Smittsamt! Inlärningsmaterial för utställningen

(1)

Smittsamt! Inlärningsmaterial för utställningen

För vem: Lågstadiet och högstadiet, samt andra stadiet Uppgifterna är mångsidiga, aktiverande, emotionellt fostrande, utvecklande av uttrycksförmågan samt experimentella. Största delen av uppgifterna kan utföras också utan att besöka utställningen. I slutet av inlärningsmaterialet finns mer information om temat och detta kan användas när man tillämpar uppgifterna.

Kontakter till utställningar och program Smittsamt! -utställningen på Heureka t.o.m. 23.9.2018.

Anknytande ämne i läroplanen: Färdigheter inom mångsidig kompetens, tvärvetenskapliga inlärningshel- heter och fenomenbaserat lärande. Miljölära, biologi, hälsokunskap, samhällslära, kemi, modersmål, historia, livsåskådningskunskap och uttrycksförmåga.

I Heurekas utställning Smittsamt! presenteras både biologiska och sociala smittofenomen.

Vi är produkter av smitta. Vi kan alla lägga fram idéer, vårda värderingar och väcka känslor. Vi har till och med möjlighet att få andra att ändra sitt beteende, fortsätta precis som förut eller få dem att gå eller stanna, skratta eller gråta, ge och ta emot. Vi kan smitta av oss på ett positivt eller negativt sätt på våra vänner, bekanta och till och med människor vi inte känner – individer eller grupper – avsiktligt eller helt oavsiktligt. Smittor är en del av vårt vardagsliv.

(2)

1 FÖRSÖK KRING UTSTÄLLNINGENS TEMA Skaka hand

(Lågstadiet och högstadiet samt andra stadiet:

kemi, miljölära, biologi, hälsokunskap)

Med hjälp av övningen kan man illustrera hur effek- tivt smittor sprids via händerna.

Material som behövs:

• jäst som har lösts upp i ett glas vatten; en stor skål sockervatten; ett provrör med kork;

tratt; vadd; några droppar bromtymolblått (färgämne som används som pH-indikator).

Instruktioner:

• Tvätta händerna noga. Dela upp er i grupper om fem elever. Den första eleven i varje grupp lägger en aning jäst i sin högra hand. Därefter skakar han eller hon hand med en annan elev i gruppen, som i sin tur skakar hand med en tredje. Den tredje eleven skakar hand med den fjärde, som slutligen skakar hand med den femte eleven, det vill säga den sista eleven i gruppen. Efter denna omgång tvättar den femte eleven sin hand i skålen med sockervatten.

• Använd tratten för att hälla av det sockervatten som använts vid tvätten i provröret.

Absorbera bromtymolblått i vadden och placera vadden i provröret så att den inte vidrör vattnet. Förslut provröret med korken.

• Vänta några dagar.

àBromtymolblått har förändrats. Den blå färgen har blivit gul, vilket är ett tecken på att omgivningen har blivit sur.

Förklaring:

I handskakningsleken överfördes jäst till den femte elevens hand i varje grupp. Det sockervatten som den femte eleven tvättade sin hand med utgjorde en mycket gynnsam miljö för de encelliga svamparna i arten Saccharomyces cerevisiae, det vill säga jästen.

Svamparna spjälkte sockret, vilket frigjorde koldioxid som gjorde miljön surare.

Frukter som smittkälla

miljölära, kemi, biologi)

Mogna frukter, som till exempel äpple, banan, päron, tomat och melon, får andra frukter i närheten att mogna snabbare.

• råa gröna bananer; tidningssida; plastpåse.

Instruktioner:

• Skölj bananerna med vatten för att avlägs- na bekämpningsmedlen. Linda in en banan i tidningspappret och en annan i en plastpåse.

Lämna den tredje bananen bredvid dessa två. Denna banan mognar som normalt och fungerar som referens. Följ med hur varje banan mognar under en veckas tid. Frågor: Vad händer månntro? Skulle resultatet vara det samma med någon annan frukt?

à De bananer som lindats in i papper och plast mognar snabbare än referensbananen.

Förklaring: (lågstadiet)

En del frukter, till exempel banan, producerar etylen (eller kortare: eten) när de mognar. Eten är en gas som får frukter att mogna och föråldras snabbare och den inverkar på hur fruktens smak bildas. Bana- ner producerar mycket av denna gas. Den etengas som frigörs från bananen inlindad i papper eller i plastpåsen kommer inte åt att avdunsta i luften, varför bananen mognar snabbare än den banan som ligger på bordet utan papper eller påse.

En del frukter och växter producerar rikligt med eten och på motsvarande sätt är vissa frukter och växter känsligare för etenens effekter. Till exempel producerar tomat mycket eten, medan olika sorter av sallat och gurka är känsliga för eten. Tomater i samma grönsakslåda kan därför ibland få gurka och sallat att bli dåliga för tidigt.

Förklaring: (högstadiet och andra stadiet) När vissa frukter, till exempel banan, mognar, pro- duceras en färglös gas som heter eten (kallas ibland också för etylen). Eten är ett omättat kolväte med den kemiska formeln C_2 H_4. Eten är ett växt- det vill säga fytohormon. Den bildas till följd av komplexa metaboliska reaktioner (den så kallade Yang-cy- keln). I reaktionskedjans första fas bildas metionin, som hör till aminosyrorna. Utöver utvändiga faktorer (såsom skador, kyla och vattenstress) påverkas

(3)

dessa reaktioner också av interna processer, som till exempel bildningen av eten. Det rör sig alltså om en autokatalytisk mekanism: bananen producerar eten när den mognar, vilket i sin tur får den att mogna allt snabbare. Den eten som bildas av en mogen frukt har denna inverkan på frukten själv och på andra frukter i dess närhet. När man lindar in bananen i en plastpåse eller tidningspapper kan etenen inte avdunsta, vilket ökar gashalten och accelererar mogningsprocessen. Om du alltså vill att råa frukter ska mogna snabbare, lönar det sig att placera några mogna frukter med dem. Det är också bra att stänga in frukter i samma utrymme, eftersom etenen då inte kan avdunsta och de råa frukterna kan mogna snabbare med hjälp av den eten som de mogna frukterna avger.

Finns det liv i spott och svett?

miljölära, kemi, biologi, hälsokunskap)

Varför luktar vissa personers armhålor och fötter illa när de svettats relativt kraftigt? I detta försök be- traktar vi bakterier och svampar som lever i kroppen genom att odla dem på naturellt gelatin.

• Vältvättade glasburkar med lock, kastrull för att koka upp vatten, filtrerat vatten, naturellt gelatin, socker och vaddpinnar.

Instruktioner:

• Koka upp en liter filtrerat vatten. Häll det uppkokade vattnet i burkarna utan att beröra burkarnas innerväggar eller lock, så att de inte kontamineras. När vattnet i burkarna håller på att svalna, ska ni använda resten av vattnet (cirka en halv liter) för att tillaga färglöst gelatin samt lägga till två matskedar socker. När gelatinet har stelnat, ska det fördelas jämnt i tre glasburkar. Stäng locken och placera burkarna i kylskåp tills gelatinet har stelnat. Ta burkarna ur kylskåpet och märk dem enligt följande: referens, spott och svett. Gnugga insidan av munnen med en vaddpinne, tills vaddpinnen är ordentligt fuktig. Gnid med denna vaddpinne lätt ytan av gelatinet i den burk som märkts ”spott”. Ta en annan vaddpinne och gnugga den mellan tårna. Det är bra om foten är rejält svettig. Gnid med denna vaddpinne lätt ytan av gelatinet i den burk som märkts ”svett”. Ta den tredje vaddpinnen och berör med den ytan på gelatinet i den burk som märkts ”referens”. Ställ glasburkarna svalt och skyddade mot direkt solljus. Låt dem stå 2–3 dagar och kontrollera sedan resultaten.

Frågor:

• Vad tror ni att dyker upp i glasburkarna?

Varför använder vi en glasburk som vi märkt

”referens”?

Låt känslorna smitta!

Har du märkt att när vi ler eller har andra miner, gör andra kring oss lika? Detta är också en form av smitta!

• En spegel för varje grupp.

Instruktioner:

• Bilda par eller smågrupper. Försök att berät- ta en sorglig historia på ett glatt sätt och en glad historia på ett ledsamt sätt. Använd ett sätt att prata eller uttrycka er som är motstridigt med historien. Vad händer?

• Ni kan följa med era miner framför spegeln samtidigt som historierna berättas. Fundera på olika känslor: irritation, nöjdhet, ilska, över- raskning osv.

• Man kan smitta av sig vissa känslor till andra med hjälp av vitsar eller sorgliga berättelser.

När man berättar en historia med ett kropps- språk som är motstridigt med innehållet, sker smittan effektivare enligt det kroppsspråk berättaren använder än enligt innehållet i berättelsen. Pröva!

(4)

2. UPPGIFTER KRING UTSTÄLLNINGENS TEMA Vi smittar av oss

När man talar om smitta, tänker de flesta oftast på hur sjukdomar smittar. Utöver virus och bakterier finns det dock mycket annat som överförs mellan oss människor. Vissa av människans beteenden kan vara smittande. Till exempel gäspningar och rädsla kan spridas från en individ till nästa. I utställningen Smittsamt! kan ni pröva på om dessa fenomen smittar av sig på er.

Håhåjaja!

(Utställningsobjektet Jag gäspar, du gäspar) Smittar en gäspning?

• Förbered er på att titta på en stimulerande video. Kommer ni månntro att gäspa? Prova om ni kan se på den video som har delats via Heurekas råttblogg utan att gäspa.

https://rottakoripallo.wordpress.com/?mc_cid=5c- 5556ba5f&mc_eid=cd0bbc3f61

(länk till videon: https://youtu.be/iIrpKN6D3gc?t=8)

Rykten!

(Utställningsobjektet Så hörde jag)

Vad behövs för att ett rykte ska spridas? Känner ni till rykten som spridit sig mycket?

Nämn några.

• Ställ er i en ring och håll varandra i händer- na. En person skickar iväg ett meddelande som ska gå genom hela ringen och slutligen komma tillbaka till avsändaren. Meddelandet skickas genom att tydligt klämma om handen på den person som sitter till vänster om avsändaren ett visst antal gånger. Till exempel sju tryckningar. Följande person försöker upp- repa meddelandet hon fått till personen på sin vänstra sida. Hålls meddelandet oförändrat genom hela ringen?

• Ställ er i en tät ring och börja klappa tillsammans. Man kan skapa en rytm till exempel genom att klappa sin egen kropp. Börja så småningom att ändra rytmen. Lyckas ni åstad- komma en varierande, men gemensam rytm?

Ni kan fortsätta uppgiften genom att dela upp er i mindre grupper. Efter den gemensamma rytmen säger ledaren ”dela upp er”, varvid ringen delas upp i mindre grupper.

I dessa mindre grupper fortsätter man nu att leta efter en gemensam rytm. Är det enklare eller svårare än i den stora gruppen? Ni kan fortsätta att dela upp er tills ni klappar i par.

Klicka och dela!

(Utställningsobjektet Det har blivit viralt)

Vilka egenskaper gör att en bild eller video blir en hit på webben, det vill säga ett viralt fenomen?

• Om du vet någon sådan smitta som spridit sig i sociala medier kan du visa den för den övriga gruppen. Hur många av er har sett just denna bild eller video?

Fundera över och fastställ de egenskaper som bäst beskriver bilder och videor som blir virala fenomen. Utveckla själva en viral video eller bild i par eller grupp. Visa den för den övri- ga gruppen och diskutera tillsammans vilka egenskaper hos virala fenomen ni har utnytt- jat.

Smitta av ditt beteende!

(Utställningsobjekten Känner du som jag? och Spe- gel, spegel...)

I utställningen berättas det om spegelceller som gör att vi imiterar en annan människa. Människor smittar ständigt av sig miner, gester, känslor och kulturella seder eller åsikter på varandra.

På hurdana sätt påverkar dina vänner dig? På hurdana sätt påverkar du dem?

• En deltagare lämnar rummet. De övriga bildar en ring och börjar samtidigt göra en rörelse, till exempel lyfta upp den högra foten.

Därefter kallar man tillbaka den person som gått ut ur rummet. De som är i ringen ska byta rörelse varje gång alla i ringen utför samma rörelse. När en person har påbörjat en ny rörelse ska alla andra foga sig till den när de noterat rörelsen. När alla igen utför samma rörelser byter någon annan i ringen rörelse.

Den som observerar får dock inte upptäcka vem som påbörjade rörelsen. Om observatö- ren upptäcker vem som byter rörelse, blir den som bytt observatör och leken börjas om från början.

(5)

Vad är ert problem?

(Från femte klass uppåt)

• Sök information om någon smittsam sjukdom på internet. Hur smittar den? Hurdana symtom orsakar den? Hur behandlas den?

• Var och en viskar först till ledaren/läraren vilken sjukdom han eller hon tänker studera.

På detta sätt kan man få gruppen att välja så många olika sjukdomar som möjligt.

• Efter att eleverna har samlat in information byggs en läkarmottagning i rummet. Det betyder åtminstone ett bord och två stolar.

En person spelar läkare och en patient och de övriga är åskådare. Patienten stiger in och kla- gar över att han eller hon mår dåligt. Läkaren börjar fråga om patienten har några särskilda symtom. Symtomen handlar om den sjukdom som läkaren själv har valt och precis studerat.

Patientens uppgift är att svara jakande på alla frågor. Efter att ha frågat om symtomen berättar läkaren vilken sjukdom patienten har.

Därefter ger läkaren vårdanvisningar. Så här får man lära sig om lika många sjukdomar som det finns deltagare i gruppen.

Epidemi, vaccin och antibiotika

(Utställningsobjektet Kontrollera epidemin) (Från femte klass uppåt)

Vad är skillnaden mellan vaccin och antibiotika?

• Dela upp gruppen i två delar. Halva gruppen tar reda på vad vacciner är och den andra halvan utreder vad antibiotika är. Skriv upp det ni hittar på ett papper eller ta en bild. Där- efter ställer sig grupperna mittemot varandra på varsin sida om rummet. Den grupp som läst om vacciner väljer ett faktum om vacciner och börjar ”marknadsföra” det för den andra gruppen. Detta görs genom att samtidigt, i rytm, ropa ut det valda faktumet. För att öka på känslan kan man ta steg mot den andra gruppen och göra miner och gester som försäljare. Därefter drar sig gruppen tillbaka och antibiotikagruppen börjar med sin egen marknadsföring.

• När alla hittade fakta har gåtts igenom ska ni samla er i en ring och diskutera en stund om era eventuella egna erfarenheter av vacciner och antibiotika. Om någon är frivillig kan den till exempel berätta om följande genom att stiga in i ringen eller lyfta sin hand:

• Har någon erfarenhet av en sjukdom som man tillfrisknat från med hjälp av antibiotika.

• Hur kändes det att ta medicinen?

• Har någon tagit en vaccination för en utlandsresa?

• Har någon tagit ett influensavaccin?

• Hur många olika vaccinationer har man fått?

Frågesport om smittor

Ni kan göra frågesporten till exempel genom att förflytta er till olika delar av rummet alltid efter ett påstående. Ja-svaret finns på ena sidan av rummet och nej-svaret på den andra sidan.

I hurdana situationer finns det risk för smitta?

En person är förkyld. Hon ringer sina vänner per telefon.

Ja Nej

En person har aids. Hennes vänner kramar henne.

Ja Nej

Den parasit som orsakar malaria sprids via bett av Anopheles-honmyggor. Du trampar av misstag på ett bi och det sticker dig!

Ja Nej

En person har tagit bilder på söta katter i en video och beslutar sig för att dela videon på sociala medier, till exempel Facebook.

Ja Nej

Hitta själva på egna påståenden om smittor.

(6)

3. UPPGIFTER I UTSTÄLLNINGEN

Vi spelar alla en roll med avseende på hur sjukdomar rör sig. Vi är med och antingen sprider sjukdomar eller försöker undvika dem. På Heurekas utställning Smittsamt! deltar besökarna i realtid i ett smittfenomen där man använder en apparat som ska iden- tifiera besökarna som eventuellt smittade, säkert smittade eller motståndskraftiga.

• Var och en hänger upp en apparat kring halsen intill ingången till utställningen. Anvis- ningarna för användning av apparaten får ni vid det första objektet efter ingången.

Greppa smittämnet

(Utställningsobjektet Vem är den skyldiga?) Titta på mjukisleksakerna inuti den genomskinliga lådan. De föreställer sjukdomsalstrare.

• Välj den leksak du tycker ser roligast ut och försök greppa den med den styrbara handen.

• Ta en bild av den mjukisleksak som förestäl- ler sjukdomsalstraren med din telefon.

• Sök information om denna sjukdomsalstrare på internet. Om du hittar en bild på den, ska du placera dessa bilder bredvid varandra och dela med dig av den till de andra.

Isolera smittan

(Utställningsobjektet Tomrummet)

Det lönar sig att göra denna uppgift i slutet av ut- ställningsbesöket.

Om vi kunde isolera oss från smittsamma sjukdomar, beteenden och känslor? Vem skulle det skydda – dig själv eller andra?

• I utställningen finns det ett ljudiso- lerat rum som föreställer ett isolerat område som skyddats mot kontakter utifrån. Utan kontakt kan ingen smitta överföras. Stig in i rummet.

• Berätta därefter för de andra, till exempel ditt par, hur det kändes att vara i tomrummet. Fundera på hurdant livet skulle vara utan smittfenomen. Skulle du hellre välja en värld som är ett vakuum eller en värld där smittor sker?

Smittfall

(Textskylten Vad är en smitta? i utställningen) (Från femte klass uppåt)

För smittan behövs de tre faktorer som presentera- des i utställningen.

• Smittämne (virus, bakterier, känslor)

• Nätverk som möjliggör spridning (vänner, familj, sociala nätverk på internet, skolor och andra institutioner)

• Lämplig kontakt (insektbett, droppe, beröring)

• I skolan: Bilda grupper med tre personer.

Gruppen delar upp rollerna så att var och en representerar en av de ovan nämnda fakto- rerna som behövs för en smitta. Diskutera en stund om hur ert smittfall skulle se ut. Beslut om vad som orsakar smittan, var den sprider sig och hurdan kontakt det rör sig om. Er uppgift är att skapa en berättelse med tre stillbilder som presenterar smittkedjan. När alla har övat på att skapa sina stillbilder och ställning- ar, ber ledaren grupperna i tur och ordning att presentera sina bildserier. Efter varje bildserie kan man försöka gissa hurdant smittfallet är.

Det kan vara svårt att gissa, så slutligen berät- tar gruppen svaret.

• Fundera över hur en immunitet som man fått via en infektion skiljer sig från en immunitet som man tagit med hjälp av vaccination?

• Är du immun mot något?

• Hur fick du din immunitet?

• Mot vad skulle du vilja vara immun?

Känner du smittan?

Blev du smittad av några känslor under utställning- en?

Vad smittades du av och varför? Vad tror du att detta beror på?

Om du vill kan du rita en bild som beskriver hurdana känslor du smittades av.

(7)

4. BAKGRUNDSINFORMATION TILL LÄRAREN SOM STÖD FÖR UPPGIFTERNA

Pandemi och epidemi

En pandemi (från grekiskans παν [pan = alla] + δήμος [demos = folk]) är en epidemi i global skala som kan orsaka miljoner människors död. Världens största pandemi var en influensa som var känd som spanska sjukan och som härjade i slutet av första världskriget och dödade 20–40 miljoner människor. Det finns anteckningar om epidemier under flera århundra- den. Under medeltiden hade pestepidemier en så stor inverkan på medborgarnas liv att de lämnade sitt avtryck på hela den europeiska historien (den första epidemin inträffade på 500-talet). Den första pandemin bröt ut 1328. Sjukdomens förekomst som en pandemi var en följd av den förändrade livsstilen i Europa. Som en följd av att städerna växte, han- deln tilltog och medborgarna rörde sig mer kunde sjukdomen via handelsrutterna sprida sig från Asien ända till Europa och Afrika.

Uppfinnandet av vaccinationer och genomförande av omfattande vaccinationsprogram har under de senaste årtiondena gjort det möjligt att få störs- ta delen av barnsjukdomar som mässling under kontroll och smittkoppor har försvunnit helt. Trots dessa framgångar finns det fortfarande en risk för att sjukdomar sprider sig som epidemier.

Epidemikontroll

På detta utställningsobjekt kan man hantera en influensaepidemi med hjälp av två verktyg. Vilket av dem lämpar sig bäst? En epidemi är en situation där en större andel av befolkningen än förväntat blir smittad av en viss sjukdom. För att ha kontroll över epidemin måste man känna till smittämnet (virus, bakterie eller parasit), dess spridningsväg och dess eventuella inverkan på befolkningen. Yrkesmännisk- orna inom den offentliga hälsovården strävar efter att utarbeta strategier för förebyggande och vård.

Ibland kan en lösning för minskad smittrisk vara så enkel som att man stannar hemma eller tvättar händerna med vatten och tvål. I dag finns det en allt- mer utbredd uppfattning som säger att det finns en koppling mellan förberedelserna inför influensapan- demi och säsongsinfluensa. Överlag kan de åtgärder som behövs för en viss uppgift vara mycket gynnsamma också med avseende på den andra. Även om vi inte exakt vet när pandemier uppkommer och hur allvarliga de blir, vet vi ändå att säsongsinfluen- sa förekommer varje år och att den orsakar många människors död. Efter influensapandemin 1918 har det redan dött fler människor i säsongsinfluensa än under pandemin.

Handhygien

Största delen av de mikroorganismer som vi stöter på dagligen är harmlösa, men vissa av dem kan orsaka diarré, förkylning, infektioner i olika organ och allergier. Mikroorganismerna kan klara sig länge på räcken, telefoner eller leksaker, varifrån de överförs till händerna. Vi vidrör ofta våra ögon, vår näsa och mun utan att vi märker det och dessa fungerar som portar in i kroppen. Därför är det viktigt att tvätta händerna enligt följande femstegsförlopp: fukta, tvåla in, gnugga, skölj och torka. Men räcker det? När man tvättar händerna med vatten och tvål tar man bättre bort smuts och mikroorganismer från huden än om man tvättar med endast vatten. Vid sidan av vatten och tvål ska man gnugga händerna i minst 20 sekunder – lika länge som det tar att i sinnet sjunga en vers av ”Har den äran”. När du har gnuggat dina fuktiga och intvålade händer ska du skölja bort smutsen med rinnande vatten. (På den Internatio- nella rymdstationen använder astronauterna special- tillredd vatten- och tvålbaserad vätska och de torkar sedan händerna direkt utan att skölja.) Torka till slut händerna i en ren handduk eller med en tork. När du torkar händerna bidrar det till att förebygga smitta från mikroorganismer. I en undersökning som gjorts på universitetet i Westminster i Storbritannien kom man fram till att användningen av torkar som använ- der het luft i offentliga toaletter främjar bakteriernas förökning i hög grad. Alternativet är att använda pap- pershanddukar, konstaterar de forskare vid institutio- nen för biomedicin som gjorde undersökningen.

Virus:

Virus är en smittsam organism (mycket mindre än en svamp eller bakterie), som behöver en levande cell för att föröka sig. Viruset tränger in i cellen (normalt en viss typ av cell) och frigör inne i cellen av sitt DNA eller RNA (som omfattar den nödvändiga informa- tionen för att skapa nya viruspartiklar) och tar över cellen.

Virus har en mycket enkel struktur och de kan inte själva ens producera energi eller föröka sig. Därför måste de tränga in i cellerna i en annan organism och till följd av detta blir de patogena.

Bakterier:

Bakterier består av en enda komplett cell, som dock är enklare än de celler som finns i människokroppen.

Det finns en stor mängd olika bakterier, varav den överlägsna merparten är harmlösa och till och med nyttiga för människan. Andra bakterier är patogena och vissa är extremt farliga.

(8)

Svampar:

Svampar är aningen mer komplexa än de ovan nämnda och de kan vara en- eller flercelliga. De kan också föröka sig med hjälp av olika mekanismer.

Det finns också tusentals olika svampar, men endast cirka hundra av dem kan orsaka smittsamma sjukdomar hos människor.

Protozoer (urdjur):

Dessa encelliga organismer hör till djurriket. De är dock mycket rudimentära jämfört med de övriga medlemmarna i gruppen och de lever som parasiter.

Av alla kända protozoer är det endast några tiotal arter som kan leva som parasiter i människor och orsaka sjukdomar. Människan kan också ha parasiter i form av parasitmaskar, som är mycket mer komplexa organismer än någon av de ovan nämnda och de kan ibland bli mycket stora.

Biologisk smitta:

Biologisk smitta innebär att en sjukdom smittar genom direkt kontakt eller via en biologisk komponent.

Social smitta:

Social smitta innebär att en affektion eller ett beteende sprids genom en stor folkgrupp; en männ- iska inspirerar andra människor att bete sig på samma sätt som hon själv. Detta kan också inträffa när människor tror att de har blivit smittade av en sjukdom. Ju fler människor som har psykosomatiska symtom, desto fler människor börjar imitera detta beteende. Med en folkgrupp avses en stor mängd människor som fysiskt befinner sig nära varandra.

I samhällsvetenskaperna finns det flera teorier som man använder för att försöka förstå sig på hur folkgrupper beter sig. Om man räknar sig till en viss folkgrupp kan det få oss att agera utan att tänka på individens ansvar. Vi kan också känna att vi tillhör en viss grupp, som vi identifierar oss med, eller så kan det rentav röra sig om en metod för att undvika spänningar i gemenskapen. Ibland kan avsaknaden av strukturer i folkgrupper göra det möjligt för en ledare att spontant och tillfälligt träda fram och på- verka människorna omkring sig.

Socialt nätverk:

Ett socialt nätverk är en gemenskap som utgörs av människor eller ett nät mellan människor, som inte är begränsat till en viss struktur eller ett visst redskap;

en grupp som delar ett intresse, en konversation eller fotografier.

Nätverk:

Ett nät uppstår av punkter, noder, och kontakterna mellan dessa. Spridningshastigheten och antalet punkter i nätet definierar hur ett smittfenomen

beter sig. Genom att undersöka dessa nät kan man hitta optimeringsrelaterade lösningar som kan avse information, bekämpning av epidemier, energidist- ribution eller bekämpa skogsbränder. Teorin Six de- grees of separation fick sin början i en vetenskaplig undersökning, där man skapade en teori om att man i världen behöver högst sex vänskapsrelationer för att vilka som helst två personer ska kunna kontakta varandra. Sannolikt har vi alla redan utbrustit i eller hört uttrycket ”Världen är så liten!” Detta uttryck började dock emellertid få fotfäste först på 1960-talet tack vare det arbete som psykologen Stanley Milgram gjorde. Milgram skickade 160 brev till slumpmässigt utvalda personer i två delstater i USA och bad dem leverera breven till de personer vars namn, yrke och bostadsområde hade angetts. Om brevets mottaga- re inte kände personen i fråga skulle han eller hon skicka brevet till någon av sina vänner som eventuellt kunde känna mottagaren. Av de 160 breven nådde 42 brev mottagaren och de gick i genomsnitt via ...

sex personer! Detta experiment verkar bekräfta tan- ken om att det antal kontakter eller steg som skiljer åt två typiska punkter i ett socialt nätverk i avstånd eller direkt bekantskap de facto är ganska litet i genomsnitt, vilket också gäller nät med många punkter, liksom det amerikanska samhället på 1960-talet.

Nätforskning:

Nätforskning är en tvärvetenskaplig vetenskap där man undersöker komplexa nät, såsom datatrafik, datornät, biologiska nät, kognitiva och semantiska nät och sociala nätverk. National Research Council har definierat nätforskning som ”forskning kring förekomsten av nät som bildas av fysiska, biologiska och sociala fenomen och som används för att skapa modeller som förutser dessa fenomen”.

Viral video:

En viral video är en video som sprider sig på ett mycket omfattande sätt på internet och som blir mycket populär och som kan definieras som ett typiskt internetfenomen. Varje minut laddas cirka 48 timmar videoklipp upp på internet, men endast en del av dessa delas så att miljoner människor ser dem. Sådana videoklipp kan ha en stor inverkan på samhället, men det är mycket svårt att förutsäga vilka videor som blir virala fenomen. Det finns vissa faktorer som ökar sannolikheten för detta, till exempel känslor som de väcker eller den nytta de medför.

I dag spelar digital kommunikation en livsviktig roll, och det är viktigt att förstå alla strategier som företag kan utnyttja för att nå sin målmarknad. En av de nyaste strategierna är att skapa kampanjer inom viral marknadsföring, vilka utgår ifrån att konsumenterna aktivt deltar i att sprida dem. Trots populariteten är denna strategi mycket komplexare än vad den kan verka. Den första regeln för en viral kampanj är att det inte finns några regler! Vad gör en video till ett viralt fenomen?

(9)

Spridning av en finanskris, eller hur den smittar:

Med termen avses en situation där små motgångar, som till en början endast påverkar några finansinsti- tut eller en viss ekonomisk sektor, sprider sig till andra finanssektorer och andra länder, vars ekonomier tidigare var friska. Situationen är mycket likadan när en sjukdom sprider sig (den kan ha en nationell eller internationell dimension).

Resistens eller motståndskraft:

Resistens är en egenskap hos en levande organism som gör att den inte insjuknar i en viss sjukdom.

Skratt smittar:

Undersökningar visar att när vi hör någon skratta aktiveras i hjärnan områden som får oss att skratta.

Skratt är en manifestation av sociala influenser: vi har lättare för att skratta när vi är med vänner, och inget är trevligare än att skratta tillsammans av hela sitt hjärta. År 1962 började tre studenter vid tre skolor i det nuvarande Tanzania att skratta och de startade en ”epidemi” som varade i flera månader. Epidemin berörde över tusen människor som inte kunde sluta skratta. I många tv-program används bakgrunds- skratt som ska hjälpa åskådaren att skratta i rätt ögonblick. Skratt är en manifestation av sociala influenser: vi har lättare för att skratta när vi är med vänner, och inget är bättre än att skratta hejdlöst.

Gäspningar smittar:

Vi börjar spontant gäspa redan i livmodern, men vi är immuna mot smittande gäspningar tills vi är tre-fyra år gamla. Därefter smittar gäspningar även om vi inte exakt vet varför. Enligt vissa teorier syftar gäsp- ningarna till att kyla ner hjärnan och förse den med syre. Smittfenomenet kan vara förknippat med en synkronisering av beteendet och kommunikationen.

Gäspningen kan triggas av såväl en visuell (du ser nå- gon gäspa) som auditiv (du hör någon gästa) stimu- lus. Undersökningar har visat att en uppmaning att inte reagera på en annan människas gäspande inte tar bort viljan att härma, utan snarare förstärker den.

Rykten:

Rykten är obekräftade historier som i regel överförs från mun till mun. De kan vara sanna eller falska och de kan förändras längs vägen. Vårt behov av att kommunicera är orsaken till att vi för ett rykte vidare.

Vi har för vana att sprida negativa rykten mer. Detta är förknippat med evolutionen: om vi får höra att en tsunami närmar sig stranden strävar vi instinktivt efter att varna andra och fly. Rykten kan vara bety- delsefulla inom olika branscher, som till exempel politiken, marknadsföring, finansmarknaden och häl- sovården. Vi kommer alla ihåg leken Trasiga telefo- nen. I den viskar vi något i en annan persons öra som denna sedan ska viska vidare till en tredje person

och så vidare. Till slut kan ärendet, som till en början till exempel varit ”jag ska hämta min mormor”, bli så annorlunda som ”jag ska äta min storebror”. Rykten handlar i princip om samma sak. Någon berättar något, en annan person lägger till något, och så är vi bara ett steg ifrån en fantastisk historia. Detta steg är i dag kortare än förut, eftersom internet har gjort att all kommunikation kan ske snabbare än någonsin.

Den främsta orsaken till att rykten sprids är ångest.

Detta har visats i undersökningar som utförts av amerikanske Robert Knapp och andra psykologer.

Urbana myter har nästan alltid sitt ursprung i situationer som orsakar ångest, och när myterna sprids, bidrar det till att lätta på denna ångest. Det är därför föga överraskande att de vanligaste ryktena handlar om främlingsfientlighet, epidemier och organhandel.

Genom att undersöka urbana myter kan vi få reda på vad som oroar mest i samhället vid en viss tidpunkt.

Till exempel undersökte den franske sociologen Edgar Morin på 1960-talet rykten som berättade om att unga flickor hade försvunnit från judars butiker i staden Orléans, och kom till slutsatsen att ryktena endast handlade om en manifestation av judefient- lighet. Tänker du berätta om detta för någon?

Lämplig kontakt:

Det finns många olika smittsamma sjukdomar och de sprids alla på sitt eget sätt. En smitta förutsätter att man kommer i lämplig kontakt med en sjukdomsalstrare. Kontakten behövs för att en person ska kunna smittas av en sjukdomsalstrare, vare sig denna är en annan person, ett djur eller omgivningen. Den- gue- och gula febern-virusen smittar till människor via myggor. Smittan kan dock orsakas endast av honmyggorna som, till skillnad från hanarna, kan sticka och suga blod. Alla sjukdomsalstrare eller parasiter har sin egen livsmiljö. Dessa ekologiska fack kallas normalt för smittkällor, eftersom smittämnena kommer in i människan via dessa. Största delen av smittämnen kan endast klara sig i ett gynnsamt eko- logiskt fack och de dör när de hamnar i förhållanden som avviker från detta. Det finns dock vissa smittäm- nen som kan klara sig relativt länge i svåra förhållan- den till exempel genom att ändra sin struktur eller omvandla sig så att de kan vara latenta, och till och med hitta gynnsamma sätt att föröka sig på. Smitt- källorna är i regel exogena. I andra fall finns smitt- källan i individen själv (endogen källa). Till exempel i matsmältningskanalen finns det mikroorganismer som inte är skadliga men som kan bli skadliga, om förhållandena blir gynnsamma så att de kommer åt att föröka sig.