Kvalitetssäkring
av Förskolan Lillgården
för läsåret 2012/2013
Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete på Lillgårdens förskola Fakta och organisation:
Lillgårdens förskola är belägen intill Vads skola mellan Söderbärke och Fagersta.
Det är en förskola med två avdelningar - Lingonet och Blåbäret.
Lillgårdens förskola öppnades hösten 1989 med en avdelning. Förskolan döptes till Lillgården efter en omröstning av byborna. När förskolan 2007 utökades med en avdelning, så döptes de olika avdelningarna till Lingonet och Blåbäret.
Båda avdelningarna på Lillgården är syskonavdelningar för barn 1-5 år och har ungefär 18 barn inskrivna på varje avdelning. Det finns en strävan om en fördelning med 2 förskollärare och 1 barnskötare på varje avdelning.
Maten lagas i Vad skola som är hopbyggd med förskolan. Skolans kök är nybyggt under höstterminen 2009 och invigdes i januari 2010.
Personal:
Lillgården består av två stycken avdelningar med 3.0 tjänst på varje avdelning. Det finns två förskollärare och fyra barnskötare. Under större delen av året har vi varit 3.0 personal på varje avdelning, från april månad har vi varit 5,0 personal på hela Lillgården.
Lokaler:
Lillgårdens förskola består av moduler med en gång som sammanbinder de två avdelningarna.
Skolan är sammanbyggd med förskolan.
Skolan har nyligen fått ett nytt tillagningskök där även maten till förskolan lagas.
Ibland äter förskolan i skolans nya matsal.
Skolan har en gymnastiksal som också används av förskolan.
Utemiljö:
Det är nära till skog och sjö.
Gården består av gröna ytor och asfalt. Gungor, lekstuga, en liten kulle med rutschkana är exempel på saker som finns där.
På skolgården finns en grusfotbollsplan som vintertid spolas och används som skridskobana av förskolan och skolan.
Underlag och rutiner i kvalitetsarbetet:
Under slutet av vårterminen gjordes en självskattning utifrån måluppfyllelsen av Lpfö 98/10. All personal har enskilt, i arbetslag och enhetsvis reflekterat över måluppfyllelsen av uppdraget.
Personalenkäten ligger till grund av analys av arbetsmiljön.
Hur blev det?
Här nedan följer en beskrivning av vad vi valt att fokusera på, åtgärder för att förbättra verksamheten under året som gått.
Vi behöver skapa mer tid för att delge varandra idéer kring arbetssätt och material. Vi måste bli bättre på att utvärdera verksamheten under terminen. Kvalitetsarbetet ska genomsyra
verksamheten och dokumenteras under hela terminen. Vi behöver utgå från Lpfö 98/10 när vi utvärderar och dokumenterar verksamheten. Vi behöver skapa en samsyn och likvärdighet när det gäller att dokumentera på de olika avdelningarna. Fokusera på de nya prioriterade målen och samarbeta över avdelningarna kring dessa. De prioriterade målen är att varje barn:
• Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
• Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
• Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstår rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
• Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans närmiljö.
Analys av hur det blev:
Personalen upplever att det arbetats mer med de prioriterade målen på en avdelning. Det har varit svårt att få till en fungerade struktur och verksamheten påverkas negativt av personal som har varit sjukskrivna.
Måluppfyllelse utveckling och lärande Helhet/allsidighet
Beskrivning:
I omgångar har det varit många personalbyten. Arbetsbelastningen med att se till så att barnen förblev trygga ökade på den personal som var kvar. Utemiljön runt förskolan/skolan är
fantastisk. Det saknades och saknas fortfarande förskollärare. Personalen upplever att de under delar av läsåret inte hunnit samarbeta kring de uppsatta målen i den utsträckning de velat. Vi har delat in barnen i smågrupper. Även Mulle och Knytte har varit i smågrupper. Barngruppen förändras och utifrån det måste vi anpassa vårt arbetssätt.
ålder och förmåga. Detta med förhoppningen att vi lättare ska kunna ge barnen de utmaningar och verktyg de behöver för att utvecklas. Vi är måna om att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till förskolan. Vi är också måna om att barnen ska känna sig trygga på förskolan och vi uppmuntrar barnen att försöka själva för att på så sätt få dem att känna tillit till sin egen förmåga
Matematik Beskrivning:
Matematik i vardagen har varit ett ständigt inslag i verksamheten, bl.a. genom dukning, räkning av antal, använt oss av former och lägesbegrepp när vi varit inne och ute. Sorteringsövningar tillsammans med olika konstruktioner har gett barnen mått och mängder. Vi har pratat matematik vid matbordet. Vi har använt Ipad som ett verktyg att förmedla matematik.
Analys:
Att matematik målen haft en hög prioritet denna termin märks i att vi har matematik- tänket med oss hela tiden i verksamheten. Det märks på barnen att matematik varit i fokus, de pratar
spontant vid matbordet. Även vårdnadshavare har märkt av att vi arbetat mera intensivt med matematik. Vi kanske inte ser effekterna av vårt arbete på förskolan men vi skapar ett intresse för ämnet. Barnen använder begreppen och ord i vardagen som de inte använt förut. Personalen upplever att de också tänker i andra banor än förut när det gäller matematik. Ipad i förskolan har bidragit till att förstärka detta arbetssätt. Våra regelbundna samlingar med ”matteburkar” har barnen uppskattat. Även personalen har idag matematiken med sig i sin vardag på ett annat sätt än förut.
Skapande Beskrivning:
Barnen ritar och målar både fritt och temainriktat. Olika material och tekniker erbjuds barnen så att de själva kan experimentera och upptäcka. Musik och sång förekommer dagligen. Lyssnar på olika musik, rör oss till musik, spelar med rytminstrument, olika danslekar. Barnen har fått gå på film och teater.
Analys:
På grund av blandad åldersgrupp är det svårt att ha skapande material lättillgängligt. Vi har ett bra utbud av material men behöver tänka på att använda det mer spontant i verksamheten.
Skapande är något att förbättra till nästa läsår, vi har diskuterat detta men inte riktig nått ända fram. Vi kommer fokusera på skapande i större utsträckning än tidigare genom att låta material finnas mer tillgängligt för barnen. Vi kommer att göra ett rum där de större barnen kan få vara utan de minsta. Genom att de stora barnen kommer att vara på en avdelning mellan kl 9.00-11.00 tre-fyra gånger i veckan blir detta lättare genomförbart.
Språk och kommunikation Beskrivning:
Vi ger oss tid att lyssna och samtala med barnen. Lyssna på varandra, inte avbryta, prata i liten och stor grupp. Vi förklarar ord, berättar sagor och berättelser, rim och ramsor, läser böcker, pratar om bokstäver, hur bokstäverna låter, uppmuntrar att skriva sitt namn, namnlappar, Ipad.
Biblioteksbesök och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker. På arbetslagsnivå har personalen startat upp med berättarpåsar, där får vi med kommunikation och språk.
Analys:
Vi upplever att barnen bättre kommer till tals och att berättandet och ordförråd utvecklas mer när vi delar upp barnen i mindre grupper. Det är viktigt att vi vuxna tänker på hur vi uttrycker oss och att vi använder ett nyanserat språk såväl till barnen som till varandra. Det är viktigt att vi fortsätter uppmuntra barnen till språk, det har vi kunnat göra genom våra regelbundna
språksamlingar. Vi kommer även planera i särskilda språkgrupper för de som behöver träa mera på språket.
Naturvetenskap och teknik Beskrivning
Genom regelbundna skogsbesök (därav bl. a. Knytte och Mulle) kommer växter och djur med på ett naturligt sätt. Vi vistas ute varje dag och går till återvinningsplatsen regelbundet. Vi har olika material för konstruktion inne och ute. Detta har varit ett av våra prioriterade mål under läsåret.
Vi fortsätter använda våra ”experimentlåda” och besöka skog och mark så ofta verksamheten tillåter.
Analys
Barnen måste få vara aktiva, fundera, utforska, prova och experimentera, reflektera och dra slutsatser. Vi ska försöka presentera mer material som ska finnas mer synligt för barnen.Viktigt att vi fångar upp barnens tankar och idéer, inte bara det de säger utan också det de gör. Att vi finns med och ställer öppna frågor, hjälper till att sammanfatta och dra slutsatser. Även här har vi haft regelbundna samlingar med naturvetenskap som tema.
Hur får vi arbetet med naturvetenskap/teknik att även avspegla sig i hela verksamheten utanför våra regelbundna samlingar?
Lek Beskrivning:
Fri lek är viktigt, att lära sig att leka är en konst, ge barnen tid att leka. Vi har delat barnen i mindre grupper. Lyssnat på barnen vad de vill leka med eller göra. Se till att det finns material som de kan använda i sin fria lek. Skapa tydliga regler i vissa lekar har varit viktigt för att flera ska kunna delta. Stötta barn som har svårt att leka. Vi leker regellekar, sånglekar, rollekar.
Analys:
Social kompetens/värdegrund Beskrivning:
Uppmuntra barnen att våga prova nya saker och tro på att de kan. Att vi alla är olika men lika mycket värda. Prata om människor i andra länder, hur de har det. Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter genom att kommunicera med varandra, annars får de hjälp av en vuxen.
Analys:
Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor och de visar respekt och är hjälpsamma mot varandra. Barnen försöker lösa konflikter i dialog.
Hälsa och rörelse Beskrivning:
Genom skogspromenader, skidor, skridskor, motorikövningar, använt gymnastiksalen har barnens motorik utvecklats. Vi är ute varje dag och då kan barnen, springa, hoppa, cykla, rulla, klättra, gunga. Även samtal kring vikten av att röra på sig samt äta rätt har diskuterats.
Uppmuntra barnen att äta av allt, att våga prova.
Analys:
Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Maten är hemlagad och varierad.
Ta tillvara på skogens möjligheter att utveckla barnens motoriska färdigheter genom anpassande aktiviteter.
Analys av arbetsmiljö för personal
Pedagogerna upplever att det är roligt att gå till arbetet. De har ett varierande och stimulerande arbete. Pedagogerna känner ansvar för att verksamheten bedrivs på ett bra sätt. De är måna om att barnens behov sätts i centrum och att föräldrarna upplever att deras barn är trygga på
förskolan. Pedagogerna strävar efter att en god stämning ska råda på arbetsplatsen. Information till arbetsplatsen fungerar bra och det är lätt att nå chefen. Önskvärt är mer fortbildning, i form av föreläsningar, kurser, studiebesök, studiecirklar samt att förskolechefen besöker verksamheten oftare
Åtgärder inför kommande läsår
Här nedan görs en sammanställning av våra planerade åtgärder för kommande läsår utifrån målrubrikerna. Viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet blir levande under läsåret. All personal måste ha detta dokument levande och med på planeringar. Våra gemensamma åtgärder måste vi säkerhetsställa att vi ska genomföra för att hela tiden utveckla verksamheten. Våra överenskomna åtgärder ska vi arbeta med nästkommande år. Dessa mål ska alltid utvärderas under rubriken ”Hur blev det?”.
• Utveckling och lärande (Hur fångar vi upp barn i åldern 1-3?)
• Matematik (Hur lär vi barnen begrepp och samband mellan olika matematiska begrepp?)
• Skapande (Hur placerar vi material?)
• Språk och kommunikation (Hur använder vi det material som finns?)
• Naturvetenskap och teknik (Hur utvecklar vi barnens förmåga att ställa frågor om naturvetenskap?)
• Lek (Hur skapar vi olika lekmiljöer?)
• Hälsa och rörelse (Vikten att värna om sin hälsa?)
• Arbetsmiljö (Försöka skapa en bättre dialog mellan olika avdelningar samt mellan personal och förskolechef. Förskolechef måste ut i verksamheten).
• Att vi medvetet använder olika inlärningsmetoder.
• Kvalitétsarbetet ska genomsyra verksamheten och dokumenteras under hela året.
Söderbärke 2013-09-10 Josephine Molin
