats och en aktivitetsplan bredvid befintliga åkerholmar som ska behållas.

Falkvägen, Svanvägen och en del gångvägar planeras bli almän platsmark, medan resterande markytor kommer bli kvartersmark.

Figur 2-2. Illustrationsplan över utredningsområdet, bild från Elghammar AB, Arkitekt SAR/MSA Peter Stenberg, daterad 2020-10-01.

R

Dagvatten från utredningsområdet rinner i dagsläget ut i Borsöknasjön som inte är klassad som en ytvattenförekomst av Havs- och vattenmyndigheterna och saknar därmed miljökvalitetsnormer. Från Borsöknasjön rinner vattnet vidare till vattenförekomsten Eskilstunaån-Torshällaån (SE658428-153975)¹, som däremot är en klassad ytvatten- förekomst. Eskilstunaån har idag måttlig ekologisk status och har fått förlängd tidsfrist till år 2027 att nå god ekologis status. Skälet är orimliga ekonomiska kostnader på grund av otillräcklig lagstiftning och administrativ kapacitet att genomföra nödvändiga åtgärder.

Eskilstunaån är även drabbad av övergödning och god ekologisk status kan därför inte uppnås till år 2021. Åtgärder i stor omfattning krävs innan år 2021 för att nå god ekologisk status till år 2027. Den kemiska statusen på Eskilstunaån är god med undantag för överskridande halter av bromerade difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar som det i dagsläget är tekniskt omöjligt att sänka, samt att det är för höga halter av Antracen, Benso(a)pyrenen, Flouranten och Naftalen i sedimenten.

Eskilstunaån rinner vidare ut i vattenförekomsten Mälaren-Blacken (SE659544-154000)². Enligt Sveriges Vatteninformationssystem (VISS) har Mälaren-Blacken i dagsläget måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Mälaren-Blacken uppnår inte god

1 VISS – Vattenintormationssystem Sverige, Eskilstunaån-Torshällaån, 2018

2 VISS- Vatteninformationssytem Sverige, Mälaren-Blacken, 2018

ekologisk status på grund av övergödning och för att uppnå god ekologisk status till år 2027 krävs åtgärder i stor omfattning innan år 2021. Den goda kemiska statusen bortser från de förhöjda halterna av bromerade difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar som det i dagsläget är tekniskt omöjligt att sänka, samt att det är för höga halter Tributyltenn i sedimenten.

F

Någon markundersökning med avseende på föroreningar har ej gjorts i utredningsområdet. Med tanke på områdets markanvändning är några större markföroreningar inte troliga.

G

H

En geologisk undersökning utfördes av GeoStatik i oktober 2018 där det framkom att utredningsområdet generellt består av ett mulljordslager överlagrande torrskorpslera på friktionsjord ovan berg³. Torrskorpslerans mäktighet uppskattades till 0,2-1 m, lerans till 1-5 m och friktionsjorden är sandig/grusig och relativt fast lagrad.

Ett utdrag från SGU:s kartvisare, Figur 2-3, visar att utredningsområdet till största del består av glacial lera och postglacial lera.

Lera är en jordart med generellt låg infiltrationskapacitet. Det innebär att dagvattenhanteringen inte kan förlita sig på fullt lokalt omhändertagande genom infiltration i marken. Dagvattenanläggningar kommer därför att ha en fördröjande och renande funktion men kommer behöva anläggas med dränering och bräddfunktion så att dagvattnet kan avledas från området.

Det är ändå bra att ha anläggningar som möjliggör infiltration för att upprätthålla den grundvattenbildning som är möjlig och därmed motverka sättningsproblem i leran.

3 GeoStatik, PM Geoteknik/Grundläggning Borsökna 1:304, Eskilstuna, 2018-12-04

Figur 2-3. Jordarter i området enligt SGU:s Kartvisare i skala 1:2500, Utredningsområdet är markerat med en svart streckad linje. (Jordartskarta från SGU:s Kartvisare, 2018-11-07)

2.5.2.GRUNDVATTEN

GeoStatik har mellan oktober 2018 och april 2020 även utfört kontinuerliga mätningar av grundvattennivåer inom utredningsområdet. Mätningarna har utförts i tre grundvattenrör utspridda inom området och de uppmätta nivåerna varierar mellan 2,2 m och 5,2 m under markytan⁴. Baserat på uppmätta grundvattennivåer bör dagvattenanläggningar kunna anläggas utan risk för kontakt med grundvatten.

Byggnaderna inom utredningsområdet planeras inte ha källare⁵, vilket innebär att en eventuell risk för översvämmade källare till följd av höga grundvattennivåer inte är aktuellt.

2.5.3.VATTENSKYDDSOMRÅDE

Utredningsområdet ligger inom tertiärzonen för preliminära skyddszoner för Hyndevads ytvattentäkt. I Skyddsföreskrifter från 2013 gäller följande för tertiär skyddszon⁶ med avseende på avloppsvatten (spill-, dag- och dräneringsvatten).

• För etablering av anläggning (gäller även bräddpunkter i ledningsnät) för omhändertagande av spill- och dagvatten från vilken orenat eller renat vatten avleds till ytvatten erfordras tillstånd.

4 GeoStatik, PM Geoteknik/Grundläggning Borsökna 1:304, Eskilstuna, 2018-12-04 samt GeoStatik, PM Grundläggning 2020-06-03

5 GeoStatik, PM Geoteknik/Grundläggning Borsökna 1:304, Eskilstuna, 2018-12-04 samt GeoStatik, PM Grundläggning 2020-06-03

6 Skyddsföreskrifter Hyndevad ytvatten. Eskilstuna kommun, 2013.

• För utsläpp av dagvatten utan föregående rening från nyanlagda eller ombyggd hårdgjorda/täta ytor större än 500 m² erfordras anmälan.

B

Det finns inga dagvattenledningar i området idag. Marken avvattnas genom dikessystem som mynnar i Borsöknasjön. Avrinningen sker från nordväst mot Falkvägen i sydöst (Figur 2-4). Det finns inga kända problem med dagvattenhanteringen inom utredningsområdet i dagsläget. Dagvattenhanteringen för den planerade exploateringen ska utformas på ett sådant sätt att flödena inte ökar i och med exploateringen. Därmed kan det antas att avvattningen via diken mot Borsöknasjön kan fortsätta även efter att planerad exploatering har genomförts.

Figur 2-4. Naturlig avrinning i befintlig situation. Blå pilar är avrinningsriktning och utredningsområdet är markerat med vit, streckad linje.

M

Diken i området ingår ej i markavvattningsföretag⁷.

F

Det finns inga kända fornlämningar inom utredningsområdet men delar av området ligger inom en 100 m skyddszon för ett fynd utanför fastighetsgränsen⁵.

7 Eskilstunakartan, Eskilstuna kommun, 2017

3. K RAV PÅ DAGVATTENHANTERING

Eskilstuna kommun har tagit fram riktlinjer för dagvattenhantering inom kommunen och för att hanteringen av dagvatten ska utformas på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för recipienten uppfylls skall nedanstående principer tillämpas⁸.

• Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt (LOD) på eller i nära anslutning till den fastighet där dagvattnet uppkommer.

• Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet och status (enligt VISS).

• Dagvattensystemet ska utformas så att man undviker skadliga uppdämningar vid kraftiga regn.

• Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas.

• Förorening av dagvatten ska begränsas vid källan.

• Dagvattensystem ska utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten.

• Den naturliga vattenbalansen ska i möjligaste mån behållas genom infiltration av rent dagvatten. Förorenat dagvatten får inte förorena grundvattnet. Särskilda bestämmelser gäller i vattenskyddsområden.

• Dagvatten ska hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald.

• Ledningar ska dimensioneras med utgångspunkt från Svenskt Vattens anvisningar och med hänsyn till klimatförändringens effekter och miljökvalitetsnormerna.

Denna dagvattenutredning avser att utreda möjligheten att uppfylla dessa mål. De beräkningar som kommer göras utgår från de riktlinjer som anges i Svenskt Vattens publikation P110 – Avledning av dag-, drän- och spillvatten.

Efter kontakt mellan Borsökna Fastighet AB och Eskilstuna kommun framkom krav på fördröjning av 20-årsregn till befintlig situations dagvattenflöde. Detta krav kommer vara dimensionerande för utredningens föreslagna dagvattenhantering.

4. D AGVATTENBERÄKNINGAR

Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande regn- eller smältvatten på markytan eller på konstruktioner. Hur mycket av ett regn som bildar dagvatten beror främst av markanvändningen på platsen. I en genomsläpplig yta, exempelvis en gräsyta, infiltrerar en stor del av regnet medan på en hårdgjord yta rinner nästintill allt regn på ytan av som

8 Riktlinjer för dagvattenhantering, Eskilstuna kommunkoncern, 2015-01-29

dagvatten ner via ledningar eller diken till en recipient (sjö, hav eller vattendrag).

Förorenande ämnen i dagvatten utgör ett betydande bidrag till föroreningsbelastningen i sjöar och vattendrag i stadsmiljö. Källor till föroreningarna kan exempelvis vara trafik, tak- och byggmaterial, förorenande verksamhet och atmosfärisk deposition. Från hårdgjorda ytor med hög avrinning transporteras en stor del av föroreningarna med dagvattnet till recipienten. I en mer genomsläpplig yta fastläggs mer av föroreningarna eller bryts ner innan de når yt- eller grundvatten recipienten. Nedan följer beräkningar över dimensionerande flöde samt planområdets föroreningsbelastning.

M

Markområdet i befintlig situation består till största delen av ängs-och skogsmark, samt vägytor på Svanvägen och Falkvägen, se figur Figur 4-1.

Figur 4-1. Markanvändning i befintlig situation (baserat på grundkarta).

Den planerade bebyggelsen kommer medföra en större del hårdgjorda ytor än tidigare, se Figur 4-2.

Figur 4-2. Markanvändning i planerad situation (baserat på illustrationsplan av Elghammar AB, 2020-10-01, samt utkast till plankarta, 2020).

Tabell 4-1. Markanvändning och avrinningskoefficienter, ϕ, för utredningsområdet innan och efter exploatering.

Markanvändning Avrinnings-

koefficient, ϕ Befintlig situation [m²] Planerad situation [m²] Allmän platsmark Kvartersmark

Äng 0,05 43 010 - -

Skog 0,05 24 570 - 790

Grönyta 0,1 - 3 960 28 995

Uteplats (kross) 0,2⁽¹⁾ - - 2 580

Trädrad 0,1 - - 1 330

Krossmaterial 0,2 - - 2 440

Gata 0,8 4 500 7 720 3 180

Parkering (kross) 0,2 - - 4 950

Tak 0,9 - - 8 730

Gång- och cykelbana 0,8 - 3 845 3 560

Total area [m²] 15 525 56 555

Sammanvägd avrinningskoefficient ϕtotal(2) 0,62 0,32

Total reducerad area [m²] 9 650 18 320

Total area utredningsområde [m²] 72 080 72 080

Sammanvägd avrinningskoefficient

ϕtotal(2) 0,10 0,39

Total reducerad area [m²] 6 980 27 960

(1) Uteplatserna planeras bli trädäck på plint med grund av krossmaterial och avrinningskoefficienten har därför valts enligt Svenskt Vattens rekommendationer till 0,2.

(2) Sammanvägd avrinningskoefficient ϕtotal=Total reducerad area / Total area

D

Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats enligt Svenskt Vatten P110 med rationella metoden som beskrivs med Ekvation 1.

Qdim = A * ϕ * I(t) * Kf (1)

Qdim = Dimensionerande flöde A = Area

ϕ = Avrinningskoefficient

I(t) = Regnintensitet beroende av regnets varaktighet t Kf = Klimatfaktor

Utredningsområdet bör klassas som tät bostadsbebyggelse vilket innebär att dagvattenledningar ska dimensioneras efter ett regn med 5 års återkomsttid för fylld ledning och 20-årsregn för trycklinje i marknivå. Svenskt Vatten rekommenderar att dimensionering av nya system ska ta hänsyn till att regnen förväntas bli intensivare i framtiden till följd av klimatförändringar. Vid regn med varaktighet under en timme, vilket gäller i det här fallet, rekommenderas att dimensionerande flöde räknas upp med en faktor 1,25. Rinntiden för utredningsområdet, och därmed dimensionerande varaktighet, uppskattas vara 60 min i befintlig situation och 13 min i planerad situation utan fördröjande åtgärder. En jämförelse mellan flödet i befintlig situation och i planerad situation visas i Tabell 4-2. Vid 100-årsregn förväntas infiltrationsförmågan vara begränsad och vid beräkningar av flödet vid 100-årsregn har högre avrinningskoefficienter använts än de som är angivet i Tabell 4-1. Avrinningskoefficient 0,5 har använts för grönytor och 1 för övriga ytor.

Tabell 4-2. Beräknade flöden vid befintlig situation och planerad situation.

Dimensionerande återkomsttid

Dimensionerande dagvattenflöde

Befintlig situation Planerad situation utan hänsyn till fördröjning Allmän platsmark Kvartersmark Totalt

5-årsregn 40 l/s 189 l/s 358 l/s 547 l/s

20-årsregn 62 l/s 298 l/s 566 l/s 864 l/s

100-årsregn 580 l/s 713 l/s 2159 l/s 2 872 l/s

E

Erforderlig fördröjningsvolym har beräknats utifrån metod från Svenskt Vattens P110 enligt dess bilaga 10-6a. I Tabell 4-3 visas beräknade magasinsvolymer där utgångspunkten har varit att dagvattenflödet från området ska vara detsamma som i befintlig situation.

Föreslagen dagvattenhantering ska kunna fördröja ett 20-årsregn.

Tabell 4-3. Beräknad erforderlig fördröjningsvolym och dagvattenflöde efter fördröjning för utredningsområdet utifrån föreslagen åtgärdsnivå för dagvattenhanteringen (20-årsregn).

Erforderlig fördröjningsvolym Dagvattenflöde 20-årsregn efter ev fördröjning

Kvartersmark 700 m³ 25 l/s

Allmän platsmark med fördröjning 90 m³ 14 l/s

Svanvägen 65 m³

GC-vägar och övriga ytor 25 m³

Allmän platsmark utan fördröjning 150 m^{3 (1)} 180 l/s ⁽¹⁾

Falkvägen och busshållplats⁽¹⁾ 150 m^{3 (1)} 180 l/s ⁽¹⁾

Totalt utredningsområde 940 m³

(1) Här föreslås ej fördröjande åtgärder pga platsbrist, dagvattenflödet är utan fördröjning.

Fördröjningskravet innebär en mycket ambitiös dagvattenhantering, 940 m³ motsvarar fördröjning av 33 mm regndjup utslaget på hela reducerade arean.

F

Föroreningsbelastningen från utredningsområdet i befintlig och planerad situation har beräknats i dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web v20.2.2. I StormTac Web används schablonhalter av föroreningar vilka baseras på resultat av flödesproportionella provtagningar vid olika typer av markanvändningar. Föroreningshalter i dagvatten har stor variation mellan olika platser och tidpunkter vilket gör att beräkningar utifrån dessa schablonhalter inte blir exakta utan bör ses som uppskattningar. Se Tabell 4-4 och Tabell 4-5 för resultatet i befintlig samt planerad situation med avseende på föroreningshalt och föroreningsmängd.

Reningsberäkningarna har utgått från förslagen till dagvattenhantering i kapitel 5 och enligt flödesschemat i Figur 5-3. I de fall en yta går till flera olika anläggningar har det gjorts en jämn fördelning däremellan. Mer information kring in- och utdata finns i bilaga.

Tabell 4-4. Föroreningshalter (µg/l) i befintlig och planerad situation, utan och med rening.

Ämne Befintlig

situation (µg/l)

Planerad situation Procentuell förändring av föroreningshalt i planerad

situation med rening jämfört med befintlig

situation Utan rening

(µg/l)

Med rening (µg/l)

Riktvärde⁽¹⁾

Fosfor, P 130 110 54 160 -60 %

Kväve, N 1 000 1 500 780 2 000 -20 %

Bly, Pb 2,8 3,8 1,6 8 -40 %

Koppar, Cu 11 15 7,2 18 -40 %

Zink, Zn 21 26 15 75 -30 %

Kadmium, Cd 0,16 0,34 0,13 0,4 -20 %

Krom, Cr 3,1 4,9 2,6 10 -20 %

Nickel, Ni 2,5 4 2,4 15 0 %

Kvicksilver, Hg 0,021 0,035 0,022 0,03 +5 %

SS 28 000 36 000 15 000 40 000 -50 %

Olja 280 390 300 400 +10 %

PAH 16 0,072 0,31 0,11 - +50%

BaP 0,0056 0,01 0,006 0,03 +10 %

(1) Riktvärde för dagvatten från Riktvärdesgruppen⁹, ej bindande, endast för jämförelse.

Tabell 4-5. Föroreningsbelastning (mängd) från dagvatten i befintlig och planerad situation utan och med rening.

Ämne Befintlig

situation (kg/år)

Planerad situation

Procentuell förändring av föroreningsbelastning i planerad

situation med rening jämfört med befintlig situation Utan rening

(kg/år)

Med rening (kg/år)

Fosfor, P 1,5 2,5 1,2 -20 %

Kväve, N 12 35 18 +50 %

Bly, Pb 0,033 0,089 0,036 +10 %

Koppar, Cu 0,13 0,36 0,17 +30 %

Zink, Zn 0,24 0,61 0,34 +40 %

Kadmium, Cd 0,0019 0,008 0,0029 +50 %

Krom, Cr 0,036 0,11 0,061 +70 %

Nickel, Ni 0,029 0,093 0,055 +90 %

Kvicksilver, Hg 0,00025 0,00083 0,00051 +100 %

SS 320 850 360 +10 %

Olja 3,2 9,3 6,9 +120 %

PAH 16 0,00084 0,0073 0,0025 +200 %

BaP 0,000066 0,00024 0,00014 +110%

9 Förslag till riktvärden för dagvatten. Riktvärdesgruppen, Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, 2009.

Ökning av föroreningar i dagvattnet från ett område är en naturlig följd när naturmark bebyggs. Det är inte möjligt att rena dagvattnet ner till de låga föroreningsnivåer som en skog eller äng har. För jämförelse ligger föroreningshalterna dock väl under vedertagna men ej bindande riktvärden för dagvatten. Halt och mängd av fosfor beräknas vara mindre i planerad situation jämfört med befintlig vilket skulle innebära att planen inte bidrar till en förvärrad övergödningssituation för Eskilstunaån. Mer utförlig beskrivning av påverkan på recipienten finns i kapitel 6.

5. F ÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING

Vid planering av dagvattenlösningar i utredningsområdet har tanken varit att använda sig av öppen avrinning i så stor utsträckning som möjligt, enligt Eskilstuna kommuns riktlinjer.

Figur 5-1 visar en principskiss från Svenskt Vatten P105 som använts som grund till de framtagna dagvattenlösningarna. Huvudfokus i förslagen ligger på att fördröja dagvatten från de hårdgjorda ytorna, det vill säga tak och asfalterade gator, och leda detta till grönytor som avvattnas med dränering.

Figur 5-1. Principskiss för öppen avrinning från bebyggelse till recipient från Svenskt Vatten P105.

S

Föreslagen dagvattenhantering redovisas i avvattningsplan i Figur 5-2 och i flödesschema i Figur 5-3. För kvartersmark föreslås dagvatten från gator, GC-vägar, krossytor och takytor att omhändertas i fördröjningsanläggningar. För allmän platsmark föreslås dagvattenåtgärder endast för Svanvägen, i form av ett svackdike i enlighet med kommunens förslag. För övriga ytor inom allmän platsmark föreslås inga fördröjningsåtgärder till följd av platsbrist. Dagvatten från GC-vägar som tillhör allmän platsmark och går genom bostadsområdet kan avrinna till omkringliggande gräsytor.

Inom kvartersmark bör gator avvattnas mot skelettjordar eller växtbäddar i gaturummet.

Där det är möjligt rekommenderas öppna växtbäddar med en ytlig fördröjningszon men om det behövs mer hårdgjord yta kan skelettjordar med fördröjning under mark anläggas.

Bräddvatten leds ner via kupolbrunnar till dagvattenledning dit även dränering från växtbäddarna leds. I de gator där anläggning av skelettjordar/växtbäddar föreslås så rekommenderas anläggningen av dessa mellan körbanan och GC-vägen.

Från taken föreslås dagvattnet ledas ut genom utkastare på grönytor. Grönytorna höjdsätts så att dagvattnet sedan samlas i en låglinje med ett krossdike under, i ett infiltrationsstråk.

Infiltrationsstråken dräneras till dagvattenledning eller till de öppna fördröjningsytorna.

Det föreslagna dagvattendiket fungerar som en uppsamlare av dagvatten från alla anläggningar. Normalt kommer diket vara torrt men fyllas vid regn. Så stor del som möjligt av området bör höjdsättas så att avrinningen kan nå dagvattendiket. I södra delen kommer det dock inte vara möjligt, där kan någon form av öppen fördröjningsyta samla upp dagvattnet för att uppnå tillräcklig fördröjningsvolym innan det når servisledning.

Dagvattendiket och den öppna fördröjningsytan i sydväst benämns i figurerna gemensamt som öppen fördröjning. Hur stor andel av dagvattnet som avleds till respektive anläggning, och därmed även dess fördröjningsvolymer, beror av höjdsättningen inom området, vilken kommer fastställas i ett senare skede.

Figur 5-2. Avvattningsplan med fördröjningsanläggningar och avrinningsriktningar.

Figur 5-3. Flödesschema för dagvatten med erforderlig fördröjningsvolym fördelat på fördröjningsanläggningar.

5.1.1.DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTENFÖRDRÖJNING

I Tabell 5-1 redovisas dimensioneringsförutsättningar som de uppnådda fördröjningsvolymerna i Figur 5-3 beräknats utifrån. Fördröjningsvolymen för öppen fördröjning (160 m³) är den resterande volym som krävs inom utredningsområdet för att den totala erforderliga fördröjningsvolymen ska uppnås. Dimensioneringsförutsättningar för den öppna fördröjningen får planeras utifrån höjdsättning i senare skede.

Tabell 5-1. Dimensioneringsförutsättningar för dagvattenlösningar som fördröjningsvolymer i Figur 5–3 baseras på.

Dagvatten- lösning

Dimensioneringsförutsättningar

Area (m²) Längd (m) Bredd (m) Tvärsnittsarea (m²) Djup (m) Porvolym

Skelettjordar 1 050 - - - 0,8 0,2

Nedsänkta

växtbäddar 525¹⁾ - - - 0,1 (ytlig

fördröjning) -

Infiltrationsstråk - 1 530 - 0,5 - 0,3

Gräsyta 8 870²⁾ - - - 0,1 0,1

Svackdike - 440 1,5 - 0,1(ytlig

fördröjning) -

1) Hälften av skelettjordarnas totala yta beräknas utformas som växtbäddar med ytlig fördröjningszon.

2) Reducerad area för samtliga takytor, uteplatser och hälften av parkeringsytorna. Grönytorna beräknas minst kunna ta emot 10 liter avrinning per kvadratmeter reducerad yta.

P

Skelettjordar används för att ge träd i en hårdgjord miljö god livsmiljö. Om dagvatten kopplas till skelettjorden får trädet bevattning, näring och luftutbyte samtidigt som dagvattnet fördröjs och renas. I botten på skelettjorden läggs en dränering som är kopplad till dagvattenledning i gatan. En principskiss på en skelettjord visas i Figur 5-4. Skelettjordar kan anläggas under parkeringsplatser och gångbanor. Inloppet är då genom dagvattenbrunn.

Figur 5-4. Principskiss av skelettjord.

5.2.2.NEDSÄNKTA VÄXTBÄDDAR

Trafikerade ytor antas vara de ytor som förväntas ge upphov till mest föroreningar på grund av utsläpp via exempelvis avgaser, oljespill och slitage på däck och asfalt. Därför bör trädraderna som är placerade i anslutning till gator anläggas som antingen växtbäddar eller skelettjordar som båda har goda reningseffekter. För de ytor där det inte ska vara parkering mellan träden i trädraden föreslås nedsänkta växtbäddar. Det är en form av planteringsyta eller enklare grönyta med en ytlig fördröjningszon. Växtbäddar avskiljer föroreningar effektivt då vattnet infiltrerar från ytan genom jordlager i anläggningen. Planteringen bör utformas med ett underliggande makadamlager och en dräneringsledning som kan leda bort överskottsvatten enligt principskiss i Figur 5-5. Växterna i en växtbädd bör klara både torka och högre vattennivåer.

Figur 5-5. Principskiss av en växtbädd med uppdämningsdjup, bräddbrunn och dräneringsledning i botten.

I Figur 5-6 visas ett exempel på hur en nedsänkt växtbädd kan se ut. Det är viktigt att omkringliggande mark höjdsätts så att vatten rinner mot växtbädden.

Dagvattenlösningarna får inte heller helt skärmas av med kantstenar. Mindre inlopp kan behöva förses med erosionsskydd. Ytan på växtbädden föreslås vara skålformad.

Figur 5-6. Exempel på dagvattenhantering med nedsänkt växtbädd vid parkeringsyta.

5.2.1.INFILTRATION I GRÄSYTA OCH INFILTRATIONSSTRÅK

För att fördröja och rena dagvatten från tak kan dagvattnet från stuprör ledas till grönytor som sluttar ned mot ett infiltrationsstråk, se Figur 5-7. Detta möjliggör att dagvattnet kan infiltrera ner i grönytan och därmed reduceras volymen dagvatten som når infiltrationsstråket. Ytterligare fördelar är att dagvattnet och dess näringsämnen tas till vara och kan bidra till naturlig grundvattenbildning¹⁰. För att dagvattnet inte ska gå ner i husets dränering är det viktigt att marken lutar ut från huset och att det läggs något hårt material, exempelvis en ränndalssten, under utkastaren för att leda vattnet ut från byggnaden 2–3 meter. Vid slutet av ränndalen läggs ett erosionsskydd av genomsläpplig beläggning eller makadam för att förebygga erosion av grönytan.

Figur 5-7. Till vänster: Principskiss över hur dagvatten från tak kan ledas till grönyta. Till höger: Exempel på hur vattnet från utkastaren kan ledas till grönytan, med en genomsläpplig beläggning i slutet som erosionsskydd, kan även anläggas med makadam som erosionsskydd.

10 Infiltration i grönyta, Stockholm Vatten, 2017-06-30

Tillgänglig via: http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/infigron_h.pdf

Dagvattnet som inte infiltrerar direkt i grönytan leds vidare till infiltrationsstråken.

Infiltrationsstråken läggs i grönytornas låglinjer och består av ett gräsbeklätt makadamdike med dräneringsledning. Brunnar med kupolsilar placeras utmed infiltrationsstråken som dels förser systemet med luft, dels fungerar som bräddmöjlighet. Kupolsilarna rekommenderas att placeras något upphöjt från marken för att möjliggöra en mindre ytlig fördröjningszon så att dagvattnet i första hand infiltrerar till makadamdiket. En korrekt höjdsättning av området är viktigt för att systemet ska fungera som planerat.

5.2.2.S^VACKDIKE

Ett svackdike liknar i utformningen en växtbädd men har enklare växtlighet, ofta gräsbeklätt med tunnare jordlager ovanför makadam med dräneringsledning (Figur 5-8). Svackdiket avvattnas genom dräneringsledningen som är kopplad till dagvattenledning. Vid stora regn kan svackdiket fördröja vatten ytligt då kupolbrunnarna utförs upphöjda från dikesbotten.

Figur 5-8. Principskiss av svackdike. Bild från ESEM, 2020.

5.2.3.GENOMSLÄPPLIG BELÄGGNING

Parkeringsplatser och gångytor i anslutning till hus planeras att anläggas med makadam som ytbeläggning. Men denna typ av beläggning kommer dagvattnet kunna infiltrera till skillnad från en asfalterad yta vilket minskar avrinningen och därmed transporten av föroreningar.

5.2.4.ÖPPEN FÖRDRÖJNING

Längs GC-banan som går i öst-västlig riktning föreslås ett dagvattendike som en bredare svacka i området. Diket föreslås fungera som utlopp för alla dräneringar från dagvattenanläggningar och dagvattenledningar som är möjliga att koppla på diket.

Dagvattendiket kommer i normalfall vara torrt och vattenfyllas vid regn. Botten kan anläggas som en bäck med sten och växlighet som trivs i blöta miljöer, så som vass och liknade. Bredden på diket kan varieras för att få ett mer naturligt intryck. Dagvattendiket kommer ge både estetiska värden och en fördröjande och renade effekt på dagvattnet. Där diket korsar gator läggs trummor under gatan. Gångbroar kan byggas över diket där behov finns.

I södra delen där dagvattenavledning inte kan ske mot dagvattendiket föreslås en öppen fördröjningsyta i form av en fördjupning i landskapet. Utflödet från anläggningarna regleras för att flödet inte ska överstiga 62 l/s (flödet vid ett 20-årsregn i befintlig situation).

D

,

Dagvattenanläggningar kräver underhåll och skötselinsatser för att långsiktigt bibehålla den funktion som avses. Det är viktigt att ta hänsyn till och planera för detta vid val av tekniska lösningar. Löpande kontroller av dagvattensystemet behöver utföras för att i tidigt skede kunna upptäcka förändringar i funktion och därmed kunna vidta åtgärder som begränsar onödiga kostnader och/eller skador på infrastruktur vid översvämningar.

Dagvattnet innehåller fina partiklar som avses filtreras och renas i föreslagna anläggningar (bl a växtjordslager, skelettjordar och makadamfyllning). Detta medför att porerna som vattnet strömmar genom över tid kan sättas igen. Massorna kan behöva bytas ut när funktionen i dagvattenanläggningarna minskar. Det gäller exempelvis växtbäddar, men dess skötselbehov är i princip jämförbart med vanlig planteringsskötsel. Det är viktigt att dagvattenanläggningars inlopp och brunnar är i gott skick för effektiv avledning av dagvatten från ytan. Exempelvis behöver sandfång kontrolleras och tömmas regelbundet och skräp som kan blockera inlopp till rännor och brunnar avlägsnas.

I bygghandlingsskedet bör skötselplaner upprättas för de dagvattenanläggningar som ska anläggas. I skötselplanerna ska ansvarsområden och anläggningarnas funktion och uppbyggnad tydligt framgå.

6. P ÅVERKAN PÅ RECIPIENTEN

Eftersom föroreningsbelastningen från området beräknas öka har en översiktlig recipientbedömning gjorts för att analysera hur miljökvalitetsnormerna i recipienten kan tänkas påverkas.

B

För att bedöma den ekologiska statusen med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen mäts totalfosforhalten i ytvattenförekomsten. Eskilstunaån uppnår måttlig status med avseende på näringsämnen och har ett uppmätt medelvärde på 55 µg/l totalfosfor.

Beräknad koncentration totalfosfor från utredningsområdet efter exploatering är 54 µg/l om dagvattnet går igenom föreslagna reningsåtgärder. Dessutom kommer dagvattnet från utredningsområdet att genomgå en betydande utspädningseffekt på väg till och i recipienten. Belastningen av fosfor beräknas minska i och med detaljplanen vilket innebär en positiv effekt för Eskilstunaåns övergödningsproblematik.

För den ekologiska statusen bedöms också halter av särskilt förorenande ämnen. Det är ämnen som släpps ut i vattnet i betydande mängd men som inte är utpekade prioriterade ämnen (och bedöms då under den kemiska statusen). Gränsvärden för särskilt förorenade ämnen redovisas i Bilaga 2 i Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer (HVMS 2015:4). De ämnen som är aktuella att jämföra i denna utredning redovisas i Tabell 6-1.

Tabell 6-1. Bedömningsgrunder för särskilt förorenande ämnen i ytvatten.

Ämne Gränsvärde Beräknad totalhalt Löst fraktion i dagvatten

Beräknad löst halt

Koppar 0,5 µg/l biotillgänglig halt

7,2 µg/l total halt 45 % 3,2 µg/l

Zink 5,5 µg/l biotillgänglig halt

15 µg/l total halt 44 % 6,6 µg/l

Krom 3,4 µg/l total halt 2,6 µg/l total halt 32 % 0,83 µg/l

Den beräknade halten krom efter rening förväntas underskrida gränsvärdet med marginal.

Både halten koppar och zink beräknas bli lägre i planerad situation efter rening än i befintlig situation, belastningen blir dock högre på grund av högre avrinning. Totalhalterna koppar och zink i utflödet överskrider de aktuella gränsvärdena, dock avser gränsvärdet biotillgänglig halt och inte total halt som beräkningsresultatet visar. Biotillgänglig halt utgör endast en del av den lösta fraktionen, som enligt uppgifter från StormTac utgör 45 % av den totala kopparhalten och 44 % av den totala zinkhalten. Hur fördelningen av löst och partikulär halt förändras efter reningsåtgärder är dock oklart. Om den fördelningen används ändå ger det en löst halt på 3,2 µg/l koppar respektive 6,6 µg/l zink.

Den beräknade lösta halten av koppar och zink är högre än gränsvärdet för biotillgänglig halt, som nämnt tidigare består dock den lösta fraktionen bara till en viss del av biotillgängligt. Hur stor andel av den lösta fraktionen som består av biotillgänglig halt beror på en rad olika faktorer och är en alltför komplex fråga för att rymmas i denna utredning.

Det är också värt att påpeka att föroreningsmodellens indata för zink och koppar har stora osäkerheter för alla markanvändningar utom väg och parkering, som har osäkerhetsklass medel. Det kan översättas till att studierna som schablonvärdet baseras på är få eller har stor spridning i resultatet. Det är därför möjligt att föroreningsutsläppet av koppar och zink är lägre än resultatet visar, speciellt om aktiva materialval görs där exempelvis koppartak, zinkbeläggningar och andra förorenande material undviks. Att jämföra dagvattenhalter med halter i recipienten är heller inte helt rättvist. På väg till recipienten och i recipienten sker stora utspädnings- och reningseffekter. Eskilstunaåns avrinningsområde är 4 187 km² stort och består till största del av natur- och åkermark. Utredningsområdet utgör 0,0017 % av totala avrinningsområdet.

Enligt VISS har halter under gränsvärdet påträffats i Eskilstunaån.

B

Av de föroreningar som inkluderats i föroreningsberäkningarna ingår bly, kadmium, nickel, kvicksilver och PAH:er i prioriterade ämnen för bedömning av den kemiska ytvattenstatusen. Gränsvärden för bedömning av kemisk ytvattenstatus redovisas i Bilaga 6 i HaV:s författningssamling 2015:4 och presenteras i Tabell 6-2.

Tabell 6-2. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus.

Ämne Gränsvärde Beräknad totalhalt Löst fraktion i

dagvatten

Bly 1,2 µg/l biotillgänglig halt 1,6 µg/l 14 %

Kadmium (beroende på vattenhårdhetsklass)

≤0,08 (klass 1) 0,45 (klass 2)

0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5)

0,13 µg/l -

Nickel 4 µg/l biotillgänglig halt 2,4 µg/l 47 %

Kvicksilver 0,07 µg/l (maximal

tillåten koncentration)

0,022 µg/l -

PAH 0,00017 µg/l 0,11 µg/l -

Gränsvärdena för kadmium, nickel och kvicksilver underskrids i utflödande dagvatten efter reningsåtgärder. Dessa ämnen bedöms därmed inte bidra till negativ påverkan på den kemiska ytvattenstatusen.

Gränsvärdet för bly underskrids ej, men det finns möjlighet att underskrida detta (1,0 µg/l) om det utförs dagvattenåtgärder på Falkvägen.

Halten PAH efter rening överskrider gränsvärdet. PAH:er härstammar framför allt från trafik genom oljeutsläpp och däckslitage. Samma resonemang kan föras för PAH som för koppar och zink. Osäkerheten i modellens indata för PAH är hög för alla marktyper, det saknas studier för dessa marktyper som schablonvärdena baseras på och därför har värden för andra marktyper använts istället. Resultatet av föroreningsberäkningarna har därför låg tillförlitlighet. PAH är en typisk förorening som uppkommer i urbana områden med trafik och en ökning av PAH är en naturlig följd av att naturområden exploateras.

Det finns ingen mätdata för vattenhalter i Eskilstunaån avseende de prioriterade ämnena.

Y

Ytterligare reningsåtgärder på kvartersmarken kommer inte bidra till att föroreningsutsläppet blir lägre än i befintlig situation. Om utsläppen ska minska ytterligare är ett alternativ att utföra åtgärder längs Falkvägen där inga reningsåtgärder föreslås i nuläget. Att rena dagvattnet från Falkvägen i makadammagasin under gångbanan skulle exempelvis kunna minska föroreningsbelastningen från utredningsområdet i sin helhet med ungefär 20-30 %. Föroreningsbelastningen skulle dock inte understiga befintlig situation. Ska föroreningsbelastningen sjunka under befintlig nivå behövs kompensationsåtgärder för dagvatten på annan plats i recipientens avrinningsområde där dagvattnet inte renas idag.

7. Ö VERSVÄMNINGSRISKER Y

Enligt Eskilstunakartan finns det ingen risk för översvämning från närliggande ytvatten¹¹.

E

Utredningsområdet ligger inte inom något instängt område enligt Eskilstunakartan⁷.

Figur 7-1. Instängda områden enligt Eskilstunakartan, svarta områden visar lågpunkter och svart streckad linje visar utredningsområdet placering. Källa: Eskilstunakartan, hämtad: 2018-12-20.

För att minska risken att byggnader och känsliga anläggningar skadas vid extrema regn som dagvattensystemet inte är dimensionerat för är det viktigt att principen för höjdsättning är att byggnader placeras högt medan grönytor och gator placeras lågt. Sekundära avrinningsvägar måste finnas så att vattnet rinner på platser där översvämning kan tillåtas.

Gator, låglinjer i grönytor och dagvattendiket är lämpliga sekundära avrinningsvägar, se Figur 7-2. De öppna parkytorna i mitten av området föreslås anläggas något lägre än omkringliggande mark för att kunna fungera som översvämningsyta. Infiltrationsstråket längs med Falkvägen kan med fördel göras med en tydlig svacka som kan fånga upp ytligt rinnande vatten.

11 Eskilstunakartan, Eskilstuna kommun, hämtad: 2018-12-20

Tillgänglig via: https://karta.eskilstuna.se/eskilstunakartan/oversiktsplan2030/

Figur 7-2. Föreslagen sekundär avrinning inom utredningsområdet. Underlag för kommande höjdsättning.

8. S LUTSATS

• Omvandlingen av naturmark till bostadsområde gör att dagvattenflöden kommer att öka i och med den ökade hårdgjorda ytan.

• Kommunens fördröjningskrav är att dagvattenflödet vid ett 20-årsregn inte får öka vilket medför att det krävs ca 940 m³ fördröjningsvolym på utredningsområdet varav 700 m³ på kvartersmark och 240 m³ på allmän platsmark.

• Dagvatten från tak leds ut via utkastare till grönytor. Infiltrationsstråk med underliggande makadammagasin och dränering samlar upp överskottsvatten från grönytorna.

• Dagvatten från gaturummet på kvartersmarken avvattnas och fördröjs i växtbäddar eller skelettjordar längs med gatorna.

• Alla dräneringar och dagvattenledningar på kvartersmarken samlas i ett öppet dagvattendike, där markhöjderna tillåter detta. I söder avvattnas området istället till en öppen fördröjningsyta.

• Dagvatten från Svanvägen fördröjs i svackdike mellan körbana och gångväg.

• Föroreningsbelastningen till recipienten beräknas öka efter exploatering trots långtgående reningsåtgärder, vilket är naturligt då naturmark exploateras. Fler åtgärder inom utredningsområdet bedöms ej möjliga förutom på Falkvägen. Även ytterligare kompensationsåtgärder inom Eskilstunaåns avrinningsområde kan komma i fråga för att säkerställa att föroreningsbelastningen inte ökar efter exploateringen. Belastningen av fosfor beräknas dock minska så Eskilstunaåns övergödningsproblematik beräknas inte förvärras i och med detaljplanens genomförande.

B ILAGA : R ESULTATRAPPORTER FRÅN S TORM T AC Befintlig situation

StormTac Web v20.2.2 Filnamn: Borsökna_20201019 Datum: 2020-10-21

Resultatrapport StormTac Web

I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.

1. Avrinning 1.1 Indata

Avrinningsområden

Volymavrinningskoefficienter ᵩ_v och area per markanvändning (ha).

Markanvändning ᵩ

v ᵩ ^A1

Befintlig situation Tot Väg 2 (Busshållsplats) 0.85 0.80 0.11 0.11

Väg 3 (Falkvägen) 0.85 0.80 0.34 0.34

Skogsmark 0.050 0.050 2.5 2.5

Ängsmark 0.075 0.050 4.3 4.3

Totalt 0.11 0.097 7.2 7.2

Reducerad avrinningsyta (hared) 0.83 0.83

Reducerad dim. area (hared) 0.70 0.70

Rinnsträcka, rinnhastighet och dimensionerande regnvaraktighet A1

Befintlig situation Klimatfaktor fc 1.00

Rinnsträcka m 360

Rinnhastighet m/s 0.10 Dim. regnvaraktighet min 60

1.2 Utdata Flöden

A1

Befintlig situation Tot Tot. avrinning. årsmedel m³/år 12000 12000 Tot. avrinning. årsmedel l/s 0.37

Dim. flöde l/s 220

2. Föroreningstransport 2.1 Utdata

Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år).

# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A1 Befintlig

situation 1.5 12 0.033 0.13 0.24 0.0019 0.036 0.029 0.00025 320 3.2 0.00084 0.000066 Total 1.5 12 0.033 0.13 0.24 0.0019 0.036 0.029 0.00025 320 3.2 0.00084 0.000066

Föroreningsmängder (kg/ha/år) (dagvatten+basflöde) utan rening

P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

kg/ha/

år

kg/ha/

år

kg/ha/

år

kg/ha/

år

kg/ha/

år

kg/ha/

år

kg/ha/

år

kg/ha/

år

kg/ha/å r

kg/ha/

år

kg/ha/

år

kg/ha/

år kg/ha/år 0.21 1.6 0.0045 0.018 0.034 0.0002

7 0.0050 0.0041 0.0000

34 45 0.45 0.0001

2

0.00000 91

Föroreningshalter (µg/l) (dagvatten+basflöde) utan rening

Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges.

# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A1 Befintlig situation 130 1000 2.8 11 21 0.16 3.1 2.5 0.021 28000 280 0.072 0.0056

Total 130 1000 2.8 11 21 0.16 3.1 2.5 0.021 28000 280 0.072 0.0056 Riktvärde 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030

Planerad situation – ej med öppen fördröjning

StormTac Web v20.2.2 Filnamn: Borsökna_20201019 Datum: 2020-10-21

Resultatrapport StormTac Web

I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.

1. Avrinning

1.1 Indata

Volymavrinningskoefficienter ᵩ_v och area per markanvändning (ha).

Markanvändnin

g ᵩ

v ᵩ

A3 Plan ytor till grönyto r

A4

Plan gata till växtbädd kvartersmar k

A5 Plan orenat allmän platsmar k

A6 Plan gräsyta till krossdik e

A8

Plan orenat kvartersmar k

A9 Plan Svanväge n till svackdike

Tot

Parkering 0.20 0.20 0.25 0.25 0 0 0 0 0.50

Grusyta 0.20 0.20 0.50 0 0 0 0 0 0.50

Takyta 0.90 0.90 0.87 0 0 0 0 0 0.87

Gång & cykelväg 0.85 0.80 0.26 0.18 0.20 0 0 0.10 0.74

Väg 2

(Busshållsplats) 0.85 0.80 0 0.32 0.20 0 0 0.23 0.75

Väg 3

(Falkvägen) 0.85 0.80 0 0 0.34 0 0 0 0.34

Blandat

grönområde 0.10 0.10 0 0 0.40 0 0.13 0 0.53

Gräsyta 0.10 0.10 0 0 0 2.9 0 0 2.9

Skogs- och ängsmark

0.07 5

0.08

0 0 0 0 0 0.079 0 0.07

9

Totalt 0.40 0.39 1.9 0.74 1.1 2.9 0.21 0.33 7.2

Reducerad avrinningsyta (hared)

1.2 0.47 0.67 0.29 0.019 0.28 2.9

Reducerad dim.

area (hared) 1.1 0.45 0.63 0.29 0.020 0.27 2.8

Rinnsträcka, rinnhastighet och dimensionerande regnvaraktighet A3

Plan ytor till grönytor

A4

Plan gata till växtbädd kvartersmark

A5

Plan orenat allmän platsmark

A6 Plan gräsyta till krossdike

A8

Plan orenat kvartersmark

A9 Plan Svanvägen till svackdike

Klimatfaktor fc 1.25 1.25 1.25 1.25 1.25 1.25

Rinnsträcka m 360 360 360 360 360 360

Rinnhastighet m/s 0.47 0.47 0.47 0.47 0.47 0.47

Dim.

regnvaraktighet min 13 13 13 13 13 13

1.2 Utdata Flöden

A3 Plan ytor till grönytor

A4

Plan gata till växtbädd kvartersmark

Plan orenat allmän platsmark

A6 Plan gräsyta till krossdike

A8

Plan orenat kvartersmark

Plan Svanvägen till

svackdike Tot

Tot. avrinning.

årsmedel m³/år 8400 3400 5000 4400 310 1900 24000

Tot. avrinning.

årsmedel l/s 0.27 0.11 0.16 0.14 0.0099 0.062

Medelavrinning l/s 3.5 1.4 2.0 0.88 0.058 0.86

Dim. flöde l/s 350 140 200 90 6.1 83

2. Föroreningstransport 2.1 Utdata

Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år).

# Komment

ar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

A 3

Plan ytor till grönytor

0.66 12 0.030 0.09

7 0.25 0.0047 0.036 0.035 0.00013 19

0 1.5 0.0046 0.00009 1

A 4

Plan gata till växtbädd kvartersm ark

0.39 6.4 0.020 0.07

7 0.11 0.0009

2 0.025 0.020 0.00022 19

0 2.4 0.0015 0.00005 1

A 5

Plan orenat allmän platsmark

0.58 8.8 0.018 0.09

9 0.11 0.0012 0.032 0.023 0.00031 25

0 3.3 0.0007 4

0.00005 1

A 6

Plan gräsyta till krossdike

0.56 4.6 0.013 0.04 5

0.08 7

0.0006 5

0.007 3

0.005 0

0.00003 9

11

0 0.59 0.0002 1

0.00002 1

A 8

Plan orenat kvartersm ark

0.02 2

0.2 8

0.000 86

0.00 22

0.00 47

0.0000 40

0.000 36

0.000 38

0.00000 19

6.

5 0.03 2

0.0000 14

0.00000 14

A 9

Plan Svanväge n till svackdike

0.23 3.7 0.006 8

0.04 2

0.04 0

0.0005

2 0.014 0.009

9 0.00013 10

0 1.4 0.0002 6

0.00002 0