Örebro kommun 2020-10-31 orebro.se
Mosjö skolas Trygghetsplan
Läsår: 2020/21
Innehållsförteckning
1. Grunduppgifter ... 3
1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen ... 3
1.2 Ansvariga för planen ... 3
1.3 Vår vision ... 3
1.4 Planen gäller från ... 3
1.5 Planen gäller till ... 3
1.6 Läsår... 3
1.7 Elevens delaktighet ... 4
1.8 Vårdnadshavares delaktighet ... 4
1.9 Personalens delaktighet ... 4
1.10 Förankring av planen ... 5
2. Utvärdering ... 6
2.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats ... 6
2.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ... 6
2.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan ... 6
2.4 Årets plan ska utvärderas senast ... 6
2.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas ... 6
2.6 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 7
3. Främjande insatser ... 8
4. Kartläggning ... 10
4.1 Kartläggningsmetoder ... 10
4.2 Områden som berörs i kartläggningen ... 10
4.3 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen... 10
4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen ... 11
4. 5 Resultat och analys ... 11
5. Förebyggande åtgärder ... 12
6. Rutiner för akuta situationer... 13
6.1 Policy ... 13
6.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling . 13 6.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till ... 14
6.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn ... 14
6.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal ... 15
6.6 Rutiner för uppföljning ... 15
6.7 Rutiner för dokumentation ... 16
1. Grunduppgifter
1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem.
1.2 Ansvariga för planen
Rektor tillsammans med Trygghetsgruppen.
1.3 Vår vision
På vår skola känner alla sig trygga och visar respekt för varandra och människors olikheter; Kunskap och Glädje tillsammans!
1.4 Planen gäller från 2020-11-01
1.5 Planen gäller till 2021-10-31
1.6 Läsår 2020/2021
1.7 Elevens delaktighet
Samtliga elever informeras under läsåret om trygghetsplanens syfte och innehåll.
Vid utvecklingssamtal höst- och vår delger alla elever sin skolsituation utifrån, bland annat, trygghet och trivsel.
Vid klassråd, en gång i månaden, ges eleverna
möjlighet att diskutera trygghetsfrågor, vilka vid behov lyfts vidare till skolans elevråd.
I skolår två och fem, samt i förskoleklass genomförs årligen en enkät, där frågor om trygghet och trivsel ställs.
Vid hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 2 och 4 är elevens hela skolsituation i fokus.
Vid sidan av detta förs kontinuerliga värdegrundssamtal i klass- och på fritidshemmet.
1.8 Vårdnadshavares delaktighet
Vid läsårsstart informeras vårdnadshavare om
trygghetsplanen och dess innehåll. Planen finns att tillgå på skolans hemsida. Vid elevens utvecklingssamtal höst- och vår, ges även vårdnadshavare möjlighet till
delaktighet i trygghets- trivselfrågor enligt det planen anger. Vårdnadshavarens bild sammanställs av
klassläraren.
Samtal förs vid behov kring uppkomna situationer där trivsel och trygghet lyfts.
1.9 Personalens delaktighet
Trygghetsplanen finns att tillgå i alla klassrum samt på fritidshemmet. All ny personal och studenter informeras
om planens innehåll. Vid studiedag i början av höst-och vårtermin gås planen igenom. Vid arbetsplatsträffar och personalmöten kopplas aktuellt nuläge samman med planens innehåll gällande förebyggande och främjande insatser. Planen utvärderas i
trygghetsgruppen inför upprättande av ny trygghetsplan, under höstterminen varje läsår.
1.10 Förankring av planen
Planen förankras i olika forum och former, vid klassråd, elevråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal.
Planen finns även att tillgå på skolans webbplats. Under varje läsår är planen ett ständigt levande dokument.
2. Utvärdering
2.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering sker i Trygghetsgruppen, efter reflekterande samtal i kollegiet.
2.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal och Trygghetsgruppen
2.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen visar att skolans främjande och
förebyggande arbete fungerar väl. De insatser som gjorts utifrån tidigare kartläggningar ger goda resultat.
Vuxennärvaro i kapprum och i idrottens
omklädningsrum skapar känsla av trygghet hos eleverna. Rastvärdar täcker in skolområdet, alla bärande rastvärdsvästar. Vuxna är lyhörda för klimat och strömningar i olika elevgrupper.
2.4 Årets plan ska utvärderas senast 2021-10-31
2.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen utvärderas utifrån resultat och analys av årets trygghetsarbete. Detta sker utifrån skolans samlade bild given i samtal, enkäter och iakttagelser i vardagen.
Delaktiga är elever, vårdnadshavare, personal samt Trygghetsgruppen som sedan ansvarar för
sammanställning utifrån detta underlag för utvärdering.
2.6 Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor
3. Främjande insatser
Namn Åldersblandade samarbetsgrupper Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och alla diskrimineringsgrunderna.
Mål och uppföljning Skapa trivsel och mötesplatser där elever över ålders- och årskursgränser delar en
gemensam upplevelse. Uppföljning sker i anslutning till aktiviteterna klassvis, samt i elevrådet en gång per termin.
Insats Aktivitetsdagar i samarbetsgrupper läggs in i läsårskalendariet.
Ansvarig Rektor tillsammans med pedagoger.
Datum när det ska vara klart Arbetet pågår
regelbundet under läsåret. Inför upprättande av ny trygghetsplan utvärderas modellen och eventuella ändringar görs, 2021-10-31.
Namn Planerade rastaktiviteter.
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och alla diskrimineringsgrunderna.
Mål och uppföljning Skapa trygghet inför raster, där vuxenstyrd rastaktivitet ger möjlighet till samvaro och delaktighet. Uppföljning sker vid klass- och elevråd.
Insats Fritidspedagoger ges planeringstid för
förberedande av rastaktiviteter, vilka de leder vid halvtiorasten, måndag-torsdag.
Ansvarig Rektor och ansvariga fritidspedagoger Datum när det ska vara klart 2021-10-31
Namn Värdegrundsarbete i alla klasser
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och alla diskrimineringsgrunderna.
Mål och uppföljning Arbete för allas lika värde. Med olika verktyg, filmer, värderingsövningar etc. lyfts vikten av ömsesidig respekt och ett empatiskt förhållningssätt.
Detta arbetas främst med i den grupp där eleven vistas mest, men också i skolan som helhet. Uppföljning sker vid höstens och vårens utvecklingssamtal.
Insats Klasslärare, och fritidspedagoger, leder
värdegrundsarbetet i respektive klass/avdelning. Vid lärar-fritidshemskonferenser lyfts och delges goda exempel för fortsatt arbete.
Ansvarig Rektor och Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart 2021-10-31
4. Kartläggning
4.1 Kartläggningsmetoder
En stor och viktig del i kartläggningen sker genom dagliga möten och samtal om elevernas upplevda trygghet på skolan och på fritidshemmet. Vid
utvecklingssamtal höst- och vår är trygghet och trivsel en stående punkt där elev och vårdnadshavare
beskriver hur de upplever detta. I hälsosamtal med skolsköterska, årskurs F, 2 och 4, ställs samma fråga i anslutning till samtal om elevens hela skolsituation.
Vidare är brukarenkäten en del i kartläggningen, vilken riktar sig mot skolår F, 2 och 5.
4.2 Områden som berörs i kartläggningen
Eleverna delger om de upplever sig otrygga på någon speciell plats på skolan, eller i någon aktivitet.
Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering är områden som berörs i kartläggning
4.3 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Genom den kontinuerliga dialogen mellan hem och skola involveras vårdnadshavare och elever i
kartläggningen. Vid utvecklingssamtalen, via
brukarenkät, klass/elevråd, hälsosamtal och i andra mötesformer identifieras eventuella behov av åtgärder.
4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen I dagliga möten sker kartläggning av nuläge gällande trygghet och trivsel samt genom utvecklingssamtal höst- och vår. Genom enkätresultat samt i regelbundna
samtal vid APT, lärar- och fritidspedagogkonferenser, i trygghetsgrupp och ledningsgrupp aktualiseras nuläget på skolan.
4. 5 Resultat och analys
Vid utvecklingssamtalen hösten 2020, samt i
fortlöpande samtal i olika konstellationer under läsårets första månader, har några aktiviteter/platser omnämnts kunna upplevas otrygga av elever. Vårt främjande
arbete fortskrider enligt ovan och de förebyggande åtgärder vi från tidigare kartläggningar vidtagit kvarstår, då de täcker in även innestående läsårs behov.
5. Förebyggande åtgärder
Namn Utvecklat rastvärdskap.
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och samtliga diskrimineringsgrunder.
Mål och uppföljning Vuxna finns fördelade över skolområdet för att skapa en trygg miljö. Där de är lyhörda för elevers behov av stöd och hjälp i olika uppkomna situationer såsom tolkning av regler och lotsning i leksituationer. Detta utifrån vad skolans
värdegrund uttrycker, att alla får vara med. Uppföljning sker vid klass- och elevråd, samt vid behov mer
frekvent.
Åtgärd Tät dialog mellan pedagoger gällande rastsituationer, där platser och aktiviteter som kan
uppfattas otrygga identifieras, och ytterligare lyhördhet och vuxennärvaro vidtas.
Motivera åtgärd Mellan våra olika planlagda avstämningstillfällen, samtal och enkäter, sker
fortlöpande kartläggning av skolans nuläge gällande trivsel och trygghet. Vi arbetar ständigt med flexibel resursfördelning där lyhördhet kring elevers och
elevgruppers behov i trygghetsfrågor identifieras och möts.
Ansvarig Rektor, trygghetsgrupp, pedagoger vid rastvärdskap.
2021-10-31
6. Rutiner för akuta situationer
6.1 Policy
Likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla elever ska ges samma rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av
diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling.
Om det kommer till pedagogs kännedom att en elev upplever sig utsatt, är denne skyldig att ingripa och anmäla händelsen till rektor. Trygghetsgrupp, eller annan pedagog, involveras och vidtar adekvata åtgärder utifrån ärendets karaktär.
6.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Närvarande, lyhörda vuxna i den dagliga verksamheten.
Rastvärdskap, täckning av vuxna i kapprum och idrottens omklädningsrum.
Utvecklingssamtal och fortlöpande dialog hem-skola.
Trygghetsfrågor vid arbetslagsmöten och övriga pedagogmöten.
Trygghet och trivsel som stående punkt vid klass- och elevråd.
6.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Klasslärare, fritidspedagog, personal i elevhälsoteamet eller till skolans Trygghetsgrupp:
Anette Larsson, rektor, anette.k.larsson@orebro.se
Ann-Sofie Fredriksson, klasslärare, ann-sofie.fredriksson@orebro.se Linda Harbe, klasslärare,
linda.harbe@orebro.se
6.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Olika situationer kräver olika lösningar beroende av situationens karaktär:
• När det kommer till skolans kännedom att elev upplever sig utsatt, påbörjas skyndsamt det
utredande samtalet. Detta förs av pedagog som anses lämpligast utifrån vad den första
informationen givit.
• Händelsen anmäls till rektor som anmäler misstanke om kränkning till huvudman.
• Vårdnadshavare till den utsatte informeras om vad som framkommit.
• Utredande samtal med de övriga inblandade eleverna förs, för kartläggning av det inträffade.
• Vid konstaterad kränkning vidtas lämpliga
åtgärder som syftar till att beteendet omedelbart ska upphöra. Berörda vårdnadshavare informeras.
• Vid behov involveras Trygghetsgruppen.
• Åtgärderna fortlöper och utvärderas genom regelbundna samtal elev-pedagog till dess situationen är löst.
• Ärendet avslutas, elever och vårdnadshavare informeras.
6.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om en elev kränks av personal är rektor ansvarig att anmäla händelsen till huvudman
• Huvudman ansvarar för utredningen och vilka åtgärder som ska vidtas.
• Utredningen kan ske i nära samarbete med rektor.
• Om en elev kränks av rektor, lämnas ärendet över till huvudman.
• Trygghetsgruppen samtalar med berörd elev till dess denne uttrycker känsla av trygghet och ärendet avslutas.
6.6 Rutiner för uppföljning
Uppföljning av trygghetssamtalen sker med berörda parter inom loppet av en till två veckor från given anmäld situation. Uppföljningen genomförs av
medlemmar ur trygghetsgruppen, annan pedagog, och/eller rektor beroende på ärendets karaktär.
Samtalen fortskrider så länge behovet kvarstår.
6.7 Rutiner för dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska anmälas, utredas,
dokumenteras och följas upp.
Dokumentation ska göras både för den som blir utsatt och för den/de som utsätter.
Den som leder utredningen upprättar ett ärende där alla handlingar arkiveras. Koppling till samtliga
inblandade elever görs i respektive elevakt med hjälp av det gemensamma W3D3-diarienummer som fås vid anmälan av ärendet.
När kränkningarna upphört och ärendet anses avslutat, anmäler rektor detta till registrator på
grundskoleförvaltningen.
Ansvarsförhållande
De medlemmar i Trygghetsgruppen, eller annan pedagog, som handlagt ett ärende, ansvarar för dokumentation. Rektor ansvarar för dokumentation till nämnden.
