07.2. Bilaga - Inventering av lokalbehov 2018-2027

(1)

INVENTERING AV LOKALBEHOV 2018-2027

Barn- och ungdomsnämnden

2018-10-05 Strategisk lokalenhet

(2)

2

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Inledning ... 5

Förutsättningar ... 6

Befolkningsutveckling ... 7

Verksamhet ... 10

Förskola ... 11

Södra-centrala ... 13

Östra ... 17

Norra ... 21

Hela kommunen ... 25

Identifierade behov ... 26

Grundskola ... 28

Södra-centrala ... 30

Östra ... 34

Norra ... 38

Hela kommunen ... 42

Identifierade behov ... 44

Lokalrevision ... 47

(3)

3

Sammanfattning

Inventering av lokalbehov ska redovisa verksamheternas lokalresurser och lokalnyttjande samt behov av lokaler. Pågående lokalprojekt samt större verksamhetsförändringar ska redovisas. Även relevanta nyckeltal och eventuell lokalrevision för respektive verksamhet ska redovisas.

Inventeringen avser barn- och ungdomsnämndens behov av lokaler för förskole- och grundskoleverksamhet under inventeringsperioden 2018-2027.

Inventeringen av lokalbehov utgår ifrån kommunens befolkningsprognos för 2018-2027, och särskilt antalet barn i åldern 1-15 år. I inventeringen har en över- alternativt underkapacitet beräknats på en bedömd kapacitet och ett barn- respektive elevunderlag. Barnunderlaget är beräknat till 90 % av antalet 1-5 åringar och elevunderlaget är beräknat till 97 % av antalet 6-12 åringar.

Eftersom en stor del av förskolorna och grundskolorna utgörs av fristående enheter, ingår även dessa i den totala kapaciteten i inventeringen. Fristående enheter ansvarar dock för sin egen lokalförsörjning, vilket innebär att de ansvarar för att ta fram egna behovs- och beställningsunderlag samt tecknar egna hyresavtal och tillser att verksamheten kan bära lokalkostnaderna.

Inventeringen redovisar behoven utifrån kommundelarna samt tre planeringsområden, södra-centrala (Helenelund, Tureberg och Häggvik), östra (Vaxmora, Edsberg och Sjöberg) samt norra (Norrviken, Viby och Rotebro). Behoven redovisas även för hela kommunen.

Förskola

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 1-5 åringar öka de kommande tio åren. Den största ökningen förväntas mellan 2020-2027 då antalet 1-5 åringar ökar från ca 4 500 till 5 500, vilket motsvarar en ökning på ca 22 %. Exkluderas bostadsproduktionen ur prognosen förväntas antalet 1-5 åringar att fortsätta minska fram till 2021 innan antalet förväntas öka igen i kommunen. Det är i denna ålderskategori som det är svårast att prognosticera antalet barn, eftersom den påverkas i stor utsträckning av antalet nyfödda och nyinflyttade.

I Sollentuna finns 2018/19 totalt 72 förskolor, varav 20 är kommunala och 52 fristående. Den totala kapaciteten är bedömd till 4 286 platser. Av dessa är ca 39 % kommunala och 61 % fristående.

Fördelningen kommunala-fristående är relativt jämn i kommunens södra-centrala och östra delar. I norra Sollentuna finns det endast två kommunala förskolor, vilka utgör ca 10 % av kapaciteten.

I hela kommunen förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2022, och från 2023 förväntas en underkapacitet. Vid 2027 kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas ett behov av ca fyra nya förskolor, utöver de projekt som återfinns i lokalförsörjningsplanen 2019-2023 och där det finns en avsedd plats och en tydlig tidplan. Underkapaciteten gäller framförallt i Tureberg, Häggvik, samt Rotebro. Fem behovsområden har identifierats där ett behov kan uppstå under inventeringsperioden. Dessa är:

1. Eriksberg-Helenelund C. Behov av en förskola för 100-140 barn med lite längre tidshorisont, kring 2025-26.

2. Sydvästra Tureberg. Behov av en förskola för 100-140 platser uppstår från 2022, och ett eventuellt behov av ytterligare en förskola för ca 100-140 barn vid slutet av inventeringsperioden.

3. Södra Häggvik-Knista. Behov av en förskola för 100-140 barn uppstår kring 2024-25.

4. Väsjön. I Väsjön kan det uppstå ett behov av ytterligare en förskola för 100-140 barn, om bostadsproduktionen går snabbare än planerat eller om antalet barn blir högre än vad befolkningsprognosen anger

5. Rotebro/Norra Sollentuna. I Rotebro finns ett behov av en förskola för 80-100 barn kring 2026-27. Eftersom det kommunala utbudet är begränsat i norra Sollentuna kan det uppstå ett behov av en kommunal enhet tidigare.

(4)

4 Grundskola

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar att minska från ca 7 600 till 7 350 mellan 2018-2023, för att sedan öka under inventeringsperiodens senare del med ca 500 barn i grundskoleålder. En viktig aspekt för den kommande ökningen är att den föregås av en ökning av 1-5 åringar. Exkluderas bostadsproduktionen förväntas antalet 6-12 åringar minska ännu mer innan en ökning sker.

Antalet 13-15 åringar förväntas öka från ca 3 150 till 3 400 mellan 2018-2023, då de stora barnkullarna från 2005 och framåt går in i högstadieålder. Mellan 2024-2027 förväntas antalet minska med ca 150 barn i högstadieålder, dvs. 13-15 åringar

I Sollentuna finns 34 grundskolor, varav 19 är kommunala och 15 fristående. Den totala kapaciteten har bedömts till 11 240 platser för 2018/19. Av dessa platser är ca 74 % kommunala och ca 26 % fristående.

I Sollentuna förväntas en överkapacitet i åk F-6 under hela inventeringsperioden. Som mest uppgår överkapaciteten till ca 1 000 platser, vilket motsvarar över 30 klasser eller en fullstor skola.

Överkapaciteten i åk F-6 gäller främst i kommunens södra delar där den motsvarar ungefär 2/3. Inom kommunens östra delar kommer det däremot att uppstå en underkapacitet från 2024 enligt befolkningsprognosen.

Förutsatt att Töjnaskolan utökar med ett treparallelligt åk 7-9 kommer det att finnas en viss överkapacitet i åk 7-9. Som mest uppgår den till ca 300 platser i slutet av planeringsperioden. Den överkapacitet som finns i åk 7-9 gäller främst i kommunens södra delar, samtidigt som det enligt befolkningsprognosen kommer att finnas en underkapacitet i östra och delvis i norra Sollentuna.

Vid inventeringen har fyra behovsområden identifierats där ett behov kan uppstå under inventeringsperioden. Det gäller utöver de projekt som ingår i lokalförsörjningsplanen 2019-2023 och där beslut om genomförande fattats i både trafik- och fastighetsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden alternativt i kommunstyrelsen. Dessa är:

 Väsjön. Behovet i Väsjön, och i Edsberg, gäller framförallt i de lägsta årskurserna. Från att behovet uppstår kommer det dock att dröja lång tid innan det finns tillräckligt med elevunderlag i Väsjön för att fylla ut en skola för 600 eller 900 elever. Därför föreslås en etappindelning av den nya skolan i Väsjön, där den första etappen är en F-3 skola med en tillfällig förskola. Beroende på hur bostadsproduktionen i Väsjön går bedöms det finnas behov av en ny skola mellan 2022-2025.

 Östra Sollentuna. Ett eventuellt tillfälligt behov i åk 7-9 mellan 2022-2023, beroende på att det finns några årskullar som är större och som är inskrivna i enheter som saknar åk 7-9.

 Norra Sollentuna. Eftersom de kommunala enheterna endast utgör 39 % av de totala platserna, kan ett behov uppstå vid ett ändrat sökmönster. Behovet gäller hela skolorganisationen från åk F-9, och för att kunna tillgodose det krävs både kortsiktiga och långsiktiga handlingsalternativ.

 Södra-centrala. Nuvarande skolorganisation innebär en överkapacitet i Helenelund, vilket i sin tur leder till en ökad konkurrens mellan olika enheter, både fristående och kommunala.

Effekten kommer sannolikt bli att de enheter som ej har ett tillräckligt elevunderlag kommer att få svårt att bära sina lokalkostnader och ha en effektiv organisation.

Lokalrevision

För att möjliggöra för ett så effektivt lokalnyttjande som möjligt och att ha de bästa förutsättningarna för att möta kommunens långsiktiga behov av lokaler, behöver en översyn göras (lokalrevision).

Översynen behöver bland annat omfatta lokalernas tekniska förutsättningar och nuvarande nyttjande samt fastigheternas begräsningar och möjligheter till utbyggnad och effektivisering. En lokalrevision föreslås därför genomföras till inventeringen av lokalbehov samt lokalresursplanen för nästkommande år.

(5)

5

Inledning

Regler för lokalresursplanering i Sollentuna har tagits fram under 2017 och antogs i KS 27/11 2017.

Reglerna behandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och ansvarsfördelning för frågor som gäller lokalresursplanering.

Reglerna innebär att kommunen årligen ska upprätta en lokalresursplan med tre tidsperspektiv: 1-3 år (budget), 10 år (befolkningsprognos), långsiktigt (översiktsplan) samt att det ska finnas lokalberedningsgrupp och lokalstyrgrupp.

En förutsättning för framtagande av lokalresursplanen är att lokalnyttjande verksamhetskontor årligen genomför en inventering av lokalbehov.

Lokalresursplanering i Sollentuna

Lokalresursplanering i Sollentuna kommun utgår från verksamheternas behov, resurser och de gemensamma ekonomiska förutsättningarna. Lokalresursplaneringen genomförs i tre skeden där inventering av lokalbehov utgör det första skedet.

Inventering av lokalbehov samt Lokalresursplanen utgör beslutsunderlag för lokalförsörjningsplanen.

Inventering av lokalbehov

Inventeringen av lokalbehov, som är det första skedet, ska ha en 10-årig tidshorisont vilket överensstämmer med kommunens befolkningsprognos. Inventeringsperioden för i år är 2018-2027.

Inventering av lokalbehov ska redovisa verksamheternas lokalresurser och lokalnyttjande samt behov av lokaler. Pågående lokalprojekt samt större verksamhetsförändringar ska redovisas. Även relevanta nyckeltal och eventuell lokalrevision för respektive verksamhet ska redovisas.

Rapporten ska antas i respektive nämnd och överlämnas till kommunstyrelsen senast 31 oktober 2018 för fortsatt beredning av kommunledningskontoret.

Behov av administrativa lokaler i närtid hanteras inom pågående behovsutredning ”Omorganisation - Kontorsflytt 2018-2019”. Det långsiktiga behovet av administrativa lokaler hanteras inom ramen för den behovsanalys som är under framtagande kopplat till ombyggnation och renovering av Turebergshuset.

(6)

6

Förutsättningar

Verksamheten inom förskola, skola och skolbarnsomsorg styrs i första hand av skollagen, som innehåller de grundläggande bestämmelserna på nationell nivå. Till den tillkommer flera förordningar och författningar samt olika läroplaner. Varje kommun ansvarar därefter för att upprätta erforderliga regelverk och styrdokument för verksamheten inom kommunen.

Skolval och skolplikt

Det fria skolvalet innebär att alla elever och vårdnadshavare har rätt att söka till den skolan som de önskar. Det finns därmed ingen styrning utifrån upptagningsområden där barn tillhör en viss skola baserat på sin folkbokföringsadress. I de fall som en skola ej har tillräckligt med platser i relation till antalet sökande gäller den relativa närhetsprincipen.

Vårdnadshavare kan också välja alternativ utanför kommunen. Skolplikten innebär emellertid att varje kommun ansvarar för att de kommuninvånare som vill får plats i sin hemkommun.

Fristående enheter

I enlighet med skollagen kan vårdnadshavare även välja en fristående skolenhet istället för en kommunal. I Sollentuna kommun har de fristående skolenheterna egna regler för antagning.

Det finns ett stort utbud av kommunala och fristående skolor och förskolor i Sollentuna och de fristående enheterna utgör en relativt stor andel. Vid inventeringen av lokalbehov räknas platserna i de fristående enheterna in i den totala kapaciteten.

Fristående enheter ansvarar för sin egen lokalförsörjning. Det innebär att de ansvarar för att ta fram egna behovs- och beställningsunderlag samt tecknar egna hyresavtal och tillser att verksamheten kan bära lokalkostnaderna.

Skolpeng

För varje barn och elev erhåller verksamheten en skolpeng. Det är genom skolpengen som förskolor och grundskolor finansierar sin verksamhet, däribland även lokalkostnader. Ersättningsnivåerna bestäms av varje kommun, och i Sollentuna kommun regleras ersättningen årligen via barnomsorgscheck och skolpeng.

I Sollentuna kommun råder marknadsmässiga hyror för förskolor och grundskolor. Vid nyproduktion råder självkostnadshyror.

För läsåret 2018/19 utgör lokalkostnaderna 17 % av både skolpengen och barnomsorgschecken. Det innebär at lokalkostnaderna är den näst största kostnaden efter personalkostnader.

Folkbokförda i kommunen

Inventeringen av lokalbehov utgår från antalet folkbokförda i Sollentuna inom åldern 1-15 år de kommande tio åren. Barn och elever från andra kommuner är fria att söka förskola och grundskola i Sollentuna. Dock sker i regel tilldelning av en placering endast i mån av plats, alternativt om det finns ett särskilt beslut om placering enligt skollagen.

(7)

7

Befolkningsutveckling

Kommunens totala folkmängd var 71 848 personer vid årets slut 2017. Under 2024 beräknas folkmängden överstiga 80 000 personer, att jämföra med förra årets prognos då detta förväntades ske redan 2022. Vid 2027 förväntas folkmängden överstiga 84 000 personer.

Befolkningsprognosen för perioden 2018-2027 har tagits fram av Sweco Society. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december 2017 samt kommunens bostadsantagande, dvs. de tillkommande bostäder som förväntas uppföras under perioden.

Figur 1 Folkmängd och bostadsbyggande i Sollentuna 1975-2027

Bostadsantagande

En av de viktigaste komponenterna i befolkningsprognosen är kommunens bostadsantagande.

Bostadsantagandet bygger på antalet flerbostadshus och småhus inom respektive planområde.

Eftersom ett flertal byggplaner sannolikt ej kommer att kunna genomföras när de planerats, så har bostadsantagandet justerats ned för att skapa en mer realistisk befolkningsprognos.

Figur 2 Nedjusterat bostadsantagande för Sollentuna kommun 2018-2027

Under inventeringsperioden förväntas en genomsnittlig årlig produktion på 527 nya bostäder, vilket kan jämföras med ca 350 bostäder som producerats per år de senaste tio åren. Enstaka år har dock bostadsproduktionen kommit upp i liknande nivåer, exempelvis 2011 och 2015 då 685 respektive 731 bostäder uppfördes.

Oavsett antalet nyproducerade bostäder är det troligt med en befolkningstillväxt. Detta som en följd av generationsskifte i befintlig bebyggelse samt genom att det finns en ökad tendens till att det bor fler personer per hushåll.

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Bostadsantagande 300 314 611 633 655 615 575 605 508 450

(8)

8 Nyfödda/nollåringar

En viktig förutsättning för en befolknings- tillväxt är ett högt barnafödande. I figur 3 framgår antalet nollåringar i kommunen sedan 1975. Genomsnittet under den perioden är 738 nollåringar. Sedan 1990 har genomsnittet istället varit 779 nollåringar.

Vid två perioder har nivåerna varit särskilt höga. Under första halvan av 90-talet, då det även var högt för hela riken, samt mellan 2004-2013 var snittet över 800 nollåringar.

De senaste två åren har dock antalet minskat. 2017 fanns det 724 nollåringar i kommunen.

Enligt befolkningsprognosen kommer det att

ske en konstant ökning, och från 2025 förväntas antalet nollåringar överstiga 1 000. Mellan 2017 och 2027 förväntas en ökning med ca 41 %. Även exkluderat nya bostäder förväntas en ökning under hela prognosperioden till nivåer som motsvarar perioden mellan 2004-2013.

Befolkningsutveckling 1-15 år

De olika åldersgrupperna mellan 1-15 år har varierat sedan 1975, enligt figur 4. Tendensen har varit tydlig sedan 80-talet genom att en ökning bland 1-5 åringar följs av ökning bland 6-12 åringar och senare 13-15 åringar. Lika tydligt är det också att varje ökning följs av en minskning. I likhet med antalet nollåringar är det framförallt under två perioder som barnkullarna ökat, runt mitten av 90-talet och från 2005. Den senare perioden är till stor del än följd av utbyggnaden av Silverdal.

Under den senaste 10-årsperioden har antalet 1-5 åringar minskat i kommunen samtidigt som antalet 6-12 åringar ökat. Även bland 13-15 åringarna har det skett en ökning de senaste åren. Senast kommunen hade liknande demografiska förutsättningar för 1-15 åringar var tidigt 2000-tal. Mellan 2002 och 2007 minskade antalet 6-12 åringar samtidigt som antalet 1-5 åringar ökade.

Figur 4 Antalet 1-5 åringar, 6-12 åringar samt 13-15 åringar i Sollentuna 1975-2027

Figur 3 Antal nollåringar i Sollentuna 1975-2027

(9)

9 Enligt befolkningsprognosen kommer Sollentuna de kommande tio åren att se en tydlig ökning bland 1-5 åringar mellan 2020-2027 då antalet ökar från ca 4 500 till 5 500, vilket motsvarar en ökning på ca 22 %. Exkluderas bostadsproduktionen enligt 0-alternativet (0-alt.) ur prognosen förväntas antalet 1-5 åringar att fortsätta minska fram till 2021 innan kurvan vänder och pekar uppåt igen.

Antalet 6-12 åringar förväntas minska fram till 2023, för att sedan öka under periodens senare del. En viktig förutsättning för den kommande ökningen är att antalet 1-5 åringar även ökat. Exkluderas bostadsproduktionen förväntas antalet 6-12 åringar följaktligen minska ännu mer innan en ökning sker.

Antalet 13-15 åringar förväntas öka fram till 2023, då de stora barnkullarna från 2005 och framåt går in i tonåren. Inom den här kategorin påverkar inte bostadsbyggandet lika mycket som det gör för de lägre åldersgrupperna. Anledningen är att vårdnadshavare inte är lika flyttbenägna när barnen är i den åldern jämfört med när barnen är yngre. De flesta 13-15 åringar är med andra ord redan folkbokförda i kommunen.

Osäkerhet i prognoser och bostadsbyggande

Vårdnadshavare är som mest flyttbenägna fram till dess att barnen fyller 6 år. Framförallt är det i åldern 1-4 år som de flesta barnen är i när de flyttar till kommunen. Ofta vill vårdnadshavare genomföra flytten innan barnen ska börja skolan. Därför får bostadsproduktionen särskilt stor betydelse för befolkningen i de lägsta åldrarna, framförallt 1-5 åringar men även 6-12 åringar.

Även antal nyfödda barn spelar en stor roll för hur pass väl utfall och prognos hänger samman. Ett eller flera år med högt antal nyfödda barn alternativt med ett lågt antal barn, kommer att påverka prognosen under många år framöver.

I figur 5 nedan framgår hur de nio senaste prognoserna för 1-5 åringar sett ut samt vad utfallet blivit.

Genomgående är att samtliga prognoser har överskattat den långsiktiga utvecklingen, och de senaste fem prognoserna har även överskattat den mer närliggande utvecklingen. Mellan utfall 2017 och prognosen som togs fram för tre år sedan (2015-2024) skiljer det ca 400 barn i förskoleålder, vilket motsvarar tre fullstora förskolor. Förenklat kan man säga att det är ett tidigare identifierat behov av tre förskolor som antingen utgår eller kan flyttas längre fram i tiden.

Figur 5 Utfall 2009-2017 och tioåriga prognoser mellan 2010-2027 för 1-5 åringar i Sollentuna

(10)

10

Verksamhet

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt specialskola.

Förskola och pedagogisk omsorg

Inom förskola och pedagogisk omsorg finns ett flertal olika verksamheter. Förutom den allmänna förskolan finns specialförskolor som Brage (tal & språk), Snäckbacken (hörselnedsättning/döva) och Järva VIP (autism). Ett alternativ till förskola är familjedaghem och flerfamiljssystem.

Vid behovsinventeringen av förskola är det den allmänna förskolan som avses. Inom övrig verksamhet förutsätts lokalbehovet kunna tillgodoses genom nuvarande lokalnyttjande.

Öppen förskola

För vårdnadshavare som är hemma med små barn finns den öppna förskolan, som är avgiftsfri. Ett flertal öppna förskolor är samlokaliserade med och ingår i en familjecentral. I kommunen finns sex öppna förskolor:

 Vallare, Helenelund

 Turebergs förskola, Tureberg (familjecentral)

 Mysebo, Tureberg

 Blå stallet, Edsberg (familjecentral)

 Ugglan, Viby

 Kosmos, Rotebro (familjecentral)

Den öppna förskolans lokalbehov förutsätts kunna tillgodoses inom nuvarande lokalnyttjande under inventeringsperioden.

Grundskola

Även inom grundskolan finns olika inriktningar på verksamheten. Några skolenheter inrymmer särskilda undervisningsgrupper som Brageskolan tal och språk, Silverdalsskolan/Autism, Kärrdalsskolan/Mimer, Runbacka skolor/Fenix och Sollentuna International School/RH.

Flera kommunala enheter organiserar förberedelseklasser, där målet är att eleverna integreras i den vanliga undervisningen så snart som möjligt. De enheter som har förberedelseklasser är Gillbo- Gröndalskolan, Häggvik-Skälbyskolan, Edsbergsskolan, Kärrdalsskolan, Sofielundsskolan, Helenelundskolan, Silverdalsskolan och Rösjöskolan.

I kommunen finns dessutom ett flertal grundsärskolor. Rösjöskolan F-6 och Edsberg 7-9 är kommunala alternativ och Snäckbacken F-9 och Järva VIP F-9 är fristående.

De särskilda undervisningsgrupperna, förberedelseklasserna och grundsärskolans lokalbehov förväntas kunna tillgodoses under inventeringsperioden inom nuvarande lokalnyttjande.

Fritidshemsverksamhet

Kommunen erbjuder fritidshemsverksamhet för elever upp till 12 år. Fritidshemsverksamheten är integrerad i skolan och samnyttjar skolans lokaler. Därmed har fritidshemmen och fritidsklubbarna inget ytterligare lokalbehov än det som tas i anspråk i skollokalerna.

(11)

11

Förskola

Följande kapitel redovisar behovet av förskolelokaler utifrån en bedömd över- respektive underkapacitet. Eventuella behov av förskolelokaler redovisas i antal platser. Enligt kommunens funktionsprogram bör en ny förskola dimensioneras för minst 80-100 barn för att uppnå en så kostnadseffektiv enhet som möjligt. Vid ett flertal projekt har det visat sig att en enhet på 80 barn får svårt att bära lokalkostnaderna vid nyproducerade lokaler. Därför eftersträvas förskolor med 120-140 platser, där förutsättningarna finns.

Behovet redovisas för tre olika nivåer; hela kommunen, planeringsområden (norra, östra och södra- centrala) samt för de nio kommundelarna.

Figur 6 Förskolor i Sollentuna 2018/19

(12)

12 Antal barn och barnunderlag

Befolkningsprognosen redovisar antalet barn i förskoleålder, dvs. 1-5 år. Behovet av lokaler utgår dock ifrån barnunderlaget, som är en procentuell beräkning på antalet 1-5 åringar baserat på inskrivningsgrader vid olika mättillfällen. Vårdnadshavare med barn som är födda senare på året söker vanligtvis barnomsorg först det år som barnet är 2 år. Samtidigt är i stort sett alla barn som är inskrivna i förskola även inskrivna under första halvåret som sexåringar. Det innebär att behovet är förskjutet eftersom antalet inskrivna är som störst i april-maj. Ett flertal förskolor har samtidigt en överinskolning under den perioden vilket påverkar kapaciteten. Barnunderlaget i Sollentuna är beräknat till 90 % av antalet 1-5 åringar.

Antalet barn i förskoleålder redovisas per kommundel, både för de kommande tio åren enligt prognosen samt för de tio senaste årens utfall. Dessutom framgår föregående års befolkningsprognos.

Barnunderlaget redovisas enbart för de kommande tio åren. Tillsammans med barnunderlaget redovisas även ett 0-alternativ (0-alt) vid behovsberäkningen. 0-alternativet är ett barnunderlag beräknat på befolkningsprognosen exklusive nyproducerade bostäder. Att det inte skulle produceras några nya bostäder i kommunen de kommande tio åren är osannolikt. 0-alternativet är därför inte tänkt som ett möjligt scenario utan snarare för att redovisa bostadsproduktionens betydelse för behovsinventeringen av förskolelokaler.

Kapacitet

Metoden som behovsinventeringen bygger på är att barnunderlaget subtraheras från en bedömd kapacitet för att få fram en över- alternativt underkapacitet. Inom den bedömda kapaciteten ingår såväl kommunala som fristående enheter. I de flesta fall bygger antagandet på en verksamhetskapacitet. För vissa kommunägda lokaler har även en teknisk kapacitet beräknats i samband med hyresmodellen från 2013.

Kapaciteten som redovisas i rapporten bygger på antalet platser under 2018/19 samt beslutade eller kända förändringar under de kommande tio åren. Det innebär att de projekt som ingår i lokalförsörjningsplanen 2019-2023 och där det finns en avsedd plats och en tydlig tidplan, ingår i kapacitetsförändringen. Det gör även de fristående enheter som har sökt och erhållit tillstånd om att få starta en verksamhet under innevarande verksamhetsår. De förskolor som idag bedriver sin verksamhet i lokaler med tidsbegränsat bygglov är endast medräknade så länge bygglovet gäller.

För de tre planeringsområdena samt för hela kommunen redovisas en möjlig kapacitet, som avser hur kapaciteten kan förändras beroende på kommande beslut eller annan verksamhetsplanering. Inom den möjliga kapaciteten ryms bl.a. pågående detaljplaner eller platser där det går att etablera en tidsbegränsad verksamhet.

Identifierade behov

De behov som har identifierats vid inventeringen redovisas för hela kommunen. Dessa finns markerade i en karta genom olika behovsområden där behoven beskrivs närmare gällande tidshorisont och omfattning.

(13)

13

Södra-centrala

Helenelund

Vid slutet av 2017 fanns det 830 barn i förskoleålder i Helenelund. Från 2012 har dock antalet minskat med ca 300 barn (28

%). De höga nivåerna mellan 2007 och 2012 beror till största del på utbyggnaden av Silverdal. Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder minska med ytterligare ca 90 barn (11 %) fram till 2021, innan en uppgång väntas. Mellan 2021-2027 förväntas en ökning från ca 750 till över 900 barn i förskoleålder (26 %).

I Helenelund planeras det för ca 800 nya bostäder, främst i Silverdal och kring kv

Hoppet vid Helenelund C. Majoriteten av bostäderna är planerade från 2022.

Kapacitet

I Helenelund finns 16 förskolor, varav majoriteten är fristående. De kommunala enheterna är dock större sett till antal platser per enhet. Den totala kapaciteten har bedömts till 916 platser för 2018/19.

Kapacitetsförändringarna nedan beror på att förskolor med tidsbegränsat bygglov endast är medräknade så länge bygglovet gäller. Det innebär att kapaciteten kommer att öka om de fristående enheterna som idag nyttjar tillfälliga lokaler kan finna en långsiktig lösning eller nya tillfälliga lokaler.

Under i stort sett hela inventeringsperioden förväntas det finnas en tillräcklig kapacitet i Helenelund.

Från 2026 förväntas det uppstå en viss underkapacitet.

Figur 9 Över- respektive underkapacitet i förskola i Helenelund 2017-2027

Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

Platser i förskola 193 234 190 183 130 99 63 35 8 -15 -35

Platser i förskola Enheter Platser Andel i % Pl/enhet

Kommunala 3 272 29,7% 91

Fristående 13 644 70,3% 50

Totalt 16 916 57

Figur 7 Utfall och prognos 1-5 åringar Helenelund 2007-2027

Figur 8 Platser i förskola i Helenelund 2018/19

(14)

14 Tureberg

Vid slutet av 2017 fanns det 1 153 barn i förskoleålder i Tureberg. Mellan 2007-2012 ökade antalet barn med ca 200 (18 %). De senaste fem åren har antalet dock minskat med 50 barn (4 %). Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 100 barn (10 %) fram till 2022 och med ytterligare 100 barn (17 %) fram till 2027.

I Tureberg planeras det för ca 870 nya bostäder, främst genom en förtätning av de mer centrala delarna. Majoriteten av bostäderna är planerade mellan 2020-2023

Kapacitet

I Tureberg finns 14 förskolor varav majoriteten är fristående. Antalet platser är dock fler i de kommunala enheterna eftersom dessa är större sett till antal platser. Den totala kapaciteten har bedömts till 952 platser för 2018/19.

Bygatans förskola har färdigställts 2018,

vilket innebär en kapacitetsökning med ca 30 platser eftersom Töjnaskolans förskola har flyttat in de lokalerna. En fristående aktör, Klax, har övertagit fsk Trummans gamla lokaler, vilket innebär en bibehållen kapacitet i Tureberg, jämfört med tidigare beräkningar.

Under hela inventeringsperioden finns en underkapacitet i Tureberg. I dagsläget motsvarar den en förskola och vid 2027 två förskolor. Underkapaciteten behöver ses inom hela planeringsområdet.

Figur 12 Över- respektive underkapacitet i förskola i Tureberg 2017-2027

Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Platser i förskola -126 -95 -111 -131 -167 -187 -223 -235 -247 -257 -263

Figur 11 Platser i förskola i Tureberg 2018/19

Figur 10 Utfall och prognos 1-5 åringar Tureberg 2007-2027

Kommunala 6 569 59,8% 95

Fristående 8 383 40,2% 48

Totalt 14 952 68

(15)

15 Häggvik

Vid slutet av 2017 fanns det 294 barn i förskoleålder i Häggvik. Sedan 2007 har antalet barn legat på en jämn nivå, med undantag för de tre senaste åren då det minskat något. Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 100 barn (30 %) fram till 2022 och med ytterligare 60 barn (53 %) fram till 2027.

I Häggvik planeras det för ca 900 nya bostäder, varav den nya stadsdelen Södra Häggvik utgör en stor del. Även vid kv Staven och Svarven planeras en omfattande andel. Bostadsproduktionen är relativt jämnt fördelad över perioden.

Kapacitet

I Häggvik finns fem förskolor, varav tre är kommunala. De kommunala enheterna är även större vilket innebär att en klar majoritet av platserna är i kommunal regi.

Den totala kapaciteten har bedömts till 302 platser för 2018/19.

Trummans förskola har flyttat till den nybyggda Skälbyskolan, och bytt namn till Skälbyskolans förskola. Det har inneburit en kapacitetsökning på 60 platser 2018.

Från 2021 förväntas det uppstå en underkapacitet som ökar stegvis i Häggvik, och vid 2027 motsvarar den en fullstor förskola.

Figur 15 Över- respektive underkapacitet i förskola i Häggvik 2017-2027

Platser i förskola -23 25 13 -4 -21 -43 -59 -69 -84 -97 -104

Figur 14 Platser i förskola i Häggvik 2018/19

Figur 13 Utfall och prognos 1-5 åringar Häggvik 2007-2027

Kommunala 3 240 79,5% 80

Totalt 5 302 60

(16)

16 Hela planeringsområdet

Kapacitet

I södra-centrala delarna av Sollentuna finns det 35 förskolor. Flertalet är fristående, men de kommunala är större sett till barn per enhet. Antal platser är därför jämnt fördelat mellan kommunala och fristående.

Över- respektive underkapacitet

Inom planeringsområdet förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2020, enligt befolkningsprognosen. Från 2021 förväntas en underkapacitet och 2022 motsvarar den en fullstor förskola, och 2024 motsvarar den ytterligare en förskola. Vid 2027 motsvarar underkapaciteten tre fullstora förskolor. Den underkapacitet som uppstår gäller främst i Tureberg och Häggvik, men även i Helenelunds norra delar (Eriksberg, Kummelby och Helenelund C). Däremot förväntas det finnas en överkapacitet i södra Helenelund under hela planeringsperioden.

Planeringsarbete och möjlig kapacitetsförändring

Det pågår ett flertal detaljplaner som medger förskolor inom planeringsområdet, bl.a. på Eriksbergsskolans tomt, Tegelhagsvägen, gamla Mässområdet samt på sikt i hela Södra Häggvik. Det finns även paviljongetableringar som skulle kunna användas tillfälligt för hastigt uppkomna behov, t.ex. på Naturatomten och vid Häggviksskolan.

Inom planeringsområdet har ca 500-700 möjliga förskoleplatser identifierats fram till 2027.

Figur 17 Över- respektive underkapacitet i förskola i södra-centrala Sollentuna 2017-2027

Helenelund 193 234 190 183 130 99 63 35 8 -15 -35

Tureberg -126 -95 -111 -131 -167 -187 -223 -235 -247 -257 -263

Häggvik -23 25 13 -4 -21 -43 -59 -69 -84 -97 -104

Totalt 45 164 92 48 -58 -130 -219 -269 -323 -369 -402

Figur 16 Platser i förskola i södra-centrala Sollentuna 2018/19 Platser i förskola Enheter Platser Andel i % Pl/enhet

Kommunala 12 1081 49,8% 90

Fristående 23 1089 50,2% 47

Totalt 35 2170 62

(17)

17

Östra

Vaxmora

Vid slutet av 2017 fanns det 146 barn i förskoleålder i Vaxmora. De senaste tio åren har antalet minskat med ca 50 barn (26 %).

Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 20 barn (11 %) fram till 2022 och med ytterligare 70 barn (58 %) fram till 2027.

I Vaxmora planeras det för ca 300 nya bostäder, samtliga inom den nya stadsdelen Väsjön. Bostadsproduktionen är jämnt fördelad mellan 2022-2027.

Kapacitet

Det finns endast två förskolor i Vaxmora, en kommunal och en fristående. Den fristående är aningen större. Den totala kapaciteten har bedömts till 176 platser för 2018/19.

Det finns inga pågående projekt som påverkar kapaciteten i Vaxmora på lång sikt.

Ett flertal förskolor planeras inom Väsjöprojektet, men dessa ligger samtliga i Edsberg.

Under i stort sett hela planeringsperioden förväntas det finnas en tillräcklig kapacitet. Det är först när Väsjön byggs ut som det uppstår en underkapacitet. Den underkapaciteten måste ses i ett större sammanhang där hela Väsjön ingår.

Figur 20 Över- respektive underkapacitet i förskola i Vaxmora 2017-2027

Platser i förskola 45 46 53 51 46 30 15 -1 -16 -30 -33

Figur 19 Platser i förskola i Vaxmora 2018/19

Figur 18 Utfall och prognos 1-5 åringar Vaxmora 2007-2027

Kommunala 1 82 46,6% 82

Totalt 2 176 88

(18)

18 Edsberg

Vid slutet av 2017 fanns det 647 barn i förskoleålder i Edsberg. Sedan 2007 har antalet barn legat på en relativt jämn nivå, dock har en viss ökning skett de senaste tre åren, med ca 50 barn (10%). Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 170 barn (26 %) fram till 2022 och med ytterligare 100 barn (40 %)fram till 2027.

I Edsberg planeras det för ca 1 500 nya bostäder fram till 2027, varav hälften inom Väsjön. Även runt Edsberg C förväntas en stor del bostäder, främst hyresrätter.

Kapacitet

I Edsberg finns sju förskolor, tre kommunala och fyra fristående. Antalet platser är relativt jämnt fördelade. Den totala kapaciteten har bedömts till 487 platser för 2018/19.

Kapacitetsförändringarna nedan beror på att Mallas förskola utökar med ca 40 platser i samband med den nya Gärdesskolan och att

Södersätra förskola byggs i Väsjön med 140 platser. En fristående aktör kommer även att etablera en ny enhet med 140 platser i Edsängen 2019. Kommunen avser att teckna en avsiktsförklaring med Klax om att bygga en permanent förskola på Eliten 4, där verksamheten tidigare fanns. I inventeringen förutsätts Klax kapacitet därför vara oförändrad.

I och med kapacitetsökningarna kommer behovet enligt befolkningsprognosen att kunna tillgodoses under hela inventeringsperioden. Från 2020 förväntas en överkapacitet och vid 2027 kan en viss underkapacitet uppstå.

Figur 23 Över- respektive underkapacitet i förskola i Edsberg 2017-2027

Platser i förskola -95 -118 0 139 106 78 55 37 24 9 -4

Figur 22 Platser i förskola i Edsberg 2018/19

Kommunala 3 231 47,4% 77

Totalt 7 487 70

Figur 21 Utfall och prognos 1-5 åringar Edsberg 2007-2027

(19)

19 Sjöberg

Vid slutet av 2017 fanns det 256 barn i förskoleålder i Sjöberg. Sedan 2007 har antalet minskat med ca 70 barn (22 %).

Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 40 barn (15 %) fram till 2022 och med ytterligare 20 barn (25 %) fram till 2027.

I Sjöberg planeras det för ca 180 nya bostäder fram till 2027, en klar majoritet av dessa är dock studentbostäder.

Bostadsproduktionen är planerad mellan 2021-2024.

Kapacitet

I Sjöberg finns sju förskolor, varav flertalet är fristående. De kommunala enheterna är dock större sett till antalet platser per enhet.

Den totala kapaciteten har bedömts till 328 platser för 2018/19.

Det finns inga pågående projekt som påverkar kapaciteten i Sjöberg på lång sikt.

Under hela planeringsperioden förväntas det finnas en tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet i Sjöberg.

Figur 26 Över- respektive underkapacitet i förskola i Sjöberg 2017-2027

Platser i förskola 98 86 87 87 80 62 56 50 45 42 40

Figur 25 Platser i förskola i Sjöberg 2018/19

Figur 24 Utfall och prognos 1-5 åringar Sjöberg 2007-2027

Kommunala 2 140 42,7% 70

Totalt 7 328 47

(20)

Kapacitet

I östra delarna av Sollentuna finns det 16 förskolor. Flertalet är fristående, men de kommunala är större sett till barn per enhet.

Antal platser är därför relativt jämnt fördelat mellan kommunala och fristående.

Inom planeringsområdet förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven under hela inventeringsperioden. Räknar man enbart Vaxmora och Edsberg förväntas det uppstå en viss underkapacitet i Väsjön från 2026/27.

I Väsjön pågår två projekt som avser förskolekapacitet, Södersätra förskola och en tillfällig förskola i Väsjöskolan. Ytterligare en förskola är möjlig enlig antagen detaljplan i Väsjö torg, samt ett flertal förskolor där detaljplanearbete pågår.

Det pågår även planarbete för ett stort antal bostäder kring Edsbergs centrum. Eventuella behov av ytterligare förskolor inom det området behöver analyseras.

Inom planeringsområdet har ca 200-300 möjliga förskoleplatser identifierats fram till 2027.

Figur 28 Över- respektive underkapacitet i förskola i östra Sollentuna 2017-2027

Vaxmora 45 46 53 51 46 30 15 -1 -16 -30 -33

Edsberg -95 -118 0 139 106 78 55 37 24 9 -4

Sjöberg 98 86 87 87 80 62 56 50 45 42 40

Totalt 47 14 140 277 233 170 127 85 53 21 4

Figur 27 Platser i förskola i östra Sollentuna 2018/19

Kommunala 6 453 45,7% 76

Fristående 10 538 54,3% 54

Totalt 16 991 62

(21)

21

Norra

Norrviken

Vid slutet av 2017 fanns det 216 barn i förskoleålder i Norrviken. Sedan 2009 har antalet minskat med ca 40 barn (15 %).

Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder minska med ca 15 barn (7 %) fram till 2022 innan trenden vänder. Fram till 2027 förväntas en ökning med ca 10 barn (5 %).

I Norrviken planeras det inte för några nya bostäder under de kommande 10 åren.

Kapacitet

I Norrviken finns fyra förskolor, varav samtliga är fristående. Den totala kapaciteten har bedömts till 223 platser för 2018/19.

Det finns inga pågående projekt som påverkar kapaciteten i Norrviken på lång sikt.

Under hela planeringsperioden förväntas det finnas en tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet i Norrviken.

Figur 31 Över- respektive underkapacitet i förskola i Norrviken 2017-2027

Platser i förskola 29 42 40 48 54 42 34 29 25 21 18

Figur 30 Platser i förskola i Norrviken 2018/19

Figur 29 Utfall och prognos 1-5 åringar Norrviken 2007-2027

Kommunala 0 0 0,0% 0

Fristående 4 223 100,0% 56

Totalt 4 223 56

(22)

22 Viby

Vid slutet av 2017 fanns det 380 barn i förskoleålder i Viby. Sedan 2009 har antalet minskat med ca 100 barn (21 %). Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder minska med ca 10 barn (3 %) fram till 2022 innan trenden vänder. Fram till 2027 förväntas en ökning med ca 30 barn (7 %).

I Viby planeras det endast för 24 bostäder, varav sex är i ett LSS-boende, de kommande 10 åren.

Kapacitet

I Viby finns sju förskolor, varav endast en är kommunal. De fristående är dessutom större sett till antal platser. Den totala kapaciteten har bedömts till 356 platser för 2018/19.

Det finns inga pågående projekt som påverkar kapaciteten i Viby på lång sikt.

Under hela planeringsperioden förväntas det

finnas en tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet i Viby. Från 2026/27 förväntas det uppstå en viss underkapacitet.

Figur 34 Över- respektive underkapacitet i förskola i Viby 2017-2027

Platser i förskola 14 22 32 32 32 26 12 5 -1 -7 -12

Figur 33 Platser i förskola i Viby 2018/19

Figur 32 Utfall och prognos 1-5 åringar Viby 2007-2027

Kommunala 1 28 7,9% 28

Totalt 7 356 51

(23)

23 Rotebro

Vid slutet av 2017 fanns det 575 barn i förskoleålder i Rotebro. Sedan 2013 har antalet minskat med ca 40 barn (6 %). Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 20 barn (4 %) fram till 2022 och med ytterligare 110 barn (23 %) fram till 2027.

I Rotebro planeras det för ca 700 nya bostäder fram till 2027, främst i Rotsunda och genom bostadsutvecklingen av stationsområdet (Vision Rotebro).

Majoriteten av bostadsproduktionen är planerad mellan 2023-2027.

Kapacitet

I Rotebro finns tio förskolor, varav endast en är kommunal. De fristående har med andra ord en klar majoritet av platserna i kommundelen. Den totala kapaciteten har bedömts till 546 platser för 2018/19.

Kapacitetsförändringen nedan beror på att fristående enheter har utökat sin verksamhet

i de lokaler som Brages förskola lämnat 2018. Samtidigt har Delfinens förskola avslutat sin verksamhet under 2018.

Enligt befolkningsprognosen förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2022. Från 2023 förväntas en underkapacitet och 2025 motsvarar den en mindre förskola.

Figur 37 Över- respektive underkapacitet i förskola i Rotebro 2017-2027

Platser i förskola 7 37 39 29 15 9 -16 -36 -63 -74 -90

Figur 36 Platser i förskola i Rotebro 2018/19

Figur 35 Utfall och prognos 1-5 åringar Rotebro 2007-2027

Kommunala 1 80 14,7% 80

Totalt 10 546 55

(24)

Kapacitet

I norra delarna av Sollentuna finns det 21 förskolor. Av dessa är endast två kommunala, resten är fristående. En klar majoritet av alla platser är därför i fristående regi.

I planeringsområdet förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2024, enligt befolkningsprognosen. Från 2025 uppstår en underkapacitet och 2027 motsvarar den en mindre förskola. Eftersom det endast finns ett fåtal kommunala enheter och platser är kommunens handlingsberedskap begränsad vid ett hastigt uppkommet behov eller en omfattande verksamhetsförändring. Den underkapacitet som uppstår gäller främst i centrala Rotebro, men även i Rotsunda.

De detaljplaner som pågår och som gäller förskolor ligger både inom Rotsunda och kring stationsområdet.

Inom planeringsområdet är det i dagsläget svårt att uppskatta en möjlig kapacitet till 2027. Baserat på dialogen med bostadsutvecklarna i olika projekt har hittills två alternativ för förskola identifierats.

Figur 39 Över- respektive underkapacitet i förskola i norra Sollentuna 2017-2027

Norrviken 29 42 40 48 54 42 34 29 25 21 18

Viby 14 22 32 32 32 26 12 5 -1 -7 -12

Rotebro 7 37 39 29 15 9 -16 -36 -63 -74 -90

Totalt 49 101 110 110 101 77 30 -2 -40 -60 -84

Figur 38 Platser i förskola i norra Sollentuna 2018/19

Kommunala 2 108 9,6% 54

Fristående 19 1017 90,4% 54

Totalt 21 1125 54

(25)

25

Hela kommunen

Kapacitet

I Sollentuna finns 2018/19 totalt 72 förskolor, varav 20 är kommunala och 52 fristående. Den totala kapaciteten är bedömd till 4 286 platser. Av dessa är ca 39 % kommunala och 61 % fristående. De kommunala enheterna är större sett till antal barn per enhet.

I hela kommunen förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2022, och från 2023 förväntas en underkapacitet. Vid 2027 kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas ett behov av ca fyra nya förskolor, utöver de pågående projekt som redovisats inom kapacitetsförändringar på kommundelsnivå. Underkapaciteten gäller framförallt i Tureberg, Häggvik, samt Rotebro.

Figur 41 Över- respektive underkapacitet i förskola i Sollentuna 2017-2027

Helenelund 193 234 190 183 130 99 63 35 8 -15 -35

Tureberg -126 -95 -111 -131 -167 -187 -223 -235 -247 -257 -263

Häggvik -23 25 13 -4 -21 -43 -59 -69 -84 -97 -104

Vaxmora 45 46 53 51 46 30 15 -1 -16 -30 -33

Edsberg -95 -118 0 139 106 78 55 37 24 9 -4

Sjöberg 98 86 87 87 80 62 56 50 45 42 40

Norrviken 29 42 40 48 54 42 34 29 25 21 18

Viby 14 22 32 32 32 26 12 5 -1 -7 -12

Rotebro 7 37 39 29 15 9 -16 -36 -63 -74 -90

Totalt Sollentuna 141 279 342 435 276 117 -62 -186 -310 -409 -482

Figur 40 Platser i förskola i Sollentuna 2018/19

Kommunala 20 1642 38,3% 82

Fristående 52 2644 61,7% 51

Totalt 72 4286 60

(26)

26

Identifierade behov

Av kartan nedan framgår olika behovsområden i kommunen, samt planerade förskolor respektive möjliga förskolor, enligt den uppdelning som tidigare gjorts. Även förskolor där kapaciteten riskerar att minska finns redovisade som en viktig planeringsförutsättning.

Figur 42 Planeringskarta med behovsområden och möjliga förskolor 2019-2027

1. Eriksberg-Helenelund C

Behov av en förskola för 100-140 barn med lite längre tidshorisont, kring 2025-26. Behovet uppstår framförallt i och med de nya bostäderna i kvarteret Hoppet samt om den befintliga förskolan där ej kan finna nya lokaler. Behovet påverkas även av om förskolorna med tidsbegränsade lokaler kan finna en långsiktig lösning eller nya tillfälliga lokaler.

Inom behovsområdet planeras det för en ny förskola i ett flerbostadshus inom den nya detaljplanen på Eriksbergsskolans tomt.

(27)

27 2. Sydvästra Tureberg

Behov av en förskola för 100-140 platser uppstår från 2022. Behovet är dels en följd av att barnunderlaget i Tureberg och i hela planeringsområdet förväntas öka från 2021 och 2022, och dels eftersom kapaciteten riskerar att minska i Helenelund från 2019 och 2021. Samtidigt finns det redan idag en underkapacitet i Tureberg som balanseras mot den överkapacitet som finns i Helenelund.

Beroende på utfallen i övriga förskoleprojekt samt eventuell överkapacitet i närliggande kommundelar kan det uppstå ett behov av ytterligare en förskola för ca 100-140 barn vid slutet av inventeringsperioden.

Inom behovsområdet planeras det för en ny förskola för ca 100 barn i ett flerbostadshus inom detaljplanen på gamla mässområdet. Tidplanen för den förskolan, och en stor del av behovet, är beroende av genomförandet av de nya bostäderna inom planområdet.

I samband med att olika evakueringslösningar utreddes kring Töjnaskolan pekades fastigheten Takstolen 17 ut. Ett planuppdrag har initierats om att möjliggöra för ett LSS-boende där. Den platsen skulle kunna utredas som en möjlig permanent förskola istället, förutsatt att det går att finna en ny plats för ett LSS-boende.

3. Södra Häggvik-Knista

Behov av en förskola för 100-140 barn uppstår kring 2024-25. Behovet uppstår i och med utbyggnaden av den nya stadsdelen i södra Häggvik samt den delen som ligger i norra Tureberg.

Inom hela den nya stadsdelen kommer det på lång sikt uppstå ett behov av ett flertal nya förskolor.

Om bostadsproduktionen i södra Häggvik sker snabbare än planerat kan ett behov av ytterligare förskolor uppstå under planeringsperioden.

Inom behovsområdet planeras det för en ny förskola för ca 100 barn i ett flerbostadshus på Städet 9- 10. Tidplanen för den förskolan är beroende av genomförandet av det bostadsutvecklingsprojektet.

4. Väsjön

I Väsjön kan det uppstå ett behov av ytterligare en förskola för 100-140 barn, om bostadsproduktionen går snabbare än planerat eller om antalet barn blir högre än vad befolkningsprognosen anger.

Inom behovsområdet planeras det för ett flertal förskolor för att möta det kommande behovet. Ett flertal platser har identifierats, bl.a. en tillfällig förskola i den nya skolan och längs Edsbergs allé. I

”Plan för kommunal service i Väsjön” framgår de långsiktiga alternativen.

5. Rotebro/Norra Sollentuna

I Rotebro finns ett behov av en förskola för 80-100 barn kring 2026-27. Behovet uppstår i samband med bostadsproduktionen i Rotsunda och vid förtätningen kring stationsområdet (Vision Rotebro).

Utbudet av kommunala förskolor i norra Sollentuna är begränsat. Det innebär att det kan bli en svårighet för kommunen att tillgodose alla barns behov av förskoleplats om vårdnadshavarna av någon anledning inte vill söka till de fristående enheterna. I så fall skulle det kunna uppstå ett behov av en kommunal förskola i norra Sollentuna tidigare.

Inom behovsområdet är det framförallt vid två bostadsutvecklingsprojekt som byggherren och fastighetsägaren uttryckt en avsikt att tillgodose en förskola alternativt mark för en förskola.

Tidshorisonten för bägge dessa alternativ är på längre sikt, och vid ena fallet har ingen plats identifierats än.

(28)

28

Grundskola

Följande kapitel redovisar behovet av skollokaler utifrån en bedömd över- respektive underkapacitet.

Eventuella behov av skollokaler redovisas i antal platser för både åk F-6 och åk 7-9. Över- respektive underkapacitet redovisas även för enskilda årskurser, åk F och 7, eftersom de demografiska förutsättningarna bland vissa årskullar kan innebära olika stora utmaningar i samband med skolvalen dessa år.

Behovet redovisas för tre olika nivåer; hela kommunen, planeringsområden (norra, östra och södra- centrala) samt för de nio kommundelarna.

Figur 43 Grundskolor i Sollentuna 2018/19

(29)

29 Antal barn och elevunderlag

Befolkningsprognosen redovisar antalet barn i grundskoleålder, dvs. 6-12 respektive 13-15 år. Behovet av lokaler utgår dock ifrån elevunderlaget, som är en procentuell beräkning på antalet barn baserat på en inskrivningsgrad. Elevunderlaget i Sollentuna är beräknat till 97 % av både antalet 6-12 åringar samt 13-15 åringar.

Antalet barn i grundskoleålder redovisas per kommundel, både för de kommande tio åren enligt prognosen samt för de tio senaste årens utfall. Elevunderlaget redovisas enbart för de kommande tio åren.

Kapacitet

Metoden som behovsinventeringen bygger på är att elevunderlaget subtraheras från en bedömd kapacitet för att få fram en över- alternativt underkapacitet. Inom den bedömda kapaciteten ingår såväl kommunala som fristående enheter. I de flesta fallen bygger antagandet på en verksamhetskapacitet.

För vissa kommunägda lokaler har även en teknisk kapacitet beräknats i samband med hyresmodellen från 2013.

Kapaciteten som redovisas i rapporten bygger på antalet platser under 2018/19 samt beslutade eller kända förändringar under de kommande tio åren. Det innebär att de projekt som ingår i lokalförsörjningsplanen 2019-2023 och där beslut om genomförande fattats i både trafik- och fastighetsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden alternativt i kommunstyrelsen ingår i kapacitetsförändringen.

Vid lokalnyttjandet inom grundskola eftersträvas en så hög nyttjandegrad som möjligt, dvs. att antalet inskrivna elever överensstämmer med det antal platser som finns på en enhet. Eftersom det finns en osäkerhet kring befolkningsprognosen samtidigt som det fria skolvalet med all sannolikhet innebär att vissa enheter har ett större söktryck än andra, är det nödvändigt att planera för en överkapacitet under inventeringsperioden. Detta även med anledning av att det finns ett stort antal fristående enheter som kan ha egna regler för antagning, men som ändå förutsätts ta emot en stor del av kommunens elever.

Hur stor överkapacitet som kommunen bör planera för är svårt att exakt beräkna, eftersom det råder helt olika förutsättningar mellan kommundelarna och att det skiljer sig mellan årskullarnas storlek.

Identifierade behov

De behov som har identifierats vid inventeringen redovisas för hela kommunen. Dessa finns markerade i en karta genom olika behovsområden där behoven beskrivs närmare gällande tidshorisont och omfattning.

(30)

30

Södra-centrala

Helenelund

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar i Helenelund att minska med ca 19 % de kommande tio åren. Den största minskningen sker inom en femårsperiod. Mellan 2007-2016 ökade däremot samma kategori med ca 73 %.

Antalet sexåringar förväntas minska de kommande fem åren, innan trenden vänder.

Mellan 2014 och 2023 skiljer det ca 100 sexåringar. Antalet 13-15 åringar har ökat de senaste fem åren och kommer enligt prognosen att fortsätta öka de kommande fem åren (ca 7 %). Därefter förväntas antalet minska, i likhet med antalet 6-12 åringar.

Kapacitet

I Helenelund finns sex grundskolor, varav fyra är kommunala och två fristående. Den totala kapaciteten är beräknat till 3 088 platser. Av dessa utgör de kommunala enheterna ca 77 % och de fristående ca 23

%. Eriksbergsskolan saknar åk 7-9 samtidigt som Helenelundsskolan har ytterligare en parallell i åk 7- 9. Övriga enheter har raka F-9 verksamheter. I samband med att nya Tegelhagens skola byggs kommer skolan att utöka med åk 7-9.

För Eriksbergsskolan pågår planarbete om att ersätta den gamla byggnaden med en ny, vilket skulle innebära en viss kapacitetsökning i åk F-6. Den kapacitetsökningen är ej redovisad nedan.

Under inventeringsperioden förväntas en stor överkapacitet både inom åk F-6 och åk 7-9 i Helenelund.

I förskoleklass förväntas en årlig överkapacitet på fyra till sex klasser mellan 2018-2027.

Överkapaciteten behöver vägas samman med den underkapacitet som finns i Tureberg (se nedan).

Figur 46 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i Helenelund 2017-2027

Förskoleklass 92 108 127 148 139 159 152 136 130 125 120

Antal klasser 3 4 4 5 5 5 5 5 4 4 4

Figur 45 Platser i grundskola i Helenelund 2018/19

Figur 44 Utfall och prognos 6-15 åringar Helenelund 2007-2027

Kapacitet grundskola Fkl F-6 7-9 Totalt Andel

Kommunala 240 1686 702 2388 77,3%

Fristående 70 490 210 700 22,7%

Totalt 310 2176 912 3088

(31)

31 Tureberg

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar i Tureberg att öka med ca 9 % de kommande tio åren. Ökningen förväntas ske konstant under hela inventeringsperioden. Mellan 2007-2016 ökade samma kategori med ca 42 %. Antalet sexåringar ligger på en jämn nivå innan en ökning förväntas från 2024. Mellan 2017 och 2027 skiljer det ca 40 sexåringar.

Antalet 13-15 åringar har ökat de senaste fem åren och kommer enligt prognosen att fortsätta öka de kommande fem åren (ca 14

%).

Kapacitet

I Tureberg finns fyra grundskolor, varav tre är kommunala och en fristående. Den totala kapaciteten är beräknad till 1 774 platser. Av dessa utgör de kommunala enheterna ca 83

% och de fristående ca 17 %.

Töjnaskolan saknar idag åk 7-9, men föreslås utökas till en treparallellig F-9 skola i den

nya skolbyggnaden. Det innebär en kapacitetsökning i åk 7-9 med 270 platser från 2020. Övriga enheter har redan raka F-9 verksamheter.

Under inventeringsperioden förväntas en underkapacitet inom både åk F-6 och åk 7-9 i Tureberg, och detta även när Töjnaskolan utökar med åk 7-9. I förskoleklass förväntas en årlig underkapacitet på 2 klasser mellan 2020-2027. Underkapaciteten behöver vägas samman med den totala kapaciteten i södra-centrala Sollentuna (se nedan).

Figur 49 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i Tureberg 2017-2027

Förskoleklass -42 -29 -42 -51 -46 -59 -46 -66 -48 -52 -55

Antal klasser -1 -1 -1 -2 -2 -2 -2 -2 -2 -2 -2

Figur 48 Platser i grundskola i Tureberg 2018/19

Figur 47 Utfall och prognos 6-15 åringar Tureberg 2007-2027

Kommunala 170 1222 252 1474 83,1%

Fristående 30 210 90 300 16,9%

Totalt 200 1432 342 1774

(32)

32 Häggvik

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar i Häggvik att öka med ca 29 % de kommande tio åren. Den största ökningen förväntas ske från 2020. Mellan 2007-2016 ökade samma kategori med ca 57

%. Antalet sexåringar förväntas öka de kommande tio åren, framförallt från 2021.

Mellan 2017 och 2027 skiljer det ca 20 sexåringar. Antalet 13-15 åringar har ökat de senaste fem åren och kommer enligt prognosen att fortsätta öka de kommande fem åren (ca 21 %).

Kapacitet

I Häggvik finns fyra grundskolor, varav tre är kommunala och en fristående. Det totala antalet platser är beräknat till 960, och samtliga är kommunala. Vid inventeringstillfället saknas uppgifter om antal platser i den fristående enheten, som nyligen flyttat sin verksamhet till Sollentuna.

Häggvik-Skälbyskolan organiserar en rak F-9 skola och Sollentuna musikklasser är tvåparallelliga i åk 4-9.

Under inventeringsperioden förväntas en överkapacitet inom både åk F-6 och åk 7-9 i Häggvik. I förskoleklass förväntas dock en årlig underkapacitet på en halv klass från 2021. Eftersom en stor del av kapaciteten är i Sollentuna musikklasser, som har ett större upptagningsområde, blir den redovisade överkapaciteten i åk 7-9 större än i verkligheten.

Figur 52 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i Häggvik 2017-2027

Förskoleklass -1 3 0 -1 -15 -16 -15 -17 -20 -23 -25

Antal klasser 0 0 0 0 0 -1 0 -1 -1 -1 -1

Figur 51 Platser i grundskola i Häggvik 2018/19

Figur 50 Utfall och prognos 6-15 åringar Häggvik 2007-2027

Kommunala 60 600 360 960 100,0%

Fristående 0 0 0 0 0,0%

Totalt 60 600 360 960

(33)

Kapacitet

I södra-centrala Sollentuna finns 14 grundskolor, varav tio är kommunala och fyra fristående. Den totala kapaciteten har bedömts till 5 822 platser för 2018/19. Av dessa platser är ca 83 % kommunala och ca 17 % fristående.

De flesta skolenheter organiserar en rak F-9 verksamhet, med undantag för Eriksbergsskolan, som saknar åk 7-9 och Helenelundsskolan som har ytterligare en parallell i åk 7-9. Töjnaskolan har tidigare haft enbart F-6 men kommer att utöka med åk 7-9 i den nya skolan.

I södra-centrala Sollentuna förväntas en överkapacitet i åk F-6 under hela inventeringsperioden. Som mest uppgår överkapaciteten till ca 650 platser, vilket motsvarar över 20 klasser eller en fullstor skola.

Överkapaciteten kommer sannolikt att fördela sig över flera enheter och i flera årskullar, även om elevunderlaget är som minst i relation till kapaciteten i Helenelund.

I och med att Töjnaskolan utökar med ett treparallelligt åk 7-9 kommer det finnas överkapacitet i åk 7- 9. Eftersom en del av kapaciteten i åk 7-9 är i Sollentuna musikklassers verksamhet ger det en något missvisande bild gällande överkapaciteten. Detta eftersom musikklasserna har ett upptagningsområde som gäller hela kommunen, även om en stor del av eleverna är från närområdet. Överkapaciteten som redovisas nedan är med andra ord något mer överdimensionerad än vad den egentligen är.

Figur 54 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i södra-centrala Sollentuna 2017-2027 Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

Förskoleklass 49 82 86 96 77 84 91 53 63 51 41

Antal klasser 2 3 3 3 3 3 3 2 2 2 1

Åk 7 63 133 66 87 68 71 83 95 108 102 112

Antal klasser 2 4 2 3 2 2 3 3 4 3 4

Figur 53 Platser i grundskola i södra-centrala Sollentuna 2018/19 Kapacitet grundskola Fkl F-6 7-9 Totalt Andel Kommunala 470 3508 1314 4822 82,8%

Fristående 100 700 300 1000 17,2%

Totalt 570 4208 1614 5822

(34)

34

Östra

Vaxmora

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar i Vaxmora att minska med ca 11 % de kommande fem åren.

Därefter förväntas en ökning till liknande nivåer som de senaste tio åren. Antalet sexåringar förväntas minska de kommande sex åren, innan trenden vänder. Mellan 2017 och 2027 skiljer det ca 20 sexåringar.

Antalet 13-15 åringar har ökat de senaste tio åren och kommer enligt prognosen att fortsätta öka de kommande fyra åren (ca 7

%). Därefter förväntas antalet minska något.

Kapacitet

I Vaxmora finns endast en grundskola, som är en kommunal enhet med 364 platser.

Vaxmoraskolan är en tvåparallellig F-6 skola.

Under inventeringsperioden förväntas en överkapacitet inom åk F-6. I förskoleklass förväntas det finnas en överkapacitet på en

halv klass fram till 2023. Eftersom Vaxmoraskolan saknar åk 7-9 finns det där en underkapacitet under hela inventeringsperioden. Underkapaciteten i åk 7-9 behöver ses tillsammans med Edsberg och för hela planeringsområdet.

Figur 57 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i Vaxmora 2017-2027

Förskoleklass 14 20 12 18 20 16 16 12 9 5 4

Antal klasser 0 1 0 1 1 1 1 0 0 0 0

Figur 55 Utfall och prognos 6-15 åringar Vaxmora 2007-2027

Figur 56 Platser i grundskola i Vaxmora 2018/19

Kommunala 52 364 0 364 100,0%

Totalt 52 364 0 364

(35)

35 Edsberg

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar i Edsberg att öka med ca 25 % de kommande tio åren. Ökningen sker konstant under planeringsperioden. Mellan 2007-2016 ökade samma kategori med ca 72

%. Även antalet sexåringar förväntas öka de kommande tio åren. Mellan 2017 och 2027 skiljer det ca 50 sexåringar. Antalet 13-15 åringar har ökat de senaste tre åren och kommer enligt prognosen att fortsätta öka de kommande tio åren (ca 40 %).

Kapacitet

I Edsberg finns tre grundskolor, varav samtliga är kommunala. Det totala antalet platser är beräknat till 1 542. Gärdesskolan är en rak tvåparallellig F-9 skola.

Rösjöskolan är treparallellig i åk F-3 och tvåparallellig i åk 4-6. Antalet platser per årskull är dock jämnt fördelade.

Edsbergsskolan är sexparallellig i åk 7-9.

Under inventeringsperioden förväntas en underkapacitet inom åk F-6. I förskoleklass förväntas en underkapacitet på en klass från 2021 och två klasser vid slutet av inventeringsperioden.

Underkapaciteten gäller framförallt i centrala Edsberg. Inom åk 7-9 förväntas en stor överkapacitet fram till 2027, vilket beror på att Edsbergsskolan är en åk 7-9 skola som har ett större upptagningsområde än enbart Edsberg. Överkapaciteten behöver därför vägas samman med den underkapacitet som finns i Vaxmora och Sjöberg.

Figur 60 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i Edsberg 2017-2027

Förskoleklass -10 1 -19 -11 -26 -35 -27 -41 -45 -49 -53

Antal klasser 0 0 -1 0 -1 -1 -1 -1 -1 -2 -2

Figur 58 Utfall och prognos 6-15 åringar Edsberg 2007-2027

Figur 59 Platser i grundskola i Edsberg 2018/19

Kommunala 120 840 702 1542 100,0%

Totalt 120 840 702 1542