Kommunplan 2021-2023 med budget för 2021 Styrdokument

(1)

Kommunplan 2021-2023 med budget för 2021

Fastställd av: Fastställd datum: Diarienummer:

2020-11-26 KS/2020:26

Ansvarig chef för revidering: Revideras senast: Giltighetsperiod:

2021-2023

(2)

Innehållsförteckning

1 Kommunplanens syfte och funktion ... 4

1.1 Kommunplanens delar i förhållande till enhetsplanen ... 4

1.2 Koppling till styrmodellen ... 4

2 Tidsplan ... 5

2.1 Planering ... 5

2.1.1 Kommunplan ... 5

2.1.2 Budget ... 5

2.1.3 Mål- och resultatstyrning ... 5

2.2 Uppföljning ... 5

2.2.1 Månatliga uppföljningar ... 5

2.2.2 T1 ... 6

2.2.3 T2 ... 6

2.2.4 Årsbokslut ... 7

3 Roll- och ansvarsfördelning ... 8

3.1 Kommunplan ... 8

3.2 Budget ... 8

3.3 Mål- och resultatstyrning ... 8

4 Gnosjö kommuns organisation ... 9

4.1 Förvaltningar ... 9

4.1.1 Kommunledningsförvaltningen ... 9

4.1.2 Teknik- och fritidsförvaltningen ... 11

4.1.3 Kultur- och utbildningsförvaltningen ... 12

4.1.4 Socialförvaltningen ... 14

4.1.5 Samhällsbyggnadsförvaltningen ... 17

4.2 Räddningstjänsten ... 21

5 Styrmodell ... 22

6 Vision ... 23

7 Mål- och resultatstyrning 2021-2024 ... 24

7.1 Inriktningsmål ... 24

7.1.1 Indikatorer ... 25

7.2 Finansiella mål ... 31

7.3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ... 32

7.3.1 Principer för god ekonomisk hushållning ... 32

8 Resultatutjämningsreserv ... 34

9 Budget ... 35

(3)

9.1 Budgetförutsättningar ... 35

9.2 Finansiell analys ... 36

9.2.1 Kapacitet och resultat ... 36

9.2.2 Risk och kontroll ... 37

9.3 Skattesats ... 38

9.4 Driftsbudget ... 39

9.5 Investeringsbudget ... 39

9.6 Resultatbudget... 41

9.7 Balansbudget ... 42

(4)

1 Kommunplanens syfte och funktion

Kommunplanen är ett kommunövergripande dokument som syftar till att knyta ihop politikens mål med verksamhetsplanering och budget. Kommunplanen ingår, tillsammans med enhetsplanen, under samlingsbegreppet verksamhetsplaner.

Verksamhetsplanerna är uppdelat i två nivåer, kommunplan och enhetsplan.

Kommunplanen bestämmer ramarna för enhetsplanen och stora delar av kommunplanens innehåll återfinns i enhetsplanen men då mer

verksamhetsspecificerad.

1.1 Kommunplanens delar i förhållande till enhetsplanen

Skillnaderna mellan kommunplanen och enhetsplanen är att medan kommunplanen innehåller den kommunövergripande styrningen och budgeten så innehåller

enhetsplanen det som rör den specifika verksamheten. Kommunplanen samlar den övergripande information som är viktig för verksamheten att känna till medan

enhetsplanen fokuserar på hur arbetet ska planeras, med bland annat handlingsplaner.

Nedan visas kommunplanens stora delar samt förhållande till enhetsplanen.

Kommunplanen Enhetsplanen

Mål- och resultatstyrning – För hela Gnosjö kommun

Mål- och resultatstyrning – Specifik verksamhets indikatorer

Budget – För hela Gnosjö kommun

Detaljbudget – För specifik verksamhet

1.2 Koppling till styrmodellen

Styrmodellen visar hur verksamheten påverkas av den politiska styrningen (Mål- och resultatstyrning, strategier, policys, program, riktlinjer och resursfördelning) den statlig styrning, Gnosjö kommuns koncerntänk och Gnosjö kommuns

kvalitetsledningsprinciper. Kommunplanens funktion är att samla och knyta ihop dessa delar. Själva dokumentet för kommunplanen återfinns under ”Planera” i styrmodellen.

(5)

2 Tidsplan 2.1 Planering

2.1.1 Kommunplan

Kommunplanen arbetas fram av ekonomichef och utvecklingsledare för

kommunledningsförvaltningen under hösten och beslutas i kommunfullmäktige i november.

2.1.2 Budget

Budgetramarna arbetas fram av budgetberedningen med stöd av ekonomienheten.

Budgetberedningen har möten under april och maj månad för att kunna lämna ett förlag till budgetramar till kommunstyrelsen och där efter kommunfullmäktige i juni.

Under hösten arbetar förvaltningarna fram en detaljbudget utifrån de budgetramar kommunfullmäktige har tilldelat. Detaljbudgeten tas i utskotten i november och i nämnden i december.

2.1.3 Mål- och resultatstyrning

Mål- och resultatstyrningen arbetas, normalt sett, fram och fungerar för en fyraårsperiod. De finansiella målen och inriktningsmålet gäller för fyra år,

indikatorer med tillhörande lägsta accepterade värden kan dock ändras varje år. För att indikatorer och kopplade lägsta accepterade värden ska kunna implementeras till nästkommande år samt ingå i kommunplan för nästkommande år måste ändringen göras så att förslag till indikatorer och lägsta accepterade värde kommer till kommunstyrelsens sammanträde i november.

2.2 Uppföljning

2.2.1 Månatliga uppföljningar

Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. För att skapa en samlad bild över ekonomi, personal och kvalitet följs dessa upp gemensamt. För januari, februari, juli samt september görs en enklare uppföljning där förvaltningschef endast reflekterar över större avvikelser. Mars, maj, oktober och november genomförs mer kompletterande uppföljningar av samtliga chefer i kommunen.

(6)

2.2.2 T1

Tertialbokslut 1 omfattar januari till april månads utgång. En djupare uppföljning genomförs där både verksamhetsmässiga och finansiella mål mäts för att göra en bedömning av kommunens ställning och prognos framåt. Följande följs upp i tertialuppföljning 1:

• Mål- och resultatstyrning

- Inriktningsmål: De indikatorer som mäts vid T1 följs upp och övriga följs upp genom de aktiviteter som är kopplade till respektive

indikator. En bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmålet. En prognos görs för hur resultatet kommer se ut vid årsredovisningen.

- Finansiella mål: Målen följs upp och en prognos för hur resultatet ser ut vid årets slut görs.

• Budget

Respektive förvaltning stämmer av det ekonomiskt utfall mot budget. En sammanställd ekonomisk bedömning genomförs på en

kommunövergripande nivå.

2.2.3 T2

Kommunen ska enligt kommunallagen behandla minst en delårsrapport. För

kommunen är detta tertialbokslut 2 och omfattar januari till augusti månads utgång.

En djupare uppföljning genomförs där både verksamhetsmässiga och finansiella mål mäts för att göra en bedömning av kommunens ställning och prognos framåt.

Följande följs upp i tertialuppföljning 2:

- Inriktningsmål: De indikatorer som mäts vid T2 följs upp och övriga följs upp genom de aktiviteter som är kopplade till respektive

indikator. En bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmålet. En prognos görs för hur resultatet kommer se ut vid årsredovisningen.

- Finansiella mål: Målen följs upp och en prognos för hur resultatet ser ut vid årets slut görs.

• Budget

(7)

2.2.4 Årsbokslut

En årsredovisning ska enligt lag upprättas av styrelsen och lämnas till fullmäktige senaste den 15 april året efter redovisningsåret. Följande följs upp i årsbokslut:

Inriktningsmål: Samtliga indikatorer följs upp och en slutgiltig bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmålet.

Finansiella mål: Målen följs upp och en prognos för hur resultatet ser ut vid årets slut görs.

• Budget

(8)

3 Roll- och ansvarsfördelning

3.1 Kommunplan

Roll Ansvarsområde

Kommunfullmäktige • Beslutar om kommunplanen Ekonomichef och

utvecklingsledare KLF

• Ansvarar för arbetet med att ta fram förslag till kommunplan

3.2 Budget

Kommunfullmäktige • Beslutar om rambudget

Kommunstyrelse • Ansvarar för samordning med framtagning av budget

• Löpande ansvar för uppsikt över kommunkoncernens ekonomi, budget

Nämnder • Beslutar om detaljbudget

Ekonomichef • Ansvarar för arbetet med att ta fram underlag till budget Kommunrevision • Kontrollerar och granskar uppföljning av budget

3.3 Mål- och resultatstyrning

Kommunfullmäktige • Beslutar om inriktningsmål

• Beslutar om finansiella mål

• Beslutar om riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelse • Löpande ansvar för uppsikt över kommunkoncernens

verksamhet, mål-och resultatstyrning

Nämnder • Beslutar om indikatorer med tillhörande lägsta accepterade värde

• Beslutar om ramar för framtagning av förslag till indikatorer med tillhörande lägsta accepterade värde

Kommunrevision • Kontrollerar och granskar uppföljning av mål- och resultatstyrning

(9)

4 Gnosjö kommuns organisation

4.1 Förvaltningar

4.1.1 Kommunledningsförvaltningen

Kommunledningsförvaltningen svarar för den interna servicen gentemot övriga förvaltningar när det gäller ekonomi, IT, personalfrågor m.m. samt servicen till kommunens förtroendevalda. Växeln är navet i Gnosjö kommun och servar både invånare och anställda. Förvaltningens huvudsakliga uppgift är att underlätta för kommunens verksamheter så att de kan fokusera på sitt uppdrag - att tillfredsställa kommuninvånarnas behov. Flertalet av kommunens strategiska tjänster är placerade på kommunledningsförvaltningen för att lättare kunna se helheten och ha med sig koncerntänket i sitt arbete.

Kansli- och utvecklingsenheten Verksamhetsbeskrivning

Bland verksamheter som sorterar under kansli- och kommunutvecklingsenheten kan nämnas budget- och skuldrådgivning, informationsverksamhet, allmänna val, samhällsutveckling och näringslivsfrågor. Kostnaderna för säkerhetsenheten och räddningstjänsten, som drivs gemensamt med Gislaveds kommun, ligger under kansliet.

Verksamhetsidé

Kansliets uppgift är att hjälpa kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med ärendehantering i form av utredningar, analyser, kallelser, protokoll, arkivläggning,

(10)

service till allmänheten och övriga förvaltningar. Kommunutvecklingsenheten arbetar också med samhällsutveckling samt service, utveckling och samordning av näringslivet.

HR-enheten

Verksamhetsbeskrivning

HR-enhetens uppgift är att stödja organisationens chefer och beslutsfattare med kvalificerad konsultation inom personalområdet. HR-enhetens uppdrag är både operativt och strategiskt och innefattar frågor som rör arbetsmiljö,

rehabilitering/sjukskrivning, lönesättning, arbetsrättsfrågor samt personalrelaterade frågor av olika slag.

Löneenheten

Löneenheten svarar för administration och utbetalning av löner och arvoden till ca 1 300 personer varje månad. Arbetet på enheten består av kontroller, rättningar, registreringar, kontakt med myndigheter, utfärdande av intyg, kontoavstämningar, försäkringar, statistikuttag mm. Arbetet består även av support/utbildning och stöd till chefer/medarbetare. Enheten ansvarar för underhåller och utvecklar

personalsystemet Heroma.

Ekonomienheten Verksamhetsbeskrivning

Inom begreppet ekonomifunktion ingår flera olika delar. Budgetarbetet är en stor del av verksamheten där uppgifterna består i att ansvara för budgetprocessen, ta fram underlag samt se till att dokument för beslut tas fram, samt sammanställa

budgetdokumentet. En annan del är budgetuppföljningar där uppgifterna bland annat består av att tillse att redovisningen är uppdaterad och att materialet sammanställs.

Inom redovisningsområdet ansvarar ekonomienheten för att kostnader, intäkter, fordringar och skulder bokförs på ett korrekt sätt, samt att momsredovisning görs varje månad. Systemansvar inkl. drift och underhåll av kommunens ekonomisystem Agresso. Enheten ansvarar också för att årsredovisningen sammanställs, handlägger kommunens lån och rapporterar in statistikuppgifter till SCB. Ekonomienheten administrerar kommunens kund- och leverantörsfakturor. Avskrivningar är en stor del av kommunens kostnader och dessa uppgifter genereras i ett anläggningsregister som varje månad uppdateras. Varje investering skall bedömas och åsättas en

avskrivningstid.

(11)

IT- och växelenheten Verksamhetsbeskrivning

IT-enheten är kommunens sakkunniga inom IT-området och skall ses som en resurs för samtlig kommunal verksamhet i stora som små IT-frågor. IT-chefen ansvarar för kommunens IT-miljö, policy för IT-användning, IT-säkerhet, IT-utrustning samt telefoni. Enheten ansvarar även för operativ drift och utveckling av IT-verksamheten.

IT-utrustning är datorer, skärmar, skrivare, läsplattor, mobiltelefoner samt övriga IT- tillbehör. IT-utrustning som IT-enheten hyr ut till förvaltningarna är datorer, skärmar, läsplattor, all övrig IT-utrustning står respektive förvaltning för men skall köpas in av och i samråd/via IT-enheten.

Växeln representerar organisationen utåt samt ger service till kommunens

medarbetare. Hanterar växel och reception, löpande administration, information till allmänheten, kommunkontorets leasingbilar, post och budhantering samt vissa ekonomiadministrativa uppgifter.

Revisionen Verksamhetsidé

Revisionens uppdrag är enligt kommunallagens 12 kap. att granska all verksamhet årligen i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Resultatet av den revision som genomförts ska i en revisionsberättelse avges till fullmäktige.

4.1.2 Teknik- och fritidsförvaltningen Kommunaltekniska verksamheter

Verksamhetsidé

Skapa förutsättningar för välbefinnande genom att bereda möjlighet för etableringar och att tillhandahålla medborgare och besökare väl underhållna gator, gång- och cykelvägar oavsett årstid samt skapa goda natur- och mervärden i kommunen.

Förvaltningen har även till uppgift att bidra med förutsättningar som främjar ett utvecklande näringsliv och attraktion för boende i kommunen.

Fastigheter

Kommunens fastighetsförvaltning övergår från Fastighets AB Järnbäraren till teknik- och fritidsförvaltningen från 2021-01-01 enligt tidigare beslut.

(12)

VA-verksamhet

Gnosjö kommuns vatten- och avloppsverksamhet ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten, avledning och rening av dag- och avloppsvatten samt drift, underhåll och förnyelse av VA- anläggningar inom fastställt

verksamhetsområde. Vatten är ett livsmedel och omfattas av Livsmedelsverkets bestämmelser samt vattentjänstlagen.

Verksamhetsidé

Verka för ett dricksvatten med hög kvalité i kommunens samtliga tätorter. Planera och kontrollera avloppsreningen på ett sådant sätt att lagöverträdelser och

olägenheter för människor och miljö förebyggs och elimineras.

Vägstyrelser

Nio vägstyrelser som ansvarar för drift och underhåll av kommunens gatunät.

Fritidsverksamhet Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten omfattar bl. a föreningsbidrag, drift av sim- och sporthall,

vandrarhem, badplatser, fotbollsplaner, stöd till föreningsgård i Hillerstorp, drift av Hammargården, elljusspår, vandringsleder och kvartersplaner. I samråd med Gnosjö hembygdsförening förvaltas Töllstorps industrimuseum.

Verksamhetsidé

Välskötta anläggningar där kommuninvånare och besökare ska erbjudas möjlighet till motion och rekreation.

4.1.3 Kultur- och utbildningsförvaltningen

Utbildning: förskola, grundskola med förskoleklass och fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildningen och musikskola.

Kultur: Bibliotek och allmän kultur

Kost: Kultur- och utbildningsförvaltningens barn och elever och Socialförvaltningens brukare.

Utbildnings-, kultur- och kostverksamheten styrs av läroplan, lagar och förordningar medan uppdragsutbildningar och musikskolan styrs av kommunala beslut.

Gemensam administration Verksamhetsbeskrivning

(13)

Kultur-och utbildningsutskottet samt kultur- och utbildningsförvaltningen med lednings- och administrationspersonal.

Verksamhetsidé

Att leda, styra och administrerar förvaltningen utifrån lagar, förordningar, politiska beslut och kommungemensamma ändamål ex skolskjuts med god ekonomisk hushållning.

Utbildning

Verksamheten är organiserad i tre verksamhetsområden och musikskola.

Förskola: pedagogiskverksamhet för barn från 1-5 år

F-6: grundskoleverksamhet med förskoleklass och fritidshem för elever mellan 6-12 år.

1365: grundskole- och gymnasieverksamhet för elever mellan 13-19 år samt vuxen- och uppdragsutbildning.

Verksamheten bedrivs i Gnosjö, Hillerstorp, Kulltorp, Åsenhöga, Marieholm och Nissafors.

Verksamhetsidé

Utbildningen inom förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,

gymnasiesärskola och vuxenutbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Kultur

Kulturverksamheten ingår under Kultur- och utbildningsutskottet och omfattas om bibliotek, allmän kultur samt bidrag till föreningar och studieförbund.

Gnosjö kommuns folkbibliotek har ett huvudbibliotek i Gnosjö och två filialer i Hillerstorp och Åsenhöga.

Verksamhetsidé

Biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig för alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Den ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturellverksamhet i övrigt. Kulturverksamheten

(14)

består av en rik programverksamhet, samarbeten med kulturutövare och föreningsliv, inköp av konst till kommunens konstsamling samt konstnärlig utsmyckning enligt 1

%-regeln.

Kost

Kostverksamheten ingår under Kultur- och utbildningsutskottet och infattas av 4 områden som är uppdelade på 18 st köksenheter. Kostenheten servar förskola, skola och äldre omsorg med frukost, lunch, mellanmål och kvällsmat.

Verksamhetsidé

Kostenheten verkar från en klimatsmart verksamhet med ett hållbarhetsperspektiv i grunden. Köken skall tillaga och restaurangerna servera en säker, god och näringsrik kost till nöjda gäster i alla målgrupper, samt ha en bred brukardialog. Kostenheten arbetar också aktivt med att öka andel ekologiska och närproducerade råvaror.

4.1.4 Socialförvaltningen Socialförvaltningen gemensamt Verksamhetsbeskrivning

Socialutskottet har med stöd av socialförvaltningen den direkta operativa politiska ledningen över kommunens sociala verksamhet.

Verksamhetsidé

Det ska finnas ekonomiska och personella resurser så att kommuninvånarna kan garanteras en god och säker social omvårdnad.

Arbetsmarknadsenheten Verksamhetsbeskrivning

Enheten ska i nära samverkan med socialförvaltningens IFO- enhet,

Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Gnosjöandans näringsliv ge en meningsfull sysselsättning och större möjlighet till ett arbete. Verksamheten riktar sig till

personer som uppbär försörjningsstöd, har en funktionsnedsättning eller av någon annan anledning står långt från arbetsmarknaden. Området Arbetsmarknadsenhet innehåller följande verksamheter: Praktikförmedling till interna och externa praktikplatser, arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom t.ex. lönebidrag och OSA anställningar. AME driver även projektet kvalitetshöjande resursjobb, Vidare i Gnosjö samt Nya i Gnosjö. AME har också vissa praktiska verksamheter i sina lokaler, t.ex. bakning och legoarbete från industrin.

Verksamhetsidé

(15)

AME:s uppdrag är att erbjuda meningsfulla aktiviteter som förbättrar medborgarnas förutsättningar till arbete eller studier.

Individ- och familjeomsorg Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten omfattar försörjningsstöd, utredning av barn och unga samt vuxna med missbruksproblematik, flyktingmottagning inklusive mottagning av

ensamkommande flyktingbarn, familjerätt, öppenvårdsinsatser för

barn/ungdomar/personer med missbruksproblem samt familjefridsfrågor, samt handläggning inom äldre och funktionsvariation. Social beredskapstjänstgöring upprätthålls under icke kontorstid genom en gemensam socialjour i GGVV.

Verksamhetsidé

Genom aktivt, förebyggande och samverkande arbete öka det sociala välbefinnandet i kommunen. Den enskilde ska med rätt stöd och insatser kunna leva ett så

självständigt liv som möjligt.

Äldreomsorg

Särskilda boendenas verksamhetsidé bygger på en flexibel och individanpassad äldreomsorg i dialog med brukare och anhöriga. En gemensam värdegrund är utgångspunkten i allt arbete. Socialstyrelsens riktlinjer skall vara vägledande när det gäller omsorg om äldre och demenssjuka Hemtjänstens verksamhetsidé en flexibel och individanpassad hemtjänst/hemsjukvård i dialog med brukare. Allt fler väljer att vårdas i sin hemmiljö sedan hemsjukvården övergick i kommunal regi 2013.

Kommunens särskilda boenden består av Bäckgården, Rosendal samt Hamngården.

Totalt finns det idag 66 platser på särskilt boende och 10 korttidsplatser som används till korttidsvård, växelvård och palliativ vård. Antalet korttidsplatser kan variera över tiden beroende på efterfrågan. De boende har alltid ett behovsprövat biståndsbeslut före inflyttning till särskilt boende. Särskilda boende utgör en anpassad boendeform för äldre personer med omfattande vårdbehov, samt för korttids-, växelvård,

avlastning och palliativ vård. Även hälso- och sjukvårdsinsatser som rehabilitering och att genomföra ordinerad vård och behandling samt hjälpmedelsförskrivning ingår i uppdraget. Bäckgården är kommunens demenscentrum med en dagvård kopplad till demensboendet på Bäckgården. Övrig dagverksamhet finns lokaliserad till Rosendals äldreboende, vilket även innefattar en öppen verksamhet. Hemtjänst utför beviljade insatser i ordinärt boende. Inom området ingår även anhörigstöd, trygghetslarm, och matdistribution.

Verksamhetsidé

Särskilda boendenas verksamhetsidé bygger på en flexibel och individanpassad äldreomsorg i dialog med brukare och anhöriga. En gemensam värdegrund är

(16)

utgångspunkten i allt arbete. Socialstyrelsens riktlinjer skall vara vägledande när det gäller omsorg om äldre och demenssjuka.

Hemtjänstens verksamhetsidé en flexibel och individanpassad

hemtjänst/hemsjukvård i dialog med brukare. Allt fler väljer att vårdas i sin hemmiljö sedan hemsjukvården övergick i kommunal regi 2013.

Funktionshinderomsorg Verksamhetsbeskrivning

Funktionshinderomsorgen innefattar följande områden: Dagverksamhet både för personer med utvecklingsstörning, psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, boendestöd, gruppbostad, servicebostäder, personliga assistentgrupper,

kontaktpersoner, stödfamiljer, korttidstillsyn, korttidsvistelse, avlösarservice i hemmet och ledsagning.

Verksamhetsidé

Berörda personer skall tillförsäkras de samhällsinsatser som behövs för att

tillförsäkra sig goda levnadsvillkor. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra, utifrån sina egna förutsättningar.

Flyktingmottagning Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten omfattar introduktion av flyktingar i det svenska samhället via ett upprättat avtal med Migrationsverket.

Verksamhetsidé

Genom aktivt, förebyggande och samverkande arbete öka det sociala välbefinnandet för målgruppen.

Hälso- och sjukvård Verksamhetsbeskrivning

Med kommunal hälso- och sjukvård avses hemsjukvård inklusive rehabilitering när den ges i patientens bostad eller motsvarande, utan begränsning gällande ålder, diagnos och tid på dygnet och är sammanhängande över tid. Den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar för insatser hos patienter som på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning inte på egen hand, eller med stöd, kan ta sig till sin vårdcentral eller annan mottagning utan att det innebär stora påfrestningar eller olägenheter.

Hemsjukvård och/eller hemrehabilitering ska erbjudas när det ger ett mervärde för fortsatt vård, omsorg eller rehabilitering. I hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter. I huvudansvaret ingår samordning av patientens vård (planering, genomförande och uppföljning). Hälso- och

sjukvården ska vara av god kvalitét och bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

(17)

4.1.5 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsnämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att övervaka efterlevnaden av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen med flera lagar.

Samhällsbyggnadsnämnden är en stödjande och rådgivande resurs till

kommunledningen och kommunens förvaltningar i frågor som rör miljömålsarbete, sjöar och vattendrag, samhällsplanering samt förorenad mark.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar också operativt för kalkningsverksamheten.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar också för bygglov och fysisk planering och ska verka för en god byggnadskultur och stads- och landskapsmiljö.

Samhällsbyggnadsförvaltningens organisation består av förvaltningschef, handläggare och administratörer. Förvaltningen har 13 tillsvidaretjänster och 3 allmän visstidsanställning samt en konsulttjänst som köps in. Personalen består för närvarande av 11 kvinnor och 5 män.

Miljöskydd

Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde rör tillsyn av nationella miljömål som bl.a. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker.

Nämnden har främst ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken, men även för vatten- och luftövervakning, värmepumpar och köldmedium.

Hälsoskydd

Hälsoskyddsarbetet berör miljömålet God bebyggd miljö. Arbetet syftar till att förebygga olägenheter för människors hälsa. Exempel på tillsynsområden är skolor och förskolor, badvatten, enskilda avlopp och hygienlokaler. Därutöver handläggs bl.a. klagomål i bostäder, vedeldning, mögel och buller mm. Inom förvaltningen handläggs remisser om detaljplaner, bygglov och andra ärenden som rör

samhällsplanering.

Livsmedel

Kommunen är skyldig att bedriva livsmedelskontroll så att konsumenterna kan få säkra livsmedel som håller utlovad kvalitet. I Gnosjö kommun är det samhällsbygg- nadsnämnden som är behörig kontrollmyndighet för livsmedelskontroll.

Livsmedelskontrollen bedrivs enligt Livsmedelsverkets vägledningar.

Tobak

Tobaksbruket är fortfarande vårt största enskilda folkhälsoproblem och därför finns i Sverige ett regelverk med uttalat syfte att minska exponering och skador av tobak.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för tillståndsprövningen för att få sälja tobak.

(18)

Samhällsbyggnadsnämnden har tillsammans med polisen tillsynsansvar över tobaksfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen ajourhåller ett register över de

försäljningsställen som säljer tobak. Samhällsbyggnadsförvaltningen genomför årliga tillsynsbesök i butiker där tobak säljs för att kontrollera att tobakslagens

bestämmelser följs.

Läkemedel

Receptfria läkemedel får säljas i anläggningar som är anmälda till Läkemedelsverket.

Samhällsbyggnadsnämnden ska inte göra någon prövning av vilka anläggningar som får sälja receptfria läkemedel, utan bedriver enbart kontroll samt uppföljning av enklare brister. Större brister hanteras av Läkemedelsverket.

Samhällsbyggnadsnämnden ska genom kontroll se till att verksamhetsutövarna säljer receptfria läkemedel på ett säkert sätt och följer gällande lagar och bestämmelser.

Folköl och alkohol

Alkohollagens regler styr hur försäljning av folköl och alkohol ska skötas. Syftet med reglerna är att begränsa skadlig alkoholkonsumtion. Kommunen och polisen är tillsynsmyndigheter som ska se till att lagen efterlevs. Livsmedelsinspektör ansvarar för tillsyn av folköl. Övrig alkoholtillsyn hanteras i samarbete med Värnamo

kommun.

Energirådgivning

Samhällsbyggnadsnämnden samarbetar med Bygg- och Miljöförvaltningen i Gislaveds kommun angående Energi- och klimatrådgivningen i kommunerna.

Omfattningen på Energi- och klimatrådgivningens verksamhet i kommunen baseras på det statliga stödet från Energimyndigheten. Den kommunala rådgivningen är opartisk, kostnadsfri och teknikneutral. Den riktar sig till allmänheten, små och medelstora företag samt till organisationer och föreningar. Syftet med Energi- och klimatrådgivningen är att förmedla kunskap och driva på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle inom området energi och klimat. Energirådgivningen berör bl.a.

miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Miljösamverkan Jönköpings län

Miljösamverkan F är ett samarbete mellan alla kommuner i Jönköpings län, Länsstyrelsen och Region Jönköpings län. Verksamheten startade som ett projekt i november 2005 och har mellan 2012 och 2014 samordnats inom ramen för

Regionförbundets Primärkommunala nämnd, PKN. Från och med årsskiftet 2015 övertog Primärkommunalt samverkansorgan, PKS, ansvarsområdet. Samarbetet syftar till att samordna och effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet och ge stöd både till myndighetsutövning (tillsyn) och till mer informativa och

förebyggande insatser. Miljösamverkan f har en verksamhetsplan som är treårig (se bilaga 8). Det första året är planen mer detaljerad än de övriga två åren. Dessa två år kan komma att ändras beroende på behoven inom länets miljöförvaltningar.

(19)

Aktiviteterna i planen bestäms utifrån inskickade förslag från kommunerna.

Verksamhetsplanen tas i styrgruppen i juni året innan den ska börja gälla så att planen kan inarbetas i kommunernas tillsynsplaner under hösten.

Samhällsbyggnadsförvaltningen väljer att medverka i ett antal intressanta projekt som drivs av miljösamverkan f och som är aktuella för förvaltningens verksamhet.

Diarieföring

Samhällsbyggnadsnämndens post, vanlig post samt e-post, hämtas/öppnas dagligen, stämplas, diarieförs och lämnas till berörd handläggare. Administratörerna ansvarar för att processen fungerar och sker dagligen.

Fakturering och kontering

Fakturering görs en gång i månaden och kontering görs löpande så att

förfallodatumet inte försummas. Fakturering av årlig tillsynsavgift sker i början av året. Administratören kontrollerar att fakturan skickas till rätt adressat samt att övriga uppgifter är korrekta.

Expediering

Expediering sker löpande och administratören ansvarar för att formalian stämmer.

Beslut och handlingar stämplas med rätt paragraf, skickas ut till rätt adressat, noteras i ärendesystemet och registreras i samhällsbyggnadsnämndens delegationslista och i Post- och Inrikes Tidningar. Ett exemplar av beslutet ges till administratör som fakturaunderlag och ett exemplar ges till samhällsbyggnadschef.

Utskott och nämnd

Utskott och nämndadministrationen ska vara korrekt och lagenlig. Diverse lagar ligger till grund för hur möten och administrering kring möten ska skötas och dessa ska följas. Nämndsekreteraren ansvarar för att utskotts- och nämndadministrationen sköts.

Överklagan och rättidsprövning

Överklagan- och rättidsprövningsprocesser ska utföras på ett rättssäkert sätt, det vill säga att lagen ska följas vid beslutstagande. Nämndsekreterare ansvarar för att det utförs.

Kommunicering

Kommuniceringsprocesser ska utföras på ett rättssäkert sätt, det vill säga lagen ska följas vid beslutstagande. Nämndsekreteraren ansvarar för att det utförs.

Parkeringstillstånd

Parkeringstillståndshandläggningen och tillhörande beslut ska bedömas rättssäkert, det vill säga bedömning som ligger till grund för beslut ska grundas på gällande

(20)

lagtext med förväntning att stå fast vid en överprövning.

Parkeringstillståndshandläggaren ansvarar för att besluten är rättssäkra med hjälp av utbildning och erfarenhet.

Bostadsanpassning

Bostadsanpassningsärenden ska bedömas rättssäkert enligt Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. och genom likabehandling.

Bygglov

Bygglovshanteringen berör miljömålet God bebyggd miljö. Arbetet med bygglov ska bedömas i enlighet med det lagrum som hör till bland annat Plan- och bygglagen, PBF, Miljöbalken, BBR. Besluten som fattas ska ske utifrån

likabehandlingsprincipen. Beslut som är av betydande karaktär ska enligt delegationsordningen hanteras av nämnden. Bygglovsärenden ska bedömas rättssäkert.

Tillsyn bygglov

Tillsynsärenden är oftast inte kopplade till ett befintligt ärende utan uppkommer som ett resultat av en överträdelse enligt Plan- och bygglagen eller annan lag som rör byggjuridik. Ett tillsynsärende skapas och en utredning startas mot fastighetsägaren för att komma fram till vad som skett och hur man ska arbeta vidare med ärendet.

Inspektion bygglov

Inspektörsarbetet berör miljömålet God bebyggd miljö. Arbetet syftar till att bevaka att de tekniska egenskapskraven uppfylls i bygglovs och anmälningsärenden.

Trafik

Trafikärenden berör miljömålet God bebyggd miljö. Ärendena kan röra sig om allt från tidsbegränsade avstängningar till av vägar till ändring av

hastighetsbegränsningar. Handläggarna ska alltid se till att kommunicering till berörda parter sker samt att ändringarna kommer in i programmet som

trafikföreskrifterna hanteras i och att dessa valideras och publiceras i RDT.

Detaljplan

Detaljplanearbetet berör miljömålet God bebyggd miljö. Framtagandet av

detaljplaner syftar till att säkerställa markens och vattnets användningsområden. En god planeringsberedskap är viktig för att skapa goda förutsättningar för framtida byggnationer. Det är viktigt att det finns en beredskap för bostadsbebyggelse men även för industri, handel och för andra typer av verksamheter. Detaljplaneprocessen är en ganska lång process som kan skapa onödiga väntetider vid akuta situationer, t.ex. vid bostadsbrist.

Översiktsplan

(21)

Översiktsplanearbetet berör miljömålen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen

övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalité, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt ett Rikt växt- och djurliv.

Syftet med översiktsplanen är att forma kommunens långsiktiga och strategiska utveckling på ett hållbart sätt. Planen ska visa hur kommunens framtida mark- och vattenanvändning kan tänkas se ut och hur de fysiska strukturerna kan komma att utvecklas. Uppföljning av översiktsplanen gör en gång om året. En gång varje mandatperiod aktualitetsprövas översiktsplanen.

4.2 Räddningstjänsten

Gislaved och Gnosjö kommuner har en gemensam räddningsnämnd. Nämnden består av tre ledamöter från respektive kommun där Gislaved är ordförande. Formellt sammanställs verksamhetsplanering och budget i Gislaved kommuns styrdokument.

Organisation

I Gislaved finns en heltidsorganisation med förvaltningsledning, olika

ämnessamordnare samt heltidsbrandmän. Till detta finns sex deltidsstationer i de båda kommunerna. Kopplat till räddningstjänsten finns en entreprenör för sotning och brandskyddskontroll upphandlad.

(22)

5 Styrmodell

Gnosjö kommun arbetar utifrån en styrmodell som utgår från de som kommunen är till för, invånare och brukare av tjänster. Styrmodellen anger vad

kommunfullmäktige beslutat ska gälla för hur kommunen styrs vad gäller vision, mål (mål- och resultatstyrning) och ekonomi (resursfördelning) samt tillhörande

strategier, policys, program och riktlinjer. Styrmodellen visar också hur statlig styrning, koncerntänk samt kvalitetsledningsprinciper förhåller sig till den politiska styrningen och hur detta påverkar organisationen. Styrmodellen illustrerar också hur verksamheterna ska arbeta med dessa styrprinciper genom att planera, genomföra, följa upp och förbättra. De viktigaste principerna i styrmodellen är:

• Invånaren ska vara i fokus i allt som görs.

• Det ska finnas en demokratisk genomslagskraft i mål och ekonomi.

• Kontinuerlig uppföljning och förbättring ska ske genom engagerade ledare som baserar beslut på fakta och agerar utifrån att kvalitet skapas närmast brukaren/invånarna.

• Samverkan och samarbeten över gränserna ska ske mellan förvaltningar och verksamheter för att uppnå god kvalitet i alla verksamheter.

Bild 1: Gnosjö kommuns styrmodell

(23)

6 Vision

Visionen ska beskriva ett önskvärt framtida tillstånd. Den anger en färdriktning och ligger till grund för framtagning av inriktningsmålet. Gnosjö kommuns vision är:

• Gnosjö – Möjligheternas anda

(24)

7 Mål- och resultatstyrning 2021-2024

7.1 Inriktningsmål

Gnosjö kommun har ett inriktningsmål som samtliga verksamheter ska sträva efter i sitt dagliga arbete:

• Gnosjö kommun ska växa hållbart

Målet innebär att samtliga verksamheter ständigt ska bli

lite bättre i sin kvalitet samtidigt som det inte får göras på bekostnad av varken den ekonomiska, sociala eller ekologiska hållbarheten. Målet är formulerat så att det är applicerbart på samtliga verksamheter i organisationen vilket är tänkt att öka engagemanget inom kommunens alla områden. För att undvika att komplicera styrningen för såväl externa som interna intressenter, medborgare och medarbetare, har nämnderna valt att inte bryta ner inriktningsmålet. Nämnderna ser istället till att verksamheterna bedrivs i enlighet med inriktningsmålet genom att sätta ramar för de indikatorer som förvaltningarna sedan ska arbeta fram förslag till. Nämnderna pekar därmed indirekt ut vilka områden som är viktiga att arbeta med för att uppfylla kommunfullmäktiges mål och verksamheten får på så vis tilliten från nämnden att arbeta fram förslag som är viktiga och meningsfulla för verksamheten. Det slutliga beslutet om vilka indikatorer, med tillhörande lägsta accepterade värden, som ska gälla för förvaltningarna fattar nämnden.

Bild 1: Gnosjö kommuns mål- och resultatstyrning

(25)

7.1.1 Indikatorer

Teknik- och fritidsförvaltningen

Indikator Metod Lägsta accepterade värde

Fastighet

Andel förbrukad el för el- serviser i förhållande till total elförbrukning el-serviser basår (2020)

Uppföljning T1, T2 och årsbokslut.

År 2021: 99 % År 2022: 98 % År 2023: 97 % År 2024: 96 % Fritid

Andel nöjda besökare på Hammargården

Glad-gubbe- knapp/enkät

År 2021: 75 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Gata/Park

Antal förnyande lekplatser i förhållande till totala antalet lekplatser basår (2020)

T1, T2, årsbokslut År 2021: 1 st År 2022: 2 st År 2023: 3 st År 2024: 4 st VA

Andel av producerat vatten som inte debiteras

T1, T2, årsbokslut År 2021: 12 % År 2022: 11 % År 2023: 10 % År 2024: 10 %

(26)

Kommunledningsförvaltningen

Löneenheten Antal processer i löne-

administrationen som hanteras digitalt

Räkna antalet manuella processer med målet att minska dessa.

År 2021: 13 st År 2022: 10 st År 2023: 8 st År 2024: 5 st HR-enheten

Andel sjukfrånvaro av total ordinarie arbetstid

Via QV månadsvis År 2021: 6 %

År 2022: Minska från föregående år

Andel heltidstjänster av totalt antal tillsvidareanställda

Via QV månadsvis År 2021: 84 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Kansli- och utvecklingsenheten

Andel nöjda besökare vid besök/sökning på kommunens hemsida

Mätning av antalet nöjda/missnöjda med vår information med en

nöjdhetsbarometer på varje sida på hemsidan.

Nollvärde tas fram i november- december.

Förbättring med 5

procentenheter per år fram till 2024.

Ekonomienheten

Andel fakturor i digitalt format År 2021: 37 %

(27)

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år IT- och växelenheten

Andel lösta ärenden i Nilex inom tidsramarna för prio grupp

Mätning i Nilex vid T1, T2 och

årsbokslut

År 2021: 60 % År 2022: 65 % År 2023: 70 % År 2024: 85 % Andel externa samtal som

kommer fram till växeln inom 3 signaler (45 sek)

T1, T2 och årsbokslut

År 2021: 70 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år

Kultur- och utbildningsförvaltningen

Grundskola och gymnasieskola Andel elever i

grundskola som känner sig trygga i sin

skolmiljö

Enkätfrågor samma som skolenkäten genomförs från grundskolan åk 1 – gymnasiet åk 3. 2ggr år

September/Oktober April

År 2021: 85 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Andel elever i

gymnasieskola som känner sig trygga i sin skolmiljö

Enkätfrågor samma som skolenkäten genomförs från grundskolan åk 1 – gymnasiet åk 3. 2ggr år

September/Oktober April

År 2021: 90 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Förskola

Antal grupper inom Räknar grupperna- manuellt 2-3ggr

År 2021: 15 av 35

År 2022: Öka från föregående år

(28)

storleksgräns 12 barn – Barn 1-3 år

År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Antal grupper inom

storleksgräns 15 barn - Barn 4-5 år

Räknar grupperna- manuellt 2-3ggr

År 2021: 15 av 35

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Andel mycket

nöjda/nöjda vårdnadshavare

Enkätfrågor som kommer att utgå från förskoleenkäten en gång per år

År 2021: 85 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Musikskola

Antal publika aktiviteter

Befintlig statistik 2 ggr/år

År 2021: 18 st

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Bibliotek

Andel utlån av barn- och ungdomslitteratur (Av total utlåning)

Måttet tas redan idag fram i samband med årsredovisning till Kungliga biblioteket 2 ggr/år

År 2021: 47 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Allmänkultur

Andel publika

programaktiviteter som görs tillsammans med samarbetspartners (Av totala publika

programaktiviteter)

Årsstatistik 2 ggr/år

År 2021: 30 %

Kostenheten Andel inköp av livsmedel som är svenska och ekologiska

Via statistiken.

2ggr /år vid T1 och T2

År 2021: 38 % År 2022: 41 % År 2023: 44 % År 2024: 47 % Väga svinnet regelbundet. År 2021: 14 gram

(29)

Antal gram matsvinn per elev

2ggr/år År 2022:

År 2023:

År 2024: 10 gram

Socialförvaltningen

Hemtjänst

Antal personal hos invånare som är beviljad hemtjänst under 14 dagar (Medelvärde)

3 gånger/år mars, augusti, november

År 2021: 14 pers År 2022: 13 pers År 2023: 12 pers År 2024: 12 pers Särskilt boende

Andel dagar som verksamheten erbjuder aktiviteter för

invånare som bor på särskilt boende

Statistik från verksamheten som samlas in och mäts vid T1, T2 och årsbokslut.

År 2021: 70%

År 2022: 77 % År 2023: 82 % År 2024: 90 % Arbetsmarknadsenheten

Andel invånare som deltagit i AME:s insatser och som anser att de fått en ökad

självständighet efter utskrivning från AME

Enkätundersökning till invånare som avslutats i verksamheten.

Det är svaren att självständigheten ökat till stor del, till mycket stor del eller helt och hållet som utgör ökat resultat.

År 2021: 70 % År 2022: 75 % År 2023: 80 % År 2024: 85 %

Funktionshinderomsorg och psykiatri

År 2021: 75 %

(30)

Andel av invånare med beviljade insatser som skattar god delaktighet i frågan självbestämmande över sin sysselsättning och fritid

Enkätundersökning 3ggr/år

År 2022: 80 % År 2023: 85 % År 2024: 90 %

Individ- och familjeomsorg Andel utredningar inom barn och ungdom 0 - 20 år som är under 100 dagar i

utredningstid.

Mätning till T1, T2 och Årsbokslutet

År 2021: 70 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Andel upprättade

handlingsplaner för självförsörjning inom försörjningsstöd.

Kontroll av samtliga ärenden. Verktyg:

MIX3 till T1, T2 och årsbok-slutet.

År 2021: 60 % År 2022: 80 %

År 2023: 90 % År 2024: 100 % Andel beslutsunderlag med

dokumenterat barnperspektiv i ärenden rörande

försörjningsstöd, missbruk, socialpsykiatri och boende.

Genom-gång av beslutsunderlag upprättade under året. Stickprov av 20 ärenden till T1, T2 och årsbok-slutet.

År 2021: 50 % År 2022: 60 % År 2023: 70 % År 2024: 80 %

Hälso- och sjukvård Andel invånare (vårdtagare) som har ett dokumenterat mål med rehabiliterings och hälso- och sjukvårdsinsatser.

Statistik tas ut via verksamhetssystem 3 ggr/år

Stickprov

År 2021: 50 %

Samhällsbyggnadsförvaltningen

(31)

Indikator Metod Lägsta accepterade värde Bygg

Andel bygglovsbeslut under 10 veckor – Ny- och tillbyggnad av industri

KKIK´s dokument

T1, T2 och årsbokslut

År 2021: 86 % År 2022: 88%

År 2023: 90 % År 2024: 92 % Miljö

Andel klagomålsärenden som är befogade där förvaltningen åker ut inom tre dagar

Kolla i

ärendehanteringssyst emet hur lång tid det tog från att

klagomålet

inkommit till vi åkte ut på plats.

År 2021: 90 % År 2022: 91 % År 2023: 92 % År 2024: 93 %

7.2 Finansiella mål

Utöver inriktningsmål, som fokuserar på kvaliteten i verksamheterna, behövs också finansiella mål som är av betydelse för den goda ekonomiska hushållningen. Gnosjö kommun har tre finansiella mål:

• Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag åren 2020-2024.

Kommunen har detta mål för att kommunallagen kräver en budget i balans.

För att kunna genomföra investeringar med egna medel behöver kommunen ha ett överskott.

• Alla investeringar exklusive nybyggnation och VA-verksamheten, ska finansieras med egna medel.

Kommunen har detta mål för att dagens kommuninvånare ska bära sina egna kostnader och inte belasta framtiden. Ska kommunen bygga nytt och

utvecklas har dessa undantagits från målet då det ses som en förbättring även för kommande generationer.

• Soliditeten inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen ska inte vara lägre än 25 %.

(32)

Kommunen har detta mål eftersom soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av

kommunens totala tillgångar som har finansieras med egna medel i form av eget kapital. En hög soliditet innebär en lägre skuldsättningsgrad och skapar en bättre ekonomisk handlingsförmåga.

7.3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen (2017:725) 11 kap. 1 § ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommunen har en resultatutjämningsreserv ska

riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv.

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Regler för

balanskravet återfinns i kommunallagen (2017:725) 11 kap. 12 § och anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting.

7.3.1 Principer för god ekonomisk hushållning

För Gnosjö kommun innebär en god ekonomisk hushållning att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt.

För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en

rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Resultatanalyser och kontroller visar sedan hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål. För att kunna styra

verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

För att nå en god ekonomisk hushållning har Gnosjö kommun definierat finansiella mål som tillsammans med inriktningsmål ska styra mot detta. För att bedöma om en

(33)

god ekonomisk hushållning föreligger görs en samlad bedömning av inriktningsmål, med tillhörande indikatorer och lägsta accepterade värden, samt de finansiella målen.

FINANSIELLT MÅL

FINANSIELLT MÅL FINANSIELLT

MÅL

(34)

8 Resultatutjämningsreserv

Enligt kommunallagen 11 kap. 1 § ska kommunfullmäktige besluta om god

ekonomisk hushållning. Om kommunen har en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Enligt lagstiftningen får medel från en resultatutjämningsreserv användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

Följande gäller som Gnosjö kommuns riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven.

Reservering till RUR

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent (vid positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser annars 2 procent) av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomiskutjämning.

Disponering av RUR

Syftet är att RUR ska vara en reserv för att utjämna konjunkturcykler. Det är

balanskravsresultatet som ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett 0-resultat. Något av följande kriterier skall vara uppfyllt för att reserven ska få nyttjas:

• Förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga.

• Om antal invånare 1/11 året före redovisningsåret har minskat med mer än 50 invånare jämfört med ett år tidigare får RUR användas detta år för att ge tidsutrymme till anpassningar.

• Reserven får även användas för att täcka oförutsedda underskott.

Underskottet får dock ej ha samma karaktär under 2 på varandra följande år.

(35)

9 Budget

9.1 Budgetförutsättningar

Samhällsekonomi

År 2020 är exceptionellt ur många perspektiv. Coronapandemin gav under våren en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning, såväl i Sverige som i omvärlden. Verksamheten i kommuner och regioner fick ställa om i rekordfart. Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan dess, men i vilken takt som

återhämtningen kommer att fortgå är fortfarande högst osäkert.

Smittspridningen av covid-19 ökar nu åter i samhället. Vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av detta är mycket osäkert. Vårens rekordsnabba

konjunkturkollaps och dess effekter på samhällsekonomin tycks ändå i nuläget ligga bakom oss, och bottenpunkten för den kollapsen har passerats, både globalt och i Sverige. En stark positiv rekyl syns just nu i tillväxten världen över.

Den demografiska utmaningen beror, något förenklat, på att antalet personer i behov av välfärdstjänster ökar snabbare än antalet invånare i yrkesför ålder. Samtidigt är det den arbetsföra befolkningen som ska svara för såväl finansiering som bemanning av välfärden. Grovt räknat ökar behoven av välfärd med 1 procent per år den kommande tioårsperioden. Främst är det äldreomsorgen som har ett starkt tryck med ökande behov, liksom även hälso- och sjukvården. Det hänger samman med att vi blir allt äldre och kan leva med fler och svårare sjukdomar. I grunden är det något bra, men det bidrar till betydande utmaningar för bemanning och finansiering. (Sveriges kommuner och regioners ekonomirapport, oktober 2020)

Kommunernas ekonomi

Kommunerna kom in i 2020 efter ett par år med något svagare resultat än de tre föregående åren. Många kommuner hade påbörjat arbete med effektiviseringar och besparingar för att klara den demografiska situation som väntade. Det ledde till att kostnaderna i fasta priser minskade under 2019. Delvis förklaras det också av en avveckling av vissa verksamheter efter 2015 års stora flyktingmottagande.

Staten hade för avsikt att hålla kommunerna skadeslösa varpå de ökade de generella statsbidragen med 13,5 miljarder kronor, samt lovade att ersätta alla merkostnader inom funktionshinder- och äldreomsorg, vilket i kommunerna beräknas till 5 miljarder till och med november. Att staten också betalat hela sjuklönen för alla anställda fram till och med juli har minskat kostnaderna betydligt för kommunerna.

Under hösten blev det tydligt att skatteunderlaget inte påverkats så mycket som befarat av pandemin och att de generella bidrag staten skjutit till är större än effekten

(36)

på skatteunderlaget. Detta i kombination med övriga bidrag och att många

verksamheter efterfrågats i lägre grad gör att 2020 i många kommuner kommer att avslutas med ett stort ekonomiskt överskott.

9.2 Finansiell analys

Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter:

kapacitetsutvecklingen, finansiella resultatet, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen.

9.2.1 Kapacitet och resultat

Utveckling av skatteintäkter och kostnader

Kommunens skatter och generella statsbidrag beräknas öka under den kommande treårsperioden. Ökningen uppgår till 0,6 procent 2021 jämfört med prognos 2020 för att därefter öka med 3,4 procent 2022 respektive 3,3 procent 2023. Kommunen budgeterar med en oförändrad skattesats. Kommunens nettokostnadsutveckling beräknas öka till 2,2 procent 2021 jämfört med prognos 2020 och sedan ökar till 2 procent 2022 och 2,1 procent 2023.

Resultatutveckling

Relateras kommunens resultat till skatter och generella statsbidrag beräknas

kommunen redovisa ett resultat på 1% år 2021, 2,1% år 2022 och 3,3% i budgetåret 2023.

Bokslut 2019 Prognos 2020 Budget 2021 Plan 2022 Plan 2023

Skatteintäkt 578,1 600,7 604,4 624,7 645,3

Nettokostn 597,4 585,3 598,6 611,4 624,0

100,00,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 700,0

Mkr

Skatteintäkter och nettokostnadsutveckling

(37)

Balanskrav

I kommunallagen finns inskrivet om långsiktigt god ekonomisk hushållning, vilket definieras som balans mellan resultaträkningens kostnader och intäkter. Justering kan ske om synnerliga skäl föreligger för att inte reglera ett negativt resultat.

Huvudregeln är att eventuella underskott skall återföras senast tre år efter att de uppstått. Under bokslutet 2019, hade kommunen 13,1 mkr avsatt i

resultatutjämningsreserven. KF valde att använda hela den avsatta delen för att delvis återställa underskottet. Kvar återstår 12,8 mkr att återställa. Med år 2020

prognostiserade resultat på 15,4 mkr kommer detta vara återställt vid årets slut.

För de kommande åren budgeterats resultatet totalt till 40,4 mkr under

budgetperioden 2021-2023. Det kan eventuellt vara möjligt att fylla på RUR år 2022 och 2023 då resultatet beräknas överstiga 2% av skatteintäkterna.

9.2.2 Risk och kontroll

Självfinansiering av investeringar

Gnosjö kommun har ett finansiellt mål att självfinansiera investeringar i skattefinansierat verksamhet exkl. nybyggnation. Självfinansieringsgraden av investeringar i skattefinansierad verksamhet exkl. nybyggnation beräknas uppgå till 100% under planperioden 2021-2023.

Resultat -19,3 15,4 5,8 13,3 21,3

-20,0 -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0

Mkr

Resultat

(38)

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme.

Nyckeltalet visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Detta innebär att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar sitt finansiella handlingsutrymme för framtiden. Soliditeten för kommunen beräknas att inte understiga målet på 25%

under budget- och planperioden 2021-2023.

9.3 Skattesats

Skattesatsen för år 2021 är satt till 22,24, det vill säga oförändrad från tidigare år.

Bokslut 2019 Prognos

2020 Budget 2021 Plan 2022 Plan 2023

Självfinansiering 38,8 100,0 100,0 100,0 100,0

20,00,0 40,060,0 100,080,0

%

Självfinansiering av investeringar i skattefinansierad verksamhet exkl. nybyggnation

Soliditet 24 25 25 25 26

0 5 10 15 20 25 30

%

Soliditet inkl. pensionsåtagande

(39)

9.4 Driftsbudget

(tkr) ^Budget ^Bokslut Budget Budget Plan Plan

²⁰¹⁹ ²⁰¹⁹ ²⁰²⁰ ²⁰²¹ ²⁰²² ²⁰²³

Kommunledningsförvaltningen 53 073 51 333 54 788 51 391 51 391 51 391 Teknik- och fritidsförvaltningen 38 874 47 948 39 532 96 267 96 267 96 267 Kultur- och utbildningsförvaltningen 284 116 292 362 286 349 250 147 250 147 250 147 Socialförvaltningen 196 795 199 882 198 408 182 212 182 212 182 212 Samhällsbyggnadsförvaltningen 6 264 4 161 6 214 6 216 6 216 6 216

Löneöversyn 1 810 0 5 372 15 662 23 864 34 456

Budgetramar/Nettokostnad 580 932 595 686 590 663 601 895 610 097 620 689

Budgetkompensation för 2020 är endast delvis utfördelat på förvaltningarna

Överflytt av budget för hyror till teknik och fritidsförvaltningen påverkar budgetramarna enligt följande:

Kommunledningsförvaltningen -3 417 tkr Kultur- och utbildningsförvaltningen -37 063 tkr

Socialförvaltningen -16 255 tkr

Samhällsbyggnadsförvaltningen 0 tkr Teknik- och fritidsförvaltningen 56 735 tkr

9.5 Investeringsbudget

Investeringsäskanden

(tkr) 2021 2022 2023 Totalt Kommentar

Kommunledningsförvaltningen

Investeringsram 1 700 1 700 1 700 5 100

IT - budgetfinansierat 11 400 3 500 4 000 18 900

IT-resultatenhet 4 500 3 200 4 200 11 900

Nytt HR-system 2 500 2 500

Summa 17 600 10 900 9 900 38 400

Teknik- & fritidsförvaltningen

Investeringsram 5 000 5 000 5 000 15 000

Investeringsram, exploatering

fastigheter 5 000 5 000 5 000 15 000

Rehabbasäng 25 000 25 000 50 000

Förskola Hillerstorp 35 000 13 000 48 000

Bäckahallen 2 1 000 5 000 20 000 26 000 Pausad till utredning gällande

skolstruktur är klar

Summa 71 000 53 000 30 000 154 000