AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter/närstående med annan
språklig/kulturell bakgrund – en litteraturstudie
Examensarbete
Emelie Larsson & Elaine Löfdahl
2021
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp
Handledare: Fredrik Hedén Seger Examinator: Ove Björklund
Sammanfattning
Bakgrund: Inom svensk vård idag möter personalen varje dag hinder. Kommunikation är en viktig del av omvårdnad och patienter behöver kunna kommunicera om sina upplevelser till sjuksköterskan. Språkliga barriärer anses som ett hinder till detta. Dessa barriärer är en frånvaro av kommunikation mellan personer som talar olika språk. Enligt svensk lagstiftning (SFS 2017:900) har alla som är i behov av tolk rätt att få det. Kultur är något annat som vårdpersonal möter ofta, begreppet kultur betyder att något delas av en grupp människor som har samma värderingar, tro, ritualer samt beteenden som reflekteras i hur de lever. Patienter upplever ofta att de är sårbara, maktlösa och frustrerade på sjukvården när barriärer finns.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter/närstående med annan språklig/kulturell bakgrund.
Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar identifierades genom databasen Medline via PubMed. Artiklarna har analyserats och tematiseras till litteraturstudien.
Resultat: Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer påverkade vården. Sjuksköterskor ansåg även att det var svårt att bedriva kulturellt kompetent vård. Det var även svårt att lära sig och komma ihåg de kulturella preferenserna från varje kultur då det finns så många. Sjuksköterskorna själva kände sig oroliga över de kulturella situationerna som uppstår och hur de skulle hantera dessa. Tolkar används flitigt men sjuksköterskor talade om många faktorer som påverkar användningen. Andra typer av kommunikation i jämförelse med verbal kommunikation när tolk inte fanns tillgänglig visade sig vara bra.
Slutsats: I denna litteraturstudie har författarna kommit till resultatet att språkliga och kulturella barriärer på olika sätt försvårar omvårdnadsarbetet för yrkesverksamma sjuksköterskor. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visar att flera av de studerade artiklarnas deltagare enas om att kulturella och språkliga barriärer är något som
påverkar vården. Som sjuksköterska vore det fördelaktigt med utbildning inom kulturer och de kulturella barriärer som de kan ge upphov till. I resultatet fann författarna även
Abstract
Background: In the Swedish health care system, the staff face obstacles every day.
Communication is a crucial part of caring and patients need to be able to communicate their experiences to the nurse. Language barriers are considered one of these obstacles.
Language barriers form an absence of communication between people who speak different languages. According to Swedish law (SFS 2017:900), people who are in need of interpretation have the right to get an interpreter. Culture is another phenomenon health care providers often face. The concept of culture means the sharing of values, faith, rituals and behaviors shared between people. This reflects on their way of life.
Patients often experience vulnerability, the sense of powerlessness, and frustration directed to the health care phenomenon when barriers like these are present.
Aim: The aim of this literature review is to describe nurses’ experiences of caring for patients/families with a different linguistic/cultural background.
Methods: Descriptive literature review. 12 articles were identified through Medline via Pubmed. The articles have been analysed and themed in this literature review.
Results: Nurses experienced that language barriers affected the care. Nurses also found it difficult to conduct culturally competent care. There were also difficulties with learning and remembering the cultural preferences of the many cultures. The nurses felt worried about the cultural situations that occur and how to handle these. Interpreters were frequently used, but nurses described many factors that interfere with the use of interpreters. Other ways of communication compared to verbal communication when no interpreter was available was proven to be of use.
Conclusion: In this literature review, the authors have come to the results that
language- and cultural barriers affect registered nurses’ caring work in different ways.
The results of this literature review showed that several of the included studies’
participants agree that cultural and language barriers affect the care. As a nurse, it would be advantageous to have access to education in different cultures and the barriers that emerge from them. The results also showed that nurses thought it was difficult to obtain education on this subject.
Keywords: language barriers, culture, nurse, care, interpreters
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.2.1 Omvårdnadens bärande begrepp ... 1
1.2.2 Begreppet närstående ... 2
1.2.3 Kommunikationens betydelse för omvårdnad ... 3
1.2.4 Språkbarriärer ... 3
1.2.5 Begreppet Kultur ... 3
1.2.6 Tolkning ... 4
1.2.7 Begreppet erfarenhet ... 4
1.2.8 Patienters upplevelse av språkliga och kulturella barriärer ... 4
1.2.9 Teoretisk referensram ... 6
1.2.10 Problemformulering ... 6
1.2.11 Syfte ... 7
1.2.12 Frågeställning ... 7
2. Metod ... 7
2.1 Design ... 7
2.2 Sökstrategi ... 7
2.3 Urvalskriterier ... 9
2.4 Urvalsprocess ... 9
2.5 Dataanalys ... 11
2.6 Etiska överväganden ... 11
3. Resultat ... 12
3.1 Sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård när språket inte räcker till ... 13
3.2 Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad ... 14
3.2.1 Kulturens påverkan på vårdrelationen ... 14
3.2.2 Sjuksköterskors upplevelser av den egna tvärkulturella kompetensen ... 15
3.3 Sjuksköterskors olika kommunikationsmetoder med patienter där språkförbristningar föreligger ... 16
3.3.1 Sjuksköterskors erfarenheter av tolk som ett verktyg i kommunikationen ... 16
3.3.2 Andra typer av kommunikation när språket inte räcker till ... 17
4. Diskussion ... 18
4.1 Huvudresultat (resultatsammanfattning) ... 18
4.2 Resultatdiskussion ... 19
4.3 Metoddiskussion ... 21
4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad ... 23
4.5 Förslag till fortsatt forskning ... 24
4.6 Slutsats ... 25
5. Referenser ... 26
Bilagor ... 30
1. Introduktion
Under år 2020 invandrade 82 518 personer till Sverige, enligt Statistiska centralbyrån (2021). I Sverige lever idag cirka två miljoner personer som är födda i ett annat land, vilket enligt Statistiska centralbyrån (2021) ger en statistik på att 19,7% av Sveriges befolkning är utrikesfödda.
Människor som invandrar till ett nytt land kan enligt en artikel av Karim, Boyle, Lohan &
Kerr (2020) delas in i två huvudgrupper. Den första är personer som migrerar på grund av jobb, familj eller annan frivillig orsak. Den andra gruppen är personer som med
anledning av krig eller andra oroligheter i ursprungslandet flyr och söker asyl.
Vårdguiden 1177 (2020) skriver på sin hemsida att alla har rätt till nödvändig vård. Med det menas med att något oförutsett händer som leder till att personen behöver vård.
Personer som reser till Sverige enbart i syfte att söka vård, där vården är planerad, har alltså inte samma rätt till sjukvård som en person som söker akut.
Enligt Hanssen (2007) betyder detta för sjukvårdspersonal att möten med människor som kommer från andra kulturer och etniska grupper som talar annat språk är något som tillhör arbetet. Kultur är något som både påverkar språket och nyanseringen av språket.
Det finns situationer då parterna inte talar samma språk och situationer där språket delvis behärskas, men även i dessa situationer kan innebörden av ett samtal ge upphov till kommunikationsproblem och missförstånd eftersom ord nyanseras på olika sätt beroende på kultur och ursprungsspråk.
1.2 Bakgrund
1.2.1 Omvårdnadens bärande begrepp
MänniskaMänniskan definieras som en unik individ som har rätten till att leva och överleva på sättet människan själv vill. En patient är en människa som har förlorat någonting som
leder till förminskad hälsa och lycka. Individerna påverkas av genetiskt arv, tro samt benägenheten att använda sin fria vilja. Människan formas utifrån hur den lever men etnicitet, klass, kön samt tillgång till vård kan förhindra människan från att utöva sin fria vilja. (Alligood 2018)
Hälsa
Hälsa är något som är delaktigt i varje del av livet. Inte bara det fysiska tillståndet räknas in i begreppet hälsa, utan hälsa appliceras också på det psykologiska planet då man strävar efter lycka. Lycka är att nå delmål och att bit för bit fullfölja den individuella planen en människa har för sitt liv. (Alligood 2018)
Miljö
I detta sammanhang beskrivs miljö av Alligood (2018). Miljö är något som bygger på både patientens och sjuksköterskans behov. Det som spelar in är bland annat
medvetenhet, kunskap, kultur, sociala förhållanden, politiska förhållanden och situationen patienten befinner sig i vid tillfället.
Vårdande
Sjuksköterskan ska genom erfarenhet och klinisk utbildning fungera som en advokat till patienten. Inom vårdandet behövs två parter; sjuksköterska och patient. Genom vårdande interaktioner hjälper sjuksköterskan patienten genom att främja hälsa, välbefinnande och lycka samtidigt som sjuksköterskan hjälper patienten att utföra saker denne skulle gjort själv om möjligt. (Alligood 2018)
1.2.2 Begreppet närstående
‘Närstående’ definieras av Socialstyrelsens termbank (u.å) som en “person som den enskilde anser sig ha en nära relation till”.
1.2.3 Kommunikationens betydelse för omvårdnad
Kommunikation är en viktig del i omvårdnad. Vid tillstånd som exempelvis smärta behöver patienten kunna kommunicera sina upplevelser angående sin kropp till
sjuksköterskan och som sjuksköterska är det då av stor betydelse att vara uppmärksam på det patienten kommunicerar. Verbal kommunikation är ett mycket viktigt verktyg som människor behöver för att förstå varandra, samspela med varandra och göra sig förstådda.
Genom språklig kommunikation kan patienten beskriva sin smärta och vart i kroppen den sitter samt sätta den i sammanhang. Genom samtal kan patienten bjuda in sjuksköterskan till den smärtdynamik och unika upplevelse av smärtan som patienten besitter. Inom omvårdnad är kommunikationen viktig för att patienten och sjuksköterskan ska ha förståelse för varandra och inte missa relevant information under samtal. (Baggens &
Sandén 2014)
1.2.4 Språkbarriärer
Översatt från engelskans “language barrier” definieras språkbarriär som “frånvaro av kommunikation mellan personer som talar olika språk”. (Collins Dictionary 2021) I en litteraturstudie av Van Keer et al. (2020) har författarna kommit fram till att konflikter mellan familjer och sjuksköterskor kan lösas. Författarna skriver att det ofta uppstår problem i kommunikationen mellan sjuksköterskor och närstående som kommer från olika etniska grupper.
I en annan litteraturstudie av Harrison & Daker-White (2019) har författarna kommit fram till att språkbarriärer mellan två personer ofta leder till att frustration uppstår hos båda parter då ingen kan göra sig förstådd på ett adekvat sätt.
1.2.5 Begreppet Kultur
I en litteraturstudie skriven av Sharifi, Adib-Hajbaghery & Najafi (2019) skriver författarna att kultur är något som delas av en grupp människor som har samma värderingar, tro, ritualer samt beteenden som reflekteras i deras språk. Det kan
återspeglas i hur de klär sig, matvanor samt deras sociala liv. Vårdpersonal idag behöver
kulturell kompetens, förståelse, kunskap, ömhet, samt skicklighet för att kunna ge patienten den vård den behöver samt för att kunna få en förståelse för patienten.
1.2.6 Tolkning
Enligt svensk lagstiftning (SFS 2017:900) har alla personer som är i behov av en tolk rätt till att få det. Vårdhandboken (2020) skriver att inom vården är det vanligt att det är en närstående som tolkar åt patienten men att det är en stor risk att information utelämnas då man vill skydda patienten. Inom vården strävas det efter att endast använda professionella tolkar men i ett akut skede kan det vara till fördel att närmsta lämpliga tolkar, exempelvis närstående eller personal på avdelningen.
1.2.7 Begreppet erfarenhet
‘Erfarenhet’ definieras enligt Nationalencyklopedin (u.å) som en process där färdigheter och kunskap anskaffas. Erfarenhet ställs ofta som motsats till språklig eller teoretiskt statisk kunskap inom filosofin.
1.2.8 Patienters upplevelse av språkliga och kulturella barriärer
För patienter med begränsade kunskaper i engelska har Yeheskel & Rawal (2018) i sin litteraturstudie skrivit att kommunikation med personal var den största nyckeln till huruvida patienterna blev nöjda eller missnöjda med sin vård. Patienterna kände ofta att de på grund av språkbarriärerna var sårbara, maktlösa och frustrerade på sjukvården eftersom ingen förstod dem. Ofta hade patienterna minskad förståelse för deras tillstånd men även lägre följsamhet till behandling på grund av att de inte förstod informationen. I vissa situationer blev patienter rekommenderade en behandling för en diagnos även i de fall då patienterna kände sig feldiagnostiserade. När det kom till att försöka tala om för sin läkare om exempelvis eventuella biverkningar hade patienter svårt att uttrycka sig.
Vidare talade Yeheskel & Rawal (2018) om att patienterna ofta kände att de inte fick information om diagnos, prognos och behandling/behandlingseffekter. Detta kunde då leda till att de ej var kapabla att fatta beslut om sin hälsa.
Upplevelsen av vården hos patienter som inte talar samma språk som personalen
influerades inte enbart av språkbarriärerna. Andra faktorer som spelade in på upplevelsen
av vården var patientens kön, migrationsstatus, etnicitet samt socioekonomisk status.
Patienterna upplevde ofta diskriminering på grund av dessa faktorer och detta påverkade upplevelsen av vården.
Montie, Gilanto, Patak & Titler (2016) har också kommit fram till att patienter som inte talade samma språk som personalen uttryckte en oro att personalen inte förstod vad de menade när de bad om vissa saker. De var även oroliga att de själva inte skulle förstå vad personalen sa till dem och var rädda att de skulle göra något fel. Patienterna kände ofta en rädsla och nervositet över vad som komma skall. Patienterna hade även en sämre
upplevelse av vården då de inte kunde uttrycka sig eftersom de inte kunde be om enkla saker som smärtlindring som en patient som talade samma språk som sjuksköterskorna.
Patienterna i studien använde i snitt larmknappen oftare eftersom de inte visste om personalen hade förstått vad de ville och ingenting hade hänt larmade patienterna flera gånger tills de fick svar.
Mangrio & Sjögren Forss (2017) har i deras litteraturstudie kommit fram till att
patienterna upplevde att de inte förstod informationen som de fick av vårdpersonalen. Det kunde handla om allt från medicinering till kommande besök och information om olika diagnoser. De skrev även om att patienterna kände att de inte kunde diskutera sina problem med personalen samt att konversationerna ofta blev opersonliga.
I en studie av Origlia Ikhilor et al. (2019) har språkbarriärer inom mödravården studerats.
Vissa av de deltagande patienterna upplevde att vårdpersonalen varit hänsynsfulla angående situationen och patienterna upplevde vården väldigt bra trots språkbarriärerna.
Andra patienter upplevde bristfälligheter i relationen mellan dem och vårdpersonalen, samt att patientens underläge gentemot vårdpersonalen intensifierades på grund av de språkliga barriärerna. Dessa patienter upplevde att de inte fick interventioner och procedurer förklarade för sig på ett begripligt sätt. Dåliga erfarenheter av vården kunde leda till att patienterna undvek att söka vård igen.
I en studie av Lykourgos, Papachristou, Baruzzi & Konstantinou (2020) undersöktes hur tolkar användes i ett akut skede bland immigranter. Det framgick tydligt av patienterna som deltog att när tolken fanns med i bilden blev de mycket lugnare.
1.2.9 Teoretisk referensram
Madeleine Leiningers teori grundar sig i de kulturella skillnader som finns bland patienter. Teorin är den enda som fokuserar på hur vård korrelerar med olika kulturer.
Genom teorin kan upptäckter göras i vad som är relaterat till vård och hälsa i ett
integrerat samhälle för att hitta olika eller oförenliga transkulturella omvårdnadspraxis.
Kultur menade Leininger på är människors sätt att leva utifrån mönster och värderingar som påverkar beslut och handlingar. Hennes teori riktade sig därför till sjuksköterskor genom att de skulle dokumentera patientens önskningar och förväntningar. Leininger menade på att patienten behöver vägleda sjuksköterskan för denne skall kunna uppnå önskningar och förväntningar på vården. Genom att ha en tydlig dokumentation om patientens önskningar och förväntningar kan sjuksköterskan med hjälp av sin egen kunskap och etik ta rimliga beslut om patientens omvårdnad. Hon menade på att det kan vara av vikt att dokumentera patientens tankar om världsbild, sociala faktorer, språk, vård, kulturens historia samt miljösammanhang då det kan påverka vården. Genom detta kan sjuksköterskan uppnå meningsfulla och acceptabla vårdresultat samtidigt som de ska stämma överens med kulturen. Teorin tar hänsyn till människans liv, existens, sociala faktorer, världsbild, kulturhistoria samt värderingar vilket gör den väldigt bred men ser helheten och ett holistiskt sätt på människan. (Mc Farland, 2018)
1.2.10 Problemformulering
I Sverige har alla rätt till likvärdig vård. På grund av den stora invandringen i Sverige påverkas vården eftersom många av de nyanlända till landet inte talar svenska. Det resulterar i att trots att sjuksköterskor vill erbjuda god och likvärdig vård kan
språkbarriärer mellan sjuksköterska, patient och närstående leda till att kvaliteten på vården blir lidande. Detta eftersom väsentliga fakta och tillstånd kan missas på grund av brister i kommunikationen relaterat till språkbarriärer.
1.2.11 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter/närstående med annan språklig/kulturell bakgrund.
1.2.12 Frågeställning
Hur beskriver sjuksköterskor sina erfarenheter av att vårda patienter/närstående med annan språklig/kulturell bakgrund?
2. Metod
2.1 Design
Deskriptiv litteraturstudie. Enligt Polit & Beck (2020) är syftet med denna typ av studie att observera och beskriva ett fenomen i dess naturliga form.
2.2 Sökstrategi
Sökningarna gjordes i databasen Medline via PubMed (se Tabell 1). Willman,
Bahtsevani, Nilsson & Sandström (2016) menar att det är den största databasen då 95%
av alla vetenskapliga artiklar finns att hitta där. Författarna till föreliggande
litteraturstudie har begränsat sökningarna till artiklar som är skrivna de senaste 10 åren och skrivna på engelska. Söktermerna som användes var Nurs*, “Communication barriers” och cultur*. (Tabell 1). Dessa användes eftersom de hade potential att generera sökresultat som rör det aktuella syftet och frågeställningen. Söktermerna kombinerades genom booleska söktermer som AND eller OR som enligt Willman et al. (2016) används för att få en så precis sökning som möjligt med mest relevanta artiklar på sökningen.
Söktermen AND gör att sökningen riktar sig väldigt mycket på just det området som forskaren vill undersöka. OR används för att bredda sökningen genom att ställa två olika ord mot varandra. Sökningen gjordes både i fri text samt MeSH-termer. Willman et al (2016) beskriver dessa som motsatser till varandra då fri text innebär att alla artiklar som
har sökordet i sig kommer med i utfallet. MeSH-termerna ger då ett mer precist resultat och sållar bort artiklar som ej är relevanta.
Tabell 1 Söktabell
Databas Begränsningar (limits), sökdatum
Söktermer Antal
träffar Möjliga artiklar (exklusive dubbletter)
Valda artiklar
Medline via PubMed
Engelska, 10 år 2021-08-23
nurs* (title/abstract) OR nurs* (MeSH terms)
203 350
Medline via PubMed
Engelska, 10 år 2021-08-23
“communication
barriers” (MeSH terms) OR “communication barriers”
(title/abstract)
3 298
Medline via PubMed
Engelska, 10år 2021-08-23
cultur* (fri text) 605 962
Medline via PubMed
Engelska, 10 år
2021-08-23
nurs* (title/abstract) OR nurs* (MeSH terms) AND
“communication
barriers” (MeSH terms) OR “communication barriers” (title/abstract) AND cultur* (fri text)
247 28 12
Totalt: 247 28 12
2.3 Urvalskriterier
Artiklarna ska vara relevanta för studiens syfte. Enligt Willman et al. (2016) är kvalitativa studier lämpligast för denna typ av studie. Kvalitativa studier fokuserar på individernas upplevelser och erfarenheter och dessa kan inte mätas.
Inklusionskriterier: Artiklar som antingen behandlar endast sjuksköterskans perspektiv och erfarenheter eller både patient/närstående- och sjuksköterskeperspektiv. Artiklar som berör användandet av tolktjänster inom hälso- och sjukvården. Artiklar som berör hur språkliga och/eller kulturella barriärer påverkar patientvården. Artiklar där
sjuksköterskestudenter ingår i undersökningsgruppen. Artiklar som belyser
kommunikationssvårigheter/kulturella barriärer där patienten är den som härstammar från annan kulturell/språklig bakgrund. Empiriska studier. Kvalitativa studier.
Exklusionskriterier: Artiklar som enbart behandlar patient- och närståendeperspektivet.
Artiklar där fokus är på sjuksköterskor som kommer från annan kultur/språklig bakgrund än landet/kulturen de under studiens gång är verksamma inom. Artiklar som berör hälso- och sjukvårdspersonal generellt men inte nämner sjuksköterskor som enskild yrkesgrupp.
Artiklar som inte är strukturerade enligt IMRAD. Kvantitativa studier. Litteraturstudier.
2.4 Urvalsprocess
Sökningarna gjordes med en sökterm i taget för att sedan kombinera alla sökorden som gav ett resultat på 247 artiklar (se figur 1). Tvåhundrafyrtiosju ansågs vara ett lämpligt utfall och efter rannsakning exkluderades 15 dubbletter. Det medförde ett resultat på 232 artiklar som bedömdes utifrån titel och abstrakt. Genom att läsa titel och abstrakt
överskådligt exkluderades 172 artiklar då de saknade relevans samt 32 artiklar
exkluderades då de inte var originalstudier. Det gav slutligen ett resultat på 28 artiklar som bedömdes i full text med relevans och kvalitetsgranskningsmallar (bilaga 1,2). I samband med bedömningen kunde 16 av artiklarna exkluderas. 12 av dessa artiklar saknade relevans för syftet, samt hade fyra av dessa artiklar otillräcklig kvalitet. Detta ledde till att 12 artiklar av kvalitativ ansats inkluderades i studien. (se figur 1,
flödesschema)
Figur 1 Flödesschema
Identifierade
Antal artiklar identifierade vid databassökning
(n = 247)
Antal artiklar identifierade vid manuell sökning
(n = 0 )
Bedömda
Antal artiklar kvar efter att dubbletter tagits bort (n = 232)
Antal artiklar som bedömts utifrån titel och
abstrakt (n = 232)
Antal artiklar som exkluderats Inte originalstudier (n =
32)
Inte relevanta (n =172 )
Möjliga
Antal artiklar som bedömts i fulltext
(n = 28)
Antal artiklar i fulltext som exkluderats Inte originalstudier (n =0)
Inte relevanta (n =12) Otillräcklig kvalitet (n=4)
Antal inkluderade studier med
kvalitativ ansats (n = 12) kvantitativ ansats (n = 0) mixed-method (n= 0)
Inkluderade
2.5 Dataanalys
I föreliggande litteraturstudie började författarna med att läsa igenom de inkluderade studierna flera gånger. Evans (2002) menar även att det är bra att läsa studierna flera gånger. Syftet med detta är att kunna identifiera huvudresultaten i de inkluderade studierna för att sedan samla relevant data i ett dokument.
Efter att valda studier bearbetats flera gånger skrevs de ut i pappersform för att författarna enkelt skulle kunna stryka under det som var relevant för litteraturstudien. De
inkluderade studierna delades jämnt mellan författarna som bearbetade utskrifterna av studierna genom att stryka under relevant information med färgad överstrykningspenna.
Sedan byttes studierna mellan författarna och samma procedur upprepades med en annan färg på pennan. Efter att understrykningar gjorts skrevs en sammanfattning för varje artikel som Polit & Beck (2020) menar kan vara fördelaktigt då det enklare går att summera varje studie för sig. Detta summerades i ett dokument och färgkodning användes i syfte att identifiera teman och subteman.
En resultattabell, bilaga 4, användes för att jämföra resultaten på samtliga inkluderade studier. Vid jämförelsen kunde författarna få en större överblick av fenomenet och en förståelse för hur de olika studierna korrelerar med varandra. Även en metodtabell, bilaga 3, användes för att kunna identifiera studiernas urval, dataanalys, ansats och design.
2.6 Etiska överväganden
Enligt Sandman & Kjellström (2018) görs etiska överväganden inför ett vetenskapligt arbete och under hela arbetets gång.
Polit & Beck (2020) skriver om fabricering, plagiering och falsifikation. Med fabricering menas att någon hittar på data. Plagiering betyder att utge sig för att ha skrivit material som någon annan skrivit. Genom att manipulera data leder det till att någonting falsifieras vilket är att arbeta oredligt.
I samband med denna litteraturstudie har författarna därför arbetat för att upprätthålla god forskningssed och därmed inte fabricera, plagiera eller på annat sätt arbeta oredligt.
3. Resultat
Resultatet i denna litteraturstudie baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Alla 12 artiklar var av kvalitativ ansats och dessa presenteras i bilaga 3 och 4. Genom dataanalysen framkom tre olika teman med tillhörande underteman.
Sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård när språket inte räcker till, Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad med två underteman: Kulturens påverkan på vårdrelationen och Sjuksköterskors upplevelser av den egna tvärkulturella kompetensen, Sjuksköterskors olika kommunikationsmetoder med patienter där språkbarriärer
föreligger med två underteman: Sjuksköterskors erfarenheter av tolk som ett verktyg för kommunikation samt Andra typer av kommunikation när språket inte räcker till (se figur 2)
Tema Undertema
Sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård när språket inte räcker till
Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad
Kulturens påverkan på vårdrelationen
Sjuksköterskors upplevelser av den egna tvärkulturella kompetensen Sjuksköterskors olika kommunikationsmetoder
med patienter där språkförbristningar föreligger
Sjuksköterskors erfarenheter av tolk som ett verktyg för
kommunikation
Andra typer av kommunikation när språket inte räcker till
Figur 2, sammanställning av teman och underteman
3.1 Sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård när språket inte räcker till
I flera av de inkluderade studierna gav sjuksköterskor en bild av att språkbarriärer påverkar vården. (Ali & Watson 2018; Belintxon, Dogra, McGee & Lopez-Dicastillon 2019; Watts et al. 2018; Ian, Nakamura Florez & Lee 2015; Goodman, Edge, Agazio &Prue Owens 2015; Söderman & Rosendahl 2016; Watt, Hu, Magin & Abbott 2018)
I några studier beskrevs det av sjuksköterskorna att språkbarriärer var det största hindret för att kunna ge adekvat vård. (Ali & Watson 2018, Watts et al. 2018, Goodman et al.
2015)
Sjuksköterskorna beskrev att patienterna inte alltid visste varför de behövde komma på ett besök, detta på grund av att de inte förstod informationen. (Ali & Watson 2018) I en studie gjord av Watt et al. (2018) beskrev sjuksköterskorna att när någon behövde vård men inte talade samma språk som sjuksköterskan undvek patienterna att söka vård. I en annan studie av Goodman et al. (2015) talade sjuksköterskorna om att möjligheten att kunna samla information från patienten vid ett vårdmöte minskar då parterna inte talade samma språk. Det kunde då leda till svårigheter att ge information till patienten om tillståndet samt bristande emotionellt stöd. En annan typ av svårighet som Söderman &
Rosendahl (2016) beskrev gällande språkförbristningar var att sjuksköterskorna i studien berättade att deras dementa patienter reagerade aggressivt mot sjuksköterskan när de inte förstod vad som sades.
I en studie av Watts et al. (2018) beskrevs det av sjuksköterskorna att det var svårt att ge rätt information som dessutom var av god kvalitet. Studien gjord av Ali & Watson (2018) bekräftar även detta då sjuksköterskorna redogjorde att det var svårt att förklara för patienten på ett sådant sätt att informationen förstods.
I några studier förklarade sjuksköterskorna att när patienten inte talade samma språk som de själva tog vården längre tid (Ali & Watson 2018, Watts et al. 2018, Ian et al. 2015).
Sjuksköterskorna i Ali & Watson (2018) studie beskrev att språkbarriärerna var största hindret för att kunna ge adekvat vård. I Söderman & Rosendahl (2016) studie beskrev
sjuksköterskorna att det på grund av språkbarriärerna var vanligt att patienten verkade sjukare än vad den egentligen var. Det kunde leda till att patienten fick fel behandling. I samma studie beskrev även sjuksköterskorna att de tyckte det var svårt att möta
patientens känslor när de inte talade samma språk.
I de fall där patienten var ett barn och sjuksköterskan skulle försöka kommunicera med föräldrarna till barnet ledde det ofta till egendomliga konversationer. I en studie av Belintxon et. al. (2019) beskrevs detta som besvärligt för båda parter att kunna få en förståelse för varandra. Föräldrarna förstod inte vad som skulle göras när sjuksköterskan försökte förklara. Det gjorde det ännu svårare för sjuksköterskorna att kunna möta familjens känslor och önskningar.
Sjuksköterskorna beskrev i en studie av Ian et al. (2015) att ge vård till patienter som inte talade samma språk som de själva var svårt. Sjuksköterskorna behövde vara mycket noga med att patienten verkligen förstod vårdplanen. Även att patienten och sjuksköterskan hade en bra relation innan de gick vidare med behandling var av stor vikt. I en annan studie av Coleman & Angosta (2016) förklarade sjuksköterskorna att de ville knyta an till sina patienter oavsett vilket språk patienten talade. För att kunna knyta an till patienter som inte talade samma språk som de själva behövde de bygga en väldigt förtroendefull relation mellan sig och patienten.
3.2 Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad
3.2.1 Kulturens påverkan på vårdrelationenI en studie av Hart & Mareno (2013) belystes att sjuksköterskor träffar människor från flera olika kulturer i det dagliga arbetet. Enligt författarna ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att lära sig och komma ihåg de kulturella preferenserna från varje kultur när det fanns så många. Att det förekom så många kulturer menade deltagarna gjorde det svårare att bedriva kulturellt kompetent vård. Även utbildningsbrist, pengar och tid sågs som hinder för att kunna erbjuda bästa möjliga vård från ett kulturellt perspektiv.
Samtidigt beskrev sjuksköterskorna att vårdpersonal bör vara mottagliga för kulturella olikheter som seder och levnadssätt samt inte agera dömande. (Hendson, Reis &
Nicholas, 2015)
“Människor från andra kulturer har ofta en väldigt annorlunda syn på tid - de kan dyka upp väldigt sent på sina bokade tider, det är svårt”. (Hart & Mareno, 2013)
I en studie av Hendson, Reis & Nicholas (2015) framkom att det på grund av de olika kulturella värderingarna och normerna skapades en slags dissonans mellan nyanlända patienter/familjer och vårdpersonal. Denna dissonans blev större när det blev tal om att avsluta avancerad vård, då det förekom skillnader i seder och filosofi mellan de olika kulturerna. Trots det beskrev vårdpersonalen ett stort behov att tillgodose familjens önskemål och behandla dem med respekt.
Något som i studien beskrevs ha en stor inverkan på den kulturella respekten från vårdgivaren är förmågan att kunna uppmärksamma olika normer inom diverse kulturer.
Dessa normer beskrevs som bland annat huruvida man skyler sin kropp eller inte, skillnader mellan könen samt hur man bör agera i närvaron av det motsatta könet. Det kunde även röra sig om normer gällande beröring och ögonkontakt.
3.2.2 Sjuksköterskors upplevelser av den egna tvärkulturella kompetensen I en studie delgav sjuksköterskorna att de kände sig oroliga över de kulturellt svåra situationerna och hur de skulle hantera dessa. De insåg också att kulturella skillnader inte var något de hade funderat på innan studiens gång. (Belintxon et al. 2019)
I Hart & Mareno’s studie (2013) beskrivs att sjuksköterskor tyckte att det var svårt att få utbildning i olika kulturer och kulturella preferenser. Däremot ställde sig sjuksköterskor positivt till att erhålla utbildning inom området, något som även Hendson, Reis &
Nicholas (2015) bekräftar i sin forskning.
Kulturell kompetens beskrevs av Watts et al. (2018) som något som sjuksköterskan behöver träna upp. I den studien beskriver författarna att sjuksköterskans kliniska arbete
skulle förbättras av information om olika kulturella grupper. Informationen kunde erhållas online.
3.3 Sjuksköterskors olika kommunikationsmetoder med patienter där språkförbristningar föreligger
3.3.1 Sjuksköterskors erfarenheter av tolk som ett verktyg i kommunikationen Tolk är en tjänst som används mycket inom vården. I flera av de inkluderade studierna talade sjuksköterskorna om faktorer som påverkar användningen av tolk. (Ali & Watson 2018; Watts et al. 2018; Coleman & Angosta 2016; Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi 2014;
Watt et al. 2018)
I en studie framgick av deltagande sjuksköterskor att användningen av tolk var vanligt, även om det ansågs finnas vissa hinder. Många av hindren som sjuksköterskorna beskrev var begränsningar i tillgänglighet och svårigheter att arrangera ett möte. I de fall patienten hade dålig hörsel hörde inte alltid patienten vad som sades när telefontolk användes vilket var ett problem. I andra situationer när en invasiv åtgärd skulle göras var det svårt att ha med en tolk. Sjuksköterskorna upplevde då att patienten inte kunde ta till sig
informationen som gavs och blev mer stressad. (Ali & Watson 2018)
Watts et al. (2018) skrev även om att tolkning via telefon används mycket. Bland
sjuksköterskorna kändes det dock sällan rätt att använda sig av det då känslig information eller mer detaljerad information skulle ges till patienten.
Andra typer av hinder som finns beskrivet av många sjuksköterskor syftar till att tolkar inte alltid fanns tillgängliga vilket medförde en ökad arbetsbörda för sjuksköterskorna.
Sjuksköterskorna tyckte även att det var svårt att veta på förhand om en patient behövde en tolk eller inte. (Watts et al. 2018)
Även en annan studie av Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi (2014) bekräftade detta då
sjuksköterskorna talade om att vid arbete med tolk krävdes dubbelt så mycket tid. Extra tid behövdes för att beställa tolk, planera besöket samt arrangera med material. De talade även om att det inte alltid finns tolkar tillgängliga.
I studien av Ali & Watson (2018) beskrev sjuksköterskorna att när det inte fanns tolk tillgänglig kunde det i värsta fall leda till att besöket ställdes in. De beskrev även att patienten påverkades av att tolken deltog vid samtalet.
I två olika studier av Coleman & Angosta (2016) och Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi (2014) redogjorde sjuksköterskorna för att det var vanligt att patienten inte delade med sig av viktig information till tolken. Enligt sjuksköterskorna i Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi (2014) studie kunde detta bero på att patienten inte hade förtroende för tolken.
Många sjuksköterskor reflekterade även över om tolken verkligen var rätt person för jobbet, ibland var det vanligt att tolken inte alltid ordagrant upprepade det sjuksköterskan sade. Vissa sjuksköterskor beskrev även att när de skulle behandla patienter med lättare åkommor var det vanligt att ingen tolk beställdes då det ledde till att det behövdes mer tid från både patient och sjuksköterska. (Magin & Abbott 2018)
3.3.2 Andra typer av kommunikation när språket inte räcker till
Sjuksköterskor i några studier talade om andra typer kommunikation i jämförelse med verbal kommunikation var bra vid vård av patienter som inte förstod språket och då en tolk inte fanns tillgänglig. (Alm-Pfrunder, Falk, Vicente & Lindström 2018, Söderman &
Rosendahl 2016, Belintxon et al 2019)
När det gällde att kommunicera när det inte fanns tolk tillgänglig beskrev
sjuksköterskorna att de hade olika strategier för att underlätta kommunikationen. En strategi var att de talade långsammare än vanligt och repeterade det som sades flera gånger för mottagaren. (Belintxon et al 2019)
Alm-Pfrunder et al. (2018) beskrev att kommunikation som inte är verbal till stor del består av bedömning och uttryck. Sjuksköterskorna förklarade att de använde sig av olika strategier för kommunikation. Dessa strategier var bland annat att anpassa sig till
situationen och utföra omvårdnadsåtgärder som inte behövde förklaras till patienten. I samma studie beskrev sjuksköterskorna även vikten av att kunna några ord i de vanligaste språken. Detta underlättade för sjuksköterskorna då de försökte ge trygghet till patienter och anhöriga.
I en annan studie av Söderman & Rosendahl (2016) berättade sjuksköterskorna att det var viktigt att ha ett tydligt kroppsspråk. Kombinationen av flera olika
kommunikationsmetoder gjorde att de fick en bra konversation.
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat (resultatsammanfattning)
Föreliggande litteraturstudie har till syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter/närstående med annan språklig/kulturell bakgrund. I samband med denna litteraturstudie har författarna kommit till ett resultat att språkliga och kulturella barriärer har en stor inverkan på patientvården och sjuksköterskors upplevelser av att ge vård till patienter när det föreligger språkliga eller kulturella barriärer.
Språkbarriärer ansågs som ett stort hinder att kunna ge adekvat vård. Patienter förstod inte alltid information tillhandahållen av sjuksköterskorna.
Kulturella barriärer ledde exempelvis till dissonanser mellan patient och sjuksköterska.
De inkluderade studierna visade att sjuksköterskor inte upplevde deras egen kulturella kompetens som av särskilt god kvalitet. I några av artiklarna framkom det även att transkulturell utbildning var önskvärt.
Sjuksköterskorna berättade om en stor arbetsbörda vid användning av tolkar. De fanns inte alltid tillgängliga, det var svårigheter att arrangera ett möte samt behövde extra mycket arbetstid läggas ned då en tolk behövdes.
När språket inte räckte till använde sig sjuksköterskorna i de olika studierna sig av andra varianter av kommunikation. Kroppsspråk, tala långsammare samt utföra enklare
omvårdnad som inte behövde förklaras var exempel på strategier som sjuksköterskorna använde sig av för att underlätta konversationen.
4.2 Resultatdiskussion
I föreliggande litteraturstudie framkom det tydligt att sjuksköterskor ansåg att barriärer i form av språk och kultur påverkade deras arbete. (Alm-Pfrunder et al. 2018; Ali &
Watson 2018; Belintxon et al. 2019; Coleman & Angosta 2016; Eklöf, Hupli & Leino- Kilpi 2014; Goodman et al. 2015; Hart & Mareno 2013; Hendson, Reis & Nicholas 2015;
Ian et al. 2015; Söderman & Rosendahl 2016; Watt et al. 2018; Watts et al. 2018)
Språkbarriärerna ansågs vara ett stort hinder för att kunna ge adekvat vård till patienter.
(Ali & Watson 2018; Belintxon et al. 2019; Watts et al. 2018; Ian et al. 2015; Goodman et al. 2015; Söderman & Rosendahl 2016; Watt et al. 2018)
I en litteraturstudie gjord av Harrison och Daker-White (2019) skrev författarna även om att språkliga barriärer ledde till frustration hos både patient och sjuksköterska då de inte förstod varandra.
I en annan litteraturstudie skriven av Almutairi (2015) fann de att sjuksköterskor beskrev en svårighet att kommunicera med patienten på grund av språkbarriärer. Detta ledde då till att relationen mellan sjuksköterska och patient blev lidande. De nämnde även att sjuksköterskor beskrev att patienterna gärna ville tala på sitt eget språk även då de hade vetskap om att sjuksköterskorna inte skulle förstå dem.
I fråga om patienters upplevelser av språkliga och kulturella barriärer har Yeheskel &
Rawal (2018) skrivit om det i en litteraturstudie. De kom fram till att patienterna ofta kände sig sårbara, maktlösa och frustrerade på vården då ingen förstod dem. Montie et.
al. (2016) har också kommit fram till att patienterna uttryckte en oro över att
vårdpersonal inte förstod vad de menade. De uttryckte även ett större missnöje med vården i jämförelse med patienter som talade samma språk som vårdpersonalen.
Enligt Baggens och Sandén (2014) behöver det skapas en relation mellan patient och sjuksköterska. Detta för att sjuksköterskan ska kunna utföra omvårdnad. De nämner även att språket är det främsta kommunikationsmedlet som finns idag. Genom det kan
sändaren av informationen förklara sin situation och människor, i detta fall patient och sjuksköterska kan få en gemenskap genom samarbete och hänsyn till varandra.
Genom att sjuksköterskorna inte kunde skapa en bra relation till sina patienter påverkar det även den kulturella omvårdnaden. Sjuksköterskorna tyckte det var extra svårt då det finns så många olika kulturer.
Föreliggande litteraturstudie visade att de kulturella barriärerna påverkade vården på det sätt att sjuksköterskan upplevde svårigheter att veta hur patienten föredrog att bli bemött på ett kulturellt plan. (Hendson, Reis & Nicholas 2015) Detta bekräftas även i studien av Hart & Mareno (2013) som beskrev att dessa svårigheter förelåg eftersom sjuksköterskor träffar patienter från ett stort antal kulturer. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad riktar sig till att patienten får vägleda sjuksköterskan genom vården för att vården ska bli så fördelaktig som möjligt ur ett kulturellt perspektiv. (McFarland 2018)
Gällande sjuksköterskors upplevelser av den egna tvärkulturella kompetensen kände sig de deltagande sjuksköterskorna i studien av Belintxon et al. (2019) oroliga över
hanteringen av situationer som ansågs kulturellt svåra. I studien beskrevs att
sjuksköterskorna inte hade filosoferat över kulturella skillnader innan studien. Hart &
Mareno (2013) beskrev att sjuksköterskorna i studien önskade utbildning i transkulturell vård, men beskrev att utbildning var svårt att få. Även Watts et al. (2018) beskrev att sjuksköterskors kulturella kompetens är något som behöver inövas. Leininger berättade att sjuksköterskors kunskap om transkulturell omvårdnad var av stor vikt, samt att väldigt få lärosäten hade kompetens att utbilda sjuksköterskor inom olika kulturer på ett adekvat sätt. Hon krävde att sjuksköterskeutbildningar skulle möta behovet av sjuksköterskor med transkulturell kompetens. (McFarland 2018)
Kommunikation inom omvårdnad anses vara något som är väldigt viktigt. Baggens och Sandén (2014) belyser det genom att beskriva kommunikation som en grundläggande aktivitet där människor visar varandra olika saker under en konversation.
Kommunikation bygger på att det sker ett utbyte av signaler mellan parter.
I denna litteraturstudie fann författarna att sjuksköterskor beskrev vissa begränsningar vid användning av tolkar. (Ali & Watson 2018; Watts et al. 2018; Coleman & Angosta 2016;
Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi 2014; Watt et al. 2018)
Tolkar fanns inte alltid tillgängliga och det behövdes mycket arbetstid för att hitta en tolk och planera ett möte (Watts et al. 2018, Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi 2014).
I en studie av Gerchow et al (2021) skriver även de att tillgängligheten och användningen av tolk påverkade vården. De kom även fram till att sjuksköterskorna beskrev en oro över hur tolken översatte konversationen.
Baggens & Sandén (2014) skriver att kroppsspråket är bra när talet inte fungerar. Genom kroppsspråket kan människan uttrycka känslor och sinnesstämning till andra personer och genom det kan två människor få en bra relation till varandra.
Detta går att jämföra med vad författarna fann i litteraturstudien om att sjuksköterskorna belyste en stor vinning i att använda sig av kroppsspråk när tolk inte fanns tillgänglig (Söderman & Rosendahl 2016).
4.3 Metoddiskussion
I samband med föreliggande litteraturstudie har författarna använt sig av en deskriptiv design för att på så sätt kunna förklara orsaker och samband inom valt område på lämpligast möjliga sätt. Polit & Beck (2020) beskriver deskriptiv metod som icke
experimentell forskning som har till syfte att beskriva, observera och sedan dokumentera situationer som sedan kan bli till grund för nya teorier och hypoteser.
För denna litteraturstudie innebär detta att redan existerande forskning gällande sjuksköterskors erfarenheter av språk- och kulturbarriärer behandlats och lästs igenom grundligt för att sedan ligga till grund för genomförandet av en deskriptiv litteraturstudie.
Författarna till föreliggande litteraturstudie menar att denna design lämpar sig väl till att sammanfatta och tolka resultat av befintlig forskning för att beskriva fenomenet som studerats, men att det på grund av de artiklar som valts och uteslutits även kan medföra att viktig information från de exkluderade artiklarna inte inkluderats i litteraturstudien.
(Polit & Beck 2020)
Till litteraturstudien söktes lämpliga artiklar i databasen Medline via PubMed som Willman et. al (2016) menar är den största databasen. Databasen innehåller tidskrifter inom medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin samt hälso- och
sjukvårdsadministration.
Detta kan vara till en nackdel för litteraturstudien då studier som inte berör omvårdnad kan påverka resultatet av sökningen.
Willman et. al. (2016) skriver även om databasen Cinahl som endast innehåller omvårdnadsvetenskapliga studier.
I föreliggande litteraturstudie kunde sökningarna genomförts i Cinahl för att undersöka om där fanns fler studier som svarade på litteraturstudiens syfte. Författarna valde att göra sökningen i PubMed då det är den största databasen och sökningarna blir väldigt precisa med hjälp av booleska söktermer, MeSH termer och andra typer av
avgränsningar. Sökorden som användes var Nurs*, “Communication barriers” och cultur* dessa valdes då de ansågs stämma överens med valt syfte för litteraturstudien.
För denna litteraturstudie valde författarna att endast inkludera kvalitativa studier.
Willman et. al. (2016) menar även på att för denna typ av litteraturstudie där syftet är att undersöka någons erfarenhet inom något visst ämne lämpar sig kvalitativa studier bäst.
Dessa typer av studier fokuserar på individers upplevelser och erfarenheter och det kan inte mätas.
Författarna valde att ha många inklusions-/exklusionskriterier för att lätt kunna sålla bort artiklar. Detta eftersom sökningarna genererade ett större antal artiklar som inte svarade på litteraturstudiens syfte.
Gällande urvalsprocessen hade författarna om möjligt valt att begränsa sina sökningar till artiklar med gratis tillgång inom Högskolan i Gävle. Detta hade kunnat leda till att fler relevanta artiklar kunnat inkluderats i studien vilket i sin tur hade kunnat göra resultatet mer utförligt och sakligt.
Analysen i denna litteraturstudie gjordes utifrån några av punkterna i Evans (2002) artikel. Författarna ansåg att denna metod var enkel att följa då det genom punkter stod vad som skulle göras. Genom att arbeta med färgade överstrykningspennor var det enkelt
för författarna att hitta de olika teman som fanns i de inkluderade studierna. Genom att sedan summera varje artikel för sig med färgkodning i ett dokument var det lätt att följa de olika teman som framkommit under analysen.
Polit & Beck (2020) menar även på att det är bra att skriva en sammanfattning för varje artikel.
Etiska överväganden görs enligt Sandman & Kjellström (2018) i samband med vetenskapligt arbete och därför har författarna till föreliggande litteraturstudie arbetat utifrån god forskningssed och gjort sitt yttersta för att ej plagiera, fabricera eller på annat sätt arbetat oredligt. Svårigheter kan dock uppstå av anledningen att författarna ej har engelska som modersmål vilket medför en risk för fabricering.
Författarna har bearbetat material från de befintliga studierna samt skrivit
sammanfattningar av resultatet från dessa i ett separat dokument för att kunna sätta resultatet i kontext till föreliggande litteraturstudie samt identifiera teman. I och med detta arbetssätt har författarna kunnat jämföra sina egna sammanfattningar med artikelns resultat i syfte att inte plagiera eller fabricera.
4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad
Inom det kliniska vårdarbetet är det vida känt att sjuksköterskor kommer i kontakt med patienter från ett stort antal kulturer och språkliga bakgrunder. Det kan handla om
människor som flytt krig och sökt asyl i Sverige, människor som nyss börjat integrera sig med det svenska samhället och språket samt turister. Dessa människor kommer med stor säkerhet behöva ta kontakt med hälso- eller sjukvården och då kan språkförbristningar och kulturella barriärer uppstå.
Resultatet till föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskor finner svårigheter i att ge kompetent vård till patienter där språkliga och kulturella barriärer finns. Att erhålla utbildning inom det transkulturella området var något sjuksköterskorna önskade. Inom den kliniska praktiken innebär detta att efterfrågan är större än utbudet; och det menar författarna behöver förändras. Att erbjuda sjuksköterskor utbildningsdagar i olika kulturer
några dagar per år anser författarna till föreliggande litteraturstudie skulle vara
fördelaktigt för omvårdnaden på följande sätt: Sjuksköterskor skulle få större förståelse för den enskilda individens kulturella preferenser, seder och levnadssätt samt en
ödmjukhet för att sådana saker skiljer sig åt beroende på hur och var i världen man är uppväxt.
De språkliga barriärerna inom vården anser författarna vara svåra att förbättra genom endast utbildning. Genom många olika utbildningar i tolkanvändning samt alternativa kommunikationsmetoder såsom bilder och kroppsspråk kan mötet med patienten med tiden bli lättare men är något som behöver övas mycket på.
Genom att applicera resultatet från föreliggande litteraturstudie på den kliniska
omvårdnaden kan alltså enskilda vårdinstanser genom utbildning göra en insats för att förbättra sjuksköterskors kulturella och språkliga kompetens och därmed öka både patientsäkerheten och den enskilda patientens tillit till vården.
4.5 Förslag till fortsatt forskning
I studien framkommer att sjuksköterskor upplever en stor arbetsbörda när det kommer till att vårda patienter som kommer från annan kultur samt inte har gemensamt språk som de själva. Fortsatt forskning inom området behövs för att kunna underlätta för sjuksköterskor att vårda patienter med språkbarriärer och kulturella barriärer.
Förslaget till fortsatt forskning är då en studie där en grupp sjuksköterskor får utbildning i olika kulturer samt tolkanvändning i syfte att underlätta det vardagliga arbete med
patienter där barriärer föreligger. En annan grupp av sjuksköterskor i studien får ingen utbildning i kultur och tolkar men får skriftlig information om användning av tolk och lättare information om olika kulturer. De två grupperna får sedan arbeta i ett år för att kunna använda sig av sin kulturella kompetens samt använda tolkar på ett enklare sätt än innan. Efter studiens slut jämförs de två gruppernas upplevelser av att vårda patienter med språkliga eller kulturella barriärer efter utbildning/information. Detta för att se om utbildning inom ämnena kan leda till att arbetsbördan minskar för sjuksköterskorna samt att de känner sig säkrare med att vårda patienterna.
4.6 Slutsats
I denna litteraturstudie har författarna kommit till resultatet att språkliga och kulturella barriärer på olika sätt försvårar omvårdnadsarbetet för yrkesverksamma sjuksköterskor.
Resultatet i föreliggande litteraturstudie visar att flera av de studerade artiklarnas deltagare enas om att kulturella och språkliga barriärer är något som påverkar vården.
Som sjuksköterska vore det fördelaktigt med utbildning inom kulturer och de kulturella barriärer som de kan ge upphov till. I resultatet fann författarna även att sjuksköterskor ansåg detta vara ett svårt område att erhålla utbildning inom.
5. Referenser
* studier inkluderade i resultat
Alligood M. (2018). Nursing theorists and their work. St Louis: Elsevier.
*Alm-Pfrunder AB, Falk A-C, Vicente V & Lindström V. (2018) Prehospital emergency care nurses’ strategies while caring for patients with limited Swedish-English
proficiency. J Clin Nurs. 27 ss. 3699-3705. doi: 10.1111/jocn.14484
Almutairi K.M (2015) Cultural and language differences as a barrier to provision of quality care by the health workforce in Saudi Arabia. Saudi Med J 36(4) ss. 425-431 doi:
1015537/smj.2015.4.10133
*Ali P. & Watson R. (2018) Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses´ perspectives. J clin nurs 27 ss. e1152- e1160 doi:10.1111./jocn.14204
Baggens, C & Sanden, I. (2014). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. Friberg, F & Öhlen, J (red.). Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. Lund:
Studentlitteratur. ss. 508-532
*Belintxon M., Dogra N., McGee P., Pumar-Mendez M J. & Lopez-Dicastillo. (2019) Encounters between children's nurses and culturally diverse parents in primary health care. Nursing & Health Science 22 ss. 273-282 doi: 10.1111/nhs/12683
*Coleman J-S & Angosta AD. (2016) The lived experiences of acute-care bedside
registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift. J Clin Nurs. 26 ss. 678-689. doi: 10.1111/jocn.13567
Collins Dictionary. (2021). Language barrier definition and meaning.
https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/language-barrier [Hämtad 2021-05-24]
*Eklöf N, Hupli M & Leino-Kilpi H. (2014) Nurses’ perceptions of working with
immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing. 23(2) ss. 143-150.
doi: 10.1111/phn.12120
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing. 20(2). 22-26.
Gerchow L,. Burka L R., Miner S. & Squires A. (2021) Language barriers between nurses and patients: A scoping review. Patient Education and Counseling. 104. ss. 534- 553 doi: 101016/j.pec.2020.09.017
*Goodman P., Edge B., Agazio J. & Prue-Owens K.,(2015) Cultural Awareness:
Nursing Care of Iraqi Patients. Journal of Transcultural Nursing 26. ss.395-401 doi:
10.1177/1043659614524794
Hanssen I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur
Harrison H-L & Daker-White G (2019) Beliefs and challenges held by medical staff about providing emergency care to migrants: an international systematic review and translation of finding to the UK context. BMJ Open. 9. doi: 10.1136/bmjopen-2018- 028748
*Hart P-L. & Mareno N. (2013) Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Clinical Nursing. 23. ss.2223-2233 doi:10.1111/jocn.12500
*Hendson L., Reis M D. & Nicholas D B. (2015) Health Care Providers Perspectives of Providing Culturally Competent Care in the NICU. JOGNN. 44. ss.17-27 doi:
10.1111/1552-6909.12524
*Ian C., Nakamura Florez E. & Lee Y-M. (2015) Registered nurses experiences with caring for non-English speaking patients. Applied Nursing Research 30 ss.257-260 doi:10.1016/j.apnr.2015.11.009
Karim N, Boyle B, Lohan M & Kerr C. Immigrant parents' experiences of accessing child healthcare services in a host country: A qualitative thematic synthesis. J Adv Nurs. 2020 Jul;76(7):1509-1519. doi: 10.1111/jan.14358.
Lykourgos C A., Papachristou A., Baruzzi C. & Konstantinou A (2020) The Use of Interpreters in Medical Triage during a Refugee Mass-Gathering Incident in Europe.
Prehospital and disaster medicine. 32(6) ss. 684-687 doi: 10.1017/S1049023X17006781
Mangrio E & Sjögren Forss K (2017) Refugees’ experiences of healthcare in the host country: a scoping review. BMC Health Service Research 17(814) ss. 1-16 doi:
10.1186/s12913-017-2731-0
Mc Farland M., (2018) Theory of Culture Care Diversity and Universality. I Alligood M.(red) Nursing theorists and their work. St Louis: Elsevier.
Montie M., Gilanto JG., Patak L. & Titler M. (2016) Spanish-Speaking Limited English Proficiency Patients and Call Light Use. Hispanic Health Care International 14(2). ss.
65-72
doi: 10.1177/1540415316645919
Nationalencyklopedin, erfarenhet. (u.å)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erfarenhet (hämtad 2021-10-12)
Origlia Ikhilor P, Hasenberg G, Kurth E, Asefaw F, Pehlke-Milde J, Cignacco E. (2019) Communication barriers in maternity care of allophone migrants: Experiences of women, healthcare professionals, and intercultural interpreters. J Adv Nurs. (10): ss. 2200-2210.
doi: 10.1111/jan.14093.
Polit, D & Beck, C. (2020). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Sandman, L & Kjellström, L. (2018). Forskningsetik. Etikboken - Etik för vårdande yrken. ss. 371-394 Lund: Studentlitteratur
SFS 2017:900. Förvaltningslag Stockholm: Justitiedepartementet.
Sharifi N., Adib-Hajbaghery M., & Najafi M (2019) Cultural competence in nursing: A concept analysis. International Journal of Nursing Studies 99. ss. 1-8 doi:
10.1016(j.ijnurstu.2019.103386
Socialstyrelsen (u.å) Socialstyrelsens termbank - närstående https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=262&SrcLang=sv [Hämtad 2021-10-25]
Statistiska centralbyrån. (2021). Utrikes födda i Sverige. https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/
[Hämtad 2021-05-12]
Statistiska centralbyrån. (2021). Sveriges befolkning.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges- befolkning/
[Hämtad 2021-05-12]
*Söderman M & Rosendahl SP. (2016) Caring for Ethnic Older People Living with Dementia - Experiences of Nursing Staff. J Cross Cultural Gerontol. 31. ss.311-326. doi:
10.1007/s10823-016-9293-1
Van Keer RL, Deschepper R, Huyghens L & Bilsen J. (2020) Preventing Conflicts Between Nurses and Families of a Multi-ethnic Patient Population During Critical Medical Situations in a Hospital. J Transcult Nurs. 31(3) ss. 250-256. doi:
10.1177/1043659619859049.
Vårdguiden 1177 (2020) Vård av personer från andra länder
https://www.1177.se/Gavleborg/sa-fungerar-varden/vard-om-du-kommer-fran-ett-annat- land/vard-av-personer-fran-annat-land/ [Hämtad 2021-05-24]
*Watt K., Hu W., Magin P. & Abbott P. (2018) “Imagine if I'm not here, what they're going to do?”- Health care access and culturally and linguistically diverse women in prison. Health Expectations. 22. ss.1159-1170 doi: 101111/hex12820
*Watts K. J., Maser B., Zilliacus E., Kaur R., Taouk M., Girgis A., Butow P., Kissane D W., Hale S., Perry A. Aranda S K. & Goldstein D.(2018) Perspectives of oncology nurses and oncologists regarding barriers to working with patients from a minority background:
Systemic issues and working with interpreters. Eur J Cancer Care 27. ss. e12758 doi:
10.1111/ecc.12758
Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Yeheskel A. & Rawal S. (2018) Exploring the Patient Experience of Individuals with Limited English Proficiency: A Scoping Review. Journal of Immigrant and Minority Health. 10(21). ss. 853-878 doi: 10.1007/s10903-018-0816-4
Bilagor
Mall för granskning av artikelns relevans
Bilaga 1. Relevansgranskning
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
* Med detta menas syftet med er litteraturstudie.
** Med detta menas er litteraturstudie.
Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats
Bilaga 2. Kvalitetsgranskning
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte 1. Är den granskade studiens syfte
tydligt formulerat?
Metod 2. Är designen lämplig utifrån studiens
syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat 10.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
12.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Bilaga 3. Metodtabell Författare +
publikationsår/studieland
Titel Design och
eventuellt ansats
Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Ali P.A & Watson R, 2017, England
Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency:
Nurses´
perspective
kvalitativ ansats, deskriptiv design
sjuksköterskor på olika sjukhus och olika typer av vårdavdelningar
semistrukturerade intervjuer som spelades in.
tematisk analys genom att först via oberoende person som skriver ned deltagarnas intervjuer i text ord för ord för att sedan läsa deltagarnas tankar flera gånger om för att hitta teman och subteman
Alm-Pfrunder. A., Falk. A- C., Vicente. V., &
Lindström V, 2018, Sverige
Prehospital emergency nurses´
strategies while caring for patientens with limited
Swedish - English proficiency
Kvalitativ ansats Sjuksköterskor med erfarenhet av prehospital akutsjukvård.
intervjuer som spelades in.
konventionell analys.
inspelningarna skrevs ned för att sedan läsa alla intervjuer för att koda texten och hitta teman.
Belintxon M., Dogra N., McGee P., Pumar-Mendez M.J., Lopez-Dicastillo O, 2019, Spanien
Encounters between children's nurses and culturally diverse parents
Kvalitativ 5 sjuksköterskor på 2 vårdcentraler.
Observationer på vårdcentraler och intervjuer med sjuksköterskor
Tematisk
innehållsanalys och constant comparative method
