BTH, Blekinge Tekniska Högskola
Gaturummet som det
offentliga vardagsrummet
- En studie och ett gestaltningsförslag av ett gatustråk genom Malmö med den gående människans behov i fokus.
Miranda Elg och Ida Ekman, FP18
Examensarbete 15 hp, (FM 1473) Fysisk Planering
Karlskrona, 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Fysisk Planering Kurs: FM 1473, Kandidatarbete, 15 hp
Av: Miranda Elg och Ida Ekman, FP18 Handledare: Mats Lundström
Examinator: Bertil Malmström
Nyckelord: Gaturummet, sociala värden, fysisk planering, offentliga rummet
Förord
Examensarbetet avslutar våra tre år av studier på Fysisk planering på Blekinges Tekniska Högskola. Förhoppningen med detta arbete är att lyfta de sociala värdena i gaturummet och betydelsen av utformning av offentliga rum inom fysisk planering.
Vi vill tacka vår handledare Mats Lundström och Ulla Haglund för vägledning, stöttning och inspiration under arbetsprocessen. Ni har varit en stor kunskapskälla och till stor hjälp under arbetets gång. Dessutom vill vi tacka Malmö för en givande vistelse i gaturummet och Julian Briland för boende och inspiration under vistelsen i Malmö.
Ida och Miranda
-“Tack Ida för många inspirerande diskussioner och skratt!” /Miranda
- “Tack Miranda för allt gott samarbete och kaffe!” /Ida
Sammanfattning
Gaturummet utgör en viktig funktion i staden då det är en offentlig plats och nyttjas både som transportfunktion men också för sociala möten. Gaturummet har påverkats och förändrats utifrån olika tidsperioder vilket även har påverkat och påverkar planeringen av gaturummet.
Då bilen har stått för en stor del av transporter i samhället har detta präglat dimensioneringen av gatunätet samt gaturummets utformning medan upplevelsen av gaturummet till fots har kommit i andra hand. Aspekter såsom utformning för vistelse och möten i det offentliga rummet upplevs som lika viktigt som att transportera sig från en plats till en annan. Under senare år har frågor kring utformning av offentliga rummet för dess sociala värden, det vill säga människans behov, blivit allt mer uppmärksammat. Några som undersökt detta är bland annat arkitekten Jan Gehl som har arbetat fram de tolv kvalitetskriterierna vilka syftar till att framhäva människors behov relaterat till utformningen av det offentliga rummet.
Arbetet syftar till att uppmärksamma och undersöka gaturummets utformning och
utvecklingsmöjligheter utifrån ett socialt perspektiv. Detta görs genom en analys som baseras på Gehls tolv kvalitetskriterier som sedan resulterar i ett förslag av utformning i en gatumiljö.
Utformningen syftar till att skapa bättre förutsättningar för sociala möten, utifrån
gaturummets enskilda behov och förutsättningar. Gestaltningen görs för utvalda delar av sträckan, Södra Förstadsgatan 1 till Per Albin Hanssons väg 101, i Malmö.
Slutligen är förhoppningen att analysen och arbetets föreslagna gestaltning ska kunna bidra
till nutida och framtida planering i samband med utformning av offentlig miljö. Detta ska
vidare kunna fungera som ett verktyg till att lyfta människans behov i det offentliga rummet.
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Bakgrund………1
1.2 Problemformulering………..1
1.3 Syfte………..2
1.4 Forskningsfrågor……….2
2. Metod 2.1 Kvalitativ textanalys……….3
2.2 Litteratur………..4
2.3 Fallstudie……….4-5 2.4 Avgränsning………5-7 3. Kategorisering av geografiska miljöer 3.1 Urban transect……….8-9 3.2 Gatusektioner - Malmö stad………..9-10 3.3 Användning av Urban transect och Malmö stads Gatusektioner……….11
4. Teoretisk utgångspunkt: Sociala värden i gaturummet 4.1 Gaturummet som begrepp………12
4.2 Gaturummet nu och då………12-13 4.3 Gaturummets olika slags aktiviteter………13-14 4.4 De sociala frågornas åsidosättande i planeringen………….14
4.5 Gatans roller i samhället……….15
4.6 Gaturummet - inte enbart en funktion för transport……….15-16
4.7 Gaturummets utformning för sociala aktiviteter……….16-17
4.8 Sammanfattning av teoretisk utgångspunkt………17
5. Analysmetod för gaturummets sociala kvalitéer
5.1 Jan Gehls tolv kvalitetskriterier………..18-21 5.2 Tolkning av kriterier för analysens genomförande ………21-23
5.3 Analysens genomförande………23
6. Fallstudie: Södra Förstadsgatan-Per Albin Hanssons väg i Malmö 6.1 Bakgrund Malmö………..24 6.2 Initial analys: kategorisering av delar med olika karaktär..25-32 6.3 Analys av delarna enligt Gehls tolv kvalitetskriterier……….33-40
7. Gestaltningsförslag………41-83
8. Diskussion
8.1 Metodkritik……….84-85 8.2 Resultat……….85-86
9. Slutsats………..87-88
10. Framtid……….89
11. Källförteckning………90-94
12. Bilagor………..95
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Gaturummet har förändrats över tid och har alltid varit ett betydelsefullt rum för människan.
Planeringen har blivit påverkat av olika trender och därför har även gaturummet tagit olika uttryck. Bilen har fått ta stor plats i planeringen av gaturummet, större fordon har påverkat dimensionering av gatunätet och gaturummet. Under senare år har frågor kring utformning av offentliga rummet och dess sociala värden blivit allt mer uppmärksammat och gatan ses även som en social mötesplats än enbart en transportsträcka. Behovet av att planera staden utifrån sociala värden har lyfts och anses viktigt för gaturummets kvalité. Detta har planerare, designers, teoretiker och arkitekter studerat under åren. Det finns ett behov att lyfta människans perspektiv och behov i gaturummet.
I denna uppsats vill vi undersöka gaturummet som ett offentligt rum, där staden Malmö har valts ut för studien. Att gaturummets utformning och dess kvalité samspelar med sociala värden har diskuterats inom planering och är något vi finner intressant och vill utforska. Detta ska kunna analyseras genom valda metoder och gestaltningar som ska kunna understryka de sociala värdenas betydelse i förhållande till utformning av det offentliga rummet.
1.2 Problemformulering
Länge har gatan utgjort en viktig funktion för människan. Under modernismen värderades funktionalitet som ekonomiska och tekniska lösningar i gaturummet högre än sociala och estetiska värden. Planering utefter bilens behov stod i centrum. Synsättet har ifrågasatts då det finns behov av att även inkludera sociala värden inom planering (Jacobs, 1961, s. 21-25).
Än idag kvarstår detta synsättet där bilen och gaturummet som transportsträcka har en stor roll inom planering. Utformning av gaturummet utefter de sociala värdena är fortfarande underrepresenterade och behovet är fortfarande stort. Jan Gehl, arkitekt och professor i stadsplanering, är en av flera som påpekar att detta är ett problem och att de sociala värdena bör tas hänsyn till i dagens planering. I Gehls bok Cities for people beskriver Richard Rogers (2010) följande:
“Everyone should have the right to easily accessible open spaces, just as they have a right to clean water. Everyone should be able to see a tree from their window, or to sit on a bench close to their home with a play space for children, or to walk to a park within ten minutes.
Well-designed neighborhoods inspire the people who live in them, whilst poorly designed cities brutalize their citizens.” (Gehl, Jan. 2010, s. XI.)
Idag bor cirka 87 procent av Sveriges befolkning i tätorter (SCB, 2020) vilket också förväntas öka på grund av inflyttning från andra länder och födelseöverskott (Boverket, 2019).
Stadsplaneringen har en betydande roll då bostadsytorna ofta är i mindre i större städer och
behovet för offentliga ytor och mötesplatser är stort. I staden rör sig människor i alla åldrar,
såväl boende och verksamma som besökare tar sig dagligen mellan olika stadsområden under
dygnets alla timmar. Gaturummet har därför en stor betydelse för människan. Detta både för att förflytta sig men även för att gaturummet fungerar som en mötesplats och en plats för människor att uppehålla sig och vistas på. Enligt Boverket ställs det högre krav på
stadsplaneringen när fler människor flyttar in till staden. Att planera för en mångfald av funktioner och människors olika behov är därför viktigt för att skapa social hållbarhet i staden (Boverket, 2009). Malmö är ett sådant exempel, då staden är Sveriges tredje största.
Malmös offentliga rum, i detta fallet gaturum, upplevs ha fragment men också potential för utveckling för ökad kvalité i utformningen i fråga om sociala faktorer i gaturummet för fotgängare.
1.3 Syfte
Arbetet syftar till att uppmärksamma och undersöka gaturummets utformning, kvalitéer, brister och utvecklingsmöjligheter utifrån ett socialt perspektiv och med fokus på
fotgängaren. Detta genom att analysera en längre gatusträcka i Malmö samt utifrån analysen föreslå ny utformning av valda delar i gaturummet som skapar bättre förutsättningar för sociala möten, med fokus på gående, utifrån delarnas enskilda behov och förutsättningar.
Analysen baseras på Jan Gehls (2010) tolv kvalitetskriterier med inriktning på människans behov relaterat till utformningen av det offentliga rummet. Den valda sträckan löper från Södra Förstadsgatan 1 i Malmös innerstad i norr till Per Albin Hanssons väg 101 i söder.
1.4 Forskningsfrågor
Följande forskningsfrågor har formulerats för att hjälpa till med att uppnå syftet:
● Hur påverkar gaturummets utformning de sociala värdena?
● Hur kan gaturummet för den valda sträckan i Malmö utformas så att sociala kvalitéer förbättras utifrån fotgängarens behov och platsens specifika förutsättningar?
● Hur kan en tydligare kontinuitet i gaturummets utformning skapas mellan olika
stadsdelar i Malmö för att stärka fotgängarens behov?
2. Metod
Denna del syftar till att visa våra valda metoder för arbetsprocessen för att kunna besvara arbetets problemformulering. Vårt arbete genomförs med hjälp av två metoder, som går under forskningsmetoden kvalitativ analys. Huvudfokus för kvalitativ analys är att undersöka och arrangera olika material för att sedan skapa ett sammanlagt resultat och för att få en
helhetsbild av ämnet. Den kvalitativa analysens styrka är den mänskliga insikten och
erfarenheten som kan ge ny förståelse och ett annat sätt att se på forskningsämnet och därmed världen (Fejes, Thornberg, 2019, s. 37) vilket vi anser passande för att kunna uppnå arbetets syfte.
Utifrån kvalitativ analys har vi valt ut metoderna kvalitativ textanalys och fallstudie. Metoden kvalitativ textanalys och fallstudie kommer tillämpas på ett sätt som ger en sammanlagd övergripande förståelse för ämnet och genom detta ska arbetets forskningsfrågor kunna besvaras.
2.1 Kvalitativ textanalys
Den kvalitativa textanalysen används för att studera litteratur inom arbetets valda ämne. I metoden studeras litteratur på ett systematiskt, metodiskt och kritiskt sätt. I metoden kvalitativ textanalys används texten som utgångspunkt för att sedan analyseras (Fejes, Thornberg, 2019, s. 193). Då detta är tillvägagångssättet för vårt arbete anses metoden passande. Per Widén skriver följande “Det handlar om mötet med texten i alla tänkbara former...” (Fejes, Thornberg, 2019, s. 193) och det är detta som är just grunden till metoden - hur mötet går till när vi läser och förstår texter (Fejes, Thornberg, 2019, s. 193).
Kvalitativ textanalys arbetar efter riktlinjer för hur en tolkning av text görs vilka delas in i tre analytiska dimensioner. Inför ett arbete med en kvalitativ metod väljs en dimension ut
beroende på vilken som passar bäst för arbetet (Fejes & Thornberg 2019, s.193-195). I detta arbete har den tredje dimensionen valts ut som fokuserar på att analysera textens innebörd och dess betydelse i förhållande till samhället (Fejes & Thornberg 2019, s. 196-197). Detta då syftet med arbetet är att studera texter som kan ge en ökad förståelse för ämnets betydelse, i detta fall gaturummets utformning och dess sociala värden, i relation till samhället.
Texter som kan analyseras med metoden textanalys är litteratur som är producerad, sammanställd eller författad av en eller flera personer. Valet av litteratur begränsas i förhållande till frågan eller det problem som undersöks (Fejes, Thornberg, 2019, s. 197).
Valet av vilken litteratur som ska läsas och analyseras är därför av stor vikt då det utgör
grunden för arbetet och dess resultat. Genom att samla in och kategorisera litteratur inom
ämnet kan ett val av lämplig litteratur göras. (Fejes & Thornberg 2019, s. 203-206). I arbetet
har lämplig litteratur valts ut i förhållande till arbetets ämne och forskningsfrågor.
2.2 Litteratur
Genom att välja ut lämplig litteratur i arbetet har en teoretisk utgångspunkt kunnat tas fram, vilket har kunnat möjliggöra genomförandet av analys, inventering och gestaltningsförslag.
Några betydelsefulla titlar inom den valda litteraturen för arbetet är The death and life of great American cities (1961) av Jane Jacobs, Great Streets (1996) av Allan B. Jacobs och How to study public life (2013), Life between buildings (1996) samt Cities for people (2010) av Jan Gehl. Arbetets fokus på sociala värden i offentliga rummet, i vårt fall gaturummet, har varit utgångspunkten för valet av litteratur. Litteraturen inriktar sig på sociala värden och dess betydelse i det offentliga rummet, vilket är något som de ovan nämnda författarna har
gemensamt. Olika fokus inom ämnet skiljer sig i vissa delar där Allan B. Jacobs i litteraturen Great Streets fokuserar mer på gatan som utgångspunkt som offentligt rum. Detta gör även Jane Jacobs delvis i litteraturen The death and life of great American cities. Gehls bok Cities for people med avsnittet om tolv kvalitetskriterierna har varit av stor betydelse för arbetet i fråga om genomförandet för analysen av sträckan i Malmö.
2.3 Fallstudie
Fallstudien används för att skapa en djupare förståelse kring gaturummets kvaliteter samt dess utformning i förhållande till sociala värden i det offentliga rummet i Malmö. I fallstudier fokuseras arbetet till att undersöka ett eller några få särskilda fall för att kunna skapa en mer djupgående redogörelse för händelser, förhållanden, erfarenheter eller processer i det
särskilda fallet (Denscombe, 2019, s. 85-89). Vi har valt metoden då den anses passande då vi vill undersöka ett visst fall, område/sträcka, inom Malmö för att kunna redogöra för
förhållandena på den utvalda platsen eller fallet, i enlighet med Denscombe (2019, s. 85)
.Genom att undersöka specifika fall kan en uppfattning ges om det som är generellt inom området och på så vis kan orsakerna förklaras till fallets händelser, processer eller
förhållanden i sociala sammanhang, menar Denscombe (2019, s. 85-89). En av fallstudiens fördelar är att den tillåter olika metoder att samla in data, med hänsyn till arbetets
omständigheter och eventuella krav beroende på situation. Exempel på data till fallstudie är inventering, dokument och intervjuer (Denscombe, 2019, s. 85-89). I denna fallstudie har vi fokuserat på metoden inventering då vi vill analysera gaturummet inom den utvalda
gatusträckan i Malmö.
Det finns olika kriterier för att kunna benämna något som ett fall i ett forskningsarbete. Det
fall som väljs ut är vanligtvis ett “fall” som redan existerar - det vill säga ett naturligt
förekommande fenomen (Denscombe, 2019, s. 85). Vid en fallstudie krävs gränser för att
forskningen ska kunna genomföras. Det utvalda fallet ska på så vis innefatta tydliga gränser
samt vara en fristående enhet som besitter en identitet som kan tas från sin kontext i studien
(Denscombe, 2019, s. 85-86). Fallet ska även kunna ge grunddrag som är gemensamma för
en särskild kategori där dessa även har samma innehåll. Grunddragen som är gemensamma,
och som det utvalda fallet även besitter, ger möjlighet till tillhandahållande av relevant data
som forskningen undersöker. På det viset blir fallet ett exempel som ingår i ett större ämne
(Denscombe, 2019, s. 86). I detta arbete har vi valt att fördjupa analysen av gaturummet för en viss gatusträcka i Malmö och dess sociala aspekter. Det utvalda fallet, sträckan i Malmö, blir på det viset ett exempel av ett större ämne.
Fallstudien, i detta fall inventeringen, utgår från Jan Gehls tolv kvalitetskriterier för att undersöka gaturummets kvalitéer och brister i den valda sträckan i Malmö genom en inventering. I inventeringen observeras den fysiska miljön i gaturummet vilket syftar till att förstå gaturummets förutsättningar och hur människor nyttjar gaturummet. För att kunna operationalisera Gehls tolv kvalitetskriterier i det aktuella fallet görs en tolkning av dem.
Gehls tolv kvalitetskriterier samt tolkningen av kriterierna presenteras i kapitel 5. Tolkningen av kriterierna utgör grunden för värderingen av gaturummets utformning. Värderingen grundas i inventeringen, där kommentarer gjorts för varje kriterium. Värderingen
åskådliggörs sedan i en poängsättning. Detta för att tydliggöra inventeringen. Analysen ska på så vis visa gaturummets förutsättningar och behov. Värderingen, som är en del av analysen, presenteras i kapitel 5.3.
För att på ett enklare sätt kunna analysera och slutligen skapa ett gestaltningsförslag av gaturummet utifrån Gehls kvalitetskriterier har kategoriseringsverktygen Urban transect, av Andrés Duany och Emely Talen, och Malmö stads dokument “Gatusektioner” tillämpats.
Detta för att kunna dela in sträckan i olika slags urbana zoner som ska kunna visa zonernas enskilda förutsättningar. Detta ska kunna underlätta för analysen och sedan kunna tas hänsyn till i förslaget för ny utformning på varje enskild plats.
2.4 Avgränsning
Arbetet avgränsas både fysiskt och teoretiskt. Den teoretiska avgränsningen görs genom ett fokus på de sociala värdena och hur det offentliga rummets utformning påverkar dessa.
Ekonomiska och ekologiska faktorer har valts att inte inkluderas i arbetet. Arbetet vill belysa
det offentliga rummets betydelse för sociala värden inom fysisk planering. Gaturummet har
valts som fokusområde för offentlig plats. Som inriktning har offentliga rummet studerats
utifrån fotgängarens perspektiv. Förutsättningar för andra trafikslag såsom cyklister och
motorfordon inkluderas ej i arbetet. Men däremot påverkar dessa fotgängarens vistelse i det
offentliga rummet, vilket gör att de måste tas hänsyn till utifrån fotgängarens perspektiv.
Karta 1: Malmö Källa: Lantmäteriet, 2021
Den fysiska avgränsningen görs genom den valda sträckan som löper från Södra
förstadsgatan 1 till Per Albin Hanssons väg 101 i Malmö. Sträckan åskådliggörs som nummer 2 i figur 1. Avgränsningen av sträckan strävar efter att få med olika alternativa gatu- och bebyggelsestrukturer längs med sträckan för att kunna se och få med skillnader i gaturummet och i Malmö. De rumsliga faktorerna har valts ut med stöd av dokumentet Malmö stads (2006) dokument “Gatusektioner” med karta för olika bebyggelsekaraktärer och även även gatans förändring från innerstad till förort, likt uppdelningen som görs i,
kategoriseringsverktyget Urban transect, av Talen och Duany (2007), som presenteras i avsnitt 3. Genom att välja ut en sträcka som går igenom dessa olika förutsättningar antas gatan förändras i karaktär och funktion, vilket ska kunna fungera som en utgångspunkt för utformning i olika delar av sträckan.
En studie av olika gator har gjorts utefter de olika, ovan nämnda, faktorerna. De som ansågs bäst lämpade utifrån variation av faktorerna var slutligen följande tre gatusträckor:
1. Ystadvägen/John Ericssons väg
2. Södra Förstadsgatan 1- Per Albin Hanssons väg 101
3. Amiralsgatan
Figur 1: Val av sträcka i Malmö. Lantmäteriet, 2021
Efter studien av de olika gatorna/sträckorna har fallet preciserats till Södra Förstadsgatan 1 - Per Albin Hanssons väg 101 som ansetts mest lämpad i fråga om variation i gatu- och bebyggelsestruktur.
Den variation som sträckan anses innehålla har använts för arbetet i den mån att sträckan har
delats in i sju olika zoner, baserat på kunskap utifrån Malmö stads gatusektioner och Urban
transect. Tillvägagångssätt för uppdelning av sträckan förklaras närmare i kapitel 6.2.
3. Kategorisering av geografiska miljöer
3.1 Urban transect
För att kunna dela in urbana miljöer i olika zoner har Urban transect utvecklats av Andrés Duany och Emely Talen. Det är ett kategoriseringsverktyg som ursprungligen baseras på en ekologisk teori. Urban transect delar in zonerna efter stadsmönster, en sammanhängande struktur och en sammansättning av miljöer som tillgodoser människors behov (Duany &
Talen, 2007, s. 245).
I Urban transect görs ett tvärsnitt av ett område för att ta reda på de olika karaktärerna av miljöer. Det kan t.ex. handla om en kommun som sträcker sig från landsbygd till urban karaktär. På så vis kan olika komponenter i form av t.ex. byggnad, tomt, gator,
markanvändning med flera organiseras för att delas in i zoner. Urban transects grundidé innebär en inzoomning i valfri miljö för att specificera och ordna de komponenter som finns på platsen. Detta bidrar till en förståelse om vad platsen behöver anpassat utefter dess natur och förutsättningar. Planerare ska, genom Urban transect, ha möjlighet till att kunna
specificera olika stadsintensiteter som ser ut och lämpar sig efter platsen (Duany & Talen, 2007, s. 246). Teoretiskt handlar det om att hitta rätt balans mellan naturliga miljöer och mänskligt skapade miljöer; från landsbygd till stad. Zonerna baseras på de olika typer av miljöer mellan landsbygden och staden och kan delas in i sex kategorier (Duany & Talen, 2007, s. 247). De olika zonerna delas upp följande:
1.
Skyddad landsbygd (Rural Preserve) – Öppet landskap där naturen är skyddad i form av naturreservat, nationalpark eller naturvård. Det inkluderar
ytvattenförekomster, skyddade våtmarker, livsmiljöer, allmänna öppna ytor och servitut.
2.
Bevarad landsbygd (Rural Reserve) - Öppet utrymme, ej skyddat från mänsklig inverkan, trots att det kan anses behövas. Landskapet identifierats som statligt intresse eller förvärv och kan innehålla vattendrag, branta sluttningar och vattenförekomster.
3.
Förort (Sub-Urban) – Den mest naturnära och minst tätbebyggda bostadsmiljön i ett samhälle. Byggnader består av enfamiljshus och fristående hus. Kontors- och detaljhandelsbyggnader är tillåtna i begränsad utsträckning. Byggnaderna är som mest två våningar. De öppna ytorna är av lantlig karaktär. Motorvägar är
förbjudna.
4.
Stad av allmän karaktär (General Urban) - En av de främsta bostadsmiljöerna för ett samhälle. Byggnaderna består av enfamiljshus, småhus och radhus på små och medelstora tomter. Begränsade kontorsbyggnader och logi är tillåtna. Detaljhandel är begränsad till bestämda platser. Byggnader är högst tre våningar. Öppet
utrymme består av grönytor.
5.
Stadscentrum (Urban Center) - En tätare livsmiljö för blandad användning i ett samhälle. Byggnaderna består av radhus, flerbostadshus och kontor med butiker i bottenvåningarna. Kontors- och detaljhandelsbyggnader samt logi är tillåtna.
Byggnaderna är högst fem våningar. Öppet utrymme består av torg.
6.
Stadskärna (Urban Core) - Den tätaste bostads-, affärs-, kultur- och
underhållningskoncentrationen i en region. Byggnader består av radhus,
flerbostadshus, kontorsbyggnader och varuhus. Byggnaderna består av ett brett
utbud av varierande storlekar. Parkering är inte tillåten intill byggnadernas fasad.
Öppet utrymme består av torg.
(Duany & Talen, 2007, s. 255).
Figur 2: Six transect zons. Källa: Urban transect, u.d.
3.2 Gatusektioner - Malmö stad
Malmö stad har tagit fram dokumentet “Gatusektioner” för att se över och uppnå en samsyn och en ökad förståelse för stadens gaturum. Ökade krav på trafiksäkerheten, satsning på cykelbanor, öppen dagvattenhantering samt planteringsbredder har gett diskussioner om prioriteringen av funktionskrav och upplevelsen samt estetiken i gaturummet. Syftet med dokumentet har varit att skapa enighet och förståelse om gatusektioners utformning som ska kunna effektivisera arbetet vid diskussioner om gators utformning. Vidare är syftet att även kunna skapa gatusektioner som ger möjlighet till framtida omfördelning av gatuutrymmet.
Detta ska även utgöra grunden för en rapport om gatusektioner som ska kunna användas som ett levande material i hela Malmö. Rapporten ska vara flexibelt och följsamt utifrån den tekniska utvecklingen och andra ändrade förutsättningar (Malmö stad, 2006, s. 4).
Malmö stad menar att gatumiljön berörs av gatans bredd, hushöjder, fasader, slutenhet, gatulinje, gångbanebredd, körbana och vegetation. Gatumiljön varierar inom stadens olika delar och det kan även förekomma skiftningar inom respektive del (Malmö stad, 2006, s. 7).
I dokumentet kategoriseras bebyggelsestrukturen genom en blandning av följande kategorier:
- Tät kvartersstad - Gles kvartersstad - Grannskapsenheter
- Storskaliga bostadsområden
- Småskalig bebyggelse
- Institutioner
- Verksamhetsområden - Gröna rum
- Byar och större gårdar (Malmö stad, 2006, s. 6).
Kategorierna kan lokaliseras och förstås i följande karta:
Figur 3: Stadens och gatornas karaktär i Malmö. Källa: Malmö stad, 2006, sid. 6
3.3 Användning av Urban transect och Malmö stads Gatusektioner
Kategoriseringsverktygen Urban transect, dess zonering av sex olika kategorier, och Malmö
stads (2006) dokument “Gatusektioner” anses passande för arbete för att både välja ut en
lämplig sträcka i Malmö samt dela upp den valda sträckan utifrån olika typer av kategorier
för bebeyggelse. Kategoriseringen underlättar analysen av sträckan och utformningen av de
olika delarna längs med gatan. Detta ger vidare förståelse för varje enskild zons behov och
förutsättningar längs med sträckan. Uppdelning av zoner och dess motivering beskrivs i
kapitel 6.2.
4. Teoretisk utgångspunkt: Sociala värden i gaturummet Detta kapitel avser arbetets teoretiska utgångspunkt som lägger grunden för arbetet.
Utgångspunkten är de sociala värdena i det offentliga rummet, i detta fallet gaturummet.
4.1 Gaturummet som begrepp
Gatunätet består idag av många olika typer av gator vilka kan delas in i ett huvud- och lokalnät. Huvudnätet utgör de gator som är stadens infarter, huvudgator som leder trafik mellan olika stadsområden samt genomfartsgator som leder trafiken genom staden.
Lokalgatunätet utgör de gator inom grannskap. Anledningen till gatornas uppdelning och olika utformning är storleken på det planerade trafikflödet. Lokalgatorna har minst trafik och deras främsta syfte är att enkelt komma åt målpunkter längs gatan (Malmö stad, 2006, s. 71).
● Trafikverket definierar gaturum som ett: “Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, gångbana och kantstödsavgränsad körbana”
(Trafikverket, 2012, s. 13).
● Boverket definierar gata på följande vis: ”En gata är en allmän plats som är avsedd både för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik. En gata avgrenas från huvudnätet och ingår i lokalnätet, har lägre framkomlighet och ofta många utfarter.
Användningen Gata används för gator som främst är avsedda för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. Det handlar om allt ifrån villagator till stadsgator. I användningen ingår lokalgator, industrigator, bussgator, gågator och gångfartsområden. I vissa fall kan även det som tidigare benämndes huvudgata ingå om de har karaktären av en stadsgata” (Boverket, 2021).
4.2 Gaturummet nu och då
Vägar i större skala har byggts av människor sedan romartiden (Falkemark, 2008, s. 69).
Efter industrialismens genombrott påbörjades en urbaniseringsprocess och det föddes tankar om hälsa, ljus och luft som kunde skapas genom planering av staden (Malmö stad, 2006, s.
5). Under 1950-talet kom fler tankar om det modernistiska stadsbyggnadsidealet vilket idag
exempelvis utgör vårt utbredda gatu- och vägnät. Det var även under denna period som en
majoritet av Sveriges befolkning för första gången bodde bodde i städerna (Falkemark, 2008,
s. 183, 266-267). Stadens gator och vägar utgör en stor grund för all transport och gör staden
tillgänglig för människor samtidigt som de möjliggör en fortsatt utveckling. Transporter har
alltid varit en viktig aspekt för samhället genom historien, det har berört aspekter som klass,
makt, livsstil och världsbild. Hur människorna transporterade sig var en avgörande faktor för
att ett kunskapsutbyte skulle kunna ske mellan människor där kultur och språk har kunnat
spridas. Detta kunskapsutbyte är något som fortfarande sker än idag (Falkemark, 2008, s.401, 406).
4.3 Gaturummets olika slags aktiviteter
Jan Gehl (2010) ger en historisk tillbakablick för att skapa förståelse för hur gaturummet används och är utformat idag. Gehl kategoriserar de aktiviteter som gaturummet har innefattat genom en tidslinje. Gehl har delat upp kategorierna utifrån icke valbara, valbara och sociala aktiviteter (Gehl, 2010, s.19-20).
De nödvändiga aktiviteterna, det vill säga de icke valbara aktiviteterna, är obligatoriska och är tvungna att genomföras trots omständigheter som dåligt väder eller trafikstockning. Det kan vara att ta sig till jobbet, skolan eller vänta på bussen (Gehl, 2010, s.19-20). De valbara aktiviteterna handlar istället om en rekreativ och trevlig upplevelse vilka lätt blir påverkade av yttre faktorer som väder. Valbara aktiviteter kan var att ta en promenad eller att slå sig ner för att njuta av utsikten. De mest populära och attraktiva sysslorna i städer tillhör främst de valbara aktiviteterna (Gehl, 2010, s. 20). De sociala aktiviteterna inkluderar all typ av kommunikation mellan människor i staden. Om det finns liv och aktivitet i staden är detta grundläggande för att det också ska finnas ett socialt utbyte. De sociala aktiviteterna
inkluderar därmed ett brett urval av olika sysslor. De främsta sociala aktiviteterna är passiva som att titta och lyssna på andra människor för att förstå vad som händer. De kan också bestå av aktiv kontakt som att fråga någon om vägen (Gehl, 2010, s. 22).
Gehl (1996) poängterar att när utomhusmiljön i gaturummet är av lägre kvalitet är det bara icke valbara aktiviteter som sker. När utomhusmiljön i gaturummet har en hög kvalitet fortsätter icke valbara aktiviteter att ske i samma utsträckning men på grund av att de fysiska förhållandena är bättre tenderar människan att ta längre tid på sig att utför de icke valbara aktiviteterna. Tillslut kommer fler valbara aktiviteter att uppstå som bjuder in människor att stanna, sitta, äta, leka och så vidare. Gehl menar att i gaturum med låg kvalitet på
utomhusmiljön sker väldigt lite aktivitet och människor skyndar bara förbi i gaturummet för
att kunna ta sig hem. En hög kvalité på utformningen i gatumiljön ger möjligheter för ett
utökat spektrum av aktiviteter och möten för människan (Gehl, 1996, s. 13).
Figur 4: Gaturummets aktiviteter över tid. Bildkälla: Gehl, 2013
4.4 De sociala frågornas åsidosättande i planeringen
Enligt Plan- och bygglagen 1 kap. 1 § i Plan och bygglagen (SFS 2010:900) syftar
planläggning i staden till att ”...med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. ”. Jan Nyström (2012) menar att det finns ett hänsynstagande till miljöanpassningen i planeringen medan de sociala frågorna fortfarande är dåligt
representerade. Det som ska utgöra grunden i planeringen är människans behov av trygghet, välfärd och frihet. Nyström belyser några tänkbara orsaker till att de sociala aspekterna inte har fått så stort fokus inom planeringen genom tiderna. Han tar upp att det främst är
kommunens tekniska förvaltningar som ansvarar för planeringen av markanvändningen medan socialtjänsten undantagsvis medverkar i lednings- eller arbetsgrupper. En annan tänkbar orsak är att tekniska och naturvetenskapliga synsätt och strategier gynnas av förvaltningskulturen då dessa anses kunna användas enkelt i rationella beslutstaganden.
Planeringens beslut och ställningstaganden har, enligt Nyström, har till stor del byggts på ekonomiska och tekniska överväganden. Nya dimensioner inom planeringen, som exempelvis ett större fokus på den offentliga miljöns betydelse för vardagslivet, kunde medföra ett större fokus på de sociala värdena och jämlikhet i gaturummet (Nyström &
Tonell 2012, s. 316-319).
4.5 Gatans roller i samhället
“Think of a city and what comes to mind? Its streets” (Jacobs, 1961, s. 29). Jane Jacobs (1916-2006) var författare och arkitekturkritiker och ansågs ha en av 1900-talets tyngsta röster i stadsplaneringsfrågor (Laurence, 2019) och genom citatet går det att tyda att gator alltid har fascinerat människor som har ett intresse för staden. Gatorna har en mycket central roll i städerna då de har en sammanlänkande funktion och fungerar som gemensamma ytor för stadens invånare (Jacobs 1961, s. 72-73). Allan B. Jacobs, stadsdesigner och professor i stadsdesign, anser att gatan ska främst hjälpa till att ge utrymme till att skapa gemenskap. Det som man annars inte klarat på egen hand ska vara möjligt att uppnå genom interagerande med andra människor i gatumiljön. Gaturummet ska på så vis vara tillgänglig för alla (Jacobs, 1996, s. 8). Andra kvalitéer för en gata är att den ska vara komfortabel, säker, ska möjliggöra för deltagande, ge positiva intryck och minnen samt vara representabel (Jacobs, 1996, s. 9).
Jane Jacobs (1961) menar att tidigare historia, värderingar, struktur, levnadsmönster har påverkat stadens och gatans utformning vilket speglas i gaturummet. Jacobs menar att gaturummet innebär en komplexitet där olika sociala, politiska, estetiska, rumsliga och ekonomiska funktioner ska samsas på platsen. Hon menar också att gaturummet är en form av resultat från olika epoker inom stadsplanering (Jacobs 1961, s. 72-73). På ett liknande sätt ser Allan B. Jacobs på gaturummet. Han påpekar att gaturummet relaterar till tidsperioden som staden och därmed gatan byggdes. På så vis relaterar gatan till tid, plats, olika kulturer, olika stadsfunktioner, till design och till teknologiska krav och även politiska filosofier (Jacobs, 1996, s.202). Vidare menar Jacobs att gaturummet är en politisk plats. I gaturummet diskuteras samhällsfrågor, där uppenbarar sig politiska aktiviteter, firanden eller protester.
Således är gaturummet en plattform som mötesplats för utbyten av idéer, uttryck samt utveckling av samhället mellan människor (Jacobs, 1996:5). Edward Soja (1940-2015) som är professor i stadsplanering, menar att planeringen, användningen och betydelsen av
offentliga rummet är ett resultat av en social översättning, förvandling och upplevelse (Soja, 1980, s.210). Han menar att det offentliga rummet konceptuellt integrerats inom
materialistisk analys av historien och samhället. Vidare har detta påverkat uppfattningen av den mänskliga och rumsliga planeringen som en social produkt (Soja, 1980, s. 209-210).
Soja menar att den sociala produktionen i förhållande till det offentliga rummet är betydelsefullt och bör analyseras som mer än endast en biprodukt av planering av staden (Soja, 1980, s. 207).
4.6 Gaturummet - inte enbart en funktion för transport
Jan Gehl berättar att sättet att planera städer på har förändrats och utvecklats drastiskt under de senaste 50 åren. Modernismen samt synen på staden och planering som en maskin använde bilen som utgångspunkt. Under detta inflytelserika sätt att planera städer på lades inte vikt på hur stadsmiljöer påverkar människan eller hur människor kan använda
stadsmiljön, menar Gehl (Gehl, 2010, s.10). Detta kan förstås i följande citat, där Gehl skriver
följande; “Life in city space was a vital part of this wealth of experience, and it was taken for granted that cities are built for people” (Gehl, 2010, s.10). På liknande vis beskriver Vikas Mehta, professor i stadsplanering i Urban design, att gaturummet inte enbart ska ses som en plats mellan bebyggelse för att möjliggöra för transporter mellan destinationer. Han menar att gaturummet är en plats som allt mer har frångått det strikta synsättet av gaturummet som ett mer eller mindre smalt, linjärt utrymme kantat av byggnader som används för transport och endast i vissa fall för sociala aktiviteter. Gaturummet utgör stadens offentliga plats vilket har en stor betydelse för meningsfulla möten mellan människor. Det är ett utrymme som
människor nyttjar och vistas på när de vill uppleva stadslivet och umgås med andra (Mehta, 2013, s. 11-12). Allan B. Jacobs menar på liknande vis att gator är mer än enbart till för funktionella lösningar såsom avloppssystem, elektroniska kabelsystem eller för att ta transportera sig från en punkt till en annan. Jacobs pekar på att kommunikation mellan människor är gatans primära syfte (Jacobs, 1996, s. 3).
Gatan består av rörelse i olika former, menar Allan B. Jacobs. Detta är rörelser i syfte av att betrakta och passera. Det är rörelser i form av människor i olika ansikten och former, som är i ständig förändring av position och utseende (Jacobs, 1996, s. 3). Jane Jacobs förklarar att gatan utgör stadens offentliga rum som skapar liv och rörelse och möjliggör för resande och möten mellan människor (Jacobs 1961, s. 72-73). Gehl skriver också att en viktig del i gaturummet är dess planering och trafikens intensitet för att möjliggöra för direkt
kommunikation mellan människor. Gator kan, enligt Gehl, ses som ett sätt för att upprätthålla mobiliteten för fotgängarna då de är de som främst nyttjar gatorna (Gehl, 2010, s. 148). Gatan är en plats för rörelse och vistelse då fotgängarna ständigt kan variera hastigheten, ändra aktivitet, stanna eller byta riktning (Gehl, 2010, s. 119). Vidare menar Gehl att gatorna bör utformas i en mindre, mer mänsklig, skala och hastighet baserat på fotgängarnas förmåga att uppfatta omgivningen (Gehl, 2010, s. 43-44).
4.7 Gaturummets utformning för sociala aktiviteter
Livet mellan byggnaderna inkluderar hela spektrumet av aktiviteter, vilka enligt Gehl (1996, s. 16), kombineras för att skapa gemensamma utrymmen i städer och göra bostadsområden meningsfulla och attraktiva. Han antyder att en central del i gaturummet är mötet mellan människor. Det kan både handla om spontana eller planerade möten (Gehl, 2010, s. 148).
Jane Jacobs menar också att i en stad med bristande gatuliv kan människan bli tvungen till att skapa egna möten och samhörighet vilket kan leda till ett urval av umgänge eller till och med leda till utesluten kontakt med andra människor. Detta kan resultera i en uppdelning av människorna i staden (Jacobs 1961, s. 62-63). Allan B. Jacobs pekar på att gatans utrymme ger människan möjlighet till att kunna vara utomhus då man inte vill eller kan vara inomhus.
Vid sådana tillfällen är gaturummet viktigt för att kunna ge plats till människor som inte
heller har, av olika anledningar, möjligheten till uteplatser på privata tomter. När människan
utnyttjar de offentliga rummet kan även möten mellan människor ske. Alla ska kunna
använda sig av rummet i gatan, menar Jacobs (Jacobs, 1996, s. 4).
Städer som är utformade och planerade efter fotgängarna ökar utsträckningen av antalet gående i staden, enligt Gehl. Även omfattningen av sociala och rekreativa aktiviteter ökar i en stad som planeras efter fotgängarna. Att planera för fler vägar inbjuder mer biltrafik,
satsningar på cykelvägar inbjuder till att fler människor börjar cykla. För att öka antalet fotgängare kan inte gångvägarna enbart förbättras då det även krävs satsningar på att förstärka upplevelsen av stadslivet (Gehl, 2010, s. 21). Gehl antyder vidare att de sociala aktiviteterna oftast inträffar spontant som en konsekvens av när människor är och rör sig på samma ställen i stadens offentliga miljöer. Detta innebär att sociala aktiviteter har en direkt koppling till hur utomhusmiljön för de icke valbara eller valbara aktiviteterna är utformad i offentliga rum (Gehl, 1996, s. 14).
4.8 Sammanfattning av teoretisk utgångspunkt
Sammanfattningsvis är den gemensamma nämnaren i ovan nämnda författares olika
beskrivningar betydelsen av utformningen av gaturummet en viktig utgångspunkt för möten, vistelse och andra sociala funktioner. Gaturummet fyller alltså något mer än enbart en
transportfunktion. Gaturummet har utformats olika efter de stadsplaneringsideal som har varit varierande över tid. Historiskt har gatans utformning präglats av tekniska och ekonomiska faktorer som har påverkat människors användning av gaturummet då det har planerats efter olika synsätt på exempelvis sociala värden, skala och trafik. Författarna lyfter de sociala värdena och anser att de utgör en viktig aspekt i gaturummet. Gaturummets kvalitéer med dess utformning har en avgörande betydelse för vistelsen på platsen, och därmed för de sociala värdena.
Enligt PBL ska planeringen staden “...med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja
en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och
långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande
generationer. ” (SFS 2010:900, 1 kap. 1 §). Det är viktigt att främja sociala frågor som -
trygghet, välfärd och frihet - lika väl som ekonomiska och ekologiska frågor i planering i
fråga om utformningen av det offentliga rummet. De sociala frågorna är något som både Soja
och Mehta poängterar är något mer än enbart en biprodukt inom planering. Gatan har fler
roller än endast de tekniska och funktionella. På samma vis menar Allan B. Jacobs att gatans
roll är, förutom en transportled, en plattform där människor ska kunna kommunicera, utbyta
idéer och vistas. Detta går väl i hand med Jan Gehls och även Jane Jacobs beskrivning av
gaturummet som något mer än enbart funktionellt, en plats för kreativa och spontana
aktiviteter och möten, vad Gehl kallar valbara aktiviteter
.Gehl (1996) poängterar att städer
som är utformade och planerade efter fotgängarnas behov ökar utsträckningen av antalet
gående i staden och därmed de sociala och rekreativa aktiviteterna då dessa oftast inträffar
spontant. Sociala aktiviteter har därför en direkt koppling till hur utomhusmiljön är utformad
i gaturummet. En god utformningen av gaturummet ger möjlighet för människor att uppehålla
sig och inte enbart skynda förbi. Därför är en hög kvalité av utformningen av i gaturummet
avgörande för människans vistelse på platsen, det vill säga för de sociala värdena (Gehl,
1996, s. 14).
5. Analysmetod för gaturummets sociala kvalitéer
5.1 Jan Gehls tolv kvalitetskriterier
Jan Gehl, menar att på senare år finns en djupare förståelse och respekt i att och hur fysisk miljö påverkar människans beteende. Nyckeln till detta är att skapa mer livfulla, säkra, hållbara och hälsosamma offentliga miljöer i städerna. I detta syfte har han tagit fram flera praktiska exempel över människans beteende och hur det samspelar med byggd och designad miljö (Gehl,. 2010, s. 11). Ett av dessa praktiska exempel är de tolv kvalitetskriterierna. I kapitlet om de tolv kvalitetskriterierna i boken “Cities for people” (Gehl, 2010) menar Gehl att fokuset i dessa kriterier är staden i ögonhöjd (city at eye level). Han delar in kriterierna i olika teman; skydd, komfort och nöje. Kategorin skydd innebär skydd från; risker, fysisk skada, osäkerhet, obehagliga sinnesupplevelser eller andra negativa upplevelser av
exempelvis klimatet. Gehl menar att skydd från de olika karaktärerna är beroende av varandra för att kunna uppnå ett komplett offentligt rum. Det är när alla dessa mäts som alla kvalitéer kan uppnås. På samma sätt behöver komfort och en inbjudande miljö kunna erbjudas när man går, står, sitter eller vill ligga ned. Detta är fokuset i den andra kategorin komfort. Gehl (2010) understryker även vikten av att kunna prata eller kunna lyssna på ett ostört sätt i dessa miljöer. Det är även viktigt att kunna utnyttja platserna både under dag och natt samt under olika årstider. Den sista delen innefattar kategorin nöje där en bra mänsklig skala, att få uppleva estetiskt tilltalande miljöer, god design samt även kunna njuta av årets olika klimat och andra sinnesupplevelser är avgörande kriterier (Gehl, 2010, s. 238).
Gehl menar att de mest tilltalande och funktionella offentliga miljöerna för människan innehåller genomtänkta ytor där alla kriterier tas hänsyn till. Inget ska lämnas utanför, påpekar Gehl (Gehl, 2010, s. 238). De tolv kvalitetskriterierna syns nedan, där de har delats in i huvudkategorierna skydd, komfort och nöje.
Figur 5: Jan Gehls tolv kvalitetskriterier. Källa: Jan Gehl, Cities for people, 2010, s. 239
Nedan punktlista redovisar Gehls tolv olika kriterier i gaturummet, enligt Gehl (2010, s.
239)”. Under varje huvudrubrik (skydd, komfort och nöje) finns ett antal kriterier. Alla kriterier utgör tillsammans de tolv kvalitetskriterierna.
Skydd/ (Protection)
1. Skydd mot trafik och olyckor - att känna sig säker (Protection against traffic and accidents - feeling safe).
Gehl nämner följande huvudpunkter i sin tabell:
- Skydd för fotgängare (Protection for pedestrians)
- Eliminera rädslan över trafik (Eliminating fear of traffic)
2. Skydd mot brottslighet och våld - att känna sig säker (Protection against crime and violence - feeling secure).
Följande huvudpunkter räknas upp:
- Livfull offentlig sfär/rike (Lively public realm) - Ögonen på gatan (Eyes on the street)
- Överlappande funktioner dag och natt (Overlapping functions day and night) - God belysning (Good lighting)
3. Skydd mot obehagliga sinnesupplevelser (Protection against unpleasant sensory experience)
Följande huvudpunkter nämns:
- Vind (Wind)
- Regn/Snö (Rain/Snow) - Kyla/Värme (Cold/Heat) - Förorening (Pollution)
- Damm, oväsen, bländande sken (Dust, noise, glare)
Komfort (Comfort)
4. Möjligheter till att gå (Opportunities to walk) Följande huvudpunkter nämns:
- Rum att gå i (Room for walking) - Inga hinder (No obstacles)
- Bra ytor (Good surfaces)
- Tillgänglighet för alla (Accessibility for everyone) - Intressanta fasader (Interesting façades)
5. Möjligheter till att stå/stanna (Opportunities to stand/stay) Följande huvudpunkter tas upp:
- Edge effect/Attraktiva zoner för att stå/stanna kvar (“Edge effect”/kant/Attractive zones for standing/staying)
- Stöd för att stå (Supports for standing)
6. Möjligheter till att sitta (Opportunities to sit)
Följande huvudpunkter räknas upp:
- Zoner att sitta i (Zones for sitting)
- Använda fördelar såsom utsikter, sol och människor/livfullhet (Utilizing advantages: view, sun, people)
- Bra platser att sitta på (Good places to sit)
7. Möjligheter till att see (Opportunities to see) Följande huvudpunkter nämns:
- Resonabla avstånd att titta på olika vyer ifrån (Reasonable viewing distances) - Ohindrade siktlinjer (Unhindered sightlines)
- Intressanta vyer (Interesting views)
- Belysning vid mörker (Lightning when dark)
8. Möjligheter till att prata och lyssna (Opportunites to talk and listen) Följande huvudpunkter tas upp:
- Låga ljudnivåer (Low noise levels)
- Gatumöblering som tillhandahåller “talkscapes” (Street furniture that provides
“talkscapes”)
9. Möjligheter för lek och träning (Opportunities for play and exercise) Följande huvudpunkter tas upp:
- Inbjudande miljö för kreativitet, fysisk aktivitet, träning och lek (Invitations for creativity, physical activity, exercise and play)
- Under dag och natt (By day and night)
- Under sommar och vinter (In summer and winter)
Nöje (Delight) 10. Skala (Scale)
Följande huvudpunkt räknas upp:
- Byggnader och platser utformade i mänsklig skala (Buildings and spaces designed to human scale)
11. Möjligheter till att njuta av positiva delar av klimatet (Opportunities to enjoy the positive aspects of climate)
Följande huvudpunkter tas upp:
- Sol/skugga (Sun/shade) - Värme/svalka (Heat/coolness) - Bris (Breeze)
12. Positiva sinnesupplevelser (Positive sensory experiences).
Följande huvudpunkter tas upp:
- God design och detaljer (Good design and detailing) - Väl utvalda materialval (Good materials)
- Fina vyer (Fine views)
- Träd, planteringar, vatten (Trees, plants, water)
5.2 Tolkning av kriterier för analysens genomförande
Gehls kriterier har konkretiserats för att praktiskt förstå vad de innebär för gaturummet. Ett exempel på det är kriteriet “protection against traffic and accidents - feeling safe” - Innebär detta kriterium ett behov av övergångsställe, uppdelning på trafikslag, gaturummets belysning eller liknande i offentliga rummet, och som är av betydelse? Gehls kvalitetskriterier har tolkats och konkretiserats för att sedan kunna formge gaturummet efter dess konstaterade behov för att uppfylla kriteriet. För att lättare tolka Gehls kvalitetskriterier har inspiration tagits från dokumentet “Twelve quality criterias” av Gehl People och Gehl Institute (u.å).
Varje kriterium har tolkats med följande beskrivningar i nedan punktlista:
Skydd
1. Skydd mot trafik och olyckor - att känna sig säker
Med detta menas huruvida utrymmet är planerat utifrån trafiksäkerhet - utifrån fotgängarens skydd och säkerhet. Kan man gå (eller cykla) utan konflikt med motorfordon?
2. Skydd mot brottslighet och våld - att känna sig säker
Detta kan vara beroende av hur området upplevs dagtid respektive nattetid med tanke på belysning samt hur aktiviteten på platsen uppenbarar sig för att känna sig säker.
Finns det t ex kontor, bostäder eller vad utgör aktiviteten på platsen? Och är detta både dag och natt eller finns det tillfällen på dagen då utrymmet kan upplevas obevakat, då man inte får kontakt med andra i gaturummet?
3. Skydd mot obehagliga sinnesupplevelser
Detta kriterium tar upp huruvida individen är skyddad i förhållande till olika
sinnesupplevelser. Dessa kan vara sådana upplevelser såsom oväsen, förorening eller annat. Andra sinnesupplevelser som kan påverka skydd och upplevelsen av platsen är hur platsen är planerad utifrån väderförhållanden såsom sol eller regn.
Komfort
4. Möjligheter till att gå
Detta kriterium tar upp platsens möjliggörande för alternativ för rörlighet i förhållande till tillgänglighet och begränsningar i fysisk miljö både för gående, rullstolsbundna och människor med exempelvis barnvagn eller annat föremål. Vidare ställs frågan om det finns en tydlighet i hur man lättast rör sig i rummet utan att behöva ta en omväg? Finns det alternativa gångvägar?
5. Möjligheter till att stå/stanna
Med detta menas huruvida det finns alternativ och möjligheter för att stå eller dröja kvar på platsen. Finns det föremål som känns inbjudande att dröja kvar vid eller som ger stöd? Finns det till exempelvis plats för att stå eller luta sig mot i form av
ståbänkar, fasader, träd eller liknande.
6. Möjligheter till att sitta
Finns det olika alternativ och möjligheter för att sitta ned i rummet? Detta kan var i form av bänkar och stolar som är mera så kallade primära alternativ för att sitta. Men det kan även vara trappor, fontäner eller andra liknande föremål som ger en viss möjlighet till att sitta ned men som ger mer sekundära alternativ till just att sitta. Och slutligen; finns det några icke-komersiella sittplatser? Det vill säga finns det platser att sitta på utan att behöva betala pengar för detta?
7. Möjligheter till att se
Detta kriteriet syftar till om det finns placeringar i form av t ex sittplatser eller andra vistelseytor som är utformade på det vis att det finns intressanta föremål eller vyer att titta på.
8. Möjligheter till att prata och lyssna
Kriteriet innebär alternativ samt möjligheter för att prata, lyssna och höra varandra.
Finns det möjlighet för konversation på platsen? Är det tydligt att man får sitta tillsammans på platser för att konversera eller lyssna? Detta påverkas negativt då ljudnivån är hög.
9. Möjligheter för lek och träning
Kriteriet syftar till möjligheter för och alternativ till både lek och träning på platsen.
Finns det möjlighet för aktivitet under flera olika tider på dygnet samt under året?
Nöje
10. Skala
Kriteriet tar upp skalan på platsen. Detta görs genom att fråga om platsen är planerad utifrån en mänsklig skala. Kan vi relatera till människor på platsen även ifall de är längre bort i området? Eller försvinner de bort inom platsen?
11. Möjligheter till att njuta av positiva delar av klimatet
Kriteriet innebär möjligheter för att kunna njuta av årets olika väderförhållanden på ett positivt sätt. Hur är platsen planerad utifrån väderförhållanden? Är klimat-
omständigheter genomtänkta utifrån exempelvis vind och sol? Kan man spendera tid
på platsen under olika tider på året? Hur är sittplatserna placerade? Är de placerade i
skugga eller sol och är de placerade utifrån vindförhållanden? Är det skyddat för människor som vistas på platsen?
12. Positiva sinnesupplevelser
Kriteriet syftar till att fråga om upplevelsen av estetiska kvalitéer och positiva
sinnesupplevelser. Följdfrågor för detta är bland annat om platsen är vacker, om det är bra design, utifrån både formgivning men även i fråga om varaktighet och hållbarhet.
Gehls tolv kvalitetskriterier har tolkas för att enklare kunna analysera gaturummet. För att kunna analysera gaturummet har frågor tagits fram för varje kriterium utifrån dess innehåll och fokus. Frågorna till varje kriterium hittas i bilaga 1 - “Mall tabell”. Frågorna berör gaturummets intryck och dess utformning. Frågorna besvaras genom inventering av gaturummen längs med sträckan. Utifrån svaren på frågorna, som redogörs skriftligt, kan sedan en bedömning göras om gaturummets intryck utifrån Gehls tolv kvalitetskriterier.
5.3 Analysens genomförande
Utifrån de framtagna frågorna, baserat på Gehls tolv kvalitetskriterier, har en bedömning gjorts av gaturummets utformning. I bedömningen har ett skriftligt utlåtande gjorts för varje fråga som resulterar i en värdering i form av poängsättning. Poängsättningen ska visualisera vår analys.
Bedömningen av kriterierna poängsätts med numrena 1-5. Nedan följer en beskrivning av värderingen:
1 = Dåligt, Avsaknad 2 = Sådär, otillräckligt 3 = Ok, tillräckligt 4 = Bra
5 = Välfungerande
Den slutliga poängsättningen har delats in för varje kriterium, huvudkategori (skydd, komfort och nöje) och zon. Resultaten kan sedan jämföras för att få en förståelse för varje zons behov och förutsättningar. Resultat för de olika huvudkateogierna kan visa varierande brister och styrkor i gaturummet mellan de olika zonerna. Detta ger möjlighet till att skapa ett enskilt och anpassat gestaltningsförslag för varje zon längs med sträckan. Gestaltningsförslaget, som grundar sig i analysen, förväntas kunna ge ett förslag på utformning utifrån kriterierna.
Genom att dela in sträckan i zoner kan en mer lokal förståelse fås för varje zons behov på en
mindre skalnivå för att sedan kunna bidra till en mer jämn utformning längs hela sträckan, på
en större skalnivå. Utformningen för sträckan ska i sin tur bidra till de sociala värdena i det
offentliga rummet, vilket i sin tur ska kunna bidra till att främja de sociala värdena i samband
med planering av staden.
6. Fallstudie: Södra Förstadsgatan - Per Albin hanssons väg i Malmö
6.1 Bakgrund Malmö
Malmö stad grundades under 1200-talet (Malmö stad, 2021, C). Malmö är Sveriges tredje största stad. Dagens Malmö, kan identifieras som ett kunskapssamhälle under stor
omvandling (Malmö stad, 2021, A). Men så har inte Malmö alltid sett ut. För ungefär 600 år sedan stod istället handeln som central betydelse för staden (Malmö stad, 2021, C). Under 1700-talet började industrialiseringen i Malmö. Industrin har varit viktig för staden och dess identitet under lång tid. På slutet av 1700-talet startade flera fabriker upp i Malmö. Spår av detta finns kvar än idag (Malmö stad, 2021, D). Men industriområden har på senare år omvandlats till andra arbetslokaler, kontor och nya bostäder. Malmö har gått från arbetarstad med många industrier till innovation och kunskap som nytt fokus. I samband med detta har staden börjat erbjuda högskolestudier och nya arbetsformer präglade av kunskap där IT, handel och service. Nya flaggbyggnader som Turning Torso har byggts samt en ökad kontakt med Europa har blivit möjligt genom god förbindelse genom Öresundsbron (Malmö stad, 2021, A).
På senare år har Malmö genomgått utvecklingar såsom att högskolan blivit universitet (Regeringskansliet, 2016). Västra hamnen och Kockums har gjorts om till kontors- och bostadsområde med området Bo01 (Malmö stad, 2021, B). Renoveringar och upprustningar av äldre bebyggelse har även gett staden konsekvenser såsom höjda hyror och nya funktioner.
Stadsdelar såsom Möllevången, som en gång präglades av arbetarbostäder, har idag upprustas och gjorts om till nya bostäder. Gentrifieringsprocessen, som kan ses på Möllevången, kan vara en konsekvens av omvandlingen från industristad till kunskapsstad och ge en förklaring på denna utveckling. Där de gamla arbetarkvarteren en gång låg har nya funktioner
uppkommit på grund av utvecklingen (Malmö stad, 2021, E). Planeringsmetoder som går ut
på att bygga tätt präglar både stadens nyare och äldre delar. Malmö har på senare tid även
satsat en del på tillfälliga gågator såsom “Sommargator” (Malmö stad, 2021, G) och ökat
prioriteringen av mjuka fordon i senare planeringsprojekt som i exempelvis i Översiktsplanen
för Nyhamnen (Malmö stad, 2019, s.39-41). Där kan man se att utvecklingen gått till ett
större fokus på mjuka trafikslag som främjar de sociala värden i stadens offentliga rum.
6.2 Initial analys: Kategorisering av delar med olika karaktär
Uppdelningen av zonerna har gjorts med stöd av
kategoriseringsverktyget utifrån metoden Urban transect, där vi själva har delat in zonerna med stöd utifrån de sex kategorierna från Urban transect. Vidare har även indelningen av zonerna 1- 7 kategoriserats utifrån Malmö stads indelning av gator i dokumentet “Gatusektioner”. Indelningen har slutligrts utifrån våra egna intryck av gaturummet. Redovisning av
kategoriseringen i Urban transect och Malmö stads dokument
“Gatusektioner” hittas under avsnitt 3. Nedan är följande zoner som valts ut:en gjo
-Zon 1. Södra Förstadsgatan 1 - Södra Förstadsgatan 42 -Zon 2. Södra Förstadsgatan 42- Södra Förstadsgatan 95 -Zon 3. Södra Förstadsgatan 95 -Södra Förstadsgatan 109 -Zon 4. Södra Förstadsgatan 109 - Södra Förstadsgatan 121 -Zon 5. Södra Förstadsgatan 121 - Per Albin Hanssons väg 48 -Zon 6. Per Albin Hanssons väg 48 -Per Albin Hanssons väg 65 -Zon 7. Per Albin Hanssons väg 65-Per Albin Hanssons väg 101
Figur: 6. Indelningen av sträckans
zoner. Figur 7: Zon 1-7 utifrån Malmö stads karta över gatusektioner
Zon 1: Södra Förstadsgatan 1 - Södra Förstadsgatan 42
Zon 1 bedöms tillhöra den sjätte kategorin “stadskärna” i Urban transect och “tät
kvartersstad” i dokumentet “Gatusektioner”. Zonen har sin placering i Malmös innerstad vilket präglar gatumiljön. Gatan utgörs av en gågata med handel, kulturverksamhet, service, caféer och restauranger i bottenvåningarna. Resterande våningar innefattar bland annat bostäder och kontorsverksamheter. Bebyggelsen är tät och varierande i höjd med ett
våningsantal mellan två till fem våningar. Bebyggelsen varierar i byggnadsår men präglas till mesta dels av äldre bebyggelse, uppskattningsvis från 1800-talet. Även nyare byggnader förekommer. Då zonen anses innehålla en tät bostads-, affärs-, kultur- och
underhållningskoncentrationen med flerbostadshus anses den också passande för att kategoriseras till zon 6 i Urban transect. Det är ett typ av centrum för kultur och
underhållning i form av teater och caféer. Då zonen är en gågata finns inga motorfordon som passerar mer än vid varuhantering. Det finns ingen utmarkerad cykelbana eller
cykelparkeringar i gaturummet. Det finns inte heller parkeringsplatser för bil. Zonen innefattar en stor del hårdgjord yta men innehåller enstaka träd och planteringar.
Figur 8: Analys av gaturummets karaktär zon 1
��������������������������������������������������������
����������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������������������
�������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������������
������������������������������������������������������������������������
�
�
�
����������������������������������������������
Zon 3: Södra Förstadsgatan 95 - Södra Förstadsgatan 109 Zon 3 bedöms tillhöra den femte kategorin “stadscentrum” i Urban transect och
“institutioner” och “tät kvartersstad” i dokumentet “Gatusektioner”. Zonen har sin placering intill sjukhuset och busstationen “Södervärn” och består av ett stort gaturum med en högt trafikerad väg med flera filer och en stor korsning. Gatan har trottoar på varje sida men cykelväg enbart på ena sidan av gatan. Gatan omges av busstationen “Södervärn” i öster och sjukhusområdet i väster samt flerbostadshus med en del verksamheter i bottenvåningarna i form av exempelvis restauranger. Bebyggelsen längs med gatan är tät på vissa ställen i zonen medan den är mer gles runt Södervärn busstation och sjukhusområdet. Bebyggelsen varierar och har ett våningsantal med högst fem våningar. Bebyggelsen varier i byggnadsår mellan tidigt 1900-tal och runt 1980-tal. Inga parkeringar finns längs med gatan. Zonen innefattar en stor del hårdgjord yta med enstaka träd o planteringar, men några parkdelar finns vid
sjukhusområdet.
Figur 10: Analys av gaturummets karaktär zon 3
