Utbildningsnämnden 2019-05-22Plats och tid

(1)

Kallelse/Underrättelse

1(2)

Utbildningsnämnden 2019-05-22

Plats och tid

Kommunhuset i Älmhult, sammanträdesrum Linnésalen, klockan 08:30 Gusten Mårtensson (C) Eva-Marie Andersson

Ordförande Sekreterare

Offentlighet

Sammanträdet är öppet för allmänheten punkt 3–7 och punkt 9-14.

Ärenden

Ärende

1 Fastställande av föredragningslista Informationsärenden

2 Meddelanden ^{3 - 6}

3 Information

4 Kvalitetspunkt; utvärdering av heltidsmentorer på Linnéskolan

2017/43 ^{7 - 16}

5 Återrapport från lokala programråd ^2019/16 6 Anmälningar till huvudmannen - processen och

exempel

7 Introduktion anställda i vikariepoolen

8 Skolorganisation ^2018/116

Beslutsärende

9 Månadsrapport per april 2019 ^2018/40 ^{17 - 21} Informationsärenden

10 Internbudget 2020, plan 2021-2022 ^2019/65 ^{22 - 57} Beslutsärenden

11 Yttrande till Skolinspektionen, dnr 2019:3283 ^2019/68 ^{58 - 62} 12 Samverkan för bästa skola-överenskommelse ^2018/121 ⁶³ 13 Delegeringsbeslut 2019, sammanställning

inkomna delegeringsbeslut

2019/9 ⁶⁴

(2)

Kallelse/Underrättelse

2(2)

Punkt i

kallelse Min Tid

Ärende, UN

2019-05-22 Föredragande Typ

1 5 8.30

Fastställande av

föredragningslista beslut

2 5 8.35 Meddelanden

3 20 8.40 Information Roger Johansson info

4 25 9.00

Kvalitetspunkt;

utvärdering heltidsmentorer Linnéskolan

Jörgen Rosén info

5 25 9.25

Återrapport från lokala programråd

respektive representanter från nämnden

info

20 9.50 Kaffe

6 20 10.10

Anmälningar till huvudmannen - processen och exempel

Roger Johansson info

7 10 10.30

Introduktion anställda i

vikariepoolen Jenni Karlsson info

8 5 10.40 Skolorganisation Roger Johansson info

9 20 10.45

Månadsrapport per april

2019 Patrik Alm beslut

10 30 11.05

Internbudget 2020, plan 2021-2022

Roger Johansson, Anna Rix

Grönvall, Samuel Svensson, Jenni Karlsson , Patrik Alm

info

11 10 11.35

Yttrande till

Skolinspektionen- dnr 2019:3283

Jenni Karlsson beslut

12 10 11.45

Samverkan för bästa skola -

överenskommelse

Roger Johansson beslut

13 5 11.55

Redovisning av

delegeringsbeslut beslut

14 5 12.00 Övrigt info/beslut

12.05

2

(3)

Tjänsteskrivelse

2019-05-14 1(1)

Utbildningsförvaltning Camilla Åström

camilla.astrom@almhult.se

Utbildningsnämnden

Meddelanden 2019-05-22

Inbjudan till sommarlunch 2019-06-12.

Kommunfullmäktiges beslut 2019-04-29, § 69 om överföring av

investeringsbudget från utbildningsnämnden till tekniska nämnden samt reducering av utbildningsnämndens investeringsbudget 2019 motsvarande underskott 2018.

(KS 2019/46)

(4)

Inbjudan till sommarlunch

12 juni, kl 12:15, i Broka Gyl

Sommarlunchen sker i samband med utbildningsnämndens sammanträde.

Anmälan senast måndagen den 3 juni till

utbildning@almhult.se eller 0476-551 85 Allergi/specialkost, meddela det när du anmäler dig.

4

(5)

(6)

6

(7)

2019-05-16 1(10)

Utbildningsförvaltningen Ida Bengtsson

Jörgen Rosén

Utvärdering av heltidsmentorer vid Linnéskolan våren 2019

Enligt uppdrag från nämnden, ärendenummer UN 2017/43, har skolledningen på Linnéskolan utvärderat införandet av

heltidsmentorer och de positiva effekterna detta har gett.

Bakgrund

Sedan Linnéskolan blev den enda kommunala svenska

högstadieskolan i Älmhult efter flytt av elever och personal från Diö skola och Klöxhultsskolan har nyckeltal kring trygghet varit fallande.

Skolan har haft många incidenter med hot och våld som flitigt

rapporterats i media. Vid flera tillfällen de senaste fyra åren har skolan haft väktare på plats efter större incidenter för att kunna bibehålla en trygg miljö för lärare och elever. Skolan har även haft fallande resultat i mätning av meritvärde årskurs 9.

Då situationen blev ohållbar under hösten 2017 och rektorerna diskuterade att lämna tillbaka sitt arbetsmiljöansvar till

grundskolechef, beviljades rektorerna medel för att anställa sex heltidsmentorer på skolan. Under våren 2018 var alla mentorer på plats och varje arbetslag bestående av tre klasser hade en nu en heltidsmentor.

Samtliga mentorer har högskoleutbildning inom socialt arbete för att kunna fokusera på samtal och värdegrundsarbete i syfte att öka tryggheten. Genom att flytta arbetsuppgifter från lärare till mentor syftar införandet även att ge lärarna bättre förutsättningar för ökad kvalitet i undervisningen.

Mentorerna finansieras av statsbidrag för likvärdig skola på en årlig kostnad av ca 3,2 miljoner. Totala budgeten på Linnéskolan är ca 36 miljoner.

Målsättning och uppföljningsmetoder

(8)

2019-05-16 2(10)

I samråd med dåvarande förvaltningschef PO Johansson valdes ett antal nyckeltal ut för att följa resultatet av heltidsmentorer. Fokus ligger på områdena trygghet, ökad undervisningskvalitet genom bättre arbetsmiljö och fokus på undervisning samt ökad attraktionskraft för att locka behöriga lärare.

Målsättningar Mätmetod Nuläge Uppföljning

Trygg skola Skolbarometern Nov 2017 Nov 2018 Ökad kvalitet på

undervisningen Skolbarometern Nov 2017 Nov 2018 Bättre arbetsmiljö

för lärare Medarbetarenkät Nov 2017 Nov 2018 Ökad attraktionskraft Andel behöriga

sökande 2017 2018

Ökad måluppfyllelse Meritvärde åk 9 Juni 2017 Juni 2018 Utöver ovanstående uppföljningar har skolledningen även genomfört enkäter och intervjuer med elever i åk 9, lärare och vårdnadshavare under våren 2019.

Mentors uppdrag

Mentorns uppdrag är att jobba med elevernas sociala miljö för att bidra till att eleven uppnår kunskapsmålen. Detta innebär att mentor ser eleven i sitt sammanhang genom att ta reda på och förstå hur eleven har det på fritiden, i familjen och i klassen.

Det innebär också att arbeta förebyggande så att problem inte uppstår eller förvärras. Värdegrundsarbetet kan innebära arbete på individ och gruppnivå samt samverkan mellan föräldrar lärare elever. I

värdegrundsarbete ingår också att jobba med plan mot diskriminering och kränkande behandling, planer för bland annat ökad närvaro, samt krishantering och förebyggande arbete mot droger och mobbning.

Detta med syfte att undanröja hinder för elevers lärande.

Heltidsmentorernas arbetsuppgifter:

Utreda och följa upp kränkningar i verksamhetssystemet LISA.

Planera och utföra värdegrundsarbete utifrån kartlagda behov, tex genom mentorstid med varje klass varje vecka.

Arbeta främjande och förebyggande enligt kapitel ett och två i grundskolans läroplan.

8

(9)

2019-05-16 3(10)

Ansvara för årlig kartläggning (skolbarometern) och framtagande av handlingsplan/aktiviteter utifrån denna kopplat till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Hålla utvecklande och stöttande samtal utifrån elevernas behov.

Följa elever i undervisningssituationer för att observera och upptäcka behov på både individ och klassnivå.

Lyssna på eleverna och se till att alla blir sedda och synliggjorda.

Arbeta med självkänsla och skapa tilltro till den egna förmågan.

Samverka med elever, vårdnadshavare och andra professioner genom att deltaga i elevhälsomöten rörande elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling. Ansvara för att dokumentation förs vid dessa möten.

Bidraga till vuxennärvaro i korridorer och otrygga platser såsom busshållplats och matsal.

Samverka med elever och vårdnadshavare och elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling genom

utvecklingssamtal varje termin samt kontinuerligt under läsåret vid behov.

Vara kontaktperson mellan skolan och externa aktörer såsom BUP, socialtjänst, polis, fältarbetare och ungdomsgården Fenix.

Vara länken mellan arbetslaget och skolans spec-team.

Ansvara för att följa elevernas närvaro/frånvaro i skolan.

Lära känna-samtal med nya elever åk 7.

Tillsammans med specialpedagog ta emot nya elever på skolan.

Arbeta med hemmasittare med målet att ha full närvaro i skolan.

Hjälpa elever med behov av tydlighet och struktur att strukturera sin vardag i skolan.

Leda föräldramöten med fokus på förebyggande värdegrundsarbete.

Utvärderingar av de fem uppsatta målen

Samtliga utvärderingar utgår från genomförda mätningar 2017 som utgångsläge innan införandet av heltidsmentorer. Målet om ökade resultat syftar således till ökade nyckeltal jämfört med resultatet 2017.

Utöver skolbarometer och medarbetarenkät genomfördes även under mars/april 2019 enkäter och intervjuer med lärare (89%), elever åk 9 (54%) och vårdnadshavare (26%).

1. Alla elever skall känna trygghet på Linnéskolan

I den årliga skolbarometern mäts värden gällande trygghet för elever på Linnéskolan. Nedan visas mätningen 2018, då mentorerna jobbat på skolan i ca ett år, med mätningen 2017 innan mentorerna fanns på skolan. För elever i årskurs 9 (jämfört med samma elever när de gick i årskurs 7) har tryggheten ökat på skolan. Detta framförallt för flickor.

(10)

2019-05-16 4(10)

Andelen elever som känner sig kränkta har också minskat från 47%

till 30% på skolan

Andelen som upplever sig trygga på hela skolan har minskat något, men eftersom det inte är samma elever i mätningen, är det svårt att tolka denna siffra mer än att det upplevs otryggare i årskurs 7.

91%

65%

48% 47%

86%

67%

56%

30%

Jag känner mig trygg i skolan (samtliga elever)

Jag känner mig mycket trygg i skolan (P åk 9)

Jag känner mig mycket trygg i skolan (F åk 9)

Jag har blivit kränkt i skolan 20%

40%

60%

80%

100%

2017 2018

I enkät till lärare mars/april 2019 upplever 96,3% av lärarna att det är lugnare och tryggare på skolan. Lärarna upplever att det är färre konflikter i korridorerna och inga större bråk på skolan har ägt rum sedan heltidsmentorerna anställdes.

Högre vuxennärvaro i korridorer och uppehållsrum lyfts upp som framgångsfaktorer likaså mentorernas tillgänglighet. Lärarna lyfter även att arbete med frånvaro och elevernas välmående ökat sedan heltidsmentorerna infördes, vilket märks i att det blivit lugnare på skolan.

Lärarna upplever också att mentors kompetens vid möten med exempelvis socialtjänst och BUP ger ökad kvalitet och snabbare resultat.

4%

37%

59%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt

Lärarna anser att tryggheten har ökat på skolan efter införandet av heltidsmentorer

10

(11)

2019-05-16 5(10)

Enkäten till vårdnadshavare genomförd under våren 2019 pekar också på en stor nöjdhet kring skolans heltidsmentorer gällande trygghet och tillgänglighet. Cirka 88% anser att både trivsel och trygghet har ökat på skolan sedan införandet av heltidsmentorer.

Vårdnadshavare beskriver särskilt att mentor är lätt att få tag på och att mentorerna är bra på att återkoppla och delge information. Även vid akuta händelser är mentor lätt att få tag på för att få eller delge information till. Mentor är också bra att kontakta då hen sedan kan ta reda på information från flera olika lärare och återkoppla.

Vårdnadshavare upplever också att mentor har en stor betydelse för att eleverna trivs i skolan. Mentor samtalar och fångar upp saker som händer i klasserna och ser till att incidenter blir lösta. Ökad

vuxennärvaro på skolan lyfts också upp som viktig för tryggheten.

Uppföljning av frånvaro och arbete med hemmasittare nämns också som mycket positiva faktorer för ökad trygghet och trivsel.

Flera vårdnadshavare lyfter vikten av mentorernas sociala utbildning och hur de stöttar eleverna i frågor gällande välmående, självkänsla, trygghet, utanförskap och kränkningar. Vårdnadshavare säger också att eleverna blir tryggare genom att de lär känna och fått förtroende för sin mentor. Vårdnadshavare säger också att ungdomarna har lättare att prata med sin mentor då det finns en trygghet i deras relation, jämfört med kuratorn som mer finns som övergripande funktion.

Mentorerna får också beröm av vårdnadshavare för att de reder ut problem och konflikter. Detta upplevs göras mycket grundligare av mentor än av lärare, och framför allt har uppföljningar och

information till vårdnadshavare ökat.

4%

12%

16%

12%

11%

80%

76%

78%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Ökad tillänglighet Ökad trygghet Ökad trivsel

Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer helt Vårdnadshavare anser att införandet av heltidsmentorer har lett till:

Eleverna i årskurs 9 (ca 70%) anser att både trivsel och trygghet har ökat på skolan sedan heltidsmentorerna infördes. Likaså anser ca 80%

att det är ökad vuxennärvaro i skolan. Eleverna uppskattar att det finns vuxna i korridorerna och att konflikter reds ut snabbare. Några anser dock att mentorerna förstorar upp konflikter.

(12)

2019-05-16 6(10)

Eleverna lyfter främst fram att det tack vare mentorerna finns någon att prata med när man mår dålig. Likaså upplever eleverna att mentor stöttar och hjälper till att lösa problem i skolan, både socialt men också när man missat/glömt något. Flera elever säger att man numera vågar berätta om sina privata problem som man inte ville att lärarna skulle veta om förut. Då kan man också få hjälp av mentor genom tips och samtal.

Elever säger också att det blivit svårare att skolka, att vårdnadshavare i allt större omfattning får reda på vad som händer skolan när man gjort något dumt, samt att ledighet och byte av klass/språkval blivit mer rättvist. Mentorernas ”koll” på eleverna märks också genom fler möten med elever och vårdnadshavare.

20%

29%

24%

30%

32%

49%

39%

44%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Ökad vuxenkontakt Ökad trygghet Ökad trivsel

Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer helt Eleverna i åk 9 anser att införandet av heltidsmentorer har lett till:

2. Undervisningen på skolan ska ha hög kvalitet

I enkät till lärare mars/april 2019 upplever 96,3% av lärarna att de genom heltidsmentorerna fått avlastning och kunnat öka kvaliteten på sina lektioner.

4%

7%

89%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Lärarna har kunnat fokusera mer på undervisning efter införandet av heltidsmentorer

I enkäterna framkommer att lärarna fått mer tid att ägna till

undervisning då mentorerna tagit över flera arbetsuppgifter (främst konflikthantering och utvecklingssamtal). De upplever också att de

12

(13)

2019-05-16 7(10)

inte blir lika störda på arbetsrummet längre då eleverna i första hand tar hjälp av mentor om de har problem. Tiden som lärare fått över lägger de på:

- Mer planering för bättre lektioner med mer anpassa material till eleverna. Detta gör att lärarna upplever sig bättre förberedda för lektion och att kvaliteten ökat.

- Översätta texter och jobba med nyanländas lärande.

- Kollegiala samtal kring betyg/bedömning och pedagogiska metoder.

- Fler samtal med elever kring deras kunskapsutveckling och bättre återkoppling på uppgifter. Lärare hinner stanna kvar i klassrummet efter lektion för att stötta eleverna som ber om hjälp.

Vissa lärare uppger att de genomför mer tid i klassrummet då de inte längre kommer för sent pga konflikter och inte ställer in lektioner pga bråk. Detta gör också att lärarna upplever att de ”orkar” lägga mer fokus på ökad studiero istället.

I enkäten till vårdnadshavare lyfter många upp lärarnas möjlighet till ökat fokus på undervisning som något positivt. Mer återkoppling, tydligare information kring betygsvarningar och ökad professionalism upplevs som framgångsfaktorer.

Eleverna säger i sin enkät att lärarna blivit bättre på att ge

återkoppling. De hinner numera svara på elevernas frågor och om man kommer förbi lärarnas arbetsrum kan man få hjälp med uppgifter.

Några elever säger också att lärarna blivit strängare med närvaron på lektionerna och att vårdnadshavare får reda på mer om hur det går i skolan av vissa lärare.

3. Lärarna ska uppleva sig nöjda med sin arbetsmiljö Lärarnas arbetsmiljö mäts årligen i en arbetsmiljöenkät där flera faktorer kring fysisk och psykisk arbetsmiljö undersöks genom en skattning från ett till fem, där fem innebär att man är mycket nöjd. I mätningen 2018 märks en ökad nöjdhet gällande samtliga områden.

Störst ökning ses på den psykosociala arbetsmiljön.

4.2

3.3 3.2 3.2

4.3

3.4 3.7

3.2

Jag ser fram emot att gå till arbetet

Jag har en rimlig arbetsbelastning

Jag har en bra psykosocial

arbetsmiljö

Jag får möjlighet till återhämtning 0

1 2 3 4 5

2017 2018

(14)

2019-05-16 8(10)

I skolledningens enkät till lärare i mars/april 2019 angav 96,4% av lärarna att de har fått en bättre arbetsmiljö. Två arbetslag har ingen mentor kopplat till sig, Orion och förberedelseklass, eftersom eleverna är klassplacerade och tillhör redan ett arbetslag. Främst upplever lärarna mindre stress då mentor tagit över en del av arbetsuppgifterna såsom kontakt med vårdnadshavare och utredning av konflikter. Flera lärare anser att deras kompetens inom konflikthantering har varit låg och därmed har den psykosociala arbetsmiljön avsevärt förbättrats när mentorerna tog över arbetet med konflikthantering.

Lärarna uppger också i enkäten att de kan lägga mer tid på planering och anpassningar under arbetsdagen, vilket leder till minskad stress och mindre jobb på kvällar och helger utöver förtroendetiden.

Lärarna är mer nöjda med sin arbetsinsats då de anser att de hinner slutföra uppgifter och får fokusera på sina lektioner och hinna hjälpa eleverna mer.

Även lugnare korridorer och färre bråk gör att lärarna trivs bättre på skolan. Lärare upplever att de märker skillnad när mentor är borta en dag, då ökar arbetsbelastningen på lärare igen.

4%

15%

81%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Lärarnas arbetsmiljö har förbättrats efter införandet av heltidsmentorer

4. Linnéskolan ska vara en attraktiv arbetsplats Linnéskolan har idag 44 lärare, varav 68% är fullt behöriga.

Ytterligare 18% har pågående lärarutbildning. Ca 14% är obehöriga.

Under året som gått har skolan marknadsfört mentorskapet vid

rekrytering av ny personal. Antalet behöriga sökande på tjänsterna har varit något högre jämfört med tidigare. Andelen sökande med full behörighet är dock fortfarande mycket lågt (vissa tjänster har inte haft en enda behörig sökande). Detta är dock inte unikt för Linnéskolan utan återspeglas i den nationella lärarbristen.

Samtliga lärare som kallats på intervju på utannonserad tjänst under det senaste året, uppger att de är medvetna om skolans heltidsmentorer och att det är en positiv faktor som gjort Linneskolan attraktiv i

ansökningsprocessen.

14

(15)

2019-05-16 9(10)

Linnéskolan har också fått mycket medial uppmärksamhet för mentorskapet i såväl lokal media som i fackpress. Skolan har även haft många studiebesök från andra kommunen som vill studera lösningen, varav Växjö kommun efter besök också anställt heltidsmentorer på en skola.

I enkät till lärare mars/april 2019 anger lärarna att arbetat som lärare har blivit roligare genom att man kan fokusera på det man har bäst kompetens inom – undervisning.

5. Linnéskolan ska ha full måluppfyllelse

Meritvärdet för årskurs 9 har under 2018 ökat med fem poäng jämfört med innan införandet av mentorer. Då det dock är olika elever som mäts varje år, är det svårt att dra några slutsatser kring detta värde.

Dock ser vi ett trendbrott i de sjunkande meritvärdena. Framförallt är det pojkarna som ökat sitt meritvärde under 2018 jämfört med 2017.

216

208

205

210

2015 2016 2017 2018

Lärarna uppger i enkäten under våren 2019 att de upplever det mycket positivt att eleverna har tillgång heltidsmentorerna för samtal och konfliktlösning. När lärarna hade denna uppgift blev det inte samma kvalité då lärarna också har myndighetsutövningen att sätta betyg på elever. Även insynen i hur elever känner/upplever saker har blivit tydligare då det finns en profession i skolan som har ett annat fokus än lärarna.

Vid införandet av heltidsmentorer förändrade skolan även forumen för återkoppling kring den sociala och kunskapsmässiga utvecklingen.

Vårdnadshavare kan nu välja mellan att komma på ett traditionellt utvecklingssamtal med heltidsmentor eller boka tid med tre lärare för ämnesåterkoppling under en springkväll. Detta har vid utvärdering upplevts som mycket positivt från vårdnadshavare då man får

möjlighet att välja form utifrån behov. Detta är en viktig del som bör utvecklas kommande läsår för att öka samarbetet mellan hem och skola för ökad måluppfyllelse. Likaså behöver verksamhetssystemet IST-lärande utvecklas (ny version lanseras i höst), för att öka

återkoppling kring betygsvarningar och återkoppling till

vårdnadshavare och elev inför utvecklingssamtal och springkväll.

(16)

2019-05-16 10(10)

Skolledningens reflektion

Skolledningen ser en rad positiva effekter av införandet hos både elever och lärare. Då många elevärenden numera börjar hos mentor, har även rektor kunnat omprioritera sin tid och kunnat genomföra fler lektionsbesök och vara en tydligare och mer närvarande pedagogisk ledare i verksamheten.

Under våren har två av skolans sex mentorer valt att säga upp sig för att istället studera vidare. Både skolledning och övrig personal på skolan har en oro kring satsningens framtid då det under våren 2019 inte gavs besked från förvaltningen om de två mentorerna som slutar fick ersättas pga ekonomiska skäl. Rektionerna från personal var stor och flera lärare som valt jobba på Linnéskolan tack vare

heltidsmentorerna signalerade att de kommer lämna skolan om inte mentorerna fick behållas. Även mentorerna själva var oroliga och flera funderade på att sluta eftersom deras uppdrag skulle förändras om inte satsningen fortgick.

Slutsats

Skolledningen ser att införandet av heltidsmentorer har gett stora effekter kring trygghet, tillgänglighet, arbetsmiljö, attraktionskraft samt måluppfyllelse. Gällande synen på måluppfyllelse är det viktigt att påtala långsiktigheten och att det först är när nuvarande åk 7 går ut åk 9 som vi kan se om det gett någon effekt på måluppfyllelsen då det är först då eleverna haft mentorskap under hela högstadietiden.

Samtliga nyckeltal för uppföljning pekar på positiva effekter och både elever, lärare, mentorer och skolledning ser mentorerna som en

nödvändig insats för att bibehålla tryggheten och öka måluppfyllelsen.

16

(17)

Tjänsteskrivelse

2019-05-13 1(1)

Utbildningsförvaltningen Patrik Alm

Patrik.alm@almhult.se

Utbildningsnämnden

Månadsrapport per april 2019

Ärendenummer UN 2018/40

Sammanfattning av ärendet

Föreligger förslag till månadsrapport per april 2019 för utbildningsnämnden.

Beslutsnivå

Utbildningsnämnden

Beslutsunderlag

 Tjänsteskrivelsen Månadsrapport per april 2019, daterad 2019-05-13

 Månadsrapport april 2019, daterad 2019-05-07

Ärendebeskrivning

Utbildningsnämnden har beslutat att följa upp ekonomin med förenklade månadsrapporter utöver delårsboksluten.

Utbildningsnämnden prognostiserar efter april fortsatt ett resultat om 471,6 mkr jämfört med DR 1 på 470,8 mkr samt jämfört med budgeterade 428,9 mkr för 2019, vilket innebär en negativ budgetavvikelse om totalt 42,7 mkr.

Åtgärdsförslag är fortsatt förberedda enligt DR 1 2019.

Förslag till beslut

1. Utbildningsnämnden godkänner månadsrapport per april 2019.

Patrik Alm Roger Johansson

Controller Förvaltningschef

Beslutet skickas till

Förvaltningschef, Roger Johansson Verksamhetschef fsk, Jenni Karlsson

Verksamhetschef grsk/fth, Anna Rix Grönvall Verksamhetschef gy/vux, Samuel Svensson Ekonomistyrningsenheten

(18)

2019-05-07 1(4)

Utbildningsförvaltningen Patrik Alm

0476–642495

Patrik.alm@almhult.se

Månadsrapport april- 2019

Utbildningsnämnden

18

(19)

Månadsrapport april

2019-05-07 2(4)

Innehåll

1. Månadsprognos med nämndens driftresultat ...3 2. Åtgärder vid befarade avvikelser ...5

(20)

2019-05-07 3(4)

1. Månadsprognos med nämndens driftresultat

Nämnd och styrelseverksamhet 955 1 365 1 394 -29

Ledning 7 474 8 588 7 474 1 114

Förskola 95 051 107 141 109 733 -2 592

Öppen förskola (Familjecentral) 1 283 1 370 1 370 0

Fritidshem 18 097 23 089 23 391 -302

Grundskola 174 230 194 353 223 255 -28 902

Särgrundskola 9 212 9 925 10 753 -828

Gymnasieskola 66 818 70 620 78 744 -8 124

Gymnasiesärskola 2 488 2 275 2 895 -620

Grundskola vuxenutbildning 1 970 1 980 1 846 134

Övergripande vux 5 328 5 187 6 813 -1 626

Gymnasial vuxenutbildning 970 1 047 1 367 -320

Särvux 329 1 178 1 073 105

Yrkesvux 554 814 1 288 -474

Svenska för invandrare -2 065 0 222 -222

Summa 382 694 428 932 471 618 -42 686

*Justerat bokslut 2018 är eliminerat för intern elevpeng samt volymkompensation och driftsbidrag från Kommunstyrelsen.

Utbildningsnämnden prognostiserar efter april ett resultat om 471,6 mkr jämfört med budgeterade 428,9 mkr vilket innebär en negativ budgetavvikelse om 42,7 mkr. Jämfört med delårsrapport 1 per mars har prognosen försämrats ca 0,8 mkr vilket kan hänföras till smärre förändringar inom främst grundskolan.

20

(21)

2019-05-07 4(4)

2. Åtgärder vid befarade avvikelser

Åtgärdsplan är sedan tidigare under framtagning. Åtgärder i form av extra vakansprövning vid rekrytering och återhållsamhet vid inköp har redan införts i avvaktan på ytterligare beslut om åtgärder.

På grund av volymökningarna föreslår utbildningsförvaltningen också att nämnden ska göra anspråk på den volymkompensation som finns reserverad centralt hos kommunstyrelsen som en del i att nå en budget i balans.

(22)

Sammanträdesprotokoll

2019-04-30 Sidnummer, beslut 1(1)

Utbildningsnämndens utskott

Justerandes signaturer

Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande

§ 62 Internbudget 2020, plan 2021–2022

Ärendenummer UN 2019/65

Sammanfattning

Utbildningsnämnden ska ta fram budgetförslag utifrån budgetanvisningarna.

Förvaltningschef Roger Johansson presenterar utkast kring ekonomiska budgetförutsättningar, investeringsnivån samt informerar om volymer 2014–

2018

Underlag

 Budgetunderlag Volymer 2014-2018 _____

22

(23)

Underlag internbudget 2020, plan 2021-2022

2019-05-02 1(8)

Utbildningsförvaltningen Camilla Åström

0476-551 48

Camilla.astrom@almhult.se

Resultat, resurser och volymer – jämförelse över tid och med andra kommuner

Som underlag för arbetet med internbudget 2020, plan 2021-2022 redovisas här ett antal olika mått. Dessa är indelade i tre olika grupper:

 Resultat (betyg etc) sidan 1

 Resurser (bemanning etc) sidan 4

 Volym (antal) sidan 8

Värdena på måtten avser kommunal verksamhet i Älmhults kommun (fetmarkerade i nedanstående tabeller).

För jämförelse finns motsvarande uppgift för:

 Fristående verksamhet i Älmhults kommun

 Snitt för kommunerna i kommungruppen

 Snitt för landets alla kommuner

Fram till och med 2016 tillhörde Älmhult kommungruppen Kommuner i tätbefolkad region, och det är med den gruppen jämförelse görs till och med 2016. Från 2017 har en omarbetning skett av kommungrupperna där Älmhult definierats som Pendlingskommun nära mindre tätort.

Finns inget värde kan det bero på sekretess (för få elever) eller att uppgiften inte finns.

Här är det statistik för den kommunala verksamheten som redovisas, vilket innebär att siffrorna skiljer sig från när det är hemkommun (elever skrivna i kommunen) eller lägeskommun (elever som går i skolor som ligger i kommunen) som redovisas.

Resultat

2016 2017 2018

Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för

ämnesproven i SV, Sv2 och MA, 86 82 75

fristående, Älmhult .. 48 66

k ommungrupp 69 67 66

samtliga k ommuner 70 69 69

(24)

2019-05-02 2(8)

2016 2017 2018

Provbetygspoäng svenska åk 6 12,6 12,9 13,9

fristående, Älmhult 13,1 12,2 12,5

samtliga k ommuner 13,4 12,9 13,6

Provbetygspoäng matematik åk 6 13,0 11,0 11,3

Provbetygspoäng engelska åk 6 15,0 13,4 14,2

2016 2017 2018

Provbetygspoäng svenska åk 9 12,7 - 12,9

fristående, Älmhult 12,6 13,4

samtliga k ommuner 13,4 13,8

Provbetygspoäng matematik åk 9 11,6 9,1 -

fristående, Älmhult 11,0

Provbetygspoäng engelska åk 9 14,5 13,4 -

fristående, Älmhult 14,5

2018 finns det inga resultat för matematik och engelska eftersom det var ersättningsprov.

2016 2017 2018

Betygspoäng matematik åk 6 12,7 11,0 11,9

k ommungrupp 12,4 11,8 11,8

Betygspoäng svenska åk 6 12,5 13,1 13,0

k ommungrupp 13,1 12,6 12,8

Meritvärde åk 9, (17 ämnen) 208,3 205,3 210

fristående, Älmhult 224,9 . 233,5

k ommungrupp 216,1 203,0 208,1

Betygspoäng efter avslutad

gymnasieutbildning 13,6 13,5 13,2

k ommungrupp 13,8 14,0 14,0

24

(25)

2019-05-02 3(8)

2016 2017 2018

Andel gymnasielever med examen eller

studiebevis inom 4 år. % 86,6 84,9 81,1

k ommungrupp 76,2 68,0 64,1

Andel som studerar eller arbetar 2 år

efter avslutat gymnasium.% 81,7

k ommungrupp 73,3

samtliga k ommuner 73,5

2016 2017 2018

Andel elever i åk 9 som är behöriga till

yrkesprogram. % 84,1 72,5 77,1

fristående, Älmhult .. . ..

k ommungrupp 84,0 76,8 78,6

Andel gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet

och högskola inom 4 år. % 62,4 59,9 50,7

k ommungrupp 50,0 43,8 48,8

(26)

2019-05-02 4(8)

Resurser

Personaltäthet 2016 2017 2018

Inskrivna barn per årsarbetare i förskola 5,7 5,6 5,1

fristående Älmhult 5,6 . 4,2

k ommungrupp 5,4 5,1 5,2

snitt samtliga k ommuner 5,2 5,1 5,2

Inskrivna barn per årsarbetare i

fritidshem 28,1 26 23,5

fristående Älmhult . 24,9 22,5

k ommungrupp 22,3 21 21,1

snitt samtliga k ommuner 22,1 21 20,8

Antal elever per lärare i grundskola 11,5 12,0 11,7

fristående Älmhult 20,4 14,9

k ommungrupp 11,7 11,1 11,1

Antal elever per lärare i gymnasieskola 10,5 9,5 9,1

k ommungrupp 10,7 9,4 9,2

Personalens utbildning 2016 2017 2018

Andel årsarbetare med pedagogisk

högskoleexamen, förskola. % 46 45 38

fristående, Älmhult 40 . 41

k ommungrupp 49 50

Andel årsarbetare med pedagogisk

högskoleexamen, fritidshem. % 46 47 36

fristående, Älmhult . 40 35

k ommungrupp 49 45

Andel lärare med pedagogisk

högskoleexamen, grundskola. % 73 78 78

fristående, Älmhult 31 100 61

Andel lärare med pedagogisk

högskoleexamen, gymnasium. % 81 78 81

Till och med 2016 ingår Internationella skolan i siffrorna för Älmhults kommun.

Uppgifter om lärares utbildning hämtas från SCB:s register över högskole- examina. Utländska lärarutbildningar finns inte alltid med i dessa register, varför Internationella skolan minskar snittet för Älmhult till och med 2016.

26

(27)

2019-05-02 5(8)

Kostnad per barn/elev 2015 2016 2017

Kostnad per inskrivet barn i förskola, kr 135 753 134 427 133 627

k ommungrupp 132 521 139 963 145 066

snitt samtliga k ommuner 136 897 142 975 148 535

Kostnad per inskrivet barn i fritidshem, kr 31 592 29 734 31 891

k ommungrupp 35 541 36 658 39 770

Kostnad per elev i förskoleklass, kr 58 453 51 282 61 312

k ommungrupp 58 313 59 747 67 029

Kostnad per elev i grundskola, kr 94 150 101 902 105 148

k ommungrupp 94 575 103 555 112 506

Kostnad per elev i gymnasieskola, kr 132 917 136 415 144 262

k ommungrupp 125 628 129 118 158 218

Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter. Det innebär att i beloppet för grundskolan ingår IKEA.s satsning.

Förskoleklass, grundskola och fritidshem bedrivs integrerat och därför behöver kostnaden för dessa tre verksamheter ses tillsammans eftersom vissa schablon- fördelningar måste göras. Förändringar mellan åren kan bero på förändringar i redovisningen för att öka kvaliteten i uppgifterna. Sammantaget sjönk kostnaden per elev inom dessa verksamheter med 0,7 % från 2015 till 2016. Till 2017 ökade kostnaden med 8,4 % i snitt.

Nedan specificeras de olika kostnaderna för ett förskolebarn, fritidshemsbarn, grundskoleelev och gymnasieelev

personal lokaler övrigt Totalt

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000

Älmhult kommungrupp samtliga

Kostnad per barn, 2017, kommunal förskola

kr/barn

(28)

2019-05-02 6(8)

personal lokaler övrigt Totalt

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

Kostnad per barn 2017, kommunalt fritidshem

kr/barn

undervisning lokaler lärverktyg elevhälsa måltider övrigt Totalt 0

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

Kostnad per elev, 2017, kommunal grundskola

kr/elev

undervisning lokaler lärverktyg elevhälsa måltider övrigt Totalt 0

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000

Kostnad per elev 2017, kommunal gymnasieskola

28

(29)

2019-05-02 7(8)

Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad, kr/inv.

Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt.

Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet.

Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat.

(30)

2019-05-02 8(8)

Volymer

Prognoserna i nedanstående diagram är hämtade från befolkningsprognos per 20180930.

Invånare 1-5 år Invånare 6-15 år Invånare 16-18 år 0

500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000

2016 2017 2018 prognos 2019

prognos 2020 prognos 2021 prognos 2022

Antal invånare i olika åldersklasser

antal invånare

Andel av befolkningen 2016 2017 2018

Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola och

pedagogisk omsorg, % 87,6 84,6 89,0

k ommungrupp 86,4 84,6 86,0

Andel barn 6-9 år inskrivna i fritidshem

och pedagogisk omsorg, % 89,4 89,9 90,2

k ommungrupp 77,4 74,4 75,6

Andel barn 10-12 år inskrivna i fritidshem

och pedagogisk omsorg, % 47,8 44,7 41,6

k ommungrupp 24,5 20,7 19,9

Gymnasiefrekvens 16-18 år, % 92,6 91,6 91,0

k ommungrupp 92,0 91,3 91,0

30

(31)

2019-04-29 1(21)

Kompletterad 2019-05-15

Utbildningsförvaltningen Camilla Åström

0476-551 48

Camilla.astrom@almhult.se

Budgetunderlag

Volymer – utbildningsnämnden -barn-/elevantal

-personal

(32)

budgetunderlag

2019-04-29 2(21)

Innehåll

Inledning och sammanfattning ...3 Hemkommun-budgetbehov ...6 Förskola ...6 Fritidshem ...7 Grundskola...8 Gymnasium...9 Verksamhet i Älmhults kommun - planeringsbehov...10 Förskolor i Älmhult ...10 Kommunala förskolor ...10 Enskilda förskolor...12 Fritidshem i Älmhult...13 Kommunala fritidshem ...13 Enskilda fritidshem ...14 Grundskolor i Älmhult...15 Kommunala skolor...15 Friskolor...17 Gymnasium i Älmhult - Haganässkolan...18 Befolkningsprognos - budget- och planeringsunderlag...20

32

(33)

budgetunderlag

2019-04-29 3(21)

Inledning och sammanfattning

Detta dokument är indelat i tre delar:

1. Hemkommun - budgetbehov

2. Verksamhet i Älmhults kommun - planeringsbehov 3. Befolkningsprognos – budget- och planeringsunderlag

Utbildningsnämnden har kostnader för samtliga barn och elever som är skrivna i Älmhults kommun oavsett om de går i den kommunala verksamheten i Älmhult eller i någon annan kommun eller i friskola. Detta utgör budgetbehovet.

Planeringsmässigt för t ex lokaler och personal så är det antal barn och elever i den egna kommunala verksamheten som är underlag. För elever från andra kommuner som väljer att gå i Älmhult debiteras hemkommunen sk

interkommunal ersättning, så påverkar inte budgetbehovet men planeringsbehovet.

Antal

barn/elever, hemkommun

(oktober) 2014 2015 2016 2017 2018

Förskola - - 889 909 1 021

Fritidshem 931 988 1 042 1 101 1 165

Grundskola 1 779 1 880 2 013 2 155 2 304

Gymnasium 553 555 562 616 637

I diagrammen nedan redovisas nedan antal barn/elever i oktober i den kommunala verksamheten oavsett hemkommun. Hur personalresursen ser ut redovisas i form av antal årsarbetare, netto och antal anställningar.

 Antal årsarbetare, netto =all arbetad tid + semester och ferie omräknat till heltid. Vissa schablonberäkningar, så ungefärligt värde. Helårsvärde för respektive år.

 Antal anställningar = anställningar omräknade till heltid utifrån sysselsättningsgrad. Hänsyn är inte tagen till tjänstledigheter och sjukskrivningar. Avser december respektive år.

Eftersom det finns brister i statistiken i båda personalmåtten redovisas båda måtten i diagrammen för att ge en så bra bild som möjligt över utvecklingen.

Eftersom tjänster delas mellan verksamheter får viss reservation ske för att fördelningen kanske inte är helt rättvisande.

(34)

budgetunderlag

2019-04-29 4(21)

205

26

54

26 14 29

Barnantal Antal årsarbetare, netto Antal anställningar 0

50 100 150 200 250

förändring antal förändring %

Förändring mellan 2014 och 2018 inom kommunala förskolorna

231

8 19

27 17 46

Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar 0

50 100 150 200 250

Förändring mellan 2014 och 2018 inom kommunala fritidshemmen

483

69 112

30 33 57

100 200 300 400 500 600

Förändring mellan 2014 och 2018 inom kommunala grundskolorna

34

(35)

budgetunderlag

2019-04-29 5(21)

63

16 18

14

24 26

10 20 30 40 50 60 70

Förändring mellan 2014 och 2018 på gymnasiet,

Haganässkolan

(36)

budgetunderlag

2019-04-29 6(21)

Hemkommun-budgetbehov

Barn/elever folkbokförda i Älmhults kommun kan gå i:

 Kommunala förskolor/fritidshem/skolor i Älmhult

 Kommunala förskolor/fritidshem/skolor i andra kommuner

 Friskolor i Älmhult eller i annan kommun

Utbildningsnämnden har kostnad för samtliga ovanstående barn och elever oavsett var de går.

För barn/elever som är skrivna i andra kommuner, men som går i Älmhults kommuns verksamheter, fås ersättning från respektive hemkommun.

Förskola

Nedan redovisas antal barn som var folkbokförda i Älmhults kommun och i förskola i oktober respektive år. Den officiella statistiken finns först från 2016.

Antalet elever i verksamheten varierar väldigt mellan höst och vår, så därför ingen jämförelse med våren 2019.

889 909 1 021

20 112

2016 2017 2018

0 200 400 600 800 1 000 1 200

Antal barn i förskola, folkbokförda Älmhult Förändring mot föregående år

Antal barn i förskola-

folkbokfördaÄlmhults kommun

antal barn

89 87

2015 2016 2017 2018

75 80 85 90 95 100

Älmhult Genomsnitt alla kommuner

Andel inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg av barn 1-5 år

%

36

(37)

budgetunderlag

2019-04-29 7(21)

Fritidshem

Nedan redovisas antal elever i fritidshem under oktober respektive år. Eleverna är folkbokförda i Älmhults kommun.

Från oktober 2014 till oktober 2018 har antalet elever ökat med 234, vilket motsvarar en ökning med 25 %. Ökningen per år varierar mellan 54 och 64.

Antalet elever i verksamheten varierar väldigt mellan höst och vår, så därför ingen jämförelse med våren 2019.

931 988 1 042 1 101 1 165

37 57 54 59 64

2014 2015 2016 2017 2018

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400

Elever i friitdshem, folkbokförda Älmhult Förändringmot föregående år

Antal elever i fritidshem -

folkbokförda i Älmhults kommun

antal elever

90 81 42

22

2014 2015 2016 2017 2018

0 20 40 60 80 100

Älmhult, 6-9 år Snitt samtliga kommuner, 6-9 år Älmhult, 10-12 år Snitt samtliga kommuner, 10-12 år

Andel inskrivna i fritidshem och pedagogisk omsorg

%

(38)

budgetunderlag

2019-04-29 8(21)

Grundskola

Nedan redovisas antal elever i förskoleklass och grundskola. Uppgifterna avser elever som är folkbokförda i Älmhults kommun och årssiffrorna är från oktober.

Från oktober 2014 till oktober 2018 har antalet elever ökat med 525, vilket motsvarar en ökning med 30 %. Ökningen per år varierar mellan 101 och 149. I april 2019 är antalet 2 321, dvs en ökning med 17 elever jämfört med oktober 2018.

1 779 1 880 2 013 2 155 2 304 2 321

81 101 133 142 149

2014 2015 2016 2017 2018 apr-19

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

Elever i förskoleklass och grundskola, folkbokförda Älmhult Förändring mot föregående år

Antal elever i förskoleklass och grundskola åk1-9 -

antal elever

2 187 2 208 2 210 2 202

2 295 2 312 2 313 2 321

Jan 2018

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan 2019

Feb Mar Apr 2 000

2 050 2 100 2 150 2 200 2 250 2 300 2 350

Antal elever i förskoleklass och grundskola åk 1-9

^-

38

(39)

budgetunderlag

2019-04-29 9(21)

Gymnasium

Nedan redovisas antal elever som är folkbokförda i Älmhults kommun som går i gymnasium i oktober respektive år.

Från oktober 2014 till oktober 2018 har antalet elever ökat med 84, vilket motsvarar en ökning med 15 %. Ökningen per år varierar mellan 2 och 54.

553 555 562 616 637

-12

2 7 54

21

2014 2015 2016 2017 2018

-100 0 100 200 300 400 500 600 700

Elever i gymnasieskola, folkbokförda Älmhult Förändring mot föregående år

Antal elever i gymnasieskolan-

folkbokfördaÄlmhults kommun

antal elever

91 92

2014 2015 2016 2017 2018

70 75 80 85 90 95 100

Älmhult Genomsnitt samtliga kommuner

Andel av befolkningen 16-18 år som går i gymnasiet

%