INVENTERING AV LOKALBEHOV 2018-2027
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
2018-10-08 Strategisk lokalenhet
INVENTERING AV LOKALBEHOV – UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN
2
Innehåll
Inledning ... 3
Befolkningsutveckling ... 4
Gymnasieskola ... 8
Pendling ... 9
Inskrivningsgrad ... 9
Kapacitet ... 10
Behov av gymnasielokaler ... 11
Inledning
Regler för lokalresursplanering i Sollentuna har tagits fram under 201 7 och antogs i KS 27/1 1 201 7 . Reglerna behandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och ansvarsfördelning för frågor som gäller lokalresursplanering.
Reglerna innebär att kommunen årligen ska upprätta en lokalresursplan med tre tidsperspektiv: 1 - 3 år (budget), 1 0 år (befolkningsprognos), långsiktigt (översiktsplan) samt att det ska finnas lokalberedningsgrupp och lokalstyrgrupp.
En förutsättning för framtagande av loka lresursplanen är att lokalnyttjande verksamhetskontor årligen genomför en inventering av lokalbehov.
Lokalresursplanering i Sollentuna
Lokalresursplanering i Sollentuna kommun utgår från verksamheternas behov, resurser och de gemensamma ekonomiska förutsä ttningarna. Lokalresursplaneringen genomförs i tre skeden där inventering av lokalbehov utgör det första skedet.
I nventering av lokalbehov samt Lokalresursplanen utgör beslutsunder lag för lokalförsörjningsplanen.
Inventering av lokalbehov
Inventeringen av lokalbehov, som är det första skedet, ska ha en 1 0 - årig tidshorisont vilket överensstämmer med kommunens befolkningsprognos. Inventeringsperioden för i år är 201 8 - 2027.
Inventering av lokalbehov ska redovisa verksamheternas lokalresurser o ch lokalnyttjande samt behov av lokaler. Pågående lokalprojekt samt större verksamhetsförändringar ska redovisas. Även relevanta nyckeltal och eventuell lokalrevision för respektive verksamhet ska redovisas.
Rapporten ska antas i respektive nämnd och överl ämna s till kommunstyrelsen senast 31 oktober 201 8 för fortsatt beredning av kommunledningskontoret.
Behov av administrativa lokaler i närtid hanteras inom pågående behovsutredning ” Omorganisation - Kontorsflytt 201 8 - 201 9” . Det långsiktiga behovet av admini strativa lokaler hanteras inom ramen för den behovsanalys som är under framtagande kopplat till ombyggnation och renovering av Turebergshuset.
INVENTERING AV LOKALBEHOV – UTBILDNINGS - OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN
4
Befolkningsutveckling
Kommunens totala folkmängd var 71 848 personer v id årets slut 2017. Under 2024 beräknas folkmängden överstiga 80 000 personer, att jämföra med förra årets prognos då detta förväntades ske redan 2022. Vid 2027 förväntas folkmängden överstiga 84 000 personer.
Befolkningsprognosen för perioden 201 8 - 2027 har tagits fram av Sweco Society . Prognose n utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december 201 7 samt kommunens bostadsantagande, dvs. de tillkommande bostäder som förväntas uppföras under perioden.
Figur 1 Folkmängd och bostadsbyggande i Sollentuna 1 975 - 2027
Bostadsantagande
En av de viktigaste komponenterna i befolkningsprognosen är kommunens bostadsantagande . Bostadsantagandet bygger på antalet flerbostadshus och småhus inom respektive planområde.
Efters om ett flertal byggplaner sannolikt ej kommer att kunna genomföras när de planerats, så har bostadsantagandet justerats ned för att skapa en mer realistisk befolkningsprognos.
Figur 2 Nedjusterat bostadsantagande för Sollentuna kommun 201 8 - 2027
Under inventeringsperioden förväntas en genomsnittlig årlig produktion på 527 nya bostäder , vilket kan jämföras med ca 350 bostäder som producerats per år de senaste tio åren. Enstaka år har dock bostadsproduktionen kommit upp i liknande nivåer, exempelvis 2011 och 201 5 då 685 respektive 731 bostäder uppfördes.
Oavsett antalet nyproducerade bostäder är det troligt med en befolkningstillväxt. Detta som en följd av generationsskifte i befintlig bebyggelse samt genom att det finns en ökad te ndens till att det bor fler personer per hushåll.
201 8 201 9 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Bostadsantagande 300 31 4 61 1 633 655 61 5 575 605 508 450
Befolkningsutveckling 0 - 1 8 år
Av figur 3 framgår hur stora de olika årskullarna var i Sollentuna vid slutet av 201 7, enligt SCB. Framförallt hade kommunen höga nivåer av barn i åldern 6 - 1 3 år, jämfört med antalet 0 - 5 åringar och 1 7 - 20 åringar. Noterbart är att antalet nollåringar och del vis ett åringar är klart lägre än övriga årskullar inom de lägre åldrarna. Nivåerna är med andra ord högst inom den ålder då barnen går i grundskola, och på sikt kommer dessa höga nivåer vara i gymnasieålder. Detta framgår tydligare i befolkningsprognosen, figur 4, för de olika ålder skategorierna bland barn dvs. 1 - 5 år i förskola, 6 - 1 2 år i åk F - 6, 1 3 - 1 5 år i åk 7 - 9 och 1 6 - 1 8 år i gymnasieskola.
Figur 4 Antalet 1 - 5 åringar, 6 - 1 2 åringar samt 1 3 - 1 5 åringar i Sollentuna 1 975 - 2027
De olika åldersgrupperna mellan 1 - 1 8 år har varierat sedan 1 975. Tendensen har varit tydlig sedan 80 - talet genom att en ökning bland 1 - 5 åringar följs av ökning bland 6 - 1 2 åringar och senare 1 3 - 1 5 åringar och 1 6 - 1 8 åringar. Lika tydligt är det också att v arje ökning följs av en minskning. Det är framförallt under två perioder som barnkullarna i de lägre åldrarna ökat kraftigt, runt mitten av 90 - talet och mellan 2002 - 2009 . Den senare perioden är till stor del än följd av utbyggnaden av Silverdal.
Under den senaste tio årsperioden har antalet 1 - 5 åringar minskat i kommunen samtidigt som antalet 6 - 1 2 åringar ökat , vilket även går att utläsa i figur 3. 1 3 - 1 5 åringarna har också ökat sedan 201 0 och 1 6 - 1 8 åringar har ökat de senaste tre åren. Mellan 2009 - 201 1 hade kommunen dessutom höga nivåer 1 6 - 1 8 åringar. Senast kommunen hade liknande demog rafiska förutsättningar för 1 - 1 8 åringar var tidigt 2000 - tal.
Enligt befolkningsprognosen kommer vi de kommande tio åren se en tydlig ökning bland 1 - 5 åringar mellan 2020 - 2027 då antalet ökar från ca 4 500 till 5 500, vilket motsvarar en ökning på ca 22 %.
Figur 3 Antal noll åringar i Sollentuna 1 975 - 2027
INVENTERING AV LOKALBEHOV – UTBILDNINGS - OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN
6 Antalet 6 - 1 2 åringar förväntas minska fram till 2023, för att sedan öka under periodens senare del. En viktig förutsättning för den kommande ökningen av 6 - 1 2 åringar är att den kommer att föregås av en ökning av 1 - 5 åringar.
Antalet 1 3 - 1 5 åringar förväntas öka fram till 2023, då de stora barnkullarna från 2005 och framåt går in i tonåren.
Antalet 1 6 - 1 8 åringar i kommunen förväntas fortsätta öka unde r i stort sett hela i nventerings perioden.
Nivåerna kommer enligt prognosen att vara som högst kring 2024 - 2026 innan en viss minskning väntas. Den minskningen är en följd av att antalet barn i de lägre åldrarna redan minskat inom sin ålderskategori.
Även inom hela länet förvän tas en stadig ökning av antalet 1 6 - 1 8 åringar, enligt figur 5.
Befolkningsprognosen för länet har tagits fram av Tillväxt - och regionplaneförvaltningen inom Stockholms läns landsting. Enligt den förväntas antalet 1 6 - 1 8 åringar öka från ca 71 000 till ca 94 000 mellan 201 7 och 2026, vilket innebär en ökning med 30 %. I Sollentuna är ökningen under samma år 26 %.
Figur 5 Antalet 1 6 - 1 8 åringar i Sollentuna och Stockholms län 201 6 - 2027
Osäkerhet i prognoser och bostadsbyggande
Vårdnadshavare är som mest flyttbenägna fram till dess att barnen fyller 6 år. Framförallt är det i åldern 1 - 4 år som de flesta barnen är i när de flyttar till kommunen. Ofta vill vårdnadshavare genomföra flytten innan barnen ska börja skolan. Därför får b ostadsproduktionen särskilt stor betydelse för befolkningen i de lägsta åldrarna, framförallt 1 - 5 åringar men även 6 - 1 2 åringar.
Även antal nyfödda barn spelar en stor roll för hur pass väl utfall och prognos hänger samman. Ett eller flera år med högt anta l nyfödda barn alternativt med ett lågt antal barn, kommer att påverka prognosen under många år framöver.
I figur 6 framgår det hur de nio senaste prognoserna för 1 - 5 åringar sett ut samt vad utfallet blivit.
Genomgående är att samtliga prognoser har överskattat den långsiktiga utvecklingen. D e senaste fem prognoserna har även överskattat den mer närliggande utvecklingen. Mellan u tfall 201 7 och prognosen som togs fram för tre år sedan (201 5 - 2024) skiljer det ca 400 barn i förskoleålder , vilket motsvarar tre fullstora förskolor.
Åldersk ategorin 1 6 - 1 8 åringar berörs ej i samma utsträckning av det uteblivna bostadsbyggande och det lä gre utfallet i åldern 1 - 5 år, åtminstone inte inom inventeringsperiodens tidshorisont. På längre sikt kommer det däremot att ha en större påverkan då de lägre barnkullarna närmar sig gymnasieålder.
Figur 6 Utfall 2009 - 201 7 och tio åriga prognoser mellan 201 0 - 2027 för 1 - 5 åringar i Sollentuna
INVENTERING AV LOKALBEHOV – UTBILDNINGS - OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN
8
Gymnasieskola
Sollentuna kommun ingår i ett gymnasiesamarbete för 25 av Stockholms läns kommuner samt Håbo kommun och Gnesta kommun. Det innebär att de folkbokförda inom dessa kommuner på s amma villkor kan söka till och bli antagna till en gymnasieskola i alla samarbetskommuner och Stockholms läns landsting. Vid inventeringen av lokalbehov behöver alltså hänsyn tas till utbudet och sökmönstret i hela länet parallellt med det förväntade elevu nderlag som kommer att finnas i Sollentuna.
Figur 7 Gymnasieskolor i Sollentuna 201 8/1 9
Pendling
Enligt uppgifter hämtade från SIRIS (Skolverket) har b åde antalet inpendlande och utpendlande elever ökat sedan 2003.
Fram till 2012 var utpe n d lingen större än inpendlingen, men från 2013 har kommunen en större andel inpendlande elever. Det beror till stor del på att utpendlingen minskade mellan 2011 - 2015. De senaste åren har dock utpendlingen ökat igen.
Viktiga förutsättningar för en hög inpendling är att det finns ett stort utbud av gymnasieskolor samt att det finns goda kommunikationer. Den ökade inpendlingen till Sollentuna gäller både till komm unala och fristående gymnasieskolor. Majoriteten av de inpendlande eleverna har dock sökt sig till de n kommunala gymnasieskolan, Rudbecks gymnasium. Vid 2000 fanns det 330 inpendlande elever till Rudbeck och vid 2017 hade antalet ökat till 820. Samtidigt har antalet elever folkbokförda i kommunen legat på en relativt jämn nivå under samma period, dvs. mellan ca 1 200 - 1 400 elever.
Det totala antalet elever på Rudbeck har ökat sedan 2000 - talets början , med undantag för en kortare period mellan 2011 - 2014. Sedan 2015 har antalet elever överstigit 2 000 och under läsåret 2018/19 finns det ca 2 100 elever inskrivna på Rudbeck.
Bland de inpendlande eleverna kommer en
majoritet ifrån Upplands Väsby och Sigtuna kommun, dvs. de kommuner som ligger norrut längs med pendeltåget. Även Stockholm stad, Järfälla och Solna tillhör de kommuner där de inpendlande eleverna kommer ifrån i större utsträckning.
Utpendlingen sker i första hand till gymnasieskolor i Stockholm stad, men även till gymnasieskolor i Danderyd, Upplands Väsby, Sigtuna, Solna och Täby. Utpendlingen sker med andra ord till de kommuner som angränsar till Sollentuna och framförallt till dem som det finns goda kommunikationer till.
Det finns ett stort utbud av gymnasieskolor i hela länet, både fristående och kommunala. Ett flertal har även ett högt elevantal samt ett liknande programutbud som Rudbeck. Några av dessa är Väsby nya gymnasium som är centralt belägen i Uppl ands Väsby, Danderyds gymnasium samt Tibble och Åva gymnasier i Täby. I Stockholms innerstad finns fram förallt Östra Real, Norra Real, Södra Latin och Kungsholmens gymnasium. Till läsåret 2018/19 har dessutom en ny kommunal gymna sieskola öppnat på Kungsholmen, Anna Whitlocks gymnasium, som när den är fullt utbyggd kommer att ha i stort sett samma storlek och programutbud som Rudbeck.
Inskrivningsgrad
Det är svårt att beräkna ett elevunderlag som är styrande för behovsinventeringe n när det gäller gymnasieskola. Detta eftersom Sollentuna endast utgör en liten del av länets totala befolkning samt totala kapacitet. Inom förskola och grundskola kan ett barn - och elevunderlag beräknas och som styr
Figur 9 Inskrivna elever på Rudbeck 2000 - 201 7
Figur 8 In och utpendlande elever i Sollentuna 2000 - 201 7
INVENTERING AV LOKALBEHOV – UTBILDNINGS - OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN
1 0 en inskrivningsgrad beräknats för att ange
hur stor del av befolkning som den kommunala kapaciteten förväntas kunna hantera. Inskrivningsgraden utgår i från antalet 16 - 18 åringar. Ibland in går 19 åringar vid olika behovsbedömningar eftersom en stor del elever fortfarande läser på gymnasieskola i den åldern. Skolverket s uppgifter om antalet folkbokförda inskrivna elever i kommunen och det totala antalet 16 - 18 åringar enligt SCB överensstämmer dock bäst vid en jämförelse . Därför används åldersintervallet 16 - 18 år vid behovsinventeringen.
Genom en beräkning av antalet folkbokförda
elever i kommunen med ant alet inskrivna elever på Rudbeck sedan 2000, framgår ett intervall mellan ca 70 - 80 %. När det totala antalet folkbokförda elever var som högst, dvs. mellan 2008 - 2011, var samtidigt det procentuella elevunderlaget som lägst. Det motsatta gäller när antalet folkbokförda elever var lägre. Det intervall som inskrivningsgraden visar kan fungera som en indikering om vilket elevunderlag som kan finnas på Rudbeck under inventeringsperioden.
Kapacitet
Den totala kapaciteten på Rudbeck har bedömts till 2 100 platser. För de fristående gymnasieskolorna finns ingen kapacitetsbedömning att tillgå. Sett till antalet inskrivna elever är de övriga enheterna betydligt mindre än Rudbeck. Det totala antalet inskrivna elever i Sollentuna för 2017/18 var ca 2 870.
På Rudbeck pågår ett antal projekt som kommer att innebära en förändrad kapacitet .
Utbyggnad av matsal och kök . Projektet i nnebär bl.a. att antalet sittplatser kan utökas.
Genomförandet är under planerat under 2019 och tilltärdet är planerat till vt 2020. Parallellt med detta projekt pågår en utökning av antalet wc i hela skolan.
Ombyggnation av Gärdesskolans tidigare lokaler . Innebär att lokalerna anpassas till gymnasieund ervisning efter att Gärdesskolans åk 7 - 9 flyttar in i den nya skolan. Projektet kan genomföras från 2020.
Ombyggnad och modernisering av S1/S4 . Innebär omfattande anpassningar av lokalerna för de yrkesförberedande programmen. Projektet s genomförande är pla nerat under 2020, och behöver kunna ske samtidigt som verksamheten pågår.
Ovanstående projekt förutsätts kunna vara genomförda till ht 2022. Den totala kapaciteten på Rudbeck bedöms då vara 2 500 platser. Kapacitetsökningen beror till störst del på att Ru dbeck kan överta Gärdesskolans tidigare lokaler då de flyttar ut. Projekten genomförs inte enbart för att möjliggöra en ökad kapacitet. En stor del av lokalerna är anpassade för en undervisning som inte längre bedrivs på Rudbeck. Det gäller särskilt de yrk esförberedande programmen i S1/S4, där lokalerna är i stort behov av att anpassas till en mer modern och ändamålsenlig lärmiljö. Samtidigt är det av stor vikt att hyreskostnaderna även fortsättningsvis ligger på en nivå som gör det mö jligt för Rudbeck att bära dessa utan att göra avsteg på undervisningens kvalitet.
Figur 1 0 Elevunderlag och 1 6 - 1 8 åringar i Sollentuna 2000 - 201 7
Figur 1 1 I nskrivna elever per gymnas ieskola i Sollentuna 201 7/1 8
Enhet Verksamhet Inskrivna
Rudbecks gymnasium Kommunal 21 00 Censensum Vård och Hälsogymnasium Fristående 1 50 Mikael Elias Teoretiska gymnasium Fristående 200
NTI-gymnasiet Fristående 200
Yrkesgymnasiet i Sollentuna Fristående 200 Häggviks gymnasiesärskola Fristående 20
Totalt 2870
Behov av gymnasielokaler
Med anledning av det kommungemensamma samarbetet är det svårt att beräkna vilket behov av lokaler som finns för gymnasieskola under inventeringsperioden. Om vissa antaganden gör s går det däremot att beräkna en inskrivningsgrad och jämföra den med erfarenheter från tidigare år. I figur 1 2 nedan framgår kapaciteten i kommunen, både för Rudbeck och för de fristående gymnasieskolorn a.
Kapaciteten i de fristående förutsätts vara samma som antalet inskrivna samt vara oförändrad under inventeringsperioden.
Figur 1 2 Bedömd k apacitet och antal 1 6 - 1 8 åringar i Sollentuna 201 6 - 2027
Under inventeringsperioden kommer den bedömda kapaciteten i kommunen att vara något lä gre än antalet 1 6 - 1 8 åringar, enligt befolkningsprognosen. Den innebär troligtvis att utpendlingen kommer vara högre än inpendlingen under dessa år. Förutsatt att Rudbeck har samma antal inskrivna som den bedömda kapaciteten, så kommer inskrivningsgraden att ligga mellan 72 - 75 % när projekten är genomförda, från 2022.
Detta är något högre än vad inskrivningsg raden var senast när antalet 1 6 - 1 8 åringar var högre i kommunen, då den var 68 - 71 % mellan 2008 - 201 2 .
I och med ombyggnationen på Rudbeck
bedöms det finnas en tillräcklig kapacitet för att tillgodose behoven under inventeringsperioden. Efter inventeringsperioden, dvs. från 2028, så är det sannolikt att antalet 16 - 1 8 åringar kommer att minska.
Hur mycket är dock svårt att veta i dagsläget, men baserat på den befintliga åldersstrukturen samt hur många 1 3 - 1 5 åringar som förväntas vid 2027 enligt befolkningsprognosen, så rör det sig om ca 200.
Vid en sådan minskning och med samma kapacitet på Rudbeck som från 2022, kommer inskrivningsgraden ligga på ca 77 %.
Figur 1 3 Inskrivningsgrad baserad på befolkningsprognosen 201 8 - 2027
