TIMSS Advanced Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

(1)

Peter Nyström Umeå universitet

TIMSS Advanced 2008

Vad kan den användas till?

Ett syfte med TIMSS är

| att beskriva och jämföra

elevprestationer både nationellt och internationellt samt redovisa

elevernas erfarenheter av och inställning till matematik och naturvetenskapliga ämnen

(2)

2

Ett annat syfte

| att beskriva trender nationellt och internationellt med avseende på elevprestationer och inställning till matematik och naturvetenskapliga ämnen

Ett tredje syfte är

| att försöka förklara och förstå trender inom länder och erhållna skillnader i prestationer mellan länder mot

bakgrund av skolans organisation och elevens situation och attityder

(3)

Det handlar om att

| Beskriva, förstå, förklara, jämföra

| Kunskaper, attityder, föreställningar, organisation, undervisning

| Nationellt och internationellt

Vad kan vi förvänta oss för typ av resultat?

| Jämförelse med andra länder

| Förändringar (trender?) i vad svenska elever vet och kan göra i avancerad matematik och fysik 1995-2008

| Förändringar i föreställningar, attityder, förutsättningar för lärande, etc. 1995-2008

(4)

4

Vilka data samlas in?

| Elevsvar på uppgifter i matematik och fysik

| Elevenkäter

| Lärarenkäter

| Skolenkäter

| Landsbeskrivningar

Vilka frågor skulle ni vilja ha

svar på?

(5)

Vad kom vi fram till 1995?

(6)

6

(7)

(8)

8

(9)

Resultat 1995

| Mycket bra resultat i fysik, relativt bra i matematik

| Sveriges 5% bästa bättre än alla andra länders 5% bästa

| Attityd spelar roll

| Familjebakgrund spelar viss roll

| Positiv trend i fysik

Ramverk i matematik

Innehållsliga domäner

| Algebra (35 %)

| Diff kalkyl (35 %)

| Geometri (30 %)

Kognitiva domäner

| Veta (35 %)

| Tillämpa (35 %)

| Resonera (30 %)

(10)

10

Ramverk i fysik

Innehållsliga domäner

| Mekanik (30 %)

| Electricitet och magnetism (30 %)

| Värme och

temperatur (20 %)

| Atom- och kärnfysik (20 %)

Kognitiva domäner

| Veta (35 %)

| Tillämpa (35 %)

| Resonera (30 %)

Att resonera i matematik

| Analysera

| Generalisera

| Syntetisera/Integrera

| Motivera

| Lösa icke-rutinmässiga problem

(11)

Att resonera i fysik

| Analysera/Lösa problem

| Generalisera

| Syntetisera/Integrera

| Motivera

| Hypotetisera/Förutsäga

| Dra slutsatser

TIMSS 2003

| Nationell rapport

| Fixpunkter

| Relation till styrdokument

| Uppgiftsformatets betydelse

| Språkets betydelse

| Motivation att göra sitt bästa

(12)

12

”Sekundära” analyser

| Använda data, resultat och tolkningar som bakgrund för andra studier

| Fördjupade analyser av vissa variabler (t.ex. Angell 1996)

| Fördjupade analyser av delpopulationer

| Kombinera data från olika studier

Resonemangstyper i matematik

| Matematikbaserade kreativa resonemang

| Minnesbaserade resonemang

| Hur ser balansen ut i skolan?

| Hur bör den se ut?

| Hur kan den se ut?

(13)

Analys av

resonemangstyper/kognitiva nivåer

| Skriftliga prov ger begränsade möjligheter att förstå elevernas tänkande

| Vi kan analysera vilken typ av

resonemang som uppgiften kräver av en viss elev

| Kräver information om vad eleven mött i klassrummet

Kompetenstolkning av svenska styrdokument

| Problemlösningskompetens

| Algoritmkompetens

| Begreppskompetens

| Modelleringskompetens

| Resonemangskompetens

(14)

14

Jesper Boesen | NCM | Göteborgs universitet

xlim8 1

x-8 = 8

xlim5 1

x-5 = 5

Inre eller yttre egenskaper

(15)

Kompetenser i fysik

| Att förstå fysikaliska begrepp och samband

| Att använda matematiska modeller

| Terminologi och språk

Övergångsproblematiken

| Hur beredda är eleverna att gå från gymnasiet till högskolans

naturvetenskapliga och

matematikintensiva utbildningar?

| Hur mycket betyder det att eleverna väljer att läsa MaE?

(16)

16

Framtidens kursplaner

| Ska vi göra våra kursplaner mer lika TIMSS kursplan? Varför i så fall?

| Hur kan TIMSS ge oss ett bättre

underlag för vad vi vill att eleverna ska lära sig?

IKT i matematik- och fysikundervisningen

| Datoranvändning i skolan

| Symbolhanterande räknare

(17)

Testmotivation

| ”low-stake testing”

| Tidigare forskning

| Bristande motivation kan vara ett av de största hoten mot trovärdigheten hos TIMSS 2008!

Referenser och länkar

| Angell, C. (1996). Elevers fysikkforståelse. En studie basert på utvalgte fysikkoppgaver i TIMSS.

(Doktorsavhandling). Det matematisk-

naturvitenskapelige fakultet, Universitetet i Oslo.

| Nyström, P. (2006). TIMSS fixpunkter. En analys av vad elever med olika resultat i TIMSS 2003 vet och kan göra (BVM No. 20:2006). Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet.

| www.edmeas.umu.se

(18)

18

Ta gärna kontakt

| Peter Nyström

| 090 786 99 49

| peter.nystrom@edmeas.umu.se