BROGÅRDA FÖRSKOLA
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/
LIKABEHANDLINGSPLAN
2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning 1Fel! Bokmärket är inte definierat.
Vad står diskrimineringsbegreppen för 2Fel! Bokmärket är inte definierat.
Förskolans vision 3Fel! Bokmärket är inte definierat.
Policy 3Fel! Bokmärket är inte definierat.
Främjande åtgärder 3Fel! Bokmärket är inte definierat.
Förskolan skall: 3Fel! Bokmärket är inte definierat.
Förebyggande åtgärder 3Fel! Bokmärket är inte definierat.
Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande
behandling/likabehandlingsplan 4Fel! Bokmärket är inte definierat.
Kartläggning 4Fel! Bokmärket är inte definierat.
Barn och föräldrars delaktighet 4Fel! Bokmärket är inte definierat.
Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling4Fel! Bokmärket är inte definierat.
Rutiner för akuta situationer 5Fel! Bokmärket är inte definierat.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn5Fel! Bokmärket är inte definierat.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen5Fel! Bokmärket är inte definierat.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn eller anställda kränks av förskolechef6Fel! Bokmärket är inte definierat.
Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till6Fel! Bokmärket är inte definierat.
Rutiner för dokumentation 6Fel! Bokmärket är inte definierat.
Informera nyanställda och vikarier 6Fel! Bokmärket är inte definierat.
Ansvarsfördelning – Förskolechef/pedagoger 6Fel! Bokmärket är inte definierat.
Inledning
Alla förskolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och en plan för likabehandlingsarbete vilket är reglerat i nedanstående lagar sedan 1 januari 2009. De båda planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Syftet är att ytterligare främja barns lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Lagen ställer också krav på att omständigheterna utreds och att det kommit till personalens kännedom att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling.
Vårt arbete med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling styrs av:
• FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 2.
”Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt”
• Diskrimineringslag (2008:567)
• Skollag (2010:800)
• Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38)
• Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev.2016)
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen”
KRAFT- värdegrunds arbete
Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska vara ett levande verktyg för att upptäcka, utreda, åtgärda, följa upp samt förankra densamma bland personal, barn och föräldrar.
Förskolan ska vara en plats där man känner sig välkommen och trygg. Vi lägger stor vikt vid att skapa goda relationer med barnen och deras familj, ett arbete som startar redan vid det första besöket hos oss.
Vårt mål är att utforma en verksamhet som är anpassad för alla barns förutsättningar och behov. Vi anser att det är en grundförutsättning för att alla ska känna trygghet hos oss. Vi vill medvetet arbeta för ett positivt, tillåtande klimat där både barn och vuxna är delaktiga i verksamheten.
Vad står diskriminerings begreppen för
En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
• Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
• Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
• Likabehandling. Med detta menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
• Trakasserier. Innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
• Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
• Könsöverskridande identitet eller uttryck. Med detta menas att någon inte identifiera sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
• Etnisk tillhörighet. Med detta menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
• Funktionshinder. Med detta menas varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå.
• Sexuell läggning. Med detta menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av
diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkande behandling kan vara:
• Fysiskt våld – ex slag, sparkar, olaga tvång
• Verbala kränkningar – ex hot, skällsord, förtal, ryktesspridning
• Kränkningar i text och bild – ex mail, sms, klotter, brev
• Psykosociala kränkningar – ex utfrysning, uteslutning Förskolans vision
EN TRIVSAM FÖRSKOLA FÖR ALLAS BÄSTA MÖJLIGA UTVECKLING OCH LÄRANDE DÄR BARNEN UPPMUNTRAS ATT VILJA- VÅGA- KUNNA
Policy
Hos oss råder det nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på förskolan.
Främjande åtgärder
Förskolan ska:
• Arbeta efter Läroplanen för förskolan Lpfö 98, rev.2016 och förskolans värdegrund KRAFT
• All personal på förskolan ansvarar för att trygghet och trivsel eftersträvas och att vi håller värdegrunds dialogen vid liv
• Inneha och tillämpa kunskaper i konflikthantering
• På arbetsplatsträffar fortlöpande diskutera planens tillämpning i det dagliga arbetet på förskolan
• På arbetsplatsträffar diskutera kring kränkning utifrån Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionshinder, Sexuell läggning samt/eller Ålder
• Planera individuella fortbildningsinsatser vid uppdaterandet av individuella kompetensutvecklingsplaner
• Arbeta med värdegrunds materialet “Start och stegen”, samt “kompisböckerna.
• Ha temavecka om barnkonventionen, under FN:dagen på hösten 2017 (vecka 43) Förebyggande åtgärder
Förskolan ska:
• Gå trygghetsvandring inomhus och utomhus med barnen för att kunna analysera när, var, hur och varför konflikter uppstår samt kartlägga trygga och mindre trygga platser
• Genomföra Barnskyddsrond
• Genomföra Riskanalys av förskolans lokaler samt utemiljö
• Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett kön, religion eller funktionsnedsättning
• Att likabehandlingsplanen återupprättas inför nästkommande läsår
Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan
Vi har arbetat aktivt med en öppen och tillgänglig miljö på förskolan. Vi har varit medvetet fokuserade på vår erfarenhet av att kränkning och mobbning mellan barn sker där inga vuxna är. Vi har delat upp oss både ute och inne för att finnas för barnen i alla rum och ute på gården.
Vi har fortlöpande diskuterat vart riskerna på förskolan finns och hur vi ska undvika att barn försvinner från vår uppsikt. Vi kommer fortsätta att arbeta mot “stängda” dörrar. Vi strävar efter att återupprätta vår plan mot diskriminering och kränkande behandling varje höst samt att utvärdera den varje vår. Detta tar vi med till vår kvalitetsrapport 2016-2017
Kartläggning
Förskolan arbetar aktivt med att kartlägga barnens trygghet och trivsel på förskolan genom att regelbundet genomföra barnintervjuer, samtal med barn enskilt eller i grupp. I detta arbete inkluderas vårdnadshavarna i samband med utvecklingssamtal.
Pedagogerna genomför en barnskyddsrond där lokaler samt utemiljö analyseras utifrån säkerhet samt risker för kränkande behandling. Vid arbetsplatsträffar analyseras och diskuteras resultaten utifrån diskrimineringsgrunder såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
Kompismaterialet 10 kompisböcker baserade på Barnkonventionen (Palm, 2014) används i förskolans arbete med barnkonventionen.
Platser som vi pedagoger upplever som riskområden i utemiljön:
● En stor kulle
● Junibackens baksida
● Alfons framsida
● Bersån närmast parkeringen
● Uteförrådet
Platser som vi pedagoger upplever som riskområden i inomhusmiljön:
● Avdelningarnas små rum
● Toaletterna
● Lilla lekhallen
Vi som pedagoger måste tänka på täcka upp alla de utrymmen där barnen vistas. Alla pedagoger har ansvar över alla barn på förskolan.
Barn och vårdnadshavares delaktighet
Förskolan arbetar aktivt med att kartlägga barnens trygghet och trivsel på förskolan genom att regelbundet genomföra barnintervjuer, samtal med barn enskilt eller i grupp.
Barnen är under året medverkande i utvärderingen och reflektionen i den dagliga
verksamheten. I arbetet inkluderas vårdnadshavarna i samband med utvecklingssamtal, qualisenkäter, föräldramöten och i den dagliga kontakten vid lämning/hämtning. Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplan ska hängas väl synligt till föräldrarna och läggs synlig på Bjuvs kommuns hemsida
Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolan ska främja och förebygga enligt följande insatser:
● Pedagogerna delar upp sig på gården och finns i närheten av barnen och är uppmärksamma i riskfyllda situationer
● Ingripa när man upptäcker kränkande handlingar
● Vara lyhörd när barnen och vårdnadshavare berättar
● Genomföra qualis barnenkäter från ca 3 år
● Hålla pedagogiska diskussioner levande kring riskområdena där vuxen närvaro krävs
● Barnen ska uppmuntras att påkalla vår uppmärksamhet och hämta hjälp när dom upplever en situation obehaglig på något sätt
● Barnsamtal används när det finns indikationer på att barnens trivsel och trygghet har
minskat
● Ha regelbundna föräldrasamtal
Rutiner för akuta situationer
Förskolan ska:
• Ingripa direkt
• Kontakta förskolechef
• Kontakta berörda föräldrar till berörda parter
• Samtala om och analysera aktuella upplevelser och händelser
• Dokumentera upplevelser och händelser i LISA för medarbetarna på intranätet,
• Om personal misstänks för kränkning av ett barn ska förskolechef och, vid behov, elevhälsan utreda och dokumentera ärendet
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Förskolan ska:
● Genomföra observation, barnintervju och samtal med barn och vårdnadshavare
● Reflekterande frågor i samtal med barnen (hur kände du? hur tänkte du? hur tror du din kamrat kände sig? hur skulle du vilja att det var?kunde du gjort på något annat sätt?
● Vid behov hämta kunskap och råd hos elevhälsan
● Vid behov skriva handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd
● Bedöma varje ärende för eventuell anmälan till polis eller sociala myndigheter
● Följa upp och utvärdera beslutande åtgärder
● Följa upp ärendet för att om möjligt förhindra liknande situationer på individ, grupp och enhetsnivå
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen
Förskolan ska:
• Genomföra och dokumentera samtal med den vuxne
• Genomföra samtal med barnet
• Kontakta förskolechefen
• Bedöma varje ärende för eventuell anmälan till polis eller sociala myndigheter
• Följa upp och utvärdera beslutande åtgärder
• Följa upp ärendet för att om möjligt förhindra liknande situationer på individ, grupp och enhetsnivå
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn eller anställda kränks av förskolechef
Förskolan ska:
● Kontakta förvaltningschefen
Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till
Förskolan tillämpar mentorskap för barn och föräldrar. Förskolechefen och elevhälsan finns till förfogande.
Rutiner för dokumentation
Förskolan dokumenterar en kränkande behandling i LISA för medarbetare på intranätet.
LISA för medarbetare
Vårdnadshavare går in på Bjuvs kommuns hemsida och fyller i en blankett för synpunkt och klagomåls hantering.
Blankett för klagomål och synpunktshantering
Förskolan dokumenterar en kränkande handling i LISA för medarbetar på intranätet.
Vårdnadshavare går in på Bjuvs kommuns hemsida och fyller i en blankett för synpunkt och klagomåls hantering.
Informera nyanställda och vikarier
I samband med nyanställning samtalar en medarbetare kring förskolan och dess rutiner, handlingsplaner och allmän information. Den nyanställde får en mentor som under det första halvåret har fortlöpande samtal.
Ansvarsfördelning – Förskolechef/pedagoger
Förskolechef
•
Ansvarar för att plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan återupprättas varje år•
Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras•
Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas•
Ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal
Pedagoger
