Kommunplan 2018 – 2020 med budget för 2018

(1)

1

Kommunplan 2018 – 2020 med budget för 2018

Fastställd av Kommunfullmäktige

Fastställd datum: 2018-06-28 Dnr 2018-00232 §67 Version [1.0]

VISION

”GNOSJÖ – MÖJLIGHETERNAS ANDA”

(2)

2

Kommunplanens syfte och funktion

Kommunplanen är ett kommunövergripande dokument, som syftar till att skapa en röd tråd från kommunfullmäktige via nämnder och förvaltning till enhetsnivå. Planen knyter ihop politikens mål med kommunplanering och budget.

I Kommunplanen ingår:

• Kommunfullmäktiges beslut

• Styrprocessen

• Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

• Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter

• Planeringsförutsättningar

• Driftbudget för 2018

• Treårsplan

• Investeringar och finansiering

• Uppföljning av privata utförare Bilagor:

Verksamheternas behov från budgetberedning 2018

(3)

3

Ändringar från verksamhetsbudget 2018

Nedan återges de förändringar i kommunplanen som gjorts efter att verksamhetsbudget 2018 antogs 2017-09-28.

• Styrdokument för Gnosjö kommun 2018, antaget 2016-11-24, har tagits bort och informationen har inkorporerats i kommunplanen.

• Riktlinjer för god ekonomisk hushållning har tillkommit.

• De finansiella mål som fanns tidigare heter nu ”ekonomiska mål” och har reviderats.

• De verksamhetsmål som ska mäta kommunens ekonomiska hushållning är de som brutits ned från det ekonomiska inriktningsmålet. Här ingår både ekonomi och

kvalitetsindikatorer för att mäta kommunens effektivitet. Av denna anledning har två indikatorer gällande brukarbedömning på särskilt boende helhetssyn, samt

brukarbedömning inom hemtjänst helhetssyn, vilka tidigare fanns under inriktningsmålet

”Verksamhet” (servicemålet) flyttats till det verksamhetsmål under inriktningsmålet

”Ekonomi” som mäter effektivitet (definierat som hög nöjdhet till rimlig kostnad).

• Skrivelser kring hur styrningen ser ut under implementeringen av nya styrmodellen har tillkommit.

• Treårsplanen är reviderad och bifogas på slutet av dokumentet. Verksamhetsplanen med budget ska innehålla treårsplanen enligt kommunallagen. De delar som redan finns inskrivna i kommunplanen har strukits ur treårsplanen för att inte få ”kaka- på-kaka”.

• Drift- och investeringsbudget för 2018-2020 har reviderats i treårsplanen. Nya behov har uppkommit efter att budgeten fastställdes i november 2017, vilka behöver finansieras.

Revideringen av budgeten har också medfört att alla diagram i treårsplanen är reviderade.

• Behov redovisade vid budgetberedningen har lagts som bilaga.

• Antalet platser inom särskilt boende har uppdaterats.

• Verksamheten Hälso- och sjukvård har tillkommit i verksamhetsbeskrivningen för Socialförvaltningen samt revidering av texten för AME.

• Verksamhetsbeskrivningar kring HR- och löneenheten har reviderats.

• Referenser till kommunallagen 1991 har uppdaterats med kommunallagen 2017, utom i programmet för privata utförare.

• Uppföljning av privata utförare: listan med utförare har uppdaterats (förra var från 2016)

• Felaktigheter avseende ansvarig chef, namn på enheter etc. har rättats.

• Samhällsbyggnadsnämndens del har tillfogats sina verksamhetsbeskrivningar från sin tidigare nämndplan från 2017 och inte verksamhetsbudget 2018. Anledningen är att nämndplanen 2017 var mest aktuell.

• Verksamhetsmålet ”2020 är Gnosjö kommun bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande” har uppdaterats med senaste värde från 2017.

• Text om verksamheten i räddningsnämnden har lagts till. Den fanns inte förut.

Nya förslag till beslut efter att budgetramarna för 2018 fastställdes på Kommunfullmäktige i november 2017.

Nya driftbehov har uppkommit efter att budgeten fastställdes i november 2017, vilka behöver finansieras.

• Ny förskoleavdelning i Törestorp. 2 031 tkr

• Förstärkning i köksverksamheten 114 tkr

• Två chefstjänster KUU och SU 100 %, avser 5 mån 2018 750 tkr

• Förskolechef 100 %, avser 5 mån 2018 315 tkr

• Dagverksamheten Bäckgården 60 tkr

• Kommunfullmäktiges oförutsedda 429 tkr

(4)

4

• KS: oförutsedda 146 tkr

• Tilläggsanslag SU 1 700 tkr

• Överflytt från Teknik och Fritids Förvaltningen till SU 700 tkr

• Överflytt från Kommunledningsförvaltningen till SU 500 tkr

• Tillfällig budgetförstärkning SU (2018) 3 000 tkr

• Intäktsförstärkning på finansen 2 872 tkr

Det ekonomiska målet föreslås ändras till att gälla ett genomsnitt för åren 2017-2020.

Nya investeringsbehov / justeringar::

• Kommunhuset inventarier 100 tkr

• Inventarier ny förskola 150 tkr

• Upprustning av kök 146 tkr

• Fastighetsförvaltningen, underhåll 1 400 tkr

• Dra tillbaka investeringsbudget för VA utbyggnad Nissafors -5 500 tkr

(5)

5

Styrprocess 2018

Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och verksamhetsmål

Utarbetande av vision och inriktningsmål övergripande för hela kommunen görs en gång per mandatperiod (andra året i mandatperioden). Med utgångspunkt i detta tar varje avdelning fram verksamhetsmål och verksamhetsidé vilka tas upp i respektive utskott som sedan skickar dem vidare till kommunstyrelse/nämnd för beslut. Verksamhetsmålen ska vara mätbara och det skall finnas en

”röd tråd” mellan de olika nivåerna.

(6)

6

Gnosjö kommuns budgetprocess

Budgetprocessen inleds med en strategidag/planeringsförutsättningar för hela KF. Kommunstyrelsens ordförandeberedning, tillika budgetberedning, tar sedan med utgångspunkt i senast beslutade

rambudget och de av fullmäktige framtagna strategier/förutsättningar, fram politiska riktlinjer för budgetarbetet. En vision och inriktningsmål samt finansiella mål, vilka skall gälla för en period av fyra år, tas fram under det andra året i mandatperioden övergripande för hela kommunen.

Kommunledningsgruppen tar sedan fram ett tjänstemannaförslag vilket, tillsammans med de politiska riktlinjerna, utgör underlag för budgetberedningens arbete. Förslaget skall avse driftbudget för ett år och investeringsbudget för tre år och lämnas till budgetberedningen. Till budgetberedningen kallas samtliga avdelnings/förvaltningschefer för att presentera senaste bokslut samt budgetförslaget för sina respektive verksamheter. Budgetberedningen tar sedan fram ett förslag till rambudget vilken skall fastställas av fullmäktige i juni. Under hösten görs en detaljbudget och varje avdelning tar fram verksamhetsmål som visar hur man uppnår kommunens övergripande inriktningsmål. Detaljbudgeten som presenteras innehåller ramen fördelad per ansvar 2. Eventuella förändringar kommenteras.

Detaljbudget och verksamhetsmål tas upp i respektive utskott som sedan skickar detta vidare till kommunstyrelse/nämnd för beslut. Under hösten görs en 3-årsplan vilken innehåller driftsramar för tre år samt skattesats. Under hösten tas också beslut om kommande års taxor.

(7)

7 Riktlinjer

KSO dec-jan Beslut i KF

feb

3-årsplan Taxor Skattesats

KF nov

Strategidag/

Planerings- förutsättn

KF nov

Kommunled- ningsgr. tar

fram bud- getförslag

Mars

Budget- beredning

April

Rambeslut drift 1 år investering 3

år KF Juni Detaljbudget

Verksamhets mål Resp utskott

sep-nov Start

Riktlinjer Budget- beredning

Dec-jan Beslut i KF

Feb

3-årsplan Taxor Skattesats

KF Nov

Strategidag/

Planerings- förutsättning

KF Nov-Dec

Kommun- lednings- gruppen tar

fram budgetförslag

Mars

Budget- beredning

April

Rambeslut Drift 1 år investering 3

år KF Juni Detaljbudget

Resp utskott Sep-Nov Start

(8)

8

Budgetregler

Driftbudgetanslagen är bundna på 2 positioners ansvarsnivå och omfördelningar får ej medföra långsiktiga bindningar som exempelvis anställande av personal utöver personalbudgeten.

Omfördelning får göras mellan kontobegrepp inom samma ansvar och beslutas av respektive utskott.

Investeringsbudgetanslagen är bundna på identitetsnivå. Om en investering ej kan göras inom beviljad ram skall ärendet lyftas till kommunstyrelsen för omdisponering alternativt till fullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omdisponering av medel mellan identiteter inom samma ansvar finns upp till ett belopp av 50 tkr och skall beslutas av förvaltningschef. Omdisponeringen får inte avse nya objekt/investeringar.

Inrättande av ny eller förändrad tjänst beslutas av kommunstyrelsen efter förslag från respektive utskott. Förändringen skall inrymmas inom respektive avdelnings ekonomiska ramar.

(Undantag från att hantera ny eller förändrad tjänst i kommunstyrelsen gäller för lärare, dagbarnvårdare, undersköterskor, personliga assistenter samt elevassistenter).

Budget och budgetuppföljningar

Låt budgeten vara det styrande dokumentet dvs. begränsa antalet förändringar under pågående budgetår. I uppföljningsarbetet kommenteras avvikelser i förhållande till prognostiserad volym, fastställd kvalitetsnivå och ekonomiskt utfall. Vid befarad budgetavvikelse (underskott) skall, av respektive utskott, fastställd åtgärdsplan lämnas skriftligen till KF. Observera att ett äskande om tilläggsmedel inte är att jämställa med åtgärdsplan.

Mindre budgetuppföljningar görs efter mars, maj, september, oktober och november. Efter fyra och åtta månader görs tertialbokslut 1 och 2, samt slutligen görs ett årsbokslut.

Utvärdering/avstämning av mål

Vid årsbokslutet görs uppföljning på inriktnings- och verksamhetsmål med kommentarer. Vid tertialbokslut 2 görs en förenklad form av måluppfyllelse.

Tidsplan

När Vad Av vem

Nov Strategidag KF

Nov-feb Vision och inriktningsmål en gång per mandatperiod) KF Planeringsförutsättningar, riktlinjer

Mar Förslag till budgetramar Kommunledn.

gruppen

Apr Budgetberedning KF

Jun Beslut om ramar KF

Sep-dec Detaljbudget och verksamhetsmål förvaltn/enhet

(9)

9

Styrning under övergångsfas till ny styrmodell

Under 2018 ser Gnosjö kommun över sin styrmodell. Arbetet med framtagning av ny styrmodell beräknas vara klart 2018 för att implementeras i huvudsak under 2019 och framåt. Då beslut tas i kommunfullmäktige 28 mars skrivs inte modellen in i 2018 års kommunplan utan först i kommunplan 2019.

Styrmodellen implementeras del för del och beräknas vara beslutad i alla sina delar i december 2018 och fullt ut implementerad 2020.

Styrmodellen kommer under 2018 finnas tillgänglig som ett separat dokument.

Beslut tagna för budget 2018 (återfinns tidigare i denna kommunplan) gällande styrning och ledning gäller tills implementering påbörjas enligt nedan.

Övergripande plan för beslut och implementering ser ut så här:

Del i styrmodellen Innehåll Beslut i KF Implementering

påbörjas Analysgruppen Uppdrag för gruppen.

(Grupp som stödjer politik och tjänsteledning med analys vid uppföljning och åtgärder)

Beslut togs av kommundirektörens ledningsgrupp 2017 (då det är en hur- fråga)

I samband med årsredovisning 2017.

Gör 2018:

analys av mål i årsredovisning 2017 analys av mål vid T2 Analys av avvikelser i KKiK i november.

Fullt implementerad 2019 med:

analys av mål i årsredovisning 2018 Uppföljning av enhetsplanernas aktiviteter i T1 Analys av T2 mål Analys av avvikelser i KKiK i november.

Mål- och resultatstyrning Principer för hur vi ser på mål och hur vi tar fram och arbetar med dem

April 2018 1 januari 2019

Kvalitetsledningssystemet Kvalitetsledningsprinciper PDCA-cykel (Planera, Genomföra, Följa upp, Förbättra)

April 2018 I samband med delårsuppföljningen 2018.

(10)

10

Koncerntänk April 2018 Direkt efter KF:s

beslut Strategier, policys,

program, riktlinjer

Augusti 2018 1 januari 2019

Rollfördelning Augusti 2018 Direkt efter KF:s

beslut

Vision Utveckling, revidering av

aktuell vision eller framtagning av ny vision

November 2018 1 januari 2019

Resursfördelning Modell/er för hur resurser ska fördelas

November 2018 Implementeras 2019 i beredning för budget 2020.

Begreppsförklaring

Vision Beskriver ett framtida önskvärt tillstånd

Inriktningsmål Pekar ut inriktningen för hur visionen skall uppnås och behöver ej vara mätbara.

Verksamhetsidé Beskriver varför en verksamhet finns, vad den skall göra och för vem.

Verksamhetsmål Skall vara mätbara och visar hur respektive verksamhet verkställer inriktningsmålen.

Mål för god ekonomisk hushållning beslutas av kommunfullmäktige och används för att mäta om kommunen använder sina resurser på ett hållbart och effektivt sätt.

Vision

”Gnosjö möjligheternas anda”

(11)

11

Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter

Kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndernas verksamhetsmål

Invånare Verksamhet Personal Ekonomi

KF: Inriktningsmål Gnosjö kommun är en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i

Kommunens verksamheter är effektiva,

serviceinriktade och håller en hög kvalitet

Kommunens

organisation har en god arbetsmiljö där

medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara

Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt

Nämndernas verksamhetsmål

2020 har alla invånare i Gnosjö kommun möjligheter till en rik fritid i en hälsosam och hållbar livsmiljö

2020 är Gnosjö Sveriges bästa kommun, med under 15 000 invånare, på digitalisering

2020 är Gnosjö kommun en av Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser

Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020

2020 möjliggör Gnosjö kommun stora

kulturupplevelser genom

gränsöverskridande samarbeten och digital innovation.

2020 är Gnosjö kommun en av länets sex bästa skolkommuner

Alla tillsvidareanställda har den

sysselsättningsgrad som de önskar

Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad

Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass

Gnosjö kommun tar tillvara brukarens självbestämmande och stärker medborgaren till ett tryggt och

självständigt liv

Alla investeringar, exklusive

nybyggnation, finansieras med egna medel

2020 är Gnosjö kommun

bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande

(12)

12

Invånare

Gnosjö kommun är en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i

Gnosjö kommuns ambition är att alltid hålla invånaren i fokus i allt vi gör. Därför är det också viktigt att skapa livsmiljöer som är attraktiva för de som bor, verkar och vistas i vår kommun. Att kunna ha en rik fritid är viktig, inte bara för unga och de i arbetsför ålder, utan i lika hög grad för äldre och de som bor på särskilt boende och liknande. Därför satsar vi på att skapa förutsättningar för en rik fritid inom både idrott och kultur samt god möjlighet till sociala aktiviteter på särskilt boende.

För att vara en bra kommun att bo i behöver vi även ha friska sjöar att bada i och hälsosamma miljöer när det gäller t.ex. restauranger och andra företag som kommer i kontakt med invånares dagliga liv.

För en företagarkommun som Gnosjö är det prioriterat att vara en av Sveriges bästa företagarkommuner.

Därför målsätter vi också att vi ska ligga i topp 10 på Sveriges näringslivs rankinglist över Sveriges bästa företagskommuner.

Verksamhetsmål:

2020 har alla invånare i Gnosjö kommun möjligheter till rik fritid i en hälsosam och hållbar livsmiljö

Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden Indikator:

Simhallens öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

25 25 25 28

Jämförs med kommuner med 5 000-9 999 invånare.

Indikator:

Bibliotekets öppethållande (inklusive meröppet) utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

10 60 60 60

Avser Hillerstorps bibliotek. Jämförs med riket.

Indikator:

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - sociala aktiviteter, andel (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

62 % Bland de 25 % med flest nöjda

Bland de 25 % med flest nöjda

Bland de 25 % med flest nöjda Jämfört med riket

(13)

13 Indikator:

Andel % vattenprover av totalt antal tagna vattenprover som har PH-värde på minst 5,6-6.

Senaste värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

88 % 80 % 80 % 80 %

Indikator:

Andel % av alla tillståndspliktiga verksamheter i Gnosjö kommun som besökts under året Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

* 100 % 100 % 100 %

* Finns ännu ej siffra, mäts för första gången 2017.

Indikator:

Andel % av alla anmälningspliktiga verksamheter i Gnosjö kommun som besökts under året Senaste

värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

37 % 70 % 70 % 70 %

Indikator:

Andel % av övrig miljöfarlig verksamhet i Gnosjö kommun, som betalar årlig avgift, som besökts under året

Senaste värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

* 25 % 25 % 25 %

Indikator:

Andel % av alla hälsoskyddsanläggningar i Gnosjö kommun som besökts under året Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

* 50 % av

alla skolor

25 % av övriga

Indikator:

Andel % av alla livsmedelsanläggningar i Gnosjö kommun som besökts under året Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

* 90 % 90 % 90 %

Verksamhetsmål:

2020 möjliggör Gnosjö kommun stora kulturupplevelser genom gränsöverskridande

samarbeten och digital innovation.

(14)

14 Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen

Indikator:

Antal möjliggjorda evenemangstillfällen till kulturupplevelser från gränsöverskridande samarbeten eller digital innovation

Senaste värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

56 58 60 62

Verksamhetsmål :

Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass

Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator:

Svenskt Näringslivs ranking Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

Plats 12 Topp 10 Topp 10 Topp 10

(15)

15

Verksamhet

Kommunens verksamheter är effektiva, serviceinriktade och håller en hög kvalité

Det är en stor del av invånarnas pengar som går till välfärdsuppdraget i staten, landstinget och kommunen. Därför är det viktigt att kommunens verksamheter är effektiva, serviceinriktade och håller en hög kvalitet.

För att åstadkomma detta tror vi att vi behöver ligga i framkant vad gäller digitalisering, jämfört med andra mindre kommuner. Vi behöver också ha en av länets bästa skolor och ta tillvara brukarens självbestämmande och stärka medborgaren till ett tryggt och självständigt liv genom effektiva insatser inom det sociala området. Människor som står långt från arbetsmarknaden behöver komma i jobb och barn och unga behöver få snabb hjälp och effektiva insatser om de riskerar fara illa.

När du som invånare hör av dig till oss, via telefon och e-post, ska du få ett gott bemötande. Du ska också snabbt få återkoppling och svar på dina frågor.

Då vi vet hur viktig måltiderna är för livskvaliten när man bor på särskilt boende, eller går i skolan, satsar vi även på att invånarna ska kunna välja på flera alternativa rätter i våra kommunala

restauranger, så att var och en har möjlighet att hitta just det som passar dem.

Det är för oss att hålla invånaren i fokus!

Verksamhetsmål:

2020 är Gnosjö Sveriges bästa kommun, med under 15 000 invånare, på digitalisering Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen

Indikator:

Rankning i E-blomlådan. 3 p för uppfyller helt, 2 p uppfyller delvis, 1 p uppfyller inte,

Sammanslagen poäng i förhållande till alla kommuner med under 15 000 invånare som gjort e- blomlådan i version 2016.

Senaste värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

4 (av 7*) 2 1 1

* 2016/17 gjorde 7 kommuner, med under 15 000 invånare, E-blomlådan. Åren fram till 2020 kan denna siffra bli större beroende på hur många som gör utvärderingen. Totalt har 64 kommuner gjort e-blomlådan.

Verksamhetsmål:

2020 är Gnosjö kommun en av länets sex bästa skolkommuner Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen

Indikator:

Sammanvägt resultat i grundskolan, kommunala skolor, ranking Senaste

värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

8:e plats 8:a i 7:a i 6:a i

(16)

16 i länet länet länet länet

Verksamhetsmål:

Gnosjö kommun tar tillvara brukarens självbestämmande och stärker medborgaren till ett tryggt och självständigt liv

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%)

Senaste värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

46 % Bland de 25 % med högst andel

Bland de 25 % med högst andel

Bland de 25 % med högst andel Jämfört med alla kommuner

Indikator:

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

74 % Bland de 25 % med flest nöjda

Bland de 25 % med flest nöjda

Bland de 25 % med flest nöjda Jämfört med liknande kommuner äldreomsorg Indikator:

Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

13 Bland de

25 % med bäst resultat

Bland de 25 % med bäst resultat

Bland de 25 % med bäst resultat Jämfört liknande kommuner äldreomsorg Indikator:

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Ekonomiskt bistånd och ensamkommande ingår inte.

Senaste värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

91 % Bland de 25 % med bäst resultat

Bland de 25 % med bäst resultat Jämfört med liknande kommuner IFO.

Indikator:

(17)

17 Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0- 20 år, medelvärde. Ensamkommande barn ingår inte.

Senaste värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

103 Bland de 50

% med genomsnittligt resultat

Bland de 25 % med bäst resultat Jämfört liknande kommun IFO

Indikator:

Andel av Gnosjö kommuns restauranger som erbjuder sina brukare möjlighet att välja på två olika huvudrättssalternativ varje dag som mat serveras

Senaste värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

0 av 3 1 av 3 2 av 3 3 av 3 Verksamhetsmål:

2020 är Gnosjö kommun bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande

Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

80 % = Resultatet var bland de 50 % med genomsnittligt värde Sverige

Bland de 50 % med genoms nittligt värde Sverige

Bland de 25 % bästa i Sverige

Bland de 25

% bästa i Sverige

Indikator:

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

65 % = Resultatet var bland de 25 % bästa i Sverige

Bland de 25

% bästa i Sverige

Indikator:

Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%)

(18)

18 Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

84 % = Resultatet var bland de med genomsnittligt värde i Sverige

Indikator:

Andel % anhöriga, som svarat på efterlevandeuppföljningen, som är nöjda med bemötande, trygghet, tillgänglighet och delaktighet i Gnosjö kommuns vård i livets slutskede.

Senaste värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

99% 100% 100% 100%

(19)

19

Personal

Kommunens organisation har en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara

För att lyckas med att ha en effektiv kommun som skapar hög nöjdhet hos invånarna till låg eller rimlig kostnad behöver vi rätt personal på rätt plats. Kompetensförsörjning är därför en av kommunens största och viktigaste frågor. Det är vår personal som skapar välfärd varje dag. Därför är det viktigt att den personal vi har trivs och att vi lyckas rekrytera rätt kompetens i framtiden. Vi kommer därför att satsa på att till 2020 vara en Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser.

Verksamhetsmål:

2020 är Gnosjö kommun en av Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser

Hållbart medarbetar index, kommunens totala index.

Senaste värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

74 78 Mäts ej 81

Jämfört med alla kommuner som gör HME. Målnivån mäts efter siffran. Färgsättning används bara som indikation för vad målnivån innebar för jämförelsefärg 2016.

Verksamhetsmål:

Alla tillsvidareanställda har den sysselsättningsgrad som de önskar

Andel % av alla tillsvidareanställda som svarat på HME-enkäten och som anger att de har den sysselsättningsgrad som de önskar arbeta. Svar där personal angett att de inte medger förändrad arbetsplats eller arbetsuppgifter, som konsekvens av förändrad sysselsättningsgrad, sorteras bort från underlaget.

Senaste värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

100% Mäts ej 100%

(20)

20

Ekonomi

Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt

För att vara en hållbar kommun nu och i framtiden behöver vi hushålla med våra resurser på ett ansvarsfullt sätt. Därför måste vi se till att vi har en stark ekonomi som klarar eventuella kriser. Vi måste också säkerställa att framtidens generationer inte behöver betala för vår konsumtion idag.

Det är heller inte effektivt att lägga pengar på verksamhet som inte ger de resultat som önskas, därför behöver vi målsätta och mäta att vi är en effektiv kommun som levererar en hög nöjdhet hos invånaren till rimlig kostnad. Eftersom skola och vård/omsorg är en av våra största utgiftsposter, är det extra viktigt att vi målsätter och mäter inom just dessa verksamheter. Allt för att vi ska vara en bra kommun att bo i nu men även imorgon.

Verksamhetsmål:

Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020

Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun, (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

3,7 % 1-3 % 1- 3 % 1-3 % Indikator:

Soliditet inkl. pensionsåtagande kommun, (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

25 % 25 % 25 % 25 %

Verksamhetsmål:

Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen

Indikator:

Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel % Senaste

värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

86,2% 100 % 100 % 100 %

Verksamhetsmål:

Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen

(21)

21 Indikator:

Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), andel (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

4,3 % 4 % 3,5 % 3 %

Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat.

Indikator:

Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Senast

e värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

431 kr Bland de 50 % med genom- snittlig kostnad per betygs- poäng

Bland de 50 % med genom- snittlig kostnad per betygs- poäng

Jämförs med kommuner med liknande struktur gällande:

Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utb., invånarantal, utrikes födda invånare 18-64 år med vistelsetid 0-5 år efter uppehållstillstånd, andel (%)

Indikator:

Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Senaste

värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

278547 kr Bland de 50 % med genom- snittlig kostnad/

brukare

Bland de 50 % med genom- snittlig kostnad/

brukare

Bland de 25 % med lägst kostnad /brukare Jämfört med liknande kommuner äldreomsorg.

Indikator:

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

97 % Bland de 25 % bästa i Sverige

Bland de 25 % bästa i Sverige Jämfört med alla kommuner

(22)

22 Indikator:

Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Senaste

värde

Acceptabla värden

2016 2018 2019 2020

890 017kr Bland de 50 % med genom- snittlig kostnad/

brukare

Bland de 50 % med genom- snittlig kostnad/br ukare

Bland de 25 % med lägst kostnad /brukare Jämförs med liknande kommuner äldreomsorg Indikator:

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Senaste

värde

Acceptabla värden

2017 2018 2019 2020

77 % Bland de 25 % bästa

Bland de 25 % bästa

Bland de 25 % bästa Jämfört med liknande kommun äldreomsorg

(23)

23

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Om god ekonomisk hushållning

Alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommun har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv (Kommunallagen 2017:725 11 kap. 1 §).

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre

tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Regler för det så kallade balanskravet (Kommunallagen 2017:725 11 kap. 12 §) anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting.

Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun

Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.

God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Därför ska även målen för verksamheten följas upp och utvärderas.

Styrning och ledning för god ekonomisk hushållning

För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål.

Resultatanalyser och kontroller visar sedan hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Målen skall för varje budgetår anges i budgetdokumentet.

Styrmodellens olika delar fungerar som verktyg för ovanstående principer.

Roll- och ansvarsfördelning

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar från målen eller eventuella avvikelser från riktlinjerna för god ekonomisk hushållning skall godkännas i förväg av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och

(24)

24 riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppföljning och årsredovisning samt fastställer, inom ramarna för dessa riktlinjer, hur arbetet skall bedrivas.

Nämnder

Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs.

Nämnderna skall kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet. Befaras större avvikelser skall detta rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna skall vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag.

Kommunrevisionen

Revisorerna är fullmäktiges instrument för den demokratiska kontrollen med uppdrag att granska och ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut om ansvarsfrihet och måluppfyllelse.

Mål för god ekonomisk hushållning för Gnosjö kommun

Gnosjö kommuns mål för ekonomisk hushållning återfinns under det ekonomiska inriktningsmålet i målstyrningen. Under detta perspektiv ska finnas både mål av finansiell art och mål som handlar om en effektiv verksamhet till låg eller rimlig kostnad, dvs. en sammanvägning av kvalitet och ekonomi.

Mål där sammanvägning ska ske mellan kvalitet och ekonomi bör innehålla mål och indikatorer som utgår från verksamheter som har stor påverkan på invånares liv, hälsa och väl i kombination med stor resursåtgång i kommunens budget.

Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning

Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske minst två gånger om året både i delårsrapport och i årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att

kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning är det viktigt att kommunfullmäktige anger en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. Lägsta nivån anges, i 2018-2020 års målstyrning, i indikatorernas målnivåer.

Målen och indikatorerna viktas utifrån en angiven viktningsmodell.

För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs att:

Samtliga verksamhetsmål under inriktningsmålet ekonomi har uppfyllts under räkenskapsåret.

Mål för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun 2018- 2020

Alla indikatorer återfinns i KOLADA (kommun- och landstingsdatabasen) vilket medger jämförbarhet med andra kommuner. Jämförbarhet stödjer kommunen att bl.a. hitta kommuner att inspireras av i utvecklingsarbete. Målnivåerna för alla indikatorer återfinns i kommunplanen med budget.

Inriktningsmål ekonomi

Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt Verksamhetsmål

Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Målet är avsett för att säkerställa hög kostnadseffektivitet inom kommunens största kärnverksamheter. Kostnadseffektiva verksamheter bidrar till bättre ekonomiskt resultat och har stor betydelse i den finansiella måluppfyllelsen.

(25)

25 En del av målet avser kvalitet för invånaren/brukaren, den andra avser kostnaden för det uppnådda resultatet. I indikatorerna inkluderas de enheter som har de största kostnaderna i kommunen och därför spelar en stor roll för det ekonomiska resultatet - utbildning och äldreomsorg.

Indikator

Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), andel ( %)

Nettokostnadsavvikelsen för hela kommunen är ett mått där man tar hänsyn till de strukturella förutsättningar som råder. För en kommun med positiv avvikelse innebär det att kostnadsnivån är högre än vad strukturen motiverar och vice versa. Måttet visar hur effektivt verksamheten bedrivs och vilken ambitionsnivå som kommunen har. Stegvis minskning av positiva avvikelsen bl.a. kan leda till en kostnadseffektiv verksamhet.

Indikator

Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng

Gnosjö kommun definierar 2018-2020 effektivitet som hög nöjdhet hos brukaren till rimlig kostnad.

Kommunen har därför inom utbildningsområdet inkluderat betygspoäng i åk 9 som en viktig aspekt att koppla kostnader till. Resultatet i åk. 9 kan relateras till kvaliteten under tidigare grundskoleår.

Betygspoäng i åk. 9 avgör också om eleven kan ta sig vidare till ordinarie program på gymnasiet.

Något som torde anses som ett av huvudsyftena med grundskolans undervisning. En elev som uppnår behörighet till gymnasiet kan antas vara en elev som är nöjd med kvaliteten på den undervisning som denne fått. Därtill kopplas kostnader. Måttet kopplas samman inom kommunens kvalitet i korthet- projektet (SKL).

Indikatorer

Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

För hemtjänst och särskilt boende relaterar vi kostnaden per brukare mot hur nöjda brukarna inom respektive verksamhet är med den service de fått. Därmed kan vi jämföra kvalitéten (här definierat som nöjdheten hos brukare) mot vad det kostade. Har vi en hög nöjdhet till en rimlig kostnad föreligger effektivitet.

Verksamhetsmål

Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020.

Indikator

Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun, (2,0 %)

För att säkerställa servicenivåer i framtiden och bibehålla tillgångarnas värde måste resultatmålet vara på en sådan nivå att inflationen inte urgröper kommunens ekonomi. Om resultatnivåerna inte

motsvarar inflationen innebär det att nuvarande generation förbrukar den förmögenhet som tidigare generationer har byggt upp. Resultatmålet säkerställer också att utrymme finns för oförutsedda händelser och risker, t ex negativ skatteunderlagsutveckling, eventuella infriande av

borgensåtaganden, oväntade kostnadsökningar etc.

Indikator

Soliditet inkl. pensionsåtagande kommun, (25 %)

(26)

26 Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma kommunens ekonomiska styrka ur ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med egna kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktigt finansiell handlingsberedskap har kommunen.

Verksamhetsmål

Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel

Indikator

Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel 100 %

Målet innebär att investeringar inom den skattefinansierade verksamheten normalt inte ger någon avkastning. Lånefinansiering av dessa investeringar innebär på sikt en ökad finansiell belastning och tar resurser från övriga verksamheter vilket påverkar kommunens handlingsutrymme och

betalningsberedskap.

Resultatutjämningsreserv

Enligt kommunallagen 11kap 1 § ska kommunfullmäktige besluta om god ekonomisk hushållning. Om kommunen har en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.

Enligt lagstiftningen får medel från en resultatutjämningsreserv användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

Följande gäller som Gnosjö kommuns riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven.

Reservering till RUR

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent (vid positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser annars 2 procent) av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomiskutjämning.

Disponering av RUR

Syftet är att RUR ska vara en reserv för att utjämna konjunkturcykler. Det är balanskravsresultatet som ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett 0-resultat. Något av följande kriterier skall vara uppfyllt för att reserven ska få nyttjas.

Förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga.

Om antal invånare 1/11 året före redovisningsåret har minskat med mer än 50 invånare jämfört med ett år tidigare får RUR användas detta år för att ge tidsutrymme till anpassningar.

Reserven får även användas för att täcka oförutsedda underskott. Underskottet får dock ej ha samma karaktär under 2 på varandra följande år.

(27)

27

Driftsbudget 2018-2020, tkr

Basbudget

Budget 2018 efter

kfm

Budget 2018 efter

kfm

Reviderad

Ramförändr.

mellan basbudget och

reviderad

Reviderad Reviderad

2018 2017-09-28 2017-11-30 Budget

2018 budget 2018 Plan 2019

Plan 2020

Kommunledningsförvaltningen 65 553 65 953 63 654 63 729 -1 824 77 733 89 733 Socialförvaltningen 171 206 177 606 177 854 184 189 12 983 184 078 184 078 Kultur- & Utbildningsförvaltningen 261 497 264 512 267 632 270 790 9 293 270 790 270 790 Teknik-& Fritidsförvaltningen 39 324 39 324 39 168 37 778 -1 546 37 400 37 400

Samhällsbyggnadsnämnden 5 526 6 026 6 026 6 026 500 5 966 5 966

Nämndernas/enheternas

nettokostnad 543 106 553 421 554 334 562 512 19 406 575 967 587 967

Förtydligande till ramjusteringarna i reviderad budget 2018

I Kommunledningsförvaltningen ingår KF:s oförutsedda medel av vilka har beslutats att omfördela:

Socialutskottet: Dagverksamhet - 450 tkr

Kultur- o utbildningsutskottet: Skolskjuts - 550 tkr

Renovering av möbler i Rosendals matsal - 95 tkr

Del av driftkostnad för Solrosens nya förskola på Åviken -1 423 tkr

Utvecklingsledare SU - 700 tkr

Justering för minskad höjning av taxa - SU 150 tkr

Summa: -3 068 tkr

Inom Kommunledningsförvaltningen omfördelas medel till Stiftelsen Hylténs som inte kommer att påverka ramarna 200 tkr.

Tillföra till Kf:s oförutsedda tas från finansen 429 tkr

Överflytt av budget till Socialutskottet - 500 tkr

Tillföra till Ks: oförutsedda 146 tkr

Summa: 75 tkr

Omorganisering av tjänst från Teknik- o fritidsförvaltningen till Ekonomienheten 690 tkr Socialutskottet:

Utvecklingsledare tas medel från KF:s oförutsedda 700 tkr

Dagverksamhet Socialutskottet från KF:s oförutsedda 450 tkr

Minskad höjning av taxa - 150 tkr

Summa: 1 000 tkr

Socialutskottet:

En chefstjänst 100 %, avser 5 mån 2018 tas från finansen 375 tkr

Dagverksamhet Bäckgården tas från finansen 60 tkr

Tilläggsansalg SU tas från finansen 1 700 tkr

Överflytt av budget från Teknik- o fritidsförvaltningen 700 tkr Överflytt av budget från Kommunledningsförvaltningen 500 tkr

Tillfällig budgetförstärkning (2018) 3 000 tkr

Summa: 6 335tkr

Kultur- och utbildningsutskottet:

(28)

28

Skolskjuts från KF:s oförutsedda 550 tkr

Renovering av möbler i Rosendals matsal från KF:s oförutsedda 95 tkr Del av driftkostnad för Solrosens nya förskola på Åviken från KF:s oförutsedda 1 423 tkr Solrosens nya förskola på Åviken medel som tas från finansen 787 tkr

Summa: 2 855 tkr

Kultur- och utbildningsutskottet:

Köksverksamheten tas från finansen 114 tkr

Justering för felräkning avs. köksverksamhet tas från finansen 323 tkr Finansiering ny förskola Törestorp tas från finansen 2 031 tkr Chefstjänst 100 %, avser 5 mån 2018 tas från finansen 375 tkr Förskolechef 100 %, avser 5 mån 2018 tas från finansen 315 tkr

Summa: 3 158 tkr

(29)

29

Kommunstyrelsen

Kommunledningsförvaltningen

Ordförande: Kristine Hästmark

Förvaltningschef: Anna Engström

Kommunledningsförvaltningen – resultatbudget, tkr Bokslut

2016

Budget 2017

Budget 2018

Reviderad Budget

2018

Reviderad Plan 2019

Reviderad Plan 2020

Verksamhetens intäkter 13 326 9 512 838 838 838 838

Verksamhetens kostnader inkl.

kapitalkostnader -59 593 -68 038 -66 870 -64 567 -78 571 -90 571

Verksamhetens nettokostnader -46 267 -58 526 -66 032 -63 729 -77 733 -89 733

Kommunbidrag 53 018 58 526 66 032 63 729 77 733 89 733

Resultat 6 751 0 0 0 0 0

Nettoinvesteringar inkl. omdisp 5 713 8 291 11 360 11 460 841 8 750

Ekonomisk tilldelning utöver ram och omfördelning av ram

I Kommunledningsförvaltningen ingår KF:s oförutsedda medel av vilka har beslutats att omfördela:

Socialutskottet: Dagverksamhet - 450 tkr

Kultur- o utbildningsutskottet: Skolskjuts - 550 tkr

Renovering av möbler i Rosendals matsal - 95 tkr

Del av driftkostnad för Solrosens nya förskola på Åviken -1 423 tkr

Utvecklingsledare SU - 700 tkr

Justering för minskad höjning av taxa - Socialutskottet 150 tkr

Summa: -3 068 tkr

Inom Kommunledningsförvaltningen omfördelas medel till Stiftelsen Hylténs som inte kommer att påverka ramarna 200 tkr

Tillföra till Kf:s oförutsedda tas från finansen 429 tkr

Tillföra till Ks:s oförutsedda 146 tkr

Överflytt av budget till Socialutskottet - 500 tkr

Summa: 75 tkr

Omorganisering av tjänst från Teknik- o fritidsförvaltningen till Ekonomienheten 690 tkr

Kommunstyrelsen gemensamt

Verksamhetsbeskrivning

Under kommunstyrelsen gemensamt samlas de delar som ej går att hänföra till eget resultatområde. I enheten ingår bl.a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse, partistöd, anslag till Kulturarv Marieholm och överförmyndarverksamheten.

Kansli- och kommunutvecklingsenheten

Bland verksamheter som sorterar under kansli- och kommunutvecklingsenheten kan nämnas budget- och skuldrådgivning, informationsverksamhet, allmänna val, näringslivsfrågor och turismverksamhet.

Kansliet sköter också administrationen av Entreprenörsregionens verksamhet och Smålandsriket ekonomisk förening. Kostnaderna för räddningstjänsten, som drivs gemensamt med Gislaveds kommun, ligger under kansliet.

(30)

30 Verksamhetsidé

Kansliets uppgift är att hjälpa kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med ärendehantering i form av utredningar, analyser, kallelser, protokoll, arkivläggning, service till allmänheten och övriga avdelningar. Kommunutvecklingsenheten arbetar också med samhällsutveckling samt service, utveckling och samordning av näringslivet

Ekonomienheten

Inom begreppet ekonomifunktion ingår flera olika delar. Budgetarbetet är en stor del av verksamheten där uppgifterna består i att ansvara för budgetprocessen, ta fram underlag samt se till att dokument för beslut tas fram, samt sammanställa budgetdokumentet. En annan del är budgetuppföljningar där uppgifterna bland annat består av att tillse att redovisningen är uppdaterad och att materialet sammanställs. Inom redovisningsområdet ansvarar ekonomienheten för att kostnader, intäkter, fordringar och skulder bokförs på ett korrekt sätt, samt att momsredovisning görs varje månad.

Systemansvar inkl. drift och underhåll av kommunens ekonomisystem Agresso. Enheten ansvarar också för att årsredovisningen sammanställs, handlägger kommunens lån och rapporterar in statistikuppgifter till SCB.

Ekonomienheten administrerar kommunens kund- och leverantörsfakturor. Avskrivningar är en stor del av kommunens kostnader och dessa uppgifter genereras i ett anläggningsregister som varje månad uppdateras. Varje investering skall bedömas och åsättas en avskrivningstid.

Hylténs redovisning med bokslut görs av enheten.

Finansförvaltande

Under denna rubrik redovisas skatteintäkter, pensionskostnader, finansiella intäkter och kostnader samt avskrivningar.

Kommunhuset gemensamt

Kostnader vilka är gemensamma för hela kommunen eller kommunhuset redovisas också inom Ekonomienhetens verksamhetsområde. Exempel på detta är kommunkontorets hyreskostnader inkl.

städning, energi samt vaktmästare, kontorsmaterial, licenser, försäkringar samt leasingbilar.

Stiftelsen J E Hylténs Metallvarufabrik

– Äga och förvalta Hylténs industrimuseum.

– Vårda, förvalta och underhålla Gåröströms industrimuseum samt Häryds masugn.

– Samordna och vårda överlämnade företags-och föreningsarkiv.

– Omhänderta och vårda donerade och deponerade maskiner mm.

Revisionen

Verksamhetsidé

Revisionens uppdrag är enligt kommunallagens 12 kap. att granska all verksamhet årligen i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Resultatet av den revision som genomförts ska i en revisionsberättelse avges till fullmäktige.

Revisionsberättelsen ligger till grund för den årliga ansvarsprövningen.

HR samt löneenheten

HR-enhetens uppgift är att stödja organisationens chefer och beslutsfattare med kvalificerad konsultation inom personalområdet. HR-enhetens uppdrag är både operativt och strategiskt och innefattar frågor som rör arbetsmiljö, rehabilitering/sjukskrivning, lönesättning, arbetsrättsfrågor samt

(31)

31 personalrelaterade frågor av olika slag.

Löneenheten svarar för löneadministration och utbetalning av löner och arvoden till ca 1 300 personer varje månad. Arbetet på enheten består av kontroller, rättningar, registreringar, kontakt med

myndigheter, utfärdande av intyg, kontoavstämningar, försäkringar, statistikuttag mm. Arbetet består även av support/utbildning och stöd till chefer/medarbetare. Enheten ansvarar och underhåller personalsystemet Heroma.

IT-enheten

IT-enheten är kommunens sakkunniga inom IT-området och skall ses som en resurs för samtlig kommunal verksamhet i stora som små IT-frågor. IT-chefen ansvarar för kommunens IT-miljö, policy för IT-användning, IT-säkerhet, IT-utrustning samt telefoni. Enheten ansvarar även för operativ drift och utveckling av IT-verksamheten.

IT-utrustning är datorer, skärmar, skrivare, läsplattor, mobiltelefoner samt övriga IT-tillbehör. IT- utrustning som IT-enheten hyr ut till förvaltningarna är datorer, skärmar, läsplattor, all övrig IT- utrustning står respektive förvaltning för men skall köpas in av och i samråd/via IT-enheten.

• IT-enheten skall alltid ha ett helhetsperspektiv för kommunen/koncernen.

• IT-enheten ska arbeta för en kostnadseffektiv Microsoft baserad PC/Server-miljö. Endast enstaka undantag får göras från ovanstående beslut av och i samråd med IT-chefen, detta för att säkerställa att kommunen bibehåller en kostnadseffektiv IT-miljö.

• All IT-utrustning/programvara skall köpas in av och i samråd med IT-enheten. Endast undantag får göras från ovanstående beslut av och i samråd med IT-chefen. Detta för att säkerställa att kommunen följer gällande upphandlade IT-avtal samt för att säkerställa att utrustningen/programvaran stämmer väl in med kommunens övriga IT-infrastruktur.

• IT-utrustning till personalen skall köpas in av IT-enheten. IT-enheten skall ansvara för support/service på IT-utrustningen.

• IT-utrustning till elever som EJ har en specifik namngiven elev skall köpas in av IT-enheten.

IT-enheten skall ansvara för support/service på IT-utrustningen.

• IT-utrustning till elever med så kallade En – En IT-utrustning skall köpas in av och i samråd med IT-enheten. Denna IT-utrustning leasas i dag men kan i framtiden hyras av IT-enheten.

IT-enheten kan ansvara för support/service på IT-utrustningen. IT-enheten kan tillhandahålla endast nätaccess och då ansvarar förvaltningen själv för support/service på IT-utrustningen.

• I de fall kommunen sponsras med IT-utrustning dvs. erhåller IT-utrustning utan kostnad, måste IT-utrutningen stämma väl in med kommunens övriga IT-infrastruktur. IT-enheten kan ansvara för support/service på IT-utrustningen. IT-enheten kan tillhandahålla endast nätaccess och då ansvarar förvaltningen själv för support/service på IT-utrustningen.

Växeln

Växeln representerar organisationen utåt samt ger service till kommunens medarbetare. Hanterar växel och reception, löpande administration, information till allmänheten, kommunkontorets leasingbilar, post och budhantering samt vissa ekonomiadministrativa uppgifter.

(32)

32

Kommunstyrelsen

Socialförvaltningen

Ordförande: Maria Sandberg

Förvaltningschef: Elisabeth Andersson Socialförvaltningen – resultatbudget, tkr

Bokslut 2016

Budget 2017

Budget 2018

Reviderad Budget

2018

Reviderad Plant 2019

Reviderad Plant 2020

Verksamhetens intäkter 81 233 51 960 44 372 44 372 44 372 44 372

Verksamhetens kostnader inkl.

kapitalkostnader -264 794 -222 977 -221 226 -228 561 -228 450 -228 450 Verksamhetens nettokostnader -183 561 -171 017 -176 854 -184 189 -184 078 -184 078

Kommunbidrag 167 020 171 017 176 854 184 189 184 078 184 078

Resultat -16 541 0 0 0 0 0

Nettoinvesteringar inkl. omdisp 516 1 150 975 975 4 535 1 210 Ekonomisk tilldelning utöver ram och omfördelning av ram

Utvecklingsledare 700 tkr

Dagverksamhet 450 tkr

Minskad höjning av taxa - 150 tkr

Summa: 1 000 tkr

Chefstjänst 100 %, avser 5 mån 2018 tas från finansen 375 tkr

Dagverksamhet Bäckgården tas från finansen 60 tkr

Tilläggsanslag SU 1 700 tkr

Överflytt av budget från Teknik- o fritidsförvaltningen 700 tkr Överflytt av budget från Kommunledningsförvaltningen 500 tkr

Tillfällig budgetförstärkning (2018) 3 000 tkr

Summa: 6 335 tkr

Inledning

Med hänsyn till kommunens ekonomiska läge har förutsättningarna för kostnadsdrivande nysatsningar hållits tillbaka. Istället har socialutskottet så långt som möjligt försökt behålla kärnverksamheten intakt vad gäller vård och omsorg enligt socialtjänstlagen. Pågående strukturinriktade

verksamhetsförändringar vad gäller bland annat hemtagning av externa placeringar inom psykistrin följs upp liksom satsningen på öppenvårdsinsatser inom missbrukarvården. En fortsatt satsning på hemtjänst och hemsjukvård ligger fast som huvudlinje inom äldrevården.

Socialförvaltningen gemensamt

Socialutskottet har med stöd av socialförvaltningen den direkta operativa politiska ledningen över kommunens sociala verksamhet.

Verksamhetsidé

Det ska finnas ekonomiska och personella resurser så att kommuninvånarna kan garanteras en god och

(33)

33 säker social omvårdnad.

Arbetsmarknadsenheten

Enheten ska i nära samverkan med socialförvaltningens IFO- enhet, Arbetsförmedling,

Försäkringskassa och Gnosjöandans näringsliv ge en meningsfull sysselsättning och större möjlighet till ett arbete. Verksamheten riktar sig till personer som uppbär försörjningsstöd, har en

funktionsnedsättning eller av någon annan anledning står långt från arbetsmarknaden Området Arbetsmarknadsenhet innehåller följande verksamheter: Nyfikets butik/café,

praktikförmedling till interna och externa praktikplatser, arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom t.ex.

lönebidrag och OSA anställningar. AME driver även projektet kvalitetshöjande resursjobb, Vidare i Gnosjö samt Nya i Gnosjö.

Individ- och familjeomsorg

Verksamheten omfattar försörjningsstöd, utredning av barn och unga samt vuxna med

missbruksproblematik, flyktingmottagning inklusive mottagning av ensamkommande flyktingbarn, familjerätt, öppenvårdsinsatser för barn/ungdomar/personer med missbruksproblem samt

familjefridsfrågor. Social beredskapstjänstgöring upprätthålls under icke kontorstid genom en gemensam socialjour i GGVV.

Verksamhetsidé

Genom aktivt, förebyggande och samverkande arbete öka det sociala välbefinnandet i kommunen. Den enskilde ska med rätt stöd och insatser kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Äldreomsorg

Särskilda boendenas verksamhetsidé bygger på en flexibel och individanpassad äldreomsorg i dialog med brukare och anhöriga. En gemensam värdegrund är utgångspunkten i allt arbete.

Socialstyrelsens riktlinjer skall vara vägledande när det gäller omsorg om äldre och demenssjuka Hemtjänstens verksamhetsidé en flexibel och individanpassad hemtjänst/hemsjukvård i dialog med brukare.

Allt fler väljer att vårdas i sin hemmiljö sedan hemsjukvården övergick i kommunal regi 2013.

Kommunens särskilda boenden består av Bäckgården, Rosendal samt Hamngården. Totalt finns det idag 64 platser på särskilt boende och 10 korttidsplatser som används till korttidsvård, växelvård och palliativ vård. Antalet korttidsplatser kan variera över tiden beroende på efterfrågan. De boende har alltid ett behovsprövat biståndsbeslut före inflyttning till särskilt boende. Särskilda boende utgör en anpassad boendeform för äldre personer med omfattande vårdbehov, samt för korttids-, växelvård, avlastning och palliativ vård. Även hälso- och sjukvårdsinsatser som rehabilitering och att genomföra ordinerad vård och behandling samt hjälpmedelsförskrivning ingår i uppdraget. Bäckgården är kommunens demenscentrum med en dagvård kopplad till demensboendet på Bäckgården. Övrig dagverksamhet finns lokaliserad till Rosendals äldreboende. Hemtjänst utför beviljade insatser i ordinärt boende. Inom området ingår även anhörigvård, trygghetslarm, och matdistribution.

Verksamhetsidé

Särskilda boendenas verksamhetsidé bygger på en flexibel och individanpassad äldreomsorg i dialog med brukare och anhöriga. En gemensam värdegrund är utgångspunkten i allt arbete.

Socialstyrelsens riktlinjer skall vara vägledande när det gäller omsorg om äldre och demenssjuka.

Hemtjänstens verksamhetsidé en flexibel och individanpassad hemtjänst/hemsjukvård i dialog med brukare. Allt fler väljer att vårdas i sin hemmiljö sedan hemsjukvården övergick i kommunal regi 2013.

(34)

34

Funktionshinderomsorg

Funktionshinderomsorgen innefattar följande områden: Dagverksamhet både för personer med utvecklingsstörning, psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, boendestöd, gruppbostad, servicebostäder, personliga assistentgrupper, kontaktpersoner, stödfamiljer, korttidstillsyn, korttidsvistelse, avlösarservice i hemmet och ledsagning.

Verksamhetsidé

Berörda personer skall tillförsäkras de samhällsinsatser som behövs för att leva ett gott liv.

Den enskilde skall genom aktiva stödsinsatser ges möjlighet att så långt som möjligt leva ett så normalt liv.

Flyktingmottagning

Verksamheten omfattar introduktion av flyktingar i det svenska samhället via ett upprättat avtal med Migrationsverket. Gnosjö kommun har utöver detta under 2014 och 2015 tagit emot ett stort antal ensamkommande barn och öppnat upp två HVB och ett stödboende för att möta detta behov.

Verksamhetsidé

Genom aktivt, förebyggande och samverkande arbete öka det sociala välbefinnandet för målgruppen.

Hälso- & sjukvård

Med kommunal hälso- och sjukvård avses hemsjukvård inklusive rehabilitering när den ges i

patientens bostad eller motsvarande, utan begränsning gällande ålder, diagnos och tid på dygnet och är sammanhängande över tid. Den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar för insatser hos patienter som på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning inte på egen hand, eller med stöd, kan ta sig till sin vårdcentral eller annan mottagning utan att det innebär stora påfrestningar eller olägenheter.

Hemsjukvård och/eller hemrehabilitering ska erbjudas när det ger ett mervärde för fortsatt vård, omsorg eller rehabilitering. I hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter. I huvudansvaret ingår samordning av patientens vård (planering, genomförande och uppföljning). Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitét och bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.