Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2007/191 KS.203
Detaljplan för del av kvarteren Haken och Hörnet, Helenelund
Sollentuna kommun tog under 2013 fram ett förslag till detaljplan för tre delområden inom kvarteren Haken och Hörnet vid Almvägen i Helenelund.
Syftet med planläggningen är att skapa förutsättningar att förtäta området med bostäder som anpassas till det utsatta läget invid järnvägen och till befintlig bostadsbebyggelse. Bebyggelsen ska utformas småskaligt och anpassas till befintlig småhusbebyggelse.
Planarbetet handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygg- lagen. Ett program togs fram under 2008 och var utsänt på programsamråd under tiden 2008-06-12 t o m 2008-08-28.
Plansamråd hölls under tiden 2013-04-08 t o m 2013-05-27. Vid tre till- fällen under samrådstiden hölls s k öppet hus med möjlighet att samtala och ställa frågor kring förslaget. Ca 15-20 boende besökte något av de tre till- fällena. Plansamrådshandlingarna skickades till berörda sakägare och re- missinstanser. Handlingarna fanns under samrådstiden även utställda i rum Dialogen i Turebergshuset samt fanns också tillgängliga på kommunens webbplats.
Remissinstanserna nedan har tillsänts plansamrådshandlingarna samt följe- brev. Handlingarna har även sänts till berörda markägare i området.
Planförslaget har sänts till Skriftligt yttrande:
följande remissinstanser:
Lantmäterimyndigheten 2013-05-20
Länsstyrelsen 2013-06-28
Brandkåren Attunda -
Fortum AB 2013-04-26, ingen erinran
Hembygdsföreningen 2013-05-20
Norrvatten - Käppalaförbundet 2013-05-02 Regionplane- och
trafikkontoret -
Sollentuna Energi AB 2013-05-20
Storstockholms Lokaltrafik, trafikförvaltningen 2013-04-23
TeliaSonera Skanova AB 2013-05-15
Trafikverket Region Stockholm 2013-05-15
Vattenfall 2013-04-26, ingen erinran
Villaägareföreningar --
Interna remissinstanser
Barn- och ungdomsnämnden --
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden --
Handikapprådet 2013-05-20
Kultur- och fritidsnämnden 2013-05-20, ingen erinran
Miljö- och byggnadsnämnden 2013-05-13
Pensionärsrådet 2013-06-05, ingen erinran
Socialnämnden --
Sollentuna ungdomsråd --
Trafik- och fastighetsnämnden 2013-05-16
Vård- och omsorgsnämnden 2013-05-21
Dessutom har skrivelser inkommit från följande:
Lena Lindgren och Joakim
Sparrentoft, Hörnet 25 2013-05-29
Louise Danielsson & Manuél Karlsson, Hörnet 7 2013-05-27 Nail och Ilian Haddad, Hörnet 30 2013-05-27 Jessica och Kent Ekmark, Hörnet 29 2013-05-26 Ulrik Medin & Marianna Paakkanen, Haken 31 2013-05-24 Thomas & Christina Kronberg, Haken 25 2013-05-22
Helene Åhsberg, Haken 40 2013-05-20
Ola Listh, Haken 41 2013-05-21
João och Dina Moreira, Haken 39 2013-05-19 Bertil och Petra Englund, Haken 52 2013-05-19 Ingela Elfhög Listh, Haken 41) 2013-05-16
Hakens Samfällighetsförening 2013-05-15, 2013-05-25
Maria Fahlvik, Hörnet 35 2013-05-13
Yttranden och kommentarer
Skrivelserna är sammanfattade (indragen, kursiv text) och därefter kommenterade.
Länsstyrelsen
Sammanfattande bedömning
Länsstyrelsen kan på nuvarande underlag inte ta ställning till planens genomförbarhet med hänsyn till påverkan på riksintresset Ostkustbanan, tågtrafikbullret och risken för urspårning. Orsaken är främst att det är oklart vart de tillkommande spåren kommer att pla- ceras och i vilken omfattning det påverkar planens genomförbarhet.
Kommunen bör efterfråga tydligare besked från Trafikverket vad gäller spårens placering, alternativt invänta resultatet av pågående riksintresseprecisering.
De statliga ingripandegrunderna enligt 11 kap. 10 § PBL
Nedan följer länsstyrelsens synpunkter med hänsyn till innehållet i de statliga ingripandegrunderna som följer av 11 kap. 10 § PBL.
Riksintressen
Länsstyrelsen har tagit del av Trafikverkets yttrande över planför- slaget. Länsstyrelsen anser att det på nuvarande underlag inte kan säkerställas att förslaget till detaljplan inte innebär negativ påver- kan på riksintresset Ostkustbanan. Detta beror främst på att riks- intresset inkluderar en utbyggnad med ytterligare två spår, vilkas placeringar inte är säkerställda. Beroende på var spåren placeras påverkas markanspråken, säkerhetsavstånd samt utbredningen av buller, vibrationer respektive elektromagnetisk strålning.
Länsstyrelsen anser att kommunen bör efterfråga tydligare vägled- ning från Trafikverkets sida vad gäller spårens placering. Vi anser att det överlag behöver tydliggöras huruvida Trafikverket accepterar eller inte accepterar förslaget till detaljplanen, med hänsyn till riks- intresseanspråket. Det behöver även tydliggöras vilken pott som kommer att bekosta genomförandet av nödvändiga skyddsåtgärder som kan komma att behövas i en framtid, när spårområdet byggs ut.
Om kommunen anser att det åligger Trafikverket att vid en framtida spårutbyggnad bekosta t.ex. bullerskydd och brandklassade fönster mm, så anser Länsstyrelsen att planens förenlighet med riksintresset Ostkustbanan kan ifrågasättas. Anledningen är att skyddsåtgärderna sannolikt blir en förutsättning för att kunna trafikera tillkommande spår, då bostäderna annars kan försvåra utnyttjande av spåranlägg- ningen (jfr 3 kap 8 § 2 st. miljöbalken).
Ett alternativt förfarande till att i det här skedet efterfråga tydligare besked från Trafikverket, är att avvakta med detaljplanläggningen och invänta resultatet av pågående riksintresseprecisering för att få bättre vägledning.
Buller
Vid beräkningar av trafikbullrets utbredning och nivå behöver hän- syn tas till både befintlig och planerad spårkapacitet på Ostkust- banan, för att uppnå en långsiktigt hållbar detaljplanering. Det räcker således inte att planera för dagens trafik, utan höjd måste tas för den trafikering som blir möjlig när spåren byggs ut med ytterli- gare två spår. Länsstyrelsen har tagit del av Trafikverkets syn- punkter och noterar att bullerberäkningarna gjordes utifrån för låga trafikeringsantaganden. Det behöver därför tydliggöras huruvida högre trafikeringssiffror påverkar slutsatserna från nu gjorda be- räkningar.
I 3 kap § 2 Miljöbalken anges att områden som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Kommunen bedömer att genom de
anpassningar som gjorts i planen kommer genomförandet av detaljplanen inte påtagligt försvåra en utbyggnad av ett nytt spår på den västra sidan.
Trafikverket kommer vid en utbyggnad att behöva hantera trafikbullret från järnvägstrafiken i enlighet med de riktvärden som framgår av Infrastruktur- propositionen (prop 1996/97:53). Propositionen anger riktvärden för trafik- buller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.
Bullervärden vid befintliga bostäder i området i dag är betydligt höge än riktvärdena i propositionen. Kommunen gör bedömningen att Trafikverket vid en utbyggnad kommer att vidta åtgärder som åtminstone innebär att dagens mycket höga bullernivåer inte förvärras, för idag befintlig bebyg- gelse.
Förutom åtgärder som nytt och modernt absorberande bullerplank som er- sättning för dagens plank så är ett rimligt antagande att även tågen moderni- serats vid tidpunkten för en utbyggnad där exempelvis de mest bullriga tågen (bl a RC-loken) bytts ut. Andra troliga åtgärder, som också beskrivs i Trafikverkets åtgärdsprogram för omgivningsbuller (2014), är anpassning av bankroppens uppbyggnad, spårnära bullerskärmar, tekniska åtgärder på fordonen, förbättrat underhåll etc. I åtgärdsprogrammet framgår också att för att nå de långsiktiga målen krävs att åtgärder genomförs för att minska bullret vid källan samt att åtgärder för att minska bullret vid källan bedöms även ofta vara positiva ur kostnadseffektivitetspunkt.
Med utgångspunkten att bulleremissionerna inte kommer tillåtas öka vid en utbyggnad, kommer den i detaljplanen föreslagna bebyggelsen därmed även innehålla planbestämmelserna vid en utbyggd Ostkustbana. I planförslaget har genom kompensationsprincipen (avstegsfall) en ljuddämpad sida ned under 50 dBA (dvs lägre än propositionens riktvärde på 55 dBA) skapats för en större del av bebyggelsen. Bullerutredningen har uppdaterats med trafi- kering enligt Trafikverkets prognos för år 2030.
Kommunen och Trafikverket träffade 2012 en överenskommelse om att Trafikverket ska slutföra riksintressepreciseringen med syfte att precise- ringen ska ge underlag för att hantera riksintresset i planering, planläggning och tillståndsprövning. Arbetet skulle enligt överenskommelsen slutföras under 2013 och ske i samverkan med kommunen och länsstyrelsen.
Kommunen avbröt detaljplanearbetet efter plansamrådet för att invänta pre- ciseringsarbetet.
Trafikverket har nu meddelat att de först under hösten 2014 har möjlighet att påbörja arbetet med riksintressepreciseringen. Kommunen bedömer det därför inte rimligt att avvakta längre med aktuell detaljplanering. Avstäm- ningar har gjorts med Trafikverket under våren 2014.
Risk och säkerhet
På grund av osäkerheterna kring vart tillkommande spår kommer att placeras, kan Länsstyrelsen inte ta ställning till planens lämplighet
med hänsyn till risken för tågurspårning. Länsstyrelsens generella ståndpunkt är att det ska finnas ett säkerhetsavstånd på 25-30 meter, mellan närmaste byggnad och spårmitt, beroende på hur bebyggel- sen utformas samt vilka skyddsåtgärder som vidtas. Nuvarande för- slag förutsätter att de tillkommande spåren läggs på vardera sidan eller helt öster om befintliga spåren. Om båda spåren däremot läggs väster om nuvarande spårområde påverkar det genomförbarheten av detaljplaneförslaget. Trafikverkets avsikter vad gäller utbyggnaden behöver därför tydliggöras (se även tidigare kommentar beträffande riksintresset).
Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om att riskreducerande åtgärder behöver vidtas om avstånden från närmaste spårmitt och bebyggelsen understiger 30 meter, t.ex. brandklassade fönster (EI30). Vi bedömer det dock som svårt att åtgärda detta i efterhand, i samband med en framtida spårutbyggnad. Med anledning av denna osäkerhet ser Länsstyrelsen det som angeläget att kommunen och Trafikverket tillsammans reder ut risk- och säkerhetsaspekterna för att hitta genomförbara lösningar. Om brandklassade fönster är en förutsättning för planens genomförande redan med dagens förhål- landen, så behöver detta säkerställas i detaljplanen.
Länsstyrelsen anser att vårdboende är särskilt känsligt för närheten till transporter med farligt gods. Kommunen bör i detaljplanen kunna visa att tillräcklig säkerhet kan uppnås vid en eventuell spår- utbyggnad.
Länsstyrelsen anser att syftet med flera av n-bestämmelserna inom kvartersmarken närmast spårområdet är oklara och inte helt enty- diga. Med hänsyn till illustrationerna ser vi en uppenbar risk för att markområdet utformas på ett sätt som kommer att uppmuntra till stadigvarande vistelse, trots att ambitionen sannolikt är den mot- satta. Länsstyrelsen bedömer att det skulle vara tydligare om det på plankartan i stället märktes ut en tydlig skyddszon om 30 meter till närmaste spårmitt (t.ex. med en dubbelriktad pil). Bestämmelser med restriktioner om markens användning och utformning inom detta område kan med fördel framgå under rubriken "risk- och störnings- skydd". T.ex. att marken inte får utformas för stadigvarande vistelse, fasader ska förses med brandklassade fönster, balkonger får inte uppföras inom skyddszon. Motsvarande har gjorts för detaljplanen Kv Svea Artilleri inom Stockholm stad, som kan vara ett exempel på hur det kan se ut.
Trafikverket har framfört att de anser det vara tillräckligt med att hänsyn tas till ett spår på den västra sidan. Då bebyggelsen är placerad 32 meter från närmaste befintligt spår kommer bebyggelsen vara minst 25 meter från ett eventuellt nytt spår. Avståndet 32 meter inkluderar även den extra margina- len (1-2 meter) som Trafikverkets tidigare utredningar tagit med för osäker-
heter såsom extra utrymme för kurvuträtning, placering av kontaktlednings- stolpar etc.
Då bebyggelsen placeras mer än 30 meter från befintliga spår krävs enligt riskutredningen inte brandklassade fönster. Fastighetsägarna har låtit en konsult bedöma möjligheterna att teknisk byta ut fönstren till brandklassade fönster vid en eventuell framtida spårutbyggnad. Enligt denna är det enligt marknadens fönsterleverantörer möjligt att i ett senare skede byta ut ytter- glas i fönsterbåge mot klassade brandglas inklusive listverk som uppfyller brandklass (El30) samtidigt som fönster görs icke öppningsbara. Av plan- beskrivningen framgår att byggnadsfasaderna mot järnvägen ska förberedas, i den mån det behövs, så att komplettering av fönster för brandskydd (E130) underlättas.
Tyréns konstaterar i ett kompletterande utlåtande att slutsatserna i riskutred- ningen kvarstår även med trafikering med Trafikverkets prognossiffor för 2030 (avståndet och inte trafikeringen är dimensionerande) samt förtydligar också att vårdbostäder ingår i förutsättningarna. Entréer (utrymningsvägar) ska finnas mot skyddad sida samt nödavstängning av ventilation finnas för vårdbostäderna.
Planbestämmelsen om att marken mellan spåren och bebyggelsen inte får utformas för stadigvarande vistelse har flyttats till avsnittet Risk- och stör- ningsskydd. Då övriga skyddsbestämmelser gäller för annat område (bygg- rättsområdet) kan dessa inte placeras inom föreslagen skyddszon, dock har beteckningens utbredning förtydligats.
Trafikverket
Riksintresse
Trafikverket har pekat ut vilka anläggningar som vi bedömer vara av riksintresse för kommunikationer, beslut 2011-11-23. Ostkustbanan, som passerar genom Sollentuna, är utpekad.
På sträckan Karlberg-Märsta/Arlanda-Uppsala ser Trafikverket ett framtida behov av kapacitetshöjande åtgärder. Mark bör därför re- serveras för ytterligare två spår på sträckan.
Riksintresseprecisering För närvarande pågår ett arbete med att precisera riksintresset för järnvägen mellan Solna – Uppsala. Arbe- tet sker i samråd med bl a Sollentuna kommun och beräknas vara klart under 2013.
Buller
De riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå en god boendemiljö. Kommunen är planerande myndighet och kan i vissa lägen och under vissa förutsättningar göra avsteg från gällande riktvärden för trafikbuller. Trafikverket anser det vara acceptabelt så länge en god boendemiljö fortfarande kan uppnås.
Om avsteg från riktvärdena tillämpas anser Trafikverket dessutom att kommunen ansvarar för eventuella bullerstörningar i framtiden.
Om Trafikverket drabbas av kostnader till följd av kommunens pla- nering eller bristande uppföljning av planering kommer Trafikverket att överväga att ställa skadeståndsanspråk på kommunen.
Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexpone- rade fasad är mellan 55 dBA och 60 dBA ska byggnaden även ha tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Om den ekvivalenta ljud- nivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 60 och 65 dBA ska bostaden ha tillgång till en tyst sida. Det ska särskilt ut- redas och redovisas att den maximala ljudnivån på den tysta sidan inte överstiger 70 dBA (Lmax). Inomhusnivån bör minst uppfylla ljudklass B13 enligt Svensk standard SS 25267:2004 för bostäder samt ljudklass B enligt Svensk standard SS 25268:2007 för under- visningslokaler och vårdlokaler. Vid ljudnivåer över 65 dBA ekviva- lent ljudnivå utomhus bör inga nya bostäder eller skolor planeras.
Avsteg från riksdagens riktvärden har gjorts genom att det bullerutsatta läget kompenseras genom att en bullerdämpad sida skapas. Enligt bl a Boverkets allmänna råd kan på detta sätt en god boendemiljö skapas även i bullerutsatt lägen. Inomhusnivån går enligt kommunens bedömning inte att reglera i detaljplan.
Då en god boendemiljö med avseende på buller kan skapas utifrån dagens regelverk och trafikeringssituation (prognosår 2030) ser kommunen inga skäl till att kommunen ska ta något ansvar för kostnader som Trafikverket eventuellt kan komma att få i framtiden med anledning av sin verksamhet.
Trafikuppgifterna i bullerutredningen är felaktiga. Framför allt kommer pendeltågstrafiken att öka när Citybanan öppnas år 2017.
Prognoser för framtida trafik kan fås från Trafikverket.
Bullerutredningen har uppdaterats med trafikering enligt uppgifter från Trafikverket för prognosår 2030.
Vibrationer
Riktvärden för vibrationer finns i Naturvårdsverkets och Banverkets riktlinjer för nybyggnad av järnvägsinfrastruktur. Enligt dessa ska man klara 0,4 mm/s (vägd RMS) i utrymmen där människor stadig- varande vistas.
En vibrationsutredning har gjorts som ger rekommendationer inför den fortsatta projekteringen. Planbeskrivningen har kompletterats med
information om att riktlinjerna för vibrationer skall klaras för tillkommande bebyggelse.
Lantmäterimyndigheten
När det gäller förbindelse mellan Syrengränd och detaljplanens mellersta delar kan fastighetsindelningsbestämmelser säkerställa att
bostadsfastigheterna vid Syrengränd får utfart till Almvägen över bostadskvarteret omfattande nuvarande fastigheten Hörnet 24, och tvärt om. Utan fastighetsindelningsbestämmelser kan en sådan rättighet (gemensamhetsanläggning) skapas endast genom frivillig överenskommelse.
När det gäller gångförbindelse inom detaljplanens norra och mel- lersta kvarter, för att nå fram till Syrenvägen, kan gångvägen tro- ligtvis inrättas som gemensamhetsanläggning endast genom frivillig överenskommelse. I annat fall krävs fastighetsindelningsbestäm- melser.
Det bör framgå att gemensamhetsanläggningar inom respektive kvarter ska utöver kvartersgator och ledningar även innehålla grön- ytor med mera.
Samfällighetsföreningen Haken mfl har meddelat att de inte har intresse av att få möjlighet till utfart mot Almvägen. Avsikten var att eventuella gång- förbindelser ska ske genom frivillig överenskommelse mellan berörda fas- tighetsägare. Planen kompletteras därför inte med fastighetsindelningsbe- stämmelser.
Planbeskrivningen kompletteras med uppgift om att gemensamhetsanlägg- ningarna även ska innehålla grönytor samt även avfallshantering.
Käppala
Käppalaförbundet noterar att man planerar för att ta hand om dag- vattnet lokalt. Detta är en nödvändighet, då ca 40 % av inkommande vatten till Käppalaverket utgörs av tillskottsvatten.
Det är av väsentlig betydelse för reningen vid verket att mängden tillskottsvatten kan minska. Dagvatten ska normalt inte tillföras spillvattennätet. Enligt § 13 i Käppalaförbundets förbundsordning är medlem skyldig att aktivt verka för att mängden tillskottsvatten till spillvattennätet begränsas.
Vid nybyggnation av fastigheter bör man alltid ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten samt använda annat material än koppar i vattenledningar.
Avsikten är att dagvattnet ska fördröjas och om möjligt infiltreras inom kvartersmark.
Sollentuna Energi AB (SEAB)
Fjärrvärme: Ingen erinran.
Vatten: Hörnet 28
U-område behövs för vattenledning vid södra fastighetsgränsen. U- område behövs inte för allmän spillvattenledning som slopas. I övrigt ingen erinran.
Planen kompletteras med ett u-område vid Hörnet 28s södra gräns.
Elnät & Bredband: Sollentuna Energi AO-Elnät har ytterligare syn- punkter utöver de som tidigare framförts.
Befintlig transformatorstation vid Almvägen 49 som är tänkt att för- sörja del av den nya bebyggelsen, Haken 18-20 samt Hörnet 24 har begränsade möjligheter och behöver bytas ut till en större. Vilket medför att plats måste avsättas för ny transformatorstation.
Ett E-område inkl bestämmelser om utformning för ny transformatorstation har införts i planen i sydöstra hörnet av fastigheten Haken 20.
Haken 28 är tänkt att försörjas från befintlig transformatorstation vid Åkervägen 23 vilket medför schakt längs Åkervägen, Nyodlings- vägen fram till Almvägen.
Nya el- och stadsnätsanslutningar handläggs enligt gällande regler.
Avfall: Avfallsutrymmen ska vara placerade med angöring från ga- tumark, alternativt att vändplaner anläggs för att undvika back- ningar. Redovisning av förslag på lösning av sophantering i ett tidigt skede välkomnas.
Planen medger gemensamma avfallsutrymmen inom förgårdsmarken invid Almvägen för småhusbebyggelsen. Avfallsutrymmen för vårdboendet ryms i bottenvåningen mot Almvägen i anslutning till angöringsytor.
Vid större exploateringar, som kräver stora investeringar, bör SEAB kunna få påverka tidplanen och lämna besked om i vilken takt, som SEAB bedömer behövas för att utföra den planerade utbyggnaden.
Detta utan att fördröja andra aktiviteter.
Storstockholm Lokaltrafik, SL, trafikförvaltningen
Trafikförvaltningen är positiv till att förtätning med bostäder sker i goda kollektivtrafiklägen.
Planområdet är beläget mellan pendeltågstationerna Helenelund och Sollentuna centrum. Avståndet är c:a 6-700 meter till respektive station. Love Almqvists väg, som ligger nära planområdet, trafikeras av buss till respektive station. Gång- och cykelvägar tillkollektivtra- fiken bör ses över och ges en gen, trygg och säker utformning.
Den föreslagna bebyggelsens läge nära Ostkustbanan gör att sär- skild hänsyn måste tas till störningar i form av buller och vibrationer från järnvägstrafiken så att gällande riktlinjer kan innehållas.
En gångbana från vårdboendet till gång- och cykelvägnätet vid Fågelsångs- vägen planeras att byggas i samband med genomförandet av planen. Trafik- bullerutredningar har tagits fram som visar hur bebyggelsen kan klara rikt- linjerna för buller.
Hembygdsföreningen
Fastigheterna Haken 19 och 20 samt Hörnet 24 berörs av fornläm- ningar. Vi har noterat Länsstyrelsens synpunkter på dessa från 2008.
Inom Haken 19 och 20 ligger delar av fornlämningen RAÄ 47, det s.k. Hersbygravfältet. Detta, som tillsammans med den s.k. Kungs- högen närmare Sollentuna centrum manifesterar Hersby som en be- tydande plats under vendel- och vikingatid, har sorgligt nog reduce- rats till en halv storhög, som ligger på andra sidan järnvägen i kv.
Herden (och som inom parentes borde åtnjuta ett ordentligt skydd tillsammans med sin närmaste omgivning). Det hade därför varit värdefullt, om de få återstående gravarna i kv. Haken kunde ha be- varats i samband med bebyggelsen. Det gäller då anläggningarna 21, 27 och 39.
På fastigheten Haken 19 ligger en skålgropshäll från bronsåldern, mitt på den nuvarande uppfartsvägen till huset. Det vore värdefullt att bevara den och göra den synlig. Om inte annat borde den tas fram, synliggöras och avfotograferas innan exploateringen.
Avstämning med bl a Hembygdsföreningen och kommunantikvarien har gjorts för att se vilka av lämningarna som är intressanta att bevara och för- enliga med föreslagen bebyggelse. Skålgropshällen (nr 651) inom Haken 19 föreslås sprängas loss och flyttas till lämplig plats inom vårdboendets bo- stadsgård. De mindre gravhögarna inom schakt S372 och S214 inom Haken 19 föreslås om möjligt bevaras och synliggöras som en del av förgårdsmar- ken.
TeliaSonera Skanova
Vid fastigheterna Haken 18-20 har Skanova en luftledning som pas- serar vid tomtgräns. På Haken 19-20 försörjer luftledning det be- fintliga byggnaderna.
På fastigheten Hörnet 24 försörjer en luftledning den befintliga byggnaden. På fastigheten Hörnet 28 har vi inget att erinra på.
Se bifogad nätkarta.
Befintliga byggnader inom planområdet avses rivas vid genomförandet av planen. Luftledningen vid tomtgränsen till Haken 18-20 bedöms inte in- verka på genomförandet av planen.
Miljö- och byggnadsnämnden
Miljö- och byggnadskontorets synpunkter
1. Planområdet är utsatt för höga bullernivåer från järnvägen.
Miljö- och byggnadsnämnden ser det som en förutsättning att ljudklass A eller B tillämpas för inomhusmiljön
Det är inte möjligt att för närvarande reglera inomhusnivåerna i detaljplan.
Planen innehåller däremot rekommendationen att ljudklass A eller B tilläm- pas.
2. I möjligaste mån bör planlösningar ses över och sovrumsfönster lokaliseras mot ljuddämpad miljö.
Då kommunens riktlinjer om placering av rummen i lägenheter anger att boenderum, dvs förutom sovrum även vardagsrum, regleras placeringen av boenderum i planen. Planbeskrivningen kompletteras med information om att som ytterligare kompensation för den bullerutsatt sidan kan sovrummen placeras mot den bullerdämpade sidan.
3. Bullerutredningen redovisar för Hörnet 24 en bullerskyddsskärm i direkt anslutning till huskroppens nordvästra fasad. Om skär- men utgör en förutsättning för att klara 50 dBAeq på den ljud- dämpade sidan så ska den redovisas i planbeskrivningen.
Bullerutredningen och planbeskrivningen har uppdaterats.
4. Vårdboendets föreslagna hörnlägenheter på gavlarna mot Alm- vägen har högre ljudnivåer än 55 dBAeq. Det bör i planbeskriv- ningen förtydligas att dessa inte ska nyttjas för boende i enlighet med planbestämmelsen.
Lägenheterna på gavlarna mot järnvägen har tagits bort och istället placerats in på vindsvåningen i den norra byggnadskroppen.
5. En redovisning måste tas fram som klargör hur uteplats ska möj- liggöras för vårdboendet. Bullerutredningen visar att den maxi- mala ljudnivån överstiger 70 dBA.
Med hjälp av lokala bullerskärmar vid uteplatserna kan 70 dBA maximal- nivå klaras. Planbeskrivningen kompletteras med att skärmarna bör vara absorberande för att förhindra återreflektion.
Arbetsutskottets synpunkter
6. Plankartans text på sidan 5 ska kompletteras med gran så att tex- ten lyder "Marklov krävs för fällning av tall, gran och lövträd, med diameter större än 20 cm en meter ovan mark".
Då gran bla har större skuggningseffekt omfattar inte bestämmelsen gran.
Ingen ändring görs med anledning av det i planen. Planbestämmelsen har efter en inventering ändrats så att bestämmelsen omfattar de träd som enligt inventeringen har bäst förutsättningar att bevaras istället för alla träd.
7. Plankartan kompletteras med texten "Takytorna bör/ska nyttjas för miljöbefrämjande (miljökompenserande) åtgärder ex. solcell- ler för el eller energiproduktion eller dagvattenfördröjande be- växtning".
En planbestämmelse läggs till som innebär att takkonstruktionerna ska möj- liggöra solceller som integreras i takutformningen. En bestämmelse läggs även till om att tak, av gestaltningsskäl, ska förses med växtbeklädnad.
Motivering till synpunkter
Miljö- och hälsoskyddsenheten
Även i ett bullerutsatt läge som detta bör en god boendemiljö kunna vara möjlig att skapa med en sluten bebyggelse, genomgående lägenheter med genomtänkta planlösningar och en ljuddämpad sida. Miljö- och häl- soskyddsenheten ser det däremot som en förutsättning att ljudklass A eller B tillämpas för inomhusmiljön (motsvarande 22 dBAeq och 37 dBAmax respektive 26 dBAeq och 41 dBAmax). Studier har visat att boende i bullerutsatta lägen som har ljudklass A eller B upplever sig mindre störda än boende med ljudklass C.
Redovisade planlösningar i bullerutredningen visar att mer än hälf- ten av bostadsrummen har under 50 dBAeq vid minst ett fönster där avstegsfallet tillämpas. Med bostadsrum avses sovrum och vardags- rum. För många människor förutsätter en god sömn att man kan sova med öppet fönster. Därför bör i möjligaste mån planlösningar ses över och sovrumsfönster lokaliseras mot ljuddämpad miljö. I Traversen som har höga ljudnivåer ut mot järnvägen har inga sov- rum lokaliserats mot trafiksidan.
Bullerutredningen redovisar för Hörnet 24 en bullerskyddsskärm i direkt anslutning till huskroppens nordvästra fasad. Denna buller- skyddsskärm redovisas dock inte i planbeskrivningen eller i illust- rationer över bebyggelsen. Om bullerskyddsskärmen utgör en förut- sättning för att klara 50 dBAeq på den ljuddämpade sidan så ska detta redovisas i planbeskrivningen och åtgärden följas upp i plan- processen.
Bullerutredningen visar att den maximala ljudnivån överstiger 70 dBA för den delen av planområdet som kan användas till gemensam uteplats för vårdboendet. En redovisning måste tas fram som klar- göra hur en uteplats ska kunna skapas för att skärma av reflekte- rande buller från tillkommande parhus, så att ljudkraven i planbe- stämmelsen uppfylls.
Bygglovenheten
Bygglovenheten har inget att invända mot förslaget.
Handikapprådet
Kommunala Handikapprådet ser positivt på att det byggs ett 50 tal vårdbostäder i kvarteret Haken förutsatt att gällande gränsvärden för buller och radon inte överskrids.
Dessa åsikter plus att KHR gläds åt att man redan i programsamrå- det tagit hänsyn till tillgänglighetsaspekterna, har tidigare framförts och enligt samrådssvar framförts till fastighetsägaren.
All störning är tydligt relaterad till trafikbuller. Nya resultat visar att spårbuller kan vara mer störande än förväntat i områden med intensiv trafik eller samtidiga markvibrationer.
Idag kan man bygga bort buller inomhus, men att det är svårare att skapa godkända utomhusmiljöer. Personer som kan komma att bo i de framtida vårdbostäderna är också beroende av en god utomhus- miljö. KHR vill att planeringen av utomhusmiljön beaktas så att decibeltalen inte blir hälsofarliga i utomhusmiljön runt husen.
Det ska finnas handikapparkeringar enligt gällande normer i anslut- ning till bostäderna. För att säkerställa trafiksäkerheten för perso- ner boende i vårdbostäderna anser KHR att Almvägen bör breddas och förses med avskilda gång och cykelbanor. Dessutom ska det fin- nas övergångsställen markerade enligt ”Stockholmsmodellen”.
Handikapprådet står naturligtvis till förfogande, genom sina organi- sationer, att ge expertråd anvisningar hur vi skapar en tillgänglig kommun för alla.
Bullerskyddade uteplatser skapas på den västra sidan av vårdboendet.
En gångbana från vårdboendet till gång- och cykelvägnätet vid Fågelsångs- vägen föreslås byggas i samband med genomförandet av planen.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämndens yttrande över detaljplaneprogrammet 2008-08-19 kvarstår.
Se programsamrådsredogörelsen (bilaga).
Trafik- och fastighetsnämnden
Trafik- och fastighetsnämnden efterfrågar en mer ingående trafik- studie och beskrivning av parkeringstal. Ambitionen bör vara att så många som möjligt av de resor som genereras sker till fots, cykel eller med kollektivtrafik. Det bör framgå i planhandlingarna att planområdet ligger nära ett av kommunens viktigaste cykelstråk, det som går längs Sollentunavägen.
Avsnittet om parkering har förtydligats med hur parkeringen är avsedd att lösas. Även ambitionen att fler resor ska ske till fots, cykel eller med kol- lektivtrafik har förtydligats liksom närhet till befintligt cykelvägnät.
Trafik- och fastighetsnämnden skriver vidare att de anser att det bör säkerställas att trafiksäkerheten bevaras och /eller höjs för oskyd- dade trafikanter samt att detta ska finansieras med gatukostnadser- sättning. De anser också att en höjning Almvägens beläggningsstan- dard behövs och ska finansieras med gatukostnadsersättning.
Den trafikökning som blir följden av ett genomförande av planen är måttlig i absoluta tal. Med anledning av de föreslagna vårdbostäderna kommer andelen särskilt svaga trafikanter att vara större än normalt i ett villaområde.
Almvägen föreslås därför kompletterats med en gångbana på den västra sidan mellan vårdboendet och Fågelsångsvägen för att där ansluta till be-
fintligt gångvägnät. Utbyggnaden avses regleras i genomförandeavtal med exploatören.
Trafikmängden efter planerad förändring är fortfarande låg. Beläggning på befintligt vägnät ingår i trafik- och fastighetsnämndens driftsansvar. Någon gatukostnadsersättning från befintliga och tillkommande fastighetsägare längs Almvägen föreslås därför inte tas ut.
För att framkomligheten ska säkerställas vill Trafik- och fastighets- nämnden att möjligheterna för en breddning Almvägen på aktuell sträcka utreds och inkluderas i projektet och att detta ska finansieras med gatukostnadsersättning. Trafik- och fastighetsnämnden anser även att Almvägens beläggningsstandard måste höjas och också finansieras med gatukostnadsersättning.
Den trafikökning som blir följden av ett genomförande av planen är måttlig i absoluta tal. Framkomligheten bedöms därför inte påverkas nämnvärt av föreslagen bebyggelse. På det lokala gatunätet ska av bl a trafiksäkerhets- skäl hastighet och placering anpassas till trafiksituationen. En smal gata ger tack vare att hastighet och placering anpassas en bättre trafiksäkerhet jäm- fört med en bredare gata som inbjuder till höga hastigheter.
Föreslagen detaljplan hindrar dock inte att Trafik- och fastighetsnämnden vid ett senare tillfälle breddar och höjer beläggningsstandarden på Almvä- gen om ett behov skulle uppstå. Utrymme om ca 1 - 1,5 meter finns inom gatufastigheten på båda sidor om körbanan. På sträckan närmast Fågel- sångsvägen där en gångbana föreslås anläggas återstår ca 1 meter på den östra sidan. Någon gatukostnadsersättning föreslås därför inte tas ut.
Planhandlingarna nämner under rubrik Kollektivtrafik, service att Love Almqvists väg trafikeras av bussar. Relevant för planen är också att Bokvägen/Nyodlingsvägen (ca 500 meter från mitten av planområdet) samt Sollentunavägen (ca 500 meter från mitten av planområdet) trafikeras av bussar. Detta bör läggas till under aktuell rubrik.
Planhandlingen kompletteras med information om busstrafik närområdet.
Louise Danielsson & Manuél Karlsson, Björkvägen 8A (Hörnet 7)
Som detaljplanen ser ut nu så kommer placering av de nya radhusen att ligga väldigt nära befintliga byggnader och/samt Hörnet 7:s tomtgräns. Placering och utformning av nya radhus inom Hörnet 28 är viktigt, emotsätter oss därför en bebyggelse som inte smälter in i omgivningen likt den ser ut idag. Vi anser att hela radhusområdet som planeras att byggas avviker från befintliga byggnader/miljö.
All skog och grönska som finns idag ger ett effektivt insynsskydd och en dämpad bullernivå från tågtrafiken för alla oss med fastigheter bredvid.
Vi ställer oss även frågande till antalet radhus som skall klämmas in på befintlig yta. Det borde begränsas till betydligt färre byggnader eftersom det finns en bestämmelse kring antal byggnader på begrän- sad kvadratmeteryta.
Vi vill undvika sprängningsarbeten eftersom nuvarande fastigheter ligger väldigt nära föreslagen bebyggelse. Vi hoppas att natur, djur- liv och en sparsam trafik in på Almvägen kan bibehållas och att en säker miljö för barnen upprätthålls.
Inom Fågelsången/Eriksberg finns en blandning av villor, parhus och radhus vilket varit en av utgångspunkterna vid planering av området. Placeringen och formen på bebyggelsen gör att buller från järnvägen dämpas av byggna- derna vilket enligt bullerutredningen även ger en positiv effekt för omgiv- ningen. Planbeskrivningen har kompletterats angående vad som gäller vid eventuella sprängningsarbeten.
Maria Fahlvik, Björkvägen 6A (Hörnet 35)
Jag uppskattar att ni har lagt ner stor möda på att hitta ett förslag som effektivt tar tillvara tomtens kapacitet och naturliga förutsätt- ningar. Jag skulle dock vilja föreslå en mindre förändring i detalj- planen för Hörnet 28, på Almvägen i Sollentuna.
Mitt förslag är följande:
Flytta garagebyggnaden som idag planeras ligga i mitten av den sydligaste huslängan till platsen längst ut till väster i huslängan.
Fördelar med förslaget:
1. Huset, som flyttas från platsen längst väster ut till den plats där garaget är planerat att ligga, skulle hamna med ökad sikt mot söder, utan insyn. Som planen ser ut idag skulle i stället huset hamna i skuggan av mitt tvåvåningshus. Jag har ett stort mesantak och små fönster på fasaden mot norrsidan.
2. Jag skulle slippa insyn till mina badrumsfönster på andra våningen. Och likaså blir insynen mindre i radhuset.
3. Det enhetliga utseendet av huslängan utefter den södra sidan skulle få samma utseende och intryck som huslängan utefter Almvägen.
Garagebyggnaden har inte flyttats, dock har de två radhusen i väster vridits något så att de vänder sig något bort befintligt hus inom Hörnet 35 och kommer något längre från fastighetsgränsen.
Jessica och Kent Ekmark, Almvägen 19 B (Hörnet 29)
Vi protesterar mot förslaget, främst gällande byggnationen av Hörnet 28, men också av det den undermåliga presentationen av hur Almvägen ska klara den kraftiga ökningen av trafik och fotgängare.
Vi är inte emot att det byggs, men vi tycker inte att detta förslag är tillräckligt bra.
Våra synpunkter redovisas nedan:
1. Bebyggelsen av Hörnet 28 stämmer inte alls överens eller liknar bebyggelsen i området och smälter inte in.
Olika former av bebyggelse har prövats under planarbetets gång bl a fri- liggande villor. Den u-formade bebyggelsen har visats sig vara den som bäst hanterar de höga bullernivåerna från järnvägen.
2. Den tilltänkta bebyggelsen av Hörnet 28 enligt förslaget kommer att bli som ett fort, med en tvåvånings husfasad som kommer slicka hela vår tomtgräns längs Hörnet 29. Ovanpå carportarna, mellan radhusen kommer ett plank att byggas enligt förslaget som förstärka känslan av ett fort, en mur.
Bebyggelsen föreslås gestaltningsmässigt göras mer småskaligt med hjälp av bl a varierad färgsättning. Planhandlingarna kompletteras. Av buller- skyddsskäl behövs en skärm ovan garagen/carportarna. Utformningen av skärmen är dock viktigt. Planen kompletteras därför med att skärmarna ska vara transparenta.
3. Vi saknar i skrivelsen hur staket mellan Hörnet 28 och Hörnet 29 ska utformas. Det är naturligtvis viktigt för oss, att det blir ett ordentligt staket med hänsyn till insyn, buller och säkerhet.
4. Vi protesterar mot att ha fyra hushålls carportar vända mot Hörnet 29. Det kommer att öka bullret avsevärt hos oss. De flesta hushåll idag i området har två bilar och det kommer dessa hushåll med största sannolikhet också att ha. Vi kommer att bli mycket störda när hushållens fordon ska passera längs hela vår tomgräns alla tider på dygnet. Vi anser att carportarna ska ligga mot Almvägen.
5. Det framgår inte var brevlådorna och sopkärlen ska placeras.
Ska postbilen och sopbilen åka upp till hushållen, ökar bullret avsevärt. Placering mot Almvägen önskvärd.
6. Varför föreslås det för Hörnet 24, att ”parkering föreslås i huvudsak i hörnen mot Almvägen vilket för att biltrafik normalt inte behöver ske längre in i området”. Varför är det inte
viktigt/föreslaget för Hörnet 28.
Planen kompletteras med en bestämmelse om att staket eller häck ska finnas längs gränsen. Möjlighet för parkering finns även inom förgårdsmarken mot Almvägen. Planen har kompletterats så att sopkärl och postlådor kan place- ras mot Almvägen.
Genom att placera en garagebyggnad mellan radhusen ges bebyggelsen en rytm mellan radhusen och de lägre garagebyggnaderna vilket gör att bebyg-
gelsen upplevs mer småskalig. Terrängförhållandena gör att detta inte är möjligt inom Hörnet 24.
8. Utredningen av hur den ökade trafikeringen av Almvägen kommer att bli, känns inte tillfredställande. Antalet bilar, transporter och fot- gängare kommer att öka och Almvägen är redan idag smal och trång för bla fotgängare och skolbarn.
Trafikökningen är liten i absoluta tal vilken Almvägen bedöms klara. Se även kommentar till Trafik- och fastighetsnämndens yttrande ovan.
Sammantaget tycker vi att utredningen/planeringen endast är gjord för att få ut maximal bebyggelse av de berörda tomterna, kanske för att möta kommunens krav på nya bostäder samt tomtsäljarnas vinst- krav, utan hänsyn till omgivningen och de boende i området. Man har bara koncentrerat sig på att minska olägenheter för de nya byggnationerna, men liten, eller ingen hänsyn har tagits till befint- liga grannar eller vägnät.
Nail och Ilian Haddad, Almvägen 19A, Hörnet 30
Överhuvudtaget tycker vi att detta förslag inte passar på en liten gata som Almvägen faktisk är. Vintertid, med snövallar på båda sidor om vägen, blir vägen endast enfilig. Mötande bilar får svänga in på någons uppfart för att ge plats åt varandra. Med nuvarande vägunderhåll är det jämt gropigt efter biltrafiken på Almvägen.
Denna väg klarar inte av mer biltrafik.
Vad man kan se av ritningarna så finns heller inget utrymme att bredda vägen åt något håll. Vi ställer oss frågande till hur man har tänkt, eller om man verkligen har tänkt igenom detta…
När det gäller Hörnet 28 motsätter vi oss utformningen av byggnat- ionen. Huslängan i U-form passar inte alls in bland övrig bebyg- gelse på gatan och den föreslagna byggnadskroppen ter sig som ett ogenomträngligt fort. Vi skulle hellre se att man byggde fristående hus på den tomten.
Om man nu måste bygga i U-form på grund av gällande bullerregler – ja, då kan man inte köra över de redan boende på gatan. Vi störs ju redan nu av en mycket utökad tågtrafik. Hur kan man bara tänka på de nya radhusägarnas hörsel och trivsel och helt och hållet strunta i vilket extra buller och oväsen det skulle innebära för oss?!
Det kan vi inte acceptera!
En sådan omfattande bebyggelse av gatan innebär också en lång och utdragen byggtid med allt som denna innebär i oväsen och stör- ningar för trafiken.
Då vi inte hade möjlighet att närvara vid informationsmötena har vi frågat de av våra grannar som hade möjlighet att närvara och de känner sig inte alls nöjda med hur mötet hade gått. De fick inte svar
på någon av sina frågor. Det mötet ökade på deras oro istället för att lugna ner dem då många viktiga frågor förblev utan svar.
Vi tycker att förslaget är mer tänkt att ge så mycket vinst som möjligt för investerarna. Man har mer koncentrerat sig på att minska buller- olägenheterna för de nya husen och deras ägare och struntat helt i att vägen inte på nåt sätt klarar av den ökade trafikeringen och inte alls tagit hänsyn till hur vi som redan bor här kommer att påverkas av oväsen från ytterligare 50+ bilar som kommer trafikera gatan, och parkera i omedelbar närhet av oss!
Vi skulle sammanfattningsvis hellre se att man byggde ett mindre antal fristående hus istället för att tränga in ett stort antal radhus på en liten tomt, något vi anser bara är utformat med vinstmaximering i fokus.
Trafikökningen är liten i absoluta tal vilken Almvägen bedöms klara. Se även kommentar till Trafik- och fastighetsnämndens yttrande ovan.
Olika former av bebyggelse har prövats under planarbetets gång bl a frilig- gande villor. Den u-formade bebyggelsen har visats sig vara den som bäst hanterar de höga bullernivåerna från järnvägen. Placeringen och formen på bebyggelsen gör att buller från järnvägen dämpas av byggnaderna vilket enligt bullerutredningen även ger en positiv effekt för omgivningen.
Lena Lindgren och Joakim Sparrentoft, Almvägen 27 (Hörnet 25)
Gällande bebyggelse på Hörnet 24 emotsätter vi oss att de bostäder som planeras att byggas längs Hörnet 25 och 44, längst bort från Almvägen byggs på högre marknivå än den som är i dag. I stället tycker vi att man skall sänka marknivån där de två bostäderna längst i väst skall byggas, så att bebyggelsen inte stiger i höjden mer än nödvändigt och tar ljus/ sol på kvällen. Bebyggelsen smälter också in bättre, och det ser naturligare ut utifrån Almvägen sett, om inte de sista husen "tornar upp" och skjuter i höjden mer än nödvändigt. Då borde det också bli mindre uppförsbacke för att komma till dessa hus. Vi tycker även att bygghöjden skall hållas nere och vara lägre på de bostäder som byggs längst i väst.
Illustrationerna har kompletterats för att bl a tydligare visa föreslagna bostä- der i förhållande till befintlig bebyggelse. Skuggstudier har gjorts som visar begränsad skuggning kväll under vår/höst. Med beaktande av att Hörnet 24 idag är trädbevuxen bedöms förändringen begränsas. Den avverkning som blir följden inom områden där nya byggnader placeras kan också komma att göra att området upplevs ljusare. Att sänka marknivån skulle innebära stora ingrepp och sprängning i terrängen vilket inte bedömts önskvärt utan be- byggelsen ska istället anpassas till terrängen och förändringar i marknivån minimeras.
Ulrik Medin & Marianna Paakkanen, Syréngränd 7B (Haken 31)
Tack för inbjudan till informationsmöte kring den planerade nya detaljplanen för området där vi bor. Det var också mycket trevligt med det fina bemötandet.
En gångväg mellan Haken 31 och Haken 18-20 skulle kännas som ett intrång på vår tomt. Möjligheten att använda garageuppfarten skulle begränsas.
Vi har små barn som idag kan röra sig fritt på uppfarten. Känslan av lugn och trygghet i denna återvändsgränd är ovärderlig. En gång- väg med cyklister och allmän genomströmning av människor skulle förstöra dagens lugna och säkra miljö.
Vi ställer oss frågande inför totalnyttan för övriga, nya eller gamla boende i området, av en gångväg placerad över vår tomt. Att an- vända den befintliga grusvägen mot Almvägen vid Syrengränds syd- östra ände medför bara en marginell omväg. Vi känner själva inte heller något behov av att ha en närmare väg till Almvägen, än den som erbjuds i Syrengränds sydvästra ände.
Vi önskar därför att den inritade gångvägen helt tas bort från detalj- planen. Ingen kommer sakna en gångvägsmöjlighet som inte finns.
Att ha den kvar som en eventuell möjlighet skapar däremot osäker- het och kan vara en källa till osämja mellan de boende i området.
De redovisade gångstråken genom området förutsätter att berörda parter, dvs ägarna till Haken 31 och 52 samt Hakens samfällighetsförening vill medverka till ett iordningställande. Lantmäterimyndigheten har även med- delat (se ovan) att det krävs en frivillig överenskommelse.
Illustrationerna har uppdaterats så att gångstråket inte redovisas inom Haken 31.
Thomas & Christina Kronberg, Syrengränd 5 (Haken 25)
- Vi begär att den inritade möjligheten till gångväg mellan den norra delen av Hakenområdet och det planerade Haken 18-20 helt tas bort från detaljplanen för området.
- Vi emotsätter oss planerna på att låta Syrengränd bli en tillfartsväg till husen på Hörnet 24, samt att en genomfart för bilar görs mot Almvägen, enligt den föreslagna detaljplanen för Hörnet 24. Befint- lig gångväg ner mot Almvägen skall behållas intakt och gångtrafi- kanter hållas väl separerade från övrig trafik.
- Vi önskar att typ av vårdboende specificeras i detaljplanen.
Gångväg
Vad gäller möjligheterna till en gångväg mellan Haken 18-20 och den norra delen av Syrengränd överväger klart de negativa
aspekterna de positiva. Att skapa ytterligare tillfartsmöjligheter till
området leder till en ökad genomströmning av människor i området och även potentiellt mindre motorfordon med trafikfara för framför- allt lekande barn som följd. De människor som skulle använda tänkt gångväg kommer gå väldigt nära vår tomt med full insyn som följd.
Vår tomt är inte anlagd med tanke på detta. Resultatet blir en otrygg känsla.
Tillfartstrafik
All form av ökad trafik på Syrengränd är en säkerhetsrisk och skulle också försämra miljön för de boende i området.
Syrengränd är idag ett väldigt barnvänligt område. Det springs, cyklas, spelas boll i direkt anslutning till eller på Syrengränd.
Utökad trafik eller genomströmning av fler människor riskerar att förstöra denna skyddade boendemiljö. Vi lever på intet sätt på en isolerad Ö men vill själva bestämma när vi vill ha vårt lugn och när vi önskar att bege oss utanför lugnet på Syrengränd. Detta är inte upp till andra att bestämma.
Vårdboende
Detaljplanen bör förtydliga vad för typ av vårdboende som planeras i kvarteret Haken, detta är en fråga om trygghet för oss som bor här.
I planen föreslås ingen biltrafik mellan Syréngränd och Almvägen. De för- lag som diskuterats utifrån nuvarande planförslag var primärt en möjlighet underlätta trafikeringen för befintlig bebyggelse inom Hakens samfällighet.
De redovisade gångstråken genom området förutsätter att berörda parter, dvs ägarna till Haken 31 och 52 samt Hakens samfällighetsförening vill medverka till ett iordningställande. Lantmäterimyndigheten har även med- delat (se ovan) att det krävs en frivillig överenskommelse.
Illustrationerna har uppdaterats så att gångstråket inte redovisas inom Haken 31.
De planerade vårdbostäderna är bostäder för äldre med behov av omsorg.
Bostäderna utformas som egna lägenheter men med gemensamma utrym- men samt personalutrymmen. Användningsbestämmelsen vårdbostäder medger inte exempelvis sjukhusvård eller kriminalvård.
Ingela Elfhög Listh, Syréngränd 18 (Haken 41)
Jag motsätter mig att det skall finnas möjlighet att utnyttja Syren- gränd som genomfartsgata.
Jag motsätter mig möjligheten att uppföra nio radhus på Hörnet 24, och att flera av dessa föreslås byggas på den kuperade, västra delen av Hörnet 24. Jag motsätter mig att det skall finnas möjlighet att uppföra en komplementbyggnad på den nordvästra delen av Hörnet 24.
Jag anser att de tekniska och miljömässiga konsekvenserna av den föreslagna radhusbebyggelsen och den föreslagna komplementbygg- naden bör utredas ytterligare.
Ovanstående synpunkter bör beaktas inför ställningstagandet till planförslaget. Ett beslut att anta planen utan beaktande av dessa synpunkter kan komma att överklagas.
Någon genomfartsgata på Syréngränd planeras inte. Den möjlighet som senast diskuterats var primärt för att underlätta trafiksituationen på Syrén- gränd genom en möjlighet till utfart från Syréngränd till Almvägen. Detta kräver dock en frivillig överenskommelse mellan fastighetsägarna. Aktuellt bebyggelseförslag har inte anpassats för en körbar förbindelse mot bakgrund av tidigare inkomna synpunkter.
Byggrätten för komplementbyggnaden har flyttats längre in på Hörnet 24 för att komma längre ifrån befintlig bebyggelse.
Ola Listh, Syréngränd 18 (Haken 41)
Inledningsvis konstateras att Kommunledningskontoret anser sig till övervägande del inte behöva beakta den kritik som boende på Syrengränd år 2008 framförde mot programsamrådshandlingen, utan nu återkommer med ett detaljplaneförslag med ännu större ex- ploateringsgrad. De synpunkter som lämnades av oss berörda fas- tighetsägare år 2008 är fortfarande relevanta och bör beaktas i den fortsatta processen.
Mina synpunkter är i korthet följande:
Trafikförsörjningen via Syrengränd
Kommunen föreslog i programsamrådet 2008 att Syrengränd skulle göras till genomfartsgata mellan Björkvägen och Almvägen samt ta emot trafiken även från de nio radhusen på Hörnet 24.
Trots vår tidigare avstyrkan återkommer nu kommunen i detalj- planeförslaget med att i alla fall hålla möjligheten öppen till att genomföra den av oss kritiserade lösningen.
De skriver vidare bla att de inte vill att Syréngränd blir genomfarts- gata och att det inte finns sakligt skäl för att föreslå en genomfarts- gata och anslutning av ytterligare nio fastigheter till denna lilla gata. Om Hörnet 24 ska bebyggas med nya fastigheter ska de ha sin utfart till Almvägen.
Någon genomfartsgata på Syréngränd planeras inte. Den möjlighet som senast diskuterats var primärt för att underlätta trafiksituationen på Syrén- gränd genom en möjlighet till utfart från Syréngränd till Almvägen. Detta kräver dock en frivillig överenskommelse mellan fastighetsägarna. Aktuellt bebyggelseförslag har inte anpassats för en körbar förbindelse mot bakgrund av tidigare inkomna synpunkter.
De nya fastigheternas placering på Hörnet 24
Ola Listh skriver vidare att trevåningsradhus ska byggas vettande mot Syrengränd på ett avstånd om 7 – 15 meter från befintliga fas- tigheter.
De nya husen ska anpassas till terrängen, dvs klättra uppför slänten.
Berörda befintliga fastigheter på Syrengränd har sina vardagsrum, kök och uteplatser på ett höjdläge av 33-34 möh. De föreslagna rad- husen kommer att klättra upp till ett höjdläge om 35-36 möh. Med en tillåten bygghöjd för radhusen av 6-9 meter samt så kommer de nya husen att högst väsentligt begränsa utsikten från min fastighet på Syrengränd. Dessutom kommer jag att hamna i permanent skugga större delen av året eftersom de nya husen ligger i söder och är så mycket högre än våra fastigheter. Med så stor höjdskillnad kommer insynen från de nya fastigheterna att vara fullständigt intolerabel för oss.
— än värre - förslaget om ett bostadskomplement med en nockhöjd av 4 meter på ett höjdläge av 39-41 möh,
I det nya underlaget finns ett antal illustrationer som ska visa den tänkta nya bebyggelsen. Dessa verkar dock mera tillkomna som ett säljargument mot potentiella köpare av de nya fastigheterna, ty vyerna är endast utförda inifrån det nya området och utvisar inte hur bebyggelsen kommer att te sig för oss befintliga fastighetsägare på Syrengränd som ni ju söker samråd med.
Jag kräver att vårt behov av utsikt, sol och frånvaro av insyn beaktas och kräver därför att få en vy från min egen uteplats som illustrerar vilken utsikt, sol och insyn jag kommer att få - skulle förslaget ge- nomföras.
De föreslagna husen ligger som närmast ca 10,5 meter från närmaste
huvudbyggnad vid Syréngränd och som närmast 6 meter till fastighetsgräns.
Högsta byggandshöjd mot Syréngränd är 6 meter. Illustrerat radhus
grundläggs på ca 32,5 - 34 möh. Mot Almvägen tillåts suterrängvåning samt 9 meter byggnadshöjd. Skuggstudier har gjorts som visar begränsad
skuggning morgon under våren för de närmaste husen. Med beaktande av att Hörnet 24 idag är trädbevuxen bedöms förändringen begränsas. Byggrätten för komplementbyggnaden har flyttats längre in på Hörnet 24 för att komma längre ifrån befintlig bebyggelse.
Radonfaran
Särskilda miljöhänsyn måste tas vid exploatering. I underlaget fram- går ingenting om hur de nya fastigheterna ska komma på plats.
Med nästan ett helt yrkeslivs erfarenhet av sprängämnen, spräng- ning och effekterna av sprängning ställer jag mig fullständigt främ- mande till att bottenplattan i våra fastigheter då inte skulle påverkas mycket kraftigt. Sprängningarna kommer att ge upphov till sprick-
bildningar såväl i berget som i bottenplattan, vilket leder upp radon från berggrunden, varvid våra fastigheter skulle radonskadas.
Jag kräver därför att en seriös bergmekanisk bedömning görs av ex- pertis för att bedöma sprick- och vibrationsutbredning om några sprängningar alls ska genomföras i samband med byggnationen.
Enligt Boverkets byggregler ska skaderisker vid sprängning och andra markarbeten förebyggas och sprängplan tas fram för sprängarbeten inom områden med detaljplan. Sprängplanen som ska tas fram av byggherren bör alltså redovisa vad som krävs för att risker ska kunna undvikas. Plan- beskrivningen kompletteras med information om krav vid sprängnings- arbeten.
Buller
Våra fastigheter är redan idag bullerstörda av järnvägen och har av detta skäl ett nedsatt taxeringsvärde. I förslaget tas bullerfrågan upp bara som ett problem för de fastigheter som planeras byggas. En stor del av den skog som finns på Hörnet 24 kommer att avverkas och ersättas med fastigheter. Den till planförslaget bifogade kartan anger att de nya husen ska byggas i stort sett i rät vinkel mot järnvä- gen. Våra befintliga fastigheter på nedre Syrengränd kommer att ligga 20 - 45° i vinkel mot dessa. De fastigheter som vetter mot Syrengränd utformas som en 6-9 meter hög vägg med ett avstånd till befintliga fastigheter på storleksordningen 10 meter. Detta skapar en perfekt kil för att reflektera bullret från järnvägen till den södra (tysta) sidan av nu befintliga fastigheter på Syrengränd.
Denna aspekt har över huvud taget inte beaktats i planförslaget. Den citerade bullerutredningen hänför sig enbart till konsekvenser för den nya bebyggelsen. Jag kräver att en seriös bullerutredning görs av kompetent expertis rörande konsekvenser för nuvarande bebyg- gelse på Syrengränd.
Ola Listh menar också att ett utnyttjande av den s k komplement- byggnad som festlokal skulle skapa stora buller- och insynsproblem för befintlig bebyggelse på södra Syrengränd.
Placeringen och formen på bebyggelsen gör att buller från järnvägen däm- pas av byggnaderna vilket enligt bullerutredningen även ger en positiv effekt för omgivningen.
Miljöbedömning
I förslaget till detaljplan sägs att ingen miljöbedömning eller miljö- konsekvensbeskrivning kommer att göras eftersom någon betydande miljöpåverkan inte kommer att ske.
Underlaget som delgavs oss 2008 innehöll dock ingen som helst miljöutredning utan bara ett antagande att inga naturvärden finns inom området. Det är ett felaktigt antagande.
Miljöbedömning ska genomföras i enlighet med europeiska unionens relevanta miljödirektiv. Förslaget till detaljplan refererar till direk- tivet 2001/42/EC som implementerades i svensk lag 2005, men sam- tidigt sägs att man avser tillämpa bedömningskriterier från 1998.
Jag har bett om en förklaring på denna punkt men inte fatt någon.
Hur kan kriterier som fastslogs 7 år innan lagen trädde i kraft och 3 år innan direktivet ens existerade tillämpas? Jag kräver en förkla- ring!
I direktivet 2001/42/EC sägs att utarbetande av miljörapport, ge- nomförande av samråd, beaktande av miljörapport och beaktande av resultat av samråd ska ske. Direktivet hänvisar bl a till unionens habitatdirektiv samt direktivet om skydd av vilda fåglar där det senare listar över 150 arter som kräver skydd, bl a hackspett och ringduva som båda förekommer i det skogsområde som planför- slaget föreslår ska ersättas med ny bebyggelse.
Vidare anser Ola Listh bla att förslaget att bygga en komplement- byggnad äventyrar vattenförsörjningen till nuvarande trädbestånd inom Hakens samfällighet som enligt gällande detaljplan är viktigt att bevara.
Eftersom förslaget är så pass otydligt vad gäller miljöaspekterna bör naturligtvis en seriös miljöbedömning av tillåtligheten i företaget göras innan processen går vidare.
EG-direktivet (2001/42/EG) genomfördes 2005 genom ändringar i bl a plan- och bygglagen (PBL, 1987:10 senare ersatt av PBL 2010:900), miljöbalken (1998:808) samt i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskriv- ningar.
Enligt § 4 och 5 i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) ska kommunen göra bedömningen om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan med beaktande av de kriterier som anges i bilaga 4 till denna förordning. Förordning (2005:356). Bedöm- ningskriterierna från MKB-förordningens bilaga 4 (1998) motsvaras av bilaga 2 i EG-direktivet (2001/42/EG).
Sammanfattningsvis konstateras att förslaget till detaljplan är mycket ofullgånget och kräver en total omarbetning och komplette- ring. Förslaget riktar sig inte till de närboende som samråd ska sökas med utan till potentiella köpare av de nya fastigheterna. Kon- sekvenser för berörda fastighetsägare på Syrengränd berörs högst flyktigt. Beslutsunderlaget är således inte tillräckligt för att fatta ett beslut som i högsta grad berör oss. Kort sagt: Gör om, gör rätt!
João och Dina Moreira, Syréngränd 22 (Haken 39)
Vi beklagar att ni, trots stora tekniska möjligheter som finns idag, inte har valt att göra skalenliga 3D bilder som skulle ge oss som bor här, en ärlig chans att se hur det skulle kunna se ut när det är fär-
digbyggt. Ni har valt att illustrera bilderna endast ur den tänkta nya områdets perspektiv. Kanske medvetet, kanske inte... Vi kan se hur fint ni framställer det nya området, men inte hur det blir för de som redan bor här.
Vi har inte en aning hur höga husen kommer att bli, hur högt upp i slänten/backen de kommer att byggas eller hur mycket insyn vi kommer att ex.v få över vår uteplats. För er är det kanske inga vik- tiga frågor, men det är det för oss.
Vi har ingenting emot nya grannar, Ingenting varar för evigt och saker och ting förändras hela tiden, men vi hade gärna sett att vi fått en ärligare chans att få en klarare bild, sett ur vår perspektiv, hur det kommer att bli för oss som redan bor här. Men tyvärr har ni misslyckats med det. Det skapar bara dessvärre flera frågor och oro.
Planförslaget medger radhus i två våningar närmaste Syréngränd med högsta byggnadshöjd 6 meter. Takhöjden begränsas genomen bestämmelse om högsta takvinkel om 22 grader. Ytterligare illustrationer har tagits fram med syfte att tydligare visa förslaget i förhållande till befintlig bebyggelse.
Byggrätten för det närmaste radhuset har mot bakgrund av synpunkterna flyttats något längre från tomtgränsen. Även byggrätten för komple- mentbyggnaden har flyttats längre in på fastigheten Haken 24 för att bygg- naden ska komma längre från befintlig bebyggelse. Planen kompletteras även med en bestämmelse om att staket eller häck ska finnas längs gränsen till grannfastighet.
Bertil och Petra Englund, Syrengränd 7A (Haken 52)
Vi motsätter oss starkt den planerade gångväg som i den nya detalj- planen skapats möjligheter till nu eller i framtiden mellan fastighet- erna Haken 18-20 och mot vår gemensamhetsanläggning tillhörande Haken 31 + 52. Det ligger inte i vårt intresse att få en gångväg där och heller inte ha den inritad som en möjlighet då det bara skapar en ovisshet om framtida planer. Vår uppfattning är att det är en mycket kort sträcka på Almvägen fram till den nuvarande gång- vägen. Det känns inte helt motiverat att säga att kvarteren blir för stora.
Vi vill att man tar bort den inplanerade gångvägen fram till vårt garage.
Vi vill inte ha genomfart genom Syrengränd till fastigheterna på Hörnet 24
En öppen lösning där man kan köra igenom Syrengränd tillför bara ökad trafik i ett nu barnvänligt och barntätt område. Finns det möj- lighet till genomfart så kommer det leda till ökad trafik. Vi ser inte att det finns ett behov av att skapa en genomfart genom området för varken privatpersoner eller avfallsbilar/snöskottningsfordon.
I planen föreslås ingen biltrafik mellan Syréngränd och Almvägen. De dis- kuterade gångstråken genom området förutsätter att berörda parter, dvs ägarna till Haken 31 och 52 samt Hakens samfällighetsförening vill med- verka till ett iordningställande. Lantmäterimyndigheten har även meddelat (se ovan) att det krävs en frivillig överenskommelse.
Illustrationerna har uppdaterats så att gångstråket inte redovisas inom Haken 31.
Helene Åhsberg, Syréngränd 20 (Haken 40)
Till att börja med vill jag instämma i de åsikter som Hakens Samfäl- lighetsförening framför i sin skrivelse daterad 2013-05-13, rörande att byggtrafik och övrig passage till och från nya bostäder längs Almvägen inte får ske via Syrengränd.
Jag finner det också anmärkningsvärt att kommunen inte anser att någon förbättring av trafikmiljön längs Almvägen behöver göras, då den smala vägen som idag utgör tillfartsväg för ca 20 bostäder istället ska utnyttjas som tillfartsväg för 100 bostäder (5 gånger så många som idag). Den lugna Almvägen trafikeras idag inte bara av boendetrafik utan används också flitigt av många cykelpendlare, skolbarn och hundägare.
Jag vädjar till kommunen att låta de fortsatta byggplanerna längs Almvägen även inbegripa en säker trafikmiljö för både bilister, gångtrafikanter och cyklister på Almvägen.
Jag är tacksam för att det i detaljplanen klargörs att boendeparke- ring för tillkommande bostäder längs Almvägen kommer att ordnas inom kvartersmarken för de nya bostäderna. Jag utgår då från att man tagit höjd för att merparten av dagens hushåll har minst två bilar och att ett vårdboende ofta har många besökare samt personal, så till 80 nya bostäder rör det sig om en ansenlig mängd parkerings- platser som kommer att uppföras, det är bra. Det som dock oroar mig är att det inte tydligt framgår när dessa parkeringsplatser kom- mer att vara färdigställda. Även under byggtiden genererar bygg- projekt en mängd persontrafik i form av byggpersonal som behöver parkera sina bilar någonstans.
Vidare framför Helene Åsberg oro för framkomligheten och trafiksä- kerheten pga av byggtrafik.
Med detta som bakgrund utgår jag från att det kommer att ordnas parkeringsplatser även för byggarbetarna innan byggnationerna på- börjas, så att inte byggarbetare lockas att parkera på Syrengränd.
Parkeringsplatser för de nya bostäderna ska anordnas i tillräckligt antal inom kvartersmark (tomtmark) för fastigheternas behov. Almvägen ska därmed inte utnyttjas för parkering. Parkering under byggtiden regleras inte i detaljplanen men exempelvis en byggetablering får inte innebära att trafik- säkerheten på platsen försämras. I övrigt gäller vanliga trafikregler och tra-
