www.ikem.se www.ifmetall.se
Producerad av Industri- och KemiGruppen Service Sverige AB för Industri- och KemiGruppen och IF Metall.
kollektivavtal 2012-10-01 – 2012-05-31
www.industriochkemigruppen.se www.ifmetall.se
Producerad av IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB för IKEM och IF Metall
Kollektivavtal
LÄDER - OCH SPORTARTIKELINDUSTRIN 2013-07-01 – 2016-06-30
Best.nr IKEM: 6055 1306 Best.nr IF Metall: LA-127
Övriga gällande avtal och överenskommelser mellan parterna
Huvudavtal SAF-LO (förhandlingsordning m m) Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA, SAF-LO/PTK Avtal om avgångsbidrag, AGB mellan SAF – LO
Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring, AGS mellan SAF – LO Avtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL mellan SAF – LO Avtal om Avtalspension, SAF – LO
Avtal om Omställningsförsäkring
Utvecklingsavtal inkl jämställdhet, SAF-LO/PTK Trygghetsfonden TSL, SAF-LO
Beredskapsavtal, SAF-LO/PTK (vid krigstillstånd)
Vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbets exponering och ersättningsregler i anslutning därtill, SAF-LO/PTK Överenskommelsen om permitteringslön m m, SAF - LO
Rekommendation angående deltidsarbete, SAF - LO
Statistiköverenskommelse, Industri- och KemiGruppen – IF Metall Avtal om yrkesutbildning, SAF:s Allmänna Grupp – Svenska Fabriksarbetareförbundet
Industriavtalet - Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal Överenskommelse om riktlinjer för Truckförares kunskaper och färdigheter, IKEM - Innovations- och kemiarbetsgivarna – IF Metall Avtal om kompletterade föräldrapenning, Svenskt Näringsliv – LO
Innehåll
§ 1 Avtalets omfattning 6
Mom 1 6
Mom 2 6
Mom 3 7
§ 2 Arbetets ledning, föreningsrätten m m 7
Mom 1 7
Mom 2 7
§ 3 Ordinarie arbetstid 8
Mom 1 8
Mom 2 8
Mom 3 8
Mom 4 9
Mom 5 Ersättningar 9
Mom 6 9
Mom 7 Begränsningsregler vid förläggning respektive förändring av arbetstid 10
Mom 7:1 Dygnsvila 10
Mom 7:2 Veckovila 10
Mom 7:3 Sammanlagd arbetstid 10
Mom 7:4 Raster och måltidsuppehåll 11
Mom 7:5 Paus 11
Mom 7:6 Nattvila 11
Mom 7:7 Ordinarie arbetstid för nattarbetande 11
Mom 7:8 Nattarbete som innebär särskilda risker 12
Mom 8 Undantag 12
§ 4 Löner 14
Mom 1 14
Mom 2 15
§ 5 Rörliga löneformer 15
Mom 1 15
Mom 2 15
§ 6 Helglön 16
Mom 1 16
Innehåll
Innehåll
Mom 2 16
Mom 3 17
Mom 4 17
§ 7 Övertidsarbete 18
Mom 1 18
Mom 2 18
Mom 3 Kompensationsledighet 18
§ 8 Inarbetad tid 19
Mom 1 19
Mom 2 19
§ 9 Skiftarbete 20
Mom 1 20
Mom 2 20
Mom 3 20
Mom 4 20
Mom 5 20
§ 10 Omflyttning och omplacering m m 21
Mom 1 21
Mom 2 21
Mom 3 21
Mom 4 22
Mom 5 22
§ 11 Ersättning för väntetid 23
§ 12 Beredskap 24
§ 13 Permission 24
§ 14 Semester 25
Mom 1 25
Mom 2 Nettosemesterberäkning 26
Mom 3 Beräkning av semesterlön 27
Mom 4 Semesterersättning 28
Mom 5 Avdrag vid obetald semester 28
Mom 6 Ändrad sysselsättningsgrad 28
Innehåll
Mom 9 Semesterlön m m för intermittent deltidsarbete 29 Mom 10 Semesterlön m m vid nettoberäkning av semester för skiftarbete 29
§ 15 Anställning på viss tid och kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt 30
Mom 1 30
Mom 2 Turordning och företrädsrätt 30
Mom 3 Kollektivavtalad förstärkt företrädsrätt 30 Mom 4 Inhyrning av bemanningsföretag under kollektivavtalad
förstärkt företrädesrätt 31
Mom 5 Återanställning 32
Mom 6 Förfarande vid återanställning 32
§ 16 Uppsägningstid 33
Mom 1 33
Mom 2 Intyg m m 34
Mom 3 34
Mom 4 34
§ 17 Avlöningens utbetalande m m 35
§ 18 Ordningsregler 35
§ 19 Permitteringslön 37
§ 20 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte 38 Mom 1 Deltid i pensioneringssyfte (Deltidspension) 38
Mom 2 Ansökan och underrättelse 38
Mom 3 Förhandling och tvist 39
§ 21 Skyddskläder/glasögon 40
§ 22 Sjuklön m m 40
Mom 1 Rätt till sjuklön 40
Mom 2 Beräkning av sjuklön 41
Mom 2:1 För månadsavlönade 42
Mom 2:2 För timavlönade 42
Mom 3 Sjukdom under semester 43
Mom 4 Föräldraledighetstillägg 43
Mom 5 Sjuklön vid arbetsolycksfall 45
Mom 6 Arbetsmiljöförfattningar m m 45
§ 23 Avtalets giltighetstid 45
Inehåll
Bilaga 1 46
Överenskommelse angående regler för månadslön 46
Bilaga 2 48
Samarbetsavtal 48
Bilaga 3 53
Löneavtal 1 juli 2010 – 30 april 2012 53
Bilaga 4 54
Avtal om arbetstidsförkortning Livsarbetstid och nationaldagen 54
Bilaga 5 57
Kompetensutveckling i företagen inom Läder- och Sportartikelindustrierna 57
Bilaga 6 59
Avtal om riktlinjer för arbetsmiljöfrågor 59
Bilaga 7 62
Avtal om yrkesintroduktion 62
Bilaga 8 65
Bestämmelser om hemarbete 65
Avtalets omfattning
Läder och Sportartikelindustrin
Kollektivavtal mellan IKEM - Innovations- och kemiarbetsgivarna och IF Metall gällande till IKEM anslutna Läder och Sportartikelindustrin företag och vid dessa anställda arbetare.
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
Avtalet gäller för företag anslutna till IKEM - Innovations- och kemiarbets- givarna, som tillverkar skor, handskar, skinnkläder, damväskor, reseeffekter, andra lädervaror, sport och fritidsartiklar samt framställer skinn, läder och pälsskinn, för där anställda arbetare.
Avtalet kan utgöra utgångspunkt för diskussioner angående tillskapande av likartade regler för samtliga anställda i företaget.
De lokala parterna förväntas utnyttja avtalets möjligheter att träffa lokala överenskommelser som är anpassade till företagets och de anställdas för- utsättningar och behov.
Mom 2
Om andra företag, som bedriva angiven tillverkning och vars arbetare är anslutna till arbetareförbundet, under avtalstiden vinna medlemskap i arbetsgivareförbundet, ska detta avtal tillämpas för dem eller, om annat avtal där gäller, så snart detta tidigast utlöper. Någon särskild uppsägning av sistnämnda avtal erfordras icke.
Protokollsanteckning till § 1:
Den omständigheten, att avtalet automatiskt träder i kraft för nya med- lemmar av arbetsgivareförbundet, utesluter ej, att förhandlingar på fram- ställning av endera parten kunna föras rörande särskilda frågor, föran- ledda av vid vederbörande företag rådande speciella förhållanden.
Avtalets omfattning Ledning Föreningsrätten
Mom 3
Lokal överenskommelse träffas mellan företaget och IF Metallklubben.
Saknas klubb träffas överenskommelse med IF Metalls lokalavdelning eller av avdelningen utsett avdelningsombud.
Lokalt avtal gäller under den tid och uppsägningsregler som de lokala parterna avtalat om.
De lokala parterna bör i anslutning till träffande om lokal överenskommelse avtala om vad som gäller när en lokal överenskommelse upphör att gälla.
§ 2 Arbetets ledning, föreningsrätten m m
Mom 1
Med iakttagande av bestämmelserna i lagen om anställningsskydd och lagen om anställningsfrämjande åtgärder samt avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet, att antaga eller avskeda arbe- tare samt att sysselsätta arbetare oavsett om dessa är organiserade eller ej.
Mom 2
Föreningsrätten ska å ömse sidor lämnas okränkt.
Anse arbetarna, att avskedande ägt rum under omständigheter, som kunna tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, äga de att, innan andra åtgärder vid- tagas, genom sin organisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse.
Såsom kränkning av föreningsrätten må ej anses arbetsgivarens fordran, att arbetsledare icke får tillhöra arbetarnas fackorganisation.
Med arbetsledare förstås den, som är anställd att såsom arbetsgivarens ställföreträdare leda, fördela och kontrollera arbete, vilket utföres av honom underställd personal och i vilket han icke annat än tillfälligtvis själv deltager.
Protokollsanteckning till § 2:
Till mom 1
Ordinarie arbetstid
§ 3 Ordinarie arbetstid
Mom 1
Den ordinarie arbetstidens längd under året utgör:
vid dagarbete: 2012 timmar i genomsnitt per år;
40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka
vid kontinuerligt tvåskiftsarbete: 1912 timmar i genomsnitt per år;
38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka
vid intermittent tvåskiftsarbete: 1912 timmar i genomsnitt per år;
38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka
vid intermittent treskiftsarbete: 1912 timmar i genomsnitt per år;
38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka
vid kontinuerligt treskiftsarbete: 1768 timmar i genomsnitt per år;
36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka.
Vid skiftarbete och ständigt nattarbete med reducerad arbetstid per vecka ska lön utges motsvarande en arbetstid på 40 timmar.
Mom 2
Påsk, pingst, midsommar, jul och nyårsafton är fridagar.
Mom 3
Den ordinarie årsarbetstidens förläggning fastställs genom lokal överens- kommelse för varje arbetsställe. Sådan överenskommelse kan också gälla tillsvidare och ändras vid behov.
Efter lokal överenskommelse kan vid särskilda produktionsskäl ny arbets- tidsförläggning införas med kort varsel.
Anmärkning:
Den ordinarie arbetstiden kan anpassas till variationer i verksamheten genom förlängning av arbetstiden under en viss period och förkortning under en annan.
Ordinarie arbetstid
Vid en förändring av den ordinarie arbetstidens förläggning ska berörd arbetare få besked om förändringen minst två veckor i förväg. Besked får dock lämnas kortare tid i förväg om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det.
Om överenskommelse inte kan nås förläggs dagarbetstiden enligt följande:
Dagarbete: måndag t o m fredag åtta timmar, +/- 12 minuter, mellan kl 06.00 och 18.00 med en sammanlagd rasttid av en timme.
Gällande arbetstider ska hållas. Omklädning får icke inkräkta på arbetet.
Mom 4
Förskjutning av arbetstiden upp till en timme utan övertidsersättning må efter lokal överenskommelse ske för enskilda arbetare eller grupp av arbetare.
Mom 5 Ersättningar
Arbete får utföras av särskilda deltidsanställda från den ordinarie arbets- tidens slut till kl 22.00 mot ett särskilt tillägg i kronor per timme med nedanstående belopp:
Mom 6
Vid övergång från en ordinarie arbetstid till en annan arbetstid som för arbetaren innebär lägre ersättning avseende obekväm arbetstid ska den högre ersättningen betalas under fyra veckor. Detta avser arbetare som innehaft sådan högre ersättning i minst sex månader.
Om inte frivillig överenskommelse kan träffas mellan arbetsledning och berörd arbetare, gäller också ovanstående tid som minsta varseltid innan den varaktiga övergången kan verkställas.
Särskilda deltidsanställda 1/7 2013 1/7 2014 1/7 2015
Garveri- och pälsskinnberederier 14,07 14,40 14,77
Övriga 12,47 12,76 13,09
Ordinarie arbetstid
Protokollsanteckningar till mom 1:
Där arbetstiden utlägges med fem dagar i veckan äger arbetsgivaren rätt beordra lager och expeditionspersonal samt reparatörer, snickare, elektri- ker, eldare och därmed jämförliga arbetare att utföra arbete på fria lör- dagar. Sålunda beordrad personal äger utfå motsvarande ledighet senare.
Där detta med hänsyn till arbetsförhållandena skulle vara olägligt, kan i stället efter överenskommelse med vederbörande arbetare övertidsersätt- ning utges.
Protokollsanteckningar till mom 4
1. Företagen ska i sin personalplanering tillse att den deltidsanställdes arbetstid och arbetsförtjänst blir så jämn som möjligt. För deltidsarbete ska arbetstidsschema upprättas såvida icke arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet omöjliggör detta. Sociala förmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende av arbetstidens längd och förläggning.
2. Den deltidsanställde ska informeras om dessa bestämmelser liksom om de övriga anställningsvillkor som gäller vid deltidsarbete. Där så är praktiskt möjligt ska arbetstiden för den deltidsanställde bestämmas så att den anställde blir berättigad till de ovan angivna sociala förmånerna.
Vid utökat arbetskraftsbehov ska i första hand deltidsanställda erbjudas ett högre antal arbetstimmar.
Mom 7 Begränsningsregler vid förläggning respektive förändring av arbetstid
Vid förläggning eller förändring av arbetstid skall hänsyn tas till följande gällande regler:
Mom 7:1 Dygnsvila
Varje arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande viloperiod under varje 24-timmarsperiod.
Mom 7:2 Veckovila
En arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Sjudagarsperioden ska indelas i fasta perioder
Ordinarie arbetstid
genom att arbetsgivaren fastställer brytpunkt för beräkningen. Om bryt- punkt inte är fastställd räknas måndag 06.00 som brytpunkt. Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut. Beredskap bryter veckovilan.
Avsteg från regeln om veckovila får göras i de fall arbetsgivaren i förväg skriftligen meddelar den lokala fackliga parten om att ett avsteg kommer att ske samt att personen ifråga får en sammanhängande ledighet om 72 timmar under en 14 dagarsperiod. Om veckovilan förläggs till ordinarie arbetstid utges lön som om arbete utförts.
Mom 7:3 Sammanlagd arbetstid
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader.
I den sammanlagda arbetstiden skall ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid inräknas.
Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall perioder av årlig betald semester och sjukfrånvaro vara neutrala.
Mom 7:4 Raster och måltidsuppehåll
Rast skall förläggas så att arbetstagaren inte utför arbete mer än sex timmar i följd. Med rast förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilken arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen. Sådant måltids- uppehåll ingår i arbetstiden.
Mom 7:5 Paus
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, kan i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser räknas in i arbetstiden.
Mom 7:6 Nattvila
Ordinarie arbetstid
Avvikelse från första stycket får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.
Avvikelse från första stycket får även göras med stöd av lokal överens- kommelse.
Mom 7:7 Ordinarie arbetstid för nattarbetande
Den ordinarie arbetstiden för nattarbetande skall i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader inte överstiga åtta timmar per 24-timmars- period.
Anmärkning:
1. Om veckovilan faller inom beräkningsperioden skall veckovilan inte inkluderas vid beräkningen av genomsnittet. Perioder av årlig betald semester och sjukfrånvaro skall vara neutrala vid beräkningen av den genomsnittliga arbetstiden.
2. Det är parternas avsikt att beräkningsperiodens längd inte skall till- lämpas på ett sådant sätt att det leder till en arbetstidsförläggning där extremt långa arbetspass utan tillräcklig mellanvarande viloperiod läggs ut under en längre tid.
Mom 7:8 Nattarbete som innebär särskilda risker
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning skall inte arbeta mer än åtta timmar inom en 24-timmars- period när de utför nattarbete.
Mom 8 Undantag
De lokala parterna kan komma överens om avvikelser från reglerna i Mom 7:1-7:4 och 7:7, under förutsättning att arbetstagaren ges motsva- rande viloperiod i enlighet med nedanstående regler om förläggning av sådan viloperiod.
Avvikelse får även göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som arbetsgivaren inte kunnat förutse, som exempelvis opla- nerat skiftbyte eller övertidsarbete, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande viloperiod.
Ordinarie arbetstid
Vidare är avvikelse tillåten vid arbete under beredskap, under förutsätt- ning att arbetstagaren ges motsvarande viloperiod.
Om arbetsgivaren av sakliga skäl inte kan ge den motsvarande vilope- rioden enligt första - tredje styckena i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden, skall den motsvarande viloperioden förläggas inom sju kalenderdagar.
Anmärkning:
Vid arbete under beredskap under flera på varandra följande dagar kan den motsvarande viloperioden för dessa dagar läggas samman och förläg- gas inom sju kalenderdagar från det sista beredskapspasset. Detta förut- sätter att arbetstagaren trots avbrott i vilan ändå erhållit tillräcklig vila under beredskapsperioden.
Om arbetsgivaren förlägger den motsvarande viloperioden till ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag.
Om motsvarande viloperiod inte kan ges inom sju kalenderdagar kan de lokala parterna överenskomma om annat lämpligt skydd.
Anmärkning:
Med annat lämpligt skydd avses inte ekonomisk kompensation.
Löner
§ 4 Löner
Mom 1 Lägsta timlön
Arbetstagarens timlön ska lägst uppgå till nedanstående belopp i kronor
Feriearbete:
Feriearbete omfattas ej av bestämmelserna i § 6 om helglön.
Lägsta månadslön
Månadslön kan tillämpas för alla eller vissa grupper av arbetstagare vid företaget efter lokal överenskommelse. Lokal tillämpning av månadslön regleras enligt Bilaga 1.
Arbetstagarens månadslön ska lägst uppgå till nedanstående belopp i kronor:
Feriearbete:
Arbetare ej fyllda 16 år 11 202 11 426 11 689 Arbetare ej fyllda 18 år 10 341 10 547 10 790
För arbetare fyllda 18 år 1/7 2013 1/7 2014 1/7 2015
Nybörjare 99,05 101,03 103,35
2 års vana 110,93 113,15 115,75
För arbetare som ej fyllt 18 år 74,29 75,77 77,51
Arbetare ej fyllda 16 år 64,38 65,67 67,18
Arbetare ej fyllda 18 år 59,43 60,62 62,01
För arbetare fyllda 18 år 1/7 2013 1/7 2014 1/7 2015
Nybörjare 17 234 17 579 17 983
2 års vana 19 302 19 688 20 141
För arbetare som ej fyllt 18 år 12 926 13 184 13 487
Arbetare ej fyllda 16 år 11 202 11 426 11 689
Arbetare ej fyllda 18 år 10 341 10 547 10 790
Löner Rörliga löneformer
De lokala parterna kan även överenskomma om yrkesintroduktions- anställning i enlighet med regler i Yrkesintroduktionsavtalet, bilaga 8.
Mom 2
Till driftig och skicklig arbetare utgår efter överenskommelse högre lön än lägsta timlön, dock lägst företagets genomsnittliga förtjänstläge. För fastställande av förtjänstläge ska, vid årlig lönerevision, senast tillgängliga statistikperiod ligga till grund. Kvalificerade arbetare, som har flerårig anställningstid och icke eller endast till mindre del kan få ackord, ska erhålla sådan högre lön.
Protokollsanteckningar till § 4: mom 1:
Elev med godkänt avgångsbetyg från gymnasieskola inom branschen anses ha förvärvat ”ett års vana”.
§ 5 Rörliga löneformer
Mom 1
Rörliga löneformer kan användas som komplement till fasta löner.
Mom 2
Till rörliga löneformer hänförs ackordsarbete. Regler härför fastställs genom lokal överenskommelse.
Vid tvist av traditionella ackord ska tidigare i avtal nr 18 § 5, Ackordsarbete Rörliga löneformer, tillämpas.
Helglön
§ 6 Helglön
Mom 1 Rätt till helglön
Helglön utges vid tillsvidareanställning och vid sådana tidsbegränsade anställningar som pågår eller är avsedda att pågå längre tid än en månad.
För att arbetstagaren ska ha rätt till helglön krävs att anställningen består efter helgen.
Helglön betalas inte till arbetstagare, som är avlönad per vecka eller längre tidsenhet.
För helg som infaller under semester utges helglön under nämnda förut- sättningar.
Under permittering utges helglön för helg som infaller under de första fyra veckorna av permitteringstiden. Under annan ledighet utges helglön under förutsättning att ledigheten varar högst fyra veckor.
Arbetstagare som under ledighet överstigande fyra veckor bereds arbete i samband med helg, är inte berättigad till helglön.
Helglön utges inte om frånvaro utan giltig orsak förekommit, helt eller delvis, under arbetsdag närmast före eller efter helgen. Helglön utges inte heller vid frånvaro utan giltig orsak under helgen avseende arbetstagare med ordinarie arbetstid på helgen. Vid semester, permittering och annan ledighet, förskjuts nämnda dagar i motsvarande mån.
Mom 2 Helglönedagar
Helglön utges för följande dagar: nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi Himmelfärdsdag, nationaldagen, mid- sommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton.
Detta gäller under förutsättning att dagen infaller på annan veckodag än lördag och söndag.
Helglön utges inte för dag för vilken arbetstagaren fått eller kunnat få ersättning från allmän försäkringskassa.
Helglön
Uppbär arbetstagaren i samband med ledighet för studier statligt eller kommunalt studiebidrag för helglöneberättigad dag minskas helglönen med motsvarande belopp.
Mom 3
Helglön utgör arbetarens genomsnittsförtjänst mulitplicerat med antalet ordinarie arbetstimmar per vecka, dividerat med 5,0.
För arbetare, med rätt till helglön, för vilka den genomsnittliga timför- tjänsten inte kan beräknas, tillämpas den genomsnittliga timförtjänst som arbetaren sannolikt skulle ha uppburit, om han utfört arbete under senaste beräkningsperioden.
Helglönen per dag beräknas efter övergång från heltids- till deltidsarbete eller omvänt på följande sätt. Arbetarens genomsnittsförtjänst multiplicerat med 5,0 dividerade antalet ordinarie arbetstimmar i genomsnitt per vecka, som gäller för arbetaren under tiden närmast före helgen i fråga.
Anmärkning:
Med gemomsnittsförtjänst avses såväl fast som rörlig lön som i genom- snitt intjänats under de senaste tre månaderna. Lokal överenskommelse kan träffas om annan period eller annat beräkningssätt. Vid tillämpning av reslutatlön med utbetalning för längre tidsperioder ska utfallet perio- diseras.
Mom 4
Helglön utbetalas vid det avlöningstillfälle, som följer närmast efter den helgdag, för vilken sådan lön utges.
Övertidsarbete
§ 7 Övertidsarbete
Mom 1
När arbetsgivaren så begär och i den utsträckning gällande lag medger utföres arbete på övertid eller eljest på annan tid än den ordinarie arbets- tiden.
Meddelande om övertidsarbete ska lämnas i god tid, helst föregående dag, för såvitt icke något särskilt skäl därefter tillkommit. Befrielse från över- tidsarbete bör ej förvägras, då bärande skäl härför föreligger och fram- ställning om sådan befrielse görs i samband med tillsägelse om övertiden.
Mom 2
Övertidstillägg utges med nedanstående belopp i kronor per timme:
Anmärkning:
Att övertidsersättning icke utges vid förskjuten arbetstid i visst fall fram- går av § 3 mom 4
Mom 3 Kompensationsledighet
Lokal överenskommelse kan träffas om tillämpning av nedanstående regler.
Övertidsarbete kompenseras antingen genom övertidsersättning enligt § 7 mom 2, eller om arbetaren så önskar och produktionen medger det, i form av ledig tid - kompensationsledighet.
Kompensationsledigheten utges med en timme för varje övertidstimme.
Arbetare fyllda 18 år 1/7 2013 1/7 2014 1/7 2015
För de första 2 timmarna utöver
ordinarie arbetstid, som görs i omedelbar 46,75 47,82 49,07 anslutning till denna eller efter kortare
måltidsrast om en halvtimme.
För all annan övertid 87,94 89,97 92,31
För arbete på lediga dagar, som frilagts
till följd av viss arbetstidsförläggning 87,94 89,97 92,31
Övertidsarbete Inarbetad tid
Vid övertidsarbete som ska kompenseras i form av ledig tid, utges för övertidsarbetet övertidstillägg enligt § 7 mom 2 men ej ordinarie lön.
Ordinarie lön utges vid uttag av ledigheten.
Om inarbetad tid uppgår till 40 timmar utges för överskjutande tid ersätt- ning enligt § 7 mom 2.
När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt arbetstidslagen de övertidstimmar som har kompenserats genom ledigheten.
Protokollsanteckningar till § 7:
Parterna är ense om, att de lediga dagar, som frilagts till följd av viss arbetstidsförläggning, icke är att jämställa med avtalsenliga fridagar. I den mån övertid uttages sådana lediga dagar, ska övertidsersättning jämlikt
§ 7 utges.
§ 8 Inarbetad tid
Mom 1
De lokala parterna kan överenskomma om inarbetning av enstaka dagar som infaller mellan arbetsfria dagar. Den inarbetade tiden utläggs på sätt de lokala parterna bestämmer. Övertidsersättning ska inte utges för sådan tid. Överenskommelse enligt detta moment ska träffas skriftligen, om möjligt före den 1 februari aktuellt år.
Mom 2
Jämväl i andra fall kan ledighet, som klubben vid företaget eller enskild arbetare begärt, inarbetas på övertid utan övertidsersättning. Tiden för inarbetningen ska fastställas i samband med att ledigheten beviljas.
Skiftarbete
§ 9 Skiftarbete
Mom 1
Skiftarbete ska, för att betraktas som sådant, pågå minst en arbetsvecka i följd.
Mom 2 Skiften är
vid tvåskift: förmiddags- och eftermiddagsskift vid treskift: dessutom nattskift
Mom 3
Följande skifttillägg i kronor per timme utges:
Mom 4
Då skiftarbetare utför övertidsarbete i anslutning till ordinarie skift, ska såväl övertidsersättning som skiftersättning utges.
Mom 5
Utöver skifttillägget enligt mom 2 erhåller arbetare i skiftarbete som kom- pensation för eventuellt förkortad arbetstid ett tillägg till sin tim- respek- tive ackordsförtjänst, som motsvarar skillnaden i arbetstid gentemot den fastställda genomsnittliga veckoarbetstiden vid dagarbete.
Skifttillägg i kronor per timme 1/7 2013 1/7 2014 1/7 2015
för eftermiddagsskiftet 14,77 15,11 15,50
för nattskiftet 29,60 30,28 31,07
Omflyttning och omplacering m m
§ 10 Omflyttning och omplacering m m
Mom 1
Lokal överenskommelse träffas om betalningsregler vid omplacering och omflyttning till annat arbete.
Arbetare ska i sin anställning kunna skaffa sig erfarenhet av och kunskap inom andra arbetsområden än sitt ordinarie. Sådan mångkunnighet och användbarhet ska premieras i individuell lönesättning. Arbetare, som erhållit sådant tillägg på grund av sin mångkunnighet, äger ej rätt till ytterligare omplacerings- eller omflyttningstillägg enligt mom 3-4.
Har ej lokal överenskommelse träffats enligt ovan gäller vad nedan sägs.
Mom 2
Med omplacering avses varaktig förflyttning från ett arbetsområde till ett annat. Med omflyttning avses tillfällig förflyttning av arbetare från sina ordinarie arbeten inom befattningsområdet till andra arbeten.
Till ett arbetsområde hänförs arbeten av likartad natur och med likartade förtjänst-möjligheter. De lokala parterna ska överenskomma om indelning i olika arbetsområden.
Som framgår av mom 1 ovan kan det ingå i den anställdes arbetsuppgifter att under längre eller kortare tid utföra arbeten inom olika arbetsområden.
I dessa fall räknas ej förflyttningen som övergång från ett arbetsområde till ett annat.
Mom 3
Rätt till omplaceringstillägg tillkommer arbetare, som vid omplacerings- tillfället har en obruten anställningstid vid företaget av
minst ett år under högst fyra veckor minst fyra år under högst 20 veckor.
Omflyttning och omplacering m m
Vid omplacering som sker på arbetarens egen begäran och där en om- placering ej är sakligt motiverad av ålders eller hälsoskäl, föreligger ej rätt till omplaceringstillägg, ej heller i fall omplaceringen föranleds av arbeta- rens eget förvållande.
Vid omplacering som sker på ordination av företagsläkare eller, om sådan saknas, annan läkare varom parterna enas, utges omplaceringstillägg, såvida ej annat i det enskilda fallet lokalt överenskommes. Omplaceras arbetare på grund av yrkesskada och erhåller han samtidigt livränta för inkomstbortfall på grund av skadan, exempelvis från TFA, utges ej om- placeringstillägg om motsvarande ersättning erhålles genom livräntan.
Mom 4
Rätt till omflyttningstillägg tillkommer arbetare, som vid omflyttnings- tillfället har en obruten anställningstid vid företaget av minst ett år. Tillägget utges under högst fyra veckor.
Vid omflyttning till annat ackordsarbete, där inlärning och upparbetnings- möjlighet saknas och arbetaren av denna anledning ej kan uppnå sin tidi- gare förtjänstnivå, utges omflyttningstillägg upp till tidigare förtjänstnivå.
Vid omflyttning av ackordsarbetare till tidavlönat arbete utges omflytt- ningstillägg upp till tidigare förtjänstnivå.
Omflyttningar, som orsakats av sedvanliga produkt och modellbyten, berättigar ej till omflyttningstillägg.
Lokala överenskommelser kan träffas om annan tidsgaranti för omflytt- ningstillägg eller andra former för tillägg till ackord såsom inlärningstillägg.
Vid omplacering respektive omflyttning av arbetare ska utges ett tillägg, om förtjänsten i det nya arbetet understiger förtjänsten i det tidigare arbetet.
Mom 5
Dessa tillägg ska utgöra skillnaden mellan förtjänsten i det tidigare arbetet och förtjänsten i det nya arbetet och utges för varje arbetad timme under den tid omflyttning varar.
Omflyttning och omplacering m m
Till grund för beräkningen av arbetarnas genomsnittsförtjänst i det tidi- gare arbetet ska läggas medelförtjänsten av tidlön och ackord (inklusive generella höjningar, som fastställts av de centrala parterna under förflytt- ningsperioden) under det kalenderkvartal, som närmast föregått omplace- ringen respektive omflyttningen, eller om sådan beräkningsgrund saknas, under närmast föregående tremånadersperiod.
Förtjänsten i det nya arbetet beräknas på samma sätt för varje avlönings- period.
Generella tidlöne och ackordshöjningar, som fastställts av de centrala parterna får ej påverka tilläggets storlek. Övriga höjningar av lönen i det nya arbetet medför motsvarande avräkning från tillägget.
Protokollsanteckningar till § 10:
1. Skyddet mot inkomstminskning gäller även då en arbetare, därtill beordrad, på övertid utför annat arbete än sitt vanliga.
2. Om tillägg beräknat enligt ovanstående regler i ett enskilt fall skulle medföra obilligt resultat, bör lokalt överenskommas om tilläggets beräkning.
§ 11 Ersättning för väntetid
Paragrafen har utgått ur avtalet.
Beredskap Permission
§ 12 Beredskap
Med beredskapstjänst avses skyldighet för arbetstagaren att utanför sin gällande ordinarie arbetstid vara anträffbar och beredd att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen.
Beredskapsersättning utges med nedanstående belopp i kronor per dag:
§ 13 Permission
Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock omfatta nöd- vändiga (högst två) resdagar.
Permission kan beviljas i följande fall:
• Eget bröllop
• Egen 50 årsdag och 60 årsdag
• Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall
• Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare, eller där sådan saknas av företaget anvisade läkare. Detsamma gäller även, till följd av remissen, av läkare föreskrivna återbesök. Permission ges för högst tre sådana återbesök.
• Nära anhörigs frånfälle
• Nära anhörigs begravning
• Nära anhörigs urnnedsättning
• Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig.
Beredskapsersättning i kronor per dag 1/7 2013 1/7 2014 1/7 2015
Måndag-fredag 70,70 72,33 74,21
Lördag 153,52 157,05 161,13
Söndag och helgdag 237,43 242,89 249,21
Permission Semester
Som nära anhörig räknas make/maka, sammanboende, barn, syskon, för- äldrar och svärföräldrar samt mor och farföräldrar.
Begäran om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen ska på förhand eller om så inte kan ske i efterhand styrkas, om arbetsgivaren så begär.
Anmärkning till § 13:
Med ”sammanboende” förutsätts att vederbörande har gemensamt hus- håll och sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden.
§ 14 Semester
Mom 1
Semester utges enligt lag.
Semesterlön utgör 13,2 % av arbetstagarnas förfallna (utbetalda) lön i anställningen exklusive ordinarie semesterlön. Vid beräkning ska varje semesterlönegrundande frånvarotimme ökas med ett belopp motsvarande den genomsnittliga inkomsten som utgivits för varje arbetad timme i anställningen under intjänandeåret.
Semesterlönegarantin för vuxna utgörs av nedanstående belopp i kronor per dag:
För deltidsarbete omräknas garantibeloppet i proportion till arbetstiden.
Sådan ändring görs även vid icke semesterlönegrundande frånvaro del av dag.
Vid beräkning av semesterersättning enligt semesterlagen 29 § ska ovan- stående gälla på motsvarande sätt.
Har lön eller annan förmån utgetts för semesterlönegrundande frånvaro,
Semesterlönegaranti i kronor per dag 1/4 2013 1/4 2014 1/4 2015
för vuxna 1 265 1 294 1 327
Semester
Senast den 1 februari årligen ska arbetsgivaren lämna meddelande om huvudsemesterns förläggning och antalet betalda semesterdagar där dessa kan bedömas. Senast tre veckor efter det att arbetsgivare lämnat sådant meddelande ska arbetare ge besked om han nästföljande semesterår önskar spara semesterdagar resp ta ut sparade semesterdagar samt om han vill ta ut eller avstå från semesterledighet, som ej är förenad med semesterlön.
Om ej lokal överenskommelse träffats om annat ska vid utläggning av semester utöver huvudsemestern den enskilde arbetarens önskemål i möjli- gaste mån tillgodoses. Sådant önskemål ska anmälas senast 2 månader i förväg till arbetsgivaren.
Vid uttag av sparad semester beräknas semesterlönen för sparad semester- dag på samma sätt som semesterlön för den ordinarie semestern detta år.
Uttag av sparade semesterdagar ska ske i den tidsföljd de intjänats.
Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete, som ej avser eller varar längre tid än tre månader, berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterersättning.
I de fall där semesterlagen förutsätter, att avvikelser från lagens huvud- regler kunna förekomma, ska sådana avvikelser äga giltighet även lokalt.
Utbetalning av semesterlön för huvudsemestern till arbetare avlönad för kortare tidsperiod än 1 vecka ska ske senast fem arbetsdagar före semester- uppehållet.
Mom 2 Nettosemesterberäkning
Om en arbetstagare arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka kan för semesterförläggningen antalet
bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska läggas ut under semesteråret) omräknas till
nettosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska förläggas på de dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar för arbetstagaren).
Antal arb.dagar/vecka x antalet bruttosemesterdagar = antalet nettosemesterdagar 5
Semester
Uppstår brutet tal vid beräkningen avrundas talet uppåt till närmaste heltal.
Med ”antal arbetsdagar/vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt under fyra veckor eller annan förläggningsperiod enligt arbetstagarens arbetstidsschema.
Om arbetstagaren enligt sitt arbetstidsschema arbetar såväl hel dag som del av dag samma vecka räknas den delvis arbetade dagen som hel dag.
När semestern läggs ut konsumeras en hel semesterdag även om arbets- tagaren endast skulle ha arbetat del av dagen.
För arbetstagare med lön per månad Mom 3 Beräkning av semesterlön
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern samt semestertillägg.
Anmärkning
För arbetstagare med lön per vecka beräknas månadslönen som 4,3 x veckolönen.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör:
• 0,8 % av arbetstagarens aktuella månadslön vid semestertillfället.
Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.
• 0,52 % av summan av rörliga lönedelar som har utbetalats under intjänandeåret.
Med rörliga lönedelar avses:
• tillägg för skifttillägg och förskjuten arbetstid, ersättning för övertids- arbete, beredskapsersättningar m m
• bonus, premie eller liknande rörliga lönedelar.
Summan av rörliga lönedelar ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro ökas med en genomsnittlig dags-
Semester
beräknas genom att de rörliga lönedelarna som utbetalats under intjänande- året divideras med antalet anställningsdagar (enligt definition i 7 § semes- terlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Anmärkning
Semestertillägget om 0,52 % förutsätter att arbetstagaren tjänat in fullbe- tald semester. Annars ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,52%
multipliceras med 25 och divideras med antalet intjänade betalda dagar.
Mom 4 Semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med ledighet. Den beräknas som 4,6 % av den aktuella månads- lönen per semesterdag plus semestertillägg. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
Mom 5 Avdrag vid obetald semester
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag med 4,6 % av aktuell månadslön.
Mom 6 Ändrad sysselsättningsgrad
Vid beräkning av semesterlön och semesterersättning ska hänsyn tas till arbetstagarens sysselsättningsgrad under intjänandeåret. Detta gäller även sparad semester.
Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska den sysselsättningsgrad som har gällt under flest kalenderdagar användas vid beräkningen.
Semester
Mom 7 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalnings- tillfället i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget om 0,52 % utbetalas senast vid semesterårets slut.
Anmärkning:
Där så är möjligt kan de lokala parterna överenskomma om att semester- lön ska utbetalas före semesterledigheten.
Mom 8 Semesterlön vid sparad semester
Vid uttag av sparad semester beräknas semesterlönen för sparad semester- dag på samma sätt som för den ordinarie semestern detta år. Vid beräkning av semestertillägget om 0,52 % ska dock all frånvaro under intjänandeåret före uttagsåret, exklusive ordinarie semester, behandlas som semesterlöne- grundande frånvaro.
Mom 9 Semesterlön m m för intermittent deltidsarbete
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet brutto- semesterdagar.
Mom 10 Semesterlön m m vid nettoberäkning av semester för skiftarbete
Vid företag där s k nettoberäkning av semesterdagar tillämpas för skift- arbete anpassas procenttalen för semestertillägg, semesterersättning res- pektive avdrag för uttagen obetald semesterdag så att de motsvarar för- hållandet mellan antal semesterdagar enligt semesterlagen och antalet nettosemesterdagar.
Anställning på viss tid
§ 15 Anställning på viss tid och kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt
Mom 1
Utöver bestämmelserna i lagen om anställningsskydd gäller att anställ- ning för viss tid, dock högst 12 månader, får avtalas efter skriftlig lokal överenskommelse.
I tillägg till ovanstående kan avtal om viss tid, dock högst 12 månader, träffas med anställd som har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt.
Om en sådan anställning pågår i mer än 12 månader övergår den till en tillsvidareanställning. Visstidsanställning enligt denna punkt får inte vara kortare än en dag
Mom 2 Turordning och företrädesrätt
Reglerna i lagen om anställningsskydd om turordning och återanställ- ning gäller med följande ändringar och tillägg: mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagar-organisationen vid företaget får - om så skulle bli aktuellt vid uppkommande fall av personalförändringar till följd av driftsinskränkningar - överenskommelse träffas (lokal överenskommelse) om turordning vid uppsägning respektive företrädesrätt till ny anställning.
Sådan överenskommelse kan träffas avseende turordning för uppsägning och återanställning vid uppsägningstillfället. Inför åter-anställning kan överenskommelse om turordning träffas även efter att uppsägningar verk- ställts.
Centrala parter kan när synnerliga skäl föreligger begära central förhand- ling om sådan överenskommelse.
Mom 3 Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt
Arbetstagare som blivit uppsagd från en tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist och som har företrädesrätt enligt mom 2, har kollektivavtalad för- stärkt företrädesrätt under en fast förlagd sammanhängande period om som regel sex månader.
Anställning på viss tid
Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller under samma period för samtliga uppsagda och räknas från den dag då uppsägningstiden enligt lagen om anställningsskydd löper ut för de arbetstagare av de uppsagda som har längst uppsägningstid. Genom lokal överenskommelse kan perio- den med kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt förläggas till annan fast förlagd sammanhängande period.
En arbetstagare som hos arbetsgivaren tidigare haft en kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt kan tjäna in en ny kollektivavtalad förstärkt före- trädesrätt. Det förutsätter att arbetstagaren återanställts tillsvidare och att arbetstagaren varit anställd sammanlagt 18 månader under 36 månader efter den förra kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten.
Anmärkning
För undvikande av missuppfattningar konstaterar parterna att såväl fö- reträdesrätt enligt mom 3 som kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller vid driftsenheten samt förutsätter att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det arbete som är i fråga.
Tidpunkten då perioden av kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt inleds bestäms enbart med utgångspunkt i den lagstadgade uppsägningstiden.
Eventuella förlängningar av uppsägningstiden beaktas inte.
Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt förutsätter företrädesrätt enligt mom. 2. Det innebär att den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten blir fyra månader för arbetstagare med en månads uppsägningstid när uppsägningstiden är sex månader för de arbetstagare av de uppsagda som har längst uppsägningstid, om inte de lokala parterna kommer överens om att förlägga den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten till annan fast förlagd sammanhängande period.
Mom 4 Inhyrning av bemanningsföretag under kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt
Under den tid då arbetstagare har kollektivavtalad förstärkt företrädes- rätt kan inhyrning ske under sammanlagt 30 arbetsdagar, då inhyrning på grund av tidsbegränsning är motiverat. Inhyrning kan också ske för att
Anställning på viss tid
Annan inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag än vad som sagts i första stycket under den tid då arbetstagare har kollektivavtalad för- stärkt företrädesrätt, ska föregås av överläggningar mellan företaget och den lokala arbetstagarorganisationen. Om den lokala arbetstagarparten vid sådana överläggningar motsätter sig inhyrning, till förmån för att personalbehovet tillgodoses genom återanställning, och arbetsgivaren då väljer återanställning gäller bestämmelserna i mom 5.
Om arbetsgivaren, trots att den lokala arbetstagarorganisationen motsatt sig detta, väljer att hyra in ska arbetsgivaren som avlösen av den kollektiv- avtalade förstärkta företrädesrätten betala tre månadslöner (fast kontant lön) till envar av de arbetstagare har företrädesrätt till återanställning enligt mom 2. Avlösen ska betalas till det antal arbetstagare som motsvarar antalet inhyrda.
Om företaget fattat beslut om nedläggning av en driftsenhet eller flytt av hela eller delar av verksamheten gäller inte några begränsningar mot inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag under den tid beslutet om nedläggning eller flytt verkställs.
Mom 5 Återanställning
Om den lokala arbetstagarorganisationen enligt mom 4 motsatt sig inhyrning har arbetsgivaren rätt att avseende en tredjedel av det antal arbetstagare som han återanställer frångå turordningen för återanställ- ning enligt mom 2, för det fall de lokala parterna inte dessförinnan träffat lokal överenskommelse om turordningen för återanställning.
Anmärkning
En tredjedel fastställs genom matematisk avrundning.
Mom 6 Förfarande vid återanställning
För att skynda på återanställningsprocessen kan företaget, som ett kom- plement till andra kontakter, per post skicka ut återanställningserbju- dande till hela eller delar av den krets av arbetstagare som omfattas av turordningen för återanställning enligt mom 2. Erbjudandet skickas till senast kända adress med begäran om svar inom viss tid, dock som kortast fem arbetsdagar från det att meddelandet skickades.
Anställning på viss tid Uppsägningstid
Anmärkning
Parterna är överens om att återanställningsprocessen ska bedrivas skyndsamt.
I erbjudandet ska arbetsgivaren ange att antalet platser är begränsat och att en accept således inte innebär att återanställning är garanterad.
När svar från arbetstagarna inkommit sker urvalet enligt mom 5 för åter- anställning bland de arbetstagare som meddelat företaget att de är be- redda att acceptera återanställningserbjudandet.
§ 16 Uppsägningstid
Mom 1
Mellan arbetsgivaren och arbetaren gäller, när lagen om anställnings- skydd inte stadgar annat, en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Upp- sägningstiden räknas fr o m dagen efter den då uppsägningen skett.
Uppsägning av anställning ska ske skriftligen från såväl arbetsgivarens som arbetarens sida och av den senare lämnas till person, som är behörig anställa personal.
Blankett för ändamålet ska tillhandahållas av arbetsgivaren.
Protokollsanteckning till § 16 mom 1.
Anmärkningar:
Enligt lagen om anställningsskydd har arbetaren rätt till en uppsägningstid av:
• två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,
• tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,
• fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,
• fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år samt
Uppsägningstid
Mom 2 Intyg m m
I samband med att arbetaren slutar sin anställning ska arbetsgivaren utfärda ett arbetsgivarintyg. Om den anställde särskilt begär det ska även ett anställningsintyg skrivas.
De originalhandlingar som finns avseende arbetaren och som innehas av arbetsgivaren, t ex certifikat, licenser och utbildningsintyg som erhållits i anställningen ska överlämnas till arbetaren.
Mom 3
Arbetare, som slutar sin anställning utan iakttagande av uppsägningstiden, går förlustig så stor del av innestående medel, som motsvarar hans timlön resp avtalets timlön för den del av uppsägningstiden, som han ej iakttagit.
Därest arbetsgivaren å sin sida icke iakttar uppsägningstiden, erhåller arbetaren på motsvarande sätt ersättning med timlön för den uppsäg- ningstid, som sålunda icke iakttagits.
Mom 4
Grövre eller upprepade brott mot avtal, ordningsregler eller säkerhets- föreskrifter kunna medföra omedelbart avsked.
Avlöningens utbetalande m m Ordningsregler
§ 17 Avlöningens utbetalande m m
Löneutbetalning sker en gång per månad eller en gång per 4-veckorspe- riod. Lokal överenskommelse kan träffas om annat.
I samband med avlöningens utbetalning lämnas en specifikation av olika lönedelar och gjorda avdrag.
Arbetsgivaren medverkar till att arbetstagarens lön kostnadsfritt överförs till den bank den enskilde arbetstagaren önskar anlita.
Beträffande uppbörd av fackföreningsavgifter, se särskild överenskom- melse, se bilaga 2.
Anmärkningar
1. I god tid före ändring av löneutbetalningsrutiner upptas lokala diskus- sioner för att om möjligt få alla förefintliga önskemål tillgodosedda. I fall av behov ska de centrala organisationerna lämna sin medverkan härvidlag.
2. Vid förlängning av avlöningsperioden äger arbetare, som så önskar, rätt att vid övergångstillfället erhålla förskott på lönen, s k övergångs- förskott, som ska återbetalas vid senare avlöningstillfällen. Rörande närmare regler om förskott och återbetalning härav träffas lokal över- enskommelse.
§ 18 Ordningsregler
Bifogade ordningsregler liksom andra av arbetsgivaren utfärdade, kom- pletterande ordningsföreskrifter, som ej få strida mot avtalet eller ord- ningsreglerna, ska noggrant efterföljas.
1. Samtliga anställda ska medverka till god ordning på arbetsplatsen och ett gott förhållande inom företaget.
2. Inget privat arbete får förekomma inom arbetsplatsen utan arbetsgi- varens medgivande.
Ordningsregler
3. Finns tidskontroll, ska överenskomna regler härför iakttagas, varvid särskilt observeras att endast stämpling av eget kort är tillåtet.
4. Framställning om ledighet ska i så god tid som möjligt göras till arbetsledningen, som snarast möjligt ska lämna besked.
5. Maskiner, verktyg och material samt hel och halvfabrikat, ska av med- arbetaren handhas med omsorg och aktsamhet. Uppstår oberäknad kvalitetsförsämring, maskinförstörning, skada, fel eller förlust ska anställda, oavsett var och hur skadan uppkommit, genast anmäla detta till arbetsledningen.
6. Föreskrifter till skydd mot arbetsskada, ohälsa och brand ska nog- grant iakttagas. Föreskriven skyddsutrustning ska användas och väl vårdas.
7. Arbetsskador och ohälsa samt risker och tillbud ska utan dröjsmål anmälas till arbetsledningen och skyddsombudet som skyndsamt ska vidtaga erforderliga åtgärder.
Tobaksrökning är förbjuden på arbetsplatsen och endast tillåten på överenskomna platser.
8. Måltider får ej förtäras vid arbetsplats eller i arbetslokal, då särskilt lunchrum eller särskilda personalutrymmen finnes.
9. Bruk av rusdrycker och narkotika får ej förekomma på arbetsplatsen.
Person, som är påverkad av alkohol och/eller narkotika avvisas.
10. Den anställde får inte utan företagets medgivande lämna utomstående tillträde till företaget och inte heller till obehöriga lämna uppgifter som kan skada företaget.
11. Anslagstavla ska uppsättas av arbetsgivaren. Anslag eller dylikt får icke utan arbetsgivarens tillstånd uppsättas inom arbetsplatsen och icke annat än på därtill avsedd plats. Önskar medarbetare uppsätta anslag eller sprida trycksaker fordras medgivande av arbetsgivare och den lokala fackliga organisationen.
12. Grövre eller upprepade förseelser mot dessa ordningsregler kan med- föra uppsägning eller omedelbart avskedande, såvida detta ej strider mot lagen om anställningsskydd.
Orningsregler Permitteringslön
Protokollsanteckning:
Innan lokala ordnings skydds och säkerhetsföreskrifter fastställs eller änd- ras ska överläggning härom upptas i skyddskommittéer eller med klubben.
§ 19 Permitteringslön
Vid permittering enligt överenskommelse om permitteringslön mellan SAF- LO, 23 § erhåller arbetare permitteringslön med belopp motsvarande arbetarens genomsnittliga timförtjänst enligt senaste tillgängliga statistik.
Om permitteringen är förlagd till skift eller ob tid utges härutöver de skift eller ob tillägg som skulle ha utgetts om arbetaren hade arbetat under permitteringstiden.
Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av semester- stängning i samband med huvudsemester dock högst under de första 10 permitteringsdagarna.
Anmärkning
Om arbetstagare ej har intjänat betalda semesterdagar som täcker permit- teringsdagarna och ej kan beredas arbete skall företaget träffa skriftlig överenskommelse med arbetstagaren om ledighet med bibehållen lön (för- skottssemester).
Om arbetstagarens anställning upphör inom fem år från anställningens början får avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning göras enligt samma regler som för tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under förskottssemestern. För timavlönade görs avdrag på motsva- rande sätt men med den timlön som gällde under förskottssemestern.
Avdrag får ej göras om anställningen upphör på grund av 1. arbetstagarens sjukdom eller
2. förhållanden som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd, eller
Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte
§ 20 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte
Mom 1 Deltid i pensioneringssyfte (Deltidspension)
Arbetstagare kan ansöka om rätt till deltidspension från och med den månad arbetstagaren fyller 60 år.
Om deltidspension beviljas är anställningen från det att deltidspensionen börjar gälla, en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av deltidspensionen.
Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen gäller inte för arbetstagare som har deltids- anställning genom deltidspensionering enligt detta avtal.
Anmärkning
Parterna är överens om att avtalet ska anpassas till vid var tid gällande författningsregler rörande pension, t.ex. skatteregler avseende uttag av pensionsförsäkring.
Mom 2 Ansökan och underrättelse
Arbetstagaren ska hos arbetsgivaren skriftligen ansöka om deltidspension sex kalendermånader före det att deltidspensionen ska börja gälla. Av ansökan ska tydligt framgå vilken sysselsättningsgrad som avses.
Samtidigt som ansökan lämnas till arbetsgivaren ska arbetstagaren under- rätta den lokala fackliga organisationen.
Senast två månader från det att arbetsgivaren mottagit ansökan ska arbetsgivaren skriftligen till arbetstagaren och den lokala fackliga orga- nisationen meddela svar om ansökan beviljas eller inte, för det fall inte uppskov överenskommits med arbetstagaren. Att inte svara i rätt tid utgör ett brott mot en ordningsföreskrift och har därmed inte innebörden att ansökan ska anses beviljad.
Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte
För det fall ansökan inte senare beviljas ska arbetsgivaren i förekom- mande fall betala 2 000 kr1 för åsidosättandet av ordningsföreskriften till berörd arbetstagare.
Arbetsgivaren kan avslå ansökan om deltidspension om ett beviljande vid en objektiv bedömning skulle medföra en beaktansvärd störning i verk- samheten.
Anmärkning 1: Beloppet räknas årligen upp med KPI.
Mom 3 Förhandling och tvist
Om ansökan om deltidspension har avslagits och arbetstagaren vill få ansökan prövad i förhandlingsordningen ska arbetstagaren underrätta lokal facklig organisation som har att begära lokal förhandling. Tvisten ska då anses gälla deltidspension med sysselsättningsgraden 50 procent och ska behandlas enligt Huvudavtalet (SAF-LO) förhandlingsordning enligt följande.
Frågan om deltidspension ska beviljas kan behandlas i lokal förhandling och därefter, om frågan inte lösts, slutligt i central förhandling.
Om parterna varken i lokal eller central förhandling kan komma överens i frågan om deltidspension enligt avtal kan beviljas utan beaktansvärd störning i verksamheten, ska lokal facklig organisation om arbetstagaren vill driva saken vidare, begära lokal förhandling om skyldighet för arbets- givaren att betala skadestånd för felaktig avtalstillämpning.
Skyddskläder Sjuklön
§ 21 Skyddskläder/glasögon
Där det föreligger särskild hälsorisk vid exponering av ämne eller produk- ter som kan ge upphov till hudskador eller hudbesvär samt vid särskilt smutsigt arbete ska arbetaren ha tillgång till fria arbetskläder samt fri tvätt av dessa.
För tillhandahållande och rengöring av arbetskläder träffas lokal överens- kommelse.
Arbetsgivaren ersätter glasögon under förutsättning att skadan uppstår i arbetet och inte betalas på annat sätt.
Skadan ska omedelbart anmälas till arbetsledningen.
Där arbete nödvändiggör skyddsutrustning tillhandahåller arbetsgivaren sådan i erforderlig utsträckning.
Skydds- och arbetskläder bör, enligt avtalsparternas samstämmiga upp- fattning, vara av god svensk tillverkning.
§ 22 Sjuklön m m
Mom 1 Rätt till sjuklön
Sjuklön utges enligt lagen om sjuklön.
Vid frånvaro på grund av sjukdom, olycksfall ska arbetaren omgående göra anmälan till arbetsgivaren. Arbetaren har ej rätt till sjuklön för tid innan sådan anmälan gjorts. Vidare ska arbetaren så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Sådant be- sked ska lämnas senast dagen före återgång. Samma gäller om arbetaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada.
Anmärkning:
Om en arbetare skadas under arbetet så att han tvingas lämna arbetsplatsen anses sjukanmälan gjord vid skadetillfället i de fall hälsotillstånd eller sjukvårdsbehandling förhindrar arbetaren att göra sjukanmälan. Resterande
Sjuklön
del av dagen räknas då som karensdag i de fall arbetaren är arbetsoförmö- gen och sjukskriven påföljande arbetsdag.
Arbetaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsoförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetaren skulle ha arbetat.
Vid frånvaro på grund av sjukdom som varar längre tid än sju dagar är arbetaren skyldig enligt lagen om sjuklön att uppvisa läkarintyg.
Vid upprepade sjukdomsfall där missbruk befaras kan arbetsgivaren be- gära att arbetaren, för att ha rätt till sjuklön, redan från första dagen ska styrka sjukdomen med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg. Sådan begäran ska lämnas i förväg. Arbetsgivaren äger i sådana fall rätt att anvisa läkare, eller vårdinrättning som ska utfärda intyget. Följs ej sådan anvisning föreligger ingen rätt till sjuklön. Kostnaden för sådant intyg betalas av arbetsgivaren. Begäran om förstadagsintyg samt vilken läkare eller vårdinrättning som anvisas ska föregås av samråd med lokal facklig organisation.
Mom 2 Beräkning av sjuklön
Sjuklön utges för sådan tid som arbetaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han ej varit sjuk.
Den första sjukfrånvarodagen enligt föregående stycke i varje sjuklönepe- riod utgör karensdag utan rätt till sjuklön.
Anmärkningar:
1. Parterna är ense om att innebörden av lagen om sjuklön är avgörande för vilka lönedelar och ersättningar som ska ingå i beräkningsunderla- get.
2. Om arbetaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar från det den ti- digare sjukperioden upphörde, utgör den nya sjukperioden fortsätt- ning på den tidigare, i fråga om karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.
3. Antalet karensdagar per 12-månadersperiod får ej överstiga 10.
