Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

1

Sammanställning av

Göteborgsregionens resultat

i

Öppna jämförelser

Vård och omsorg

om äldre 2012

Sara Davidsson

2

© FoU i Väst/GR

Juni 2013

Foto omslag: Pia Schmidtbauer Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Sandstens, Göteborg

FoU i Väst

Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg

3

Innehåll

Sammanfattning ... 4

1. Inledning ... 6

2. Bakgrundsmått ... 10

3. Resultat från Öppna jämförelser ...12

4. Kostnader ...35

5. Jämförelse indikatorerna emellan ...38

6. Diskussion ...42

4

Sammanfattning

D

enna rapport är en sammanställning över GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser – Vård

och omsorg om äldre 2012. Rapporten syftar till att stödja användningen av Öppna jämförelser

i GR-kommunerna, att visa på kommunernas resultat och att underlätta jämförelser och utbyte inom regionen.

Rapporten presenterar de bakgrundsfaktorer och 35 indikatorer som Öppna jämförelser består av där jämförelser mellan kommunerna i regionen, länet och nationell nivå synliggörs.

Majoriteten av indikatorerna i Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre baseras på en brukarundersökning. Svarsfrekvensen i brukarundersökningen varierar, för hemtjänst ligger svarsfrek-vensen på 69 procent nationellt medan den för särskilt boende ligger på 54 procent, liknande för GR. I särskilt boende har dessutom anhöriga besvarat enkäten i stor utsträckning. Andra källor är nationella register, egna undersökningar i kommunerna samt läkemedelsregistret. Öppna jämförelser är en relativ jämförelse mellan kommuner där kommunerna delas in grupper utefter sitt resultat och ges en färgmar-kering.

GR-kommunernas resultat varierar mellan indikatorerna och varierar sinsemellan. För vissa indi-katorer befinner sig dock majoriteten av GR-kommunerna över det nationella medelvärdet medan de för andra indikatorer befinner under. För indikatorer som Tillräckligt med tid, hemtjänst, Hänsyn till

åsikter och önskemål, hemtjänst, Möjlighet att framföra åsikter och klagomål, särskilt boende, Informa-tion om förändringar, hemtjänst, Bemötande, Trygghet, hemtjänst, Måltidsmiljö, särskilt boende och Möjlighet att komma utomhus, särskilt boende har majoriteten av GR-kommunerna medelvärden över

det nationella medelvärdet. För indikatorn Tillgänglighet till sjuksköterska, särskilt boende befinner sig endast en GR-kommun över det nationella medelvärdet. För indikatorerna Tre eller fler psykofarmaka

bland äldre, Tio eller fler läkemedel samt Läkemedel som bör undvikas, där låga värden eftersträvas,

befinner sig majoriteten av GR-kommunerna över det nationella medelvärdet.

Hur en kommuns resultat värderas påverkas av andra kommuners resultat eftersom det är en relativ jämförelse. Ett resultat på exempelvis 80 procent kan därmed för en indikator vara bland de högsta resultaten (ett ”grönt” resultat) men för en annan indikator bland de lägsta (ett ”rött” resultat). En jäm-förelse mellan indikatorerna visar att medelvärdena på riks- och länsnivå är högre för vissa indikatorer och lägre för andra. Inom vilket spann kommunerna i GR befinner sig varierar också mellan indika-torerna. Ett förbättringsarbete kan därmed utgå från antingen kommunens placering i förhållande till

5

övriga kommuner eller kommunens placering i förhållande till andra indikatorer.

Öppna jämförelser består av tre typer av indikatorer, struktur-, process- och resultatindikatorer. I rapporten diskuteras hur indikatorerna inom Vård och omsorg om äldre kan förstås. En metoddiskus-sion gällande tillförlitligheten och användningen av Öppna jämförelser avslutar sammanställningen. n

6

1. Inledning

Bakgrund

Öppna jämförelser är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och SKL som redovisar indikatorbaserade jämförelser kommuner emellan. Öppna jämförelser görs inom flera områden varav Vård och omsorg

om äldre är det mest omfattande området inom socialtjänsten. Jämförelsen innefattar 35 indikatorer

som ska belysa områdena kvalitet, hälsa och effektivitet. Tanken med Öppna jämförelser är att utgöra underlag till förbättringar, uppföljning, analyser, bidra till lärande samt ge en insyn i den offentligt finansierade omsorgen.1

Denna rapport är framtagen av FoU i Väst/GR mot bakgrund av att det idag inte görs jämförelser av resultaten i Öppna jämförelser inom Göteborgsregionen (GR). Rapporten om vård och omsorg om äldre inom GR är den första av flera av regionala sammanställningar av GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser. Därmed utgör denna sammanställning en utgångspunkt inför fortsatt arbete med att använda resultaten i Öppna jämförelser i GR där kommande rapporters innehåll förhoppningsvis kan utvecklas och anpassas efter kommunernas behov.

Öppna jämförelser har varit föremål för en del diskussion bland annat gällande kvaliteten på data och hur resultaten ska användas. Svårigheter att tolka resultatet och även att veta vart siffrorna från den egna kommunen kommer ifrån är några uppmärksammade problem. Som svar på detta har SKL tagit fram en handbok till stöd för analys av Öppna jämförelser inom socialtjänsten. Handboken syftar till att skapa en förståelse för Öppna jämförelser, ge förslag på hur analys av resultaten kan göras och ge förslag till hur kommuner systematiskt kan använda Öppna jämförelser för förbättringsarbete.

Mycket av detta arbete måste ske på kommunal nivå då det kräver en stor förståelse för den egna verksamheten. Vad som kan göras på regional nivå är att visa på den samlade bilden av kommunernas resultat i regionen. En analys av hur kommunerna ligger till i förhållande till de andra kommunerna inom regionen, samt landet, kan ge en överskådlig och lättillgänglig bild av den egna kommunens resultat samt underlätta jämförelser med närliggande kommuner. Sammanställningarna kan därmed tillsammans med andra rapporter utgöra underlag för kommunala analyser och ska ses som ett tillskott till kommunalt analysarbete.

Andra FoU-enheter eller kommunalförbund gör idag regionala sammanställningar av kommunernas resultat i Öppna jämförelser2_{. Erfarenheter därifrån är bland annat att sammanställningarna används}

1. Socialstyrelsen och SKL, 2013a. s. 9.

7

för att informera om kommuneras resultat till bland annat boende- och hemtjänstchefer, verksamhets-utvecklare, socialnämnd, kommunala pensionärsrådet, facklig samverkan samt på arbetsplatsträffar. Vi-dare anges att det är uppskattat att få resultatet nedbrutet till regional nivå, att se sin egen kommun, då den nationella rapporten upplevs innehålla för mycket information. Slutligen har det också framkommit att regionala sammanställningar utgör underlag för utvecklingsarbete men även används för att visa på vad som görs bra och vad kommunen är duktig på, vilket blivit extra viktigt i en tid av besparingar.

Syfte

Denna rapport syftar till att underlätta för kommunerna i GR att använda Öppna jämförelser inom området Vård och omsorg om äldre. Genom att visa på kommunernas resultat i förhållande till varan-dra, länet och nationell nivå är förhoppningen att rapporten kan underlätta jämförelser mellan kommu-nerna vilket kan bidra till utbyte och lärande.

Rapporten har därmed följande avsikter:

- Att visa på GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser - Att underlätta kommunala jämförelser inom regionen

- Att öka kunskapen om Öppna jämförelser och värdera användbarheten

Förutom ovanstående syften är förhoppningen också att en sammanställning av resultaten gör att vissa mönster kan urskiljas såsom att GR har höga resultat inom ett område, lägre inom ett annat eller stor spridning inom ett tredje. Detta skulle kunna utgöra underlag till gemensamt förbättringsarbete genom att visa vilka områden som utifrån Öppna jämförelser kan prioriteras eller visa på var det finns poten-tial för att lära av varandra.

Genomförande och disposition

Rapporten kommer att presentera ett antal områden utifrån Öppna jämförelser där det till varje område är knutet en eller flera indikatorer. En jämförelse mellan kommunerna, länet och nationell nivå synlig-görs genom att kommunernas resultat presenteras i diagram där även medelvärdet för Sverige och Väs-tra Götalands län är inkluderat. Medelvärdet för Sverige och länet ska ses som jämförelsepunkter där en kommun kan jämföra sitt resultat med andra kommuner och även med medelvärdena. I Socialstyrelsen och SKL:s rapport Öppna jämförelser presenteras också ett antal bakgrundmått såsom kostnader, om-fattning av kommunens insatser samt de äldres hälsotillstånd. I de fall indikatorn är densamma som i föregående års undersökning görs en jämförelse med tidigare år. Finns information från flera år tillbaka kan detta ge en bild av indikatorns utveckling. Flertalet av indikatorerna är dock omarbetade sedan 2011 års undersökning, inklusive alla indikatorer baserade på brukarenkäten, varför en jämförelse mel-lan årens resultat inte kan göras för dessa indikatorer.

I Öppna jämförelser presenteras indikatorerna i en färgskala, grönt, rött och gult där grönt utgör de 25 procent av kommunerna med högst resultat, rött utgör de 25 procent av kommunerna med lägst resultat och gult utgör 50 procent av kommunerna med de mellersta värdena. Kommunernas resultat utgår därmed inte ifrån någon målnivå utan vilken färg en kommun får är beroende av andra

kommu-8

ners resultat. Kommunernas placering åskådliggörs i denna rapport genom att stolparna i diagramen är i grönt, rött eller gult beroende på kommunens placering för respektive indikator 2012. Detta eftersom färgsättningen visar kommunens placering i förhållande till landets övriga kommuner samtidigt som vilken färg en kommun får kan väcka en viss uppmärksamhet när Öppna jämförelser publiceras.

Brukarundersökning

Resultaten i Öppna jämförelser bygger på flera källor såsom brukarenkät, flera nationella register och kommunernas egna undersökningar. I denna rapport beskrivs vad varje indikator består av och vilken källa den baseras på för att det ska vara lättare att veta vad uppgifterna kommer ifrån. Av 35 indikato-rer är 22 baserade på Socialstyrelsens nationella undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Det är en brukarundersökning besvarad av 33 400 personer i särskilt boende och 61 600 personer i hemtjänsten. Varje kommun är behandlad som en enhet eftersom målet med undersökningen är att kun-na uttala sig om hur de äldre i varje enskild kommun har det. I kommuner med färre än 250 äldre, eller där skillnaden mellan antalet personer i urvalet och i kommunen är mindre än 20, är enkäten skickad till samtliga äldre med hemtjänstinsatser eller i särskilt boende, en totalundersökning. I kommuner med fler än 250 äldre är ett slumpmässigt urval gjort där urvalsstorlek anpassats efter populationsstorlek.3 För att ge varje kommun en bild över hur många respondenter deras resultat bygger på presenteras här antal som besvarat enkäten, svarsfrekvens i procent samt det totala urvalet i kommunen för särskilt boende och hemtjänst.4

Särskilt boende Antal

svarat frekvensSvars- Totalt urval Hemtjänsten svaratAntal frekvensSvars- Totalt urval

Ale 99 51% 194 Ale 210 74% 284 Alingsås 159 57% 279 Alingsås 218 71% 307 Göteborg 1523 54% 2820 Göteborg 2476 71% 3487 Härryda 90 56% 161 Härryda 177 68% 260 Kungsbacka 201 60% 335 Kungsbacka 265 69% 384 Kungälv 179 61% 293 Kungälv 214 67% 319 Lerum 151 61% 248 Lerum 221 77% 287

Lilla Edet 47 54% 87 Lilla Edet 98 75% 131

Mölndal 245 59% 415 Mölndal 422 70% 603 Parlle 101 58% 174 Parlle 307 70% 439 Stenungsund 65 50% 130 Stenungsund 134 71% 189 Tjörn 91 59% 154 Tjörn 94 73% 129 Öckerö 50 50% 100 Öckerö 84 67% 125 GR 3001 56% 5391 GR 4920 71% 6944 Sverige 33413 54% 61521 Sverige 61573 69% 89435 3. Socialstyrelsen, 2012, s. 40. 4. Socialstyrelsen, 2013b.

9

Det totala antalet svarande på enkäten i särskilt boende är för GR-kommunerna 3 001 personer. För hemtjänsten har 4 920 personer i GR svarat. För både GR och Sverige är svarsfrekvensen högre inom hemtjänsten. Det ska också påpekas att det inte alltid är den äldre själv som besvarat enkäten. Social-styrelsen uppger att för särskilt boende har den äldre till 39 procent själv besvarat enkäten, 49 procent av enkäterna är besvarade av närstående. Gällande hemtjänst har 76 procent av de äldre själva besvarat enkäten medan det för 15 procent av enkäterna är en närstående som svarat.5 _{Att närstående svarat} samt att det är ett ganska stort svarsbortfall bör tas i beaktande när resultaten tolkas. n

10

I

Öppna jämförelser presenteras ett antal strukturella bakgrundmått vilka ska utgöra stöd till eget analysarbete. Nedan presenteras de bakgrundsmått som avser omsorgens omfattning samt de äldres hälsotillstånd.6 _{Andra bakgrundmått visar på omsorgens kostnader, dessa behandlas längre fram i} rap-porten. Tanken med att presentera måtten som avser omfattning och hälsa nu är att dessa kan vara bra att ha med sig inför fortsatt läsande då de ger en bild av hur det ser ut i kommunerna.

Andel äldre med hemtjänst avser andel av

befolkningen, 65 år och uppåt, som har hemtjänst. Som tabellen visar varierar andelen med hemtjänst mellan 7,8 till 17,5 procent inom GR-kommunerna. I Sverige har i genomsnitt 11,5 procent av befolkningen över 65 år hemtjänst.

Omfattning av hemtjänst avser andel av

hemtjänsttagare som har 25 timmar, eller mer, hemtjänstinsatser per månad. Denna andel varierar mellan 25 procent till 55 procent i GR.

Andel i särskilt boende avser andel av befolkningen

65 år och äldre som bor i särskilt boende. Här varierar andelen mellan 3,6 procent till 5,4 procent. Från tabellen kan det noteras att Göteborg har den högsta andelen äldre som har hemtjänstinsatser inom GR, högsta andelen äldre i särskilt boende men relativ sett få äldre som har fler än 25 timmar hemtjänstinsatser per månad. I kontrast till detta finns Mölndal som har den lägsta andelen med hemtjänst i GR men är bland de kommuner som har högst andel hemtjänsttagare med 25 eller fler timmar per månad. Det finns således skillnader mellan kommunerna gällande hur stor andel som har hemtjänst och hur många som beviljas många hemtjänsttimmar.

2. Bakgrundsmått

Bakgrundsmå omsorgens omfaning Andel äldre med hemtjänst Omfaning av hemtjänst >25h/månad Andel äldre i särskilt boende Ale 10,0% 46% 4,8% Alingsås 11,2% 43% 5,2% Göteborg 17,5% 33% 5,4% Härryda 11,5% 36% 4,0% Kungsbacka 11,4% 46% 3,9% Kungälv 12,7% 43% 4,4% Lerum 8,4% 51% 4,0% Lilla Edet 9,2% 28% 4,5% Mölndal 7,8% 53% 5,2% Parlle 11,1% 25% 3,7% Stenungsund 10,1% 45% 3,6% Tjörn 9,4% 55% 4,9% Öckerö 11,0% 45% 4,1% Sverige 11,5% 39% 5,1%

11

Hälsotillstånd utgörs av andel med hemtjänst eller i särskilt boende som i Socialstyrelsens brukarunder-sökning uppger att de har mycket god eller ganska god hälsa, 65 år och äldre. Andelen med god hälsa inom hemtjänsten varierar mellan 23 och 32 procent i GR. Andelen i särskilt boende som anser sig ha god hälsa varierar mellan 14 och 32 procent. Från tabellen kan det noteras att lägst andel äldre som anser sig ha god hälsa inom GR återfinns i Öckerö för både hemtjänsten och särskilt boende. Genom-snittet för Västra Götalands län och Sverige är tämligen lika.

Ängslan, oro eller ångest utgörs av andel i hemtjänst eller i särskilt boende som anser att de har svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Inom hemtjänsten varierar andelen mellan 2 och 8 procent i GR. I särskilt boende varierar andelen mellan 7 och 16 procent. Både för Västra Götalands län och Sverige är andelen med svåra besvär med ängslan, oro eller ångest lägre inom hemtjänsten än i särskilt boende. Undantaget är Lilla Edet där 7 procent anser sig ha dessa besvär både inom hemtjänsten och i särskilt boende. n Bakgrundsmå hälsollstånd Hälso-llstånd hemtjänst Hälso-llstånd särskilt boende Ängslan, oro eller ångest hemtjänst Ängslan, oro eller ångest särskilt boende Ale 24% 19% 8% 11% Alingsås 29% 26% 7% 13% Göteborg 29% 22% 8% 16% Härryda 29% 23% 7% 16% Kungsbacka 32% 23% 7% 13% Kungälv 26% 32% 4% 11% Lerum 29% 22% 7% 16% Lilla Edet 27% 32% 7% 7% Mölndal 29% 27% 6% 16% Parlle 31% 24% 7% 11% Stenungsund 25% 26% 5% 14% Tjörn 29% 20% 3% 10% Öckerö 23% 14% 2% 14% Västra Götalands län 29% 23% 7% 13% Sverige 30% 24% 7% 13%

12

I

följande kapitel är beskrivningarna av indikatorerna hämtade från bilaga 2 till rapporten Öppna jämförelser, Beskrivning av indikatorerna. Indikatorernas resultat är baserat på rapporten Öppna

jämförelser, Vård och omsorg om äldre 2012.

Kontinuitet och tid

Kontinuitet mäts genom antal hemtjänstpersonal den äldre möter medan tid utgörs av andel med hem-tjänstinsatser eller i särskilt boende som anser att personalen har tillräckligt med tid att utföra arbetet.

Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Indikatorn Personalkontinuitet i hemtjänsten visar på det genom-snittliga antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar. Resultatet är baserat på egna undersökningar i kommuner-na, inrapporterat i Kolada7_{. Ingen information om svarsfrekvens} finns tillgängligt i Kolada. Mätningen har skett vid olika tidpunker i kommunerna och ibland med olika metoder. 2012 års siffror baseras på en undersökning gjord 2011, 2011 års siffror baseras på undersökning under 20108 _{medan 2010 års siffror baseras på} uppgifter från 2008-20099_.

Antalet varierade i landet mellan 5 och 23 personer med 13 personer som genomsnitt 2012. Endast 5 GR-kommuners resultat återfinns i 2012 års Öppna jämförelser. Av dessa är det fyra som också återfinns i 201110 _{eller 2010}11 _års rapport vilket möjliggör en jämförelse över tid. Lilla Edet var under 2011 bland de 25 procent kommu-ner med lägst antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre men uppvisade högre antal året innan och året efter vilket gör det svårt att urskilja ett mönster. Kungsbacka uppvisar lägre antal hemtjänstperso-nal under åren 2012 och 2011.

3. Resultat från Öppna jämförelser

Personalkonnuitet i hemtjänsten 2012 2011 2010 Öckerö 11 Lilla Edet 12 8 14 Kungsbacka 13 14 16 Ale 16 15 Härryda 18 16 Lerum 16 Tjörn 14 Mölndal 22 Alingsås 12

7. Kommun- och landstingsdatabasen som tillhandahåller nyckeltal för kommuner och landsting, drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser.

8. Socialstyrelsen och SKL, 2011a, s.44. 9. Socialstyrelsen och SKL, 2010a, s.57. 10. Socialstyrelsen och SKL, 2011a, s. 129f. 11. Socialstyrelsen och SKL, 2010a, s.136f.

13

Tillräckligt med tid – hemtjänsten

Tillräckligt med tid – hermtjänsten utgörs av andel som uppger att personalen alltid eller oftast har

tillräckligt med tid att utföra arbetet. Indikatorn består av antal personer, 65 år och äldre, i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete, dividerat med samtliga personer, 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som be-svarat enkäten. De personer som be-svarat ”Vet ej/Ingen åsikt” är exkluderade ur nämnaren vilket är fallet för samtliga indikatorer baserade på brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsen 2012.

Andelen som anser att personalen har tillräckligt med tid inom hemtjänsten är i genomsnitt 82 procent i Västra Götalands län och 81 procent i Sverige. De flesta av GR-kommunerna ligger över riksgenomsnittet, undantaget Partille och Göteborg, där de äldre i lägre utsträckning anser att personalen har tillräckligt med tid. I Sverige varierar andelen från 58 till 97 procent medan variationen inom GR är från 75 till 88 procent.

Tillräckligt med tid – särskilt boende

Indikatorn Tillräckligt med tid – särskilt boende visar på den andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tid att utföra arbetet i särskilt boende under 2012. Indikatorn är liksom ovan baserad på antal personer i särskilt boende, 65 år eller äldre, som anser att personalen alltid eller oftast har tillräck-ligt med tid att utföra arbetet dividerat med totala antalet boende, 65 år och uppåt, som deltagit i undersökningen. Resultaten baseras på under-sökningen Vad tycker de äldre 88% 88% 88% 87% 87% 86% 85% 84% 84% 84% 83% 76% 75% 65% 70% 75% 80% 85% 90%

Tillräckligt med d

- Hemtjänsten

Sverige Västra Götalands län

88% 79% 77% 74% 73% 72% 71% 67% 67% 66% _{64% 63% 62%} 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Tillräckligt med d

- Särskilt boende

14

om äldreomsorgen?

Genomsnittet för Sverige och Västra Götalands län ligger mycket nära varandra med ett nationellt genomsnitt på 70 procent och ett medelvärde för länet på 71 procent. Högst andel inom GR har Öck-erö, som ligger på tredje plats nationellt, med 88 procent som anser att personalen har tillräckligt med tid. Inom Sverige varierar andelen mellan 40 och 91 procent medan andelen i GR ligger mellan 62 och 88 procent, variationen inom GR är därmed lägre än variationen nationellt.

Inflytande och delaktighet

Inflytande och delaktighet mäts genom indikatorerna Möjlighet att påverka tider och Hänsyn till åsikter

och önskemål. Indikatorerna är baserade på Socialstyrelsens brukarundersökning.

Möjlighet att påverka tider – hemtjänsten och särskilt boende

Indikatorn är framräknad som antal personer 65 år och äldre (boende i ordinärt boende med hemtjänst respektive särskilt boende) som angett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2012. Täljaren är dividerad med samtliga personer 65 år och uppåt (boende i ordinärt bo-ende med hemtjänst respektive särskilt bobo-ende) som besvarat Socialstyrelsens undersökning.

Inom hemtjänsten anser 60 procent nationellt och 56 procent inom Västra Götalands län att de all-tid eller oftast kan påverka vilka all-tider de får hjälp av personalen. Enbart två kommuner hamnar bland de 25 procent kommuner med lägst andel, och är därmed röda, medan 5 kommuner ligger bland de 25 procent kommuner med högst andel. Variationen i hela landet ligger mellan 29 och 81 procent.

I särskilt boende är andelen som anser att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp i Västra Götalands län 57 procent och i Sverige 56 procent. Andelen i särskilt boende som anser sig

71% 70% 66% 65% 65% 64% 63% 62% 60% 56% 54% 48% 44% 0% 20% 40% 60% 80% Stenungsund Alingsås Kungälv Härryda Kungsbacka Parlle Lilla Edet Göteborg Mölndal Tjörn Ale Öckerö Lerum

Möjlighet påverka der

- Hemtjänst

Sverige Västra Götalands län

75% 64% 62% 62% 60% 56% 56% 56% 56% 54% 51% 51% 47% 0% 50% 100% Öckerö Lilla Edet Kungsbacka Stenungsund Mölndal Ale Parlle Göteborg Alingsås Lerum Härryda Kungälv Tjörn

Möjlighet påverka der

- Särskilt boende

15

kunna påverka vilka tider de får hjälp varierar i landet mellan 28 och 86 procent där flertalet av GR-kommunerna befinner sig i den mellersta gruppen. Nationellt så anser något färre inom hemtjänsten att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp än i särskilt boende. För Västra Götalands län är andelarna i hemtjänsten och särskilt boende ganska lika.

Hänsyn till åsikter och önskemål – hemtjänsten och särskilt boende

Den här indikatorn avser andelen 65 år och uppåt (boende i ordinärt boende med hemtjänst eller bo-ende i särskilt bobo-ende) som anser att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2012. Indikatorn är framräknad på samma sätt som ovan indikatorer (antal som svarat att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till önskemål och åsikter dividerat med det totala antalet svarande).

Att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål inom hemtjänsten anser 85 procent i Västra Götalands län och i Sverige. I GR finns 5 ”gröna” kommuner med över 90 procent som anser att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Nationellt anser mellan 69 och 96 procent att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål.

I särskilt boende anser 80 procent i Västra Götalands län och 79 procent nationellt att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, därmed anser färre att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål i särskilt boende jämfört med i hemtjänsten. Variationen inom landet ligger från 62 till 94 procent.

I jämförelse med Hänsyn till åsikter och önskemål inom hemtjänst blir det tydligt hur andra kom-muners resultat påverkar den egna placeringen. Inom hemtjänsten anser 83 procent i Ale att persona-len tar hänsyn till åsikter och önskemål vilket ger kommunen en röd placering, bland de 25 procent kommuner med lägst resultat. Samma siffra, 83 procent, gör i särskilt boende att Alingsås får en gul placering och har det fjärde högsta resultatet i GR. Det blir därmed svårt att veta hur kommunen ska

89% 87% 84% 83% 82% 81% 81% 81% 80% 76% 74% 74% 73% 0% 50% 100% Öckerö Mölndal Kungsbacka Tjörn Lerum Ale Härryda Göteborg Parlle Lilla Edet Stenungsund Alingsås Kungälv

Hänsyn ll åsikter och önskemål

- Särskilt boende

Sverige Västra Götalands län

94% 93% 93% 93% 92% 90% 90% 89% 88% 86% 83% 79% 78% 0% 50% 100% StenungsundHärryda Tjörn Kungälv AlingsåsÖckerö Lilla Edet KungsbackaLerum MölndalAle Parlle Göteborg

Hänsyn ll åsikter och önskemål

- Hemtjänst

16

förhålla sig till resultatet när samma procentsats, inom samma kategori, leder till olika placering i olika boendeformer. Detta synliggör vikten av ett reflekterande kring resultaten och placeringarna utöver vilken färg kommunen tilldelas.

Information

Området information består av flera indikatorer: Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål inom hemtjänst, Information om förändringar inom hemtjänst och i särskilt boende samt Kommunens

information på hemsidan. De tre första indikatorerna är baserade på Socialstyrelsens

brukarundersök-ning och utgörs av andel, av totala antalet svarade, som anser att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål eller andel som anser att personalen alltid eller oftast informerar om tillfäl-liga förändringar. Det undersöks därmed inte om äldre i särskilt boende vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål. Kommunens information på hemsidan består av andel maxpoäng i SKL:s granskning Information till alla där en extern granskare har gjort en bedömning av informationen på

kommunernas hemsidor efter vissa givna frågor.

I Sverige anser 64 procent att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål medan 62 procent i Västra Götalands län anser detsamma. Gällande personalens information om förändringar anser betydligt fler i ordinärt boende med hemtjänst att personalen alltid eller oftast informerar om tillfälliga föränd-ringar jämfört med andelen i sär-skilt boende. Något genomsnitt för Västra Götalands län gällande

Kommunens information på hemsidan finns inte

framräk-nat. Däremot placerar sig både Härryda och Mölndal på andra plats i kommunrankningen. Ale 62% 71% 43% 87% Alingsås 71% 77% 43% 91% Göteborg 59% 60% 45% 81% Härryda 66% 76% 47% 96% Kungsbacka 68% 76% 42% 83% Kungälv 71% 76% 57% 84% Lerum 69% 69% 41% 83% Lilla Edet 65% 62% 46% 74% Mölndal 67% 63% 51% 96% Parlle 56% 63% 34% 87% Stenungsund 70% 70% 61% 70% Tjörn 70% 71% 37% 91% Öckerö 67% 78% 63% 83% Västra Götalands län 62% 68% 49% -Sverige 64% 68% 46% 78%

Hemtjänst Hemtjänst Särskilt boende Äldre-omsorg

Möjlighet a framföra synpunkter eller klagomål Informaon om föränd-ringar Informaon om föränd-ringar Kommunens informaon på hemsidan

17

Bemötande

Bemötande avser hur stor andel, 65 år och äldre, som var mycket nöjda med hur personalen bemötte dem 2012 i särskilt boende och hemtjänst. Underlaget är hämtat ur Socialstyrelsens brukarundersök-ning.

När det gäller hemtjänst anser 75 procent nationellt och i länet att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Som diagrammet visar är det endast tre kom-muner inom GR som ligger under genomsnittet för landet medan 5 kommuner befinner sig bland de 25 pro-cent kommuner med högst resultat. Andelen nöjda med bemötande inom hemtjäns-ten i Sverige varierar mellan 60 och 94 procent.

I särskilt boende anser 58 procent i länet och 57 pro-cent i Sverige att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Liksom i hemtjäns-ten är det endast tre kom-muner i GR som befinner sig under det nationella genom-snittet gällande indikatorn bemötande och enbart Göte-borg som befinner sig bland de 25 procent kommuner med lägst resultat. 83% 83% 83% 83% 82% 79% 79% 79% 76% 76% 74% 73% _67% 50% 60% 70% 80% 90%

Bemötande

- Hemtjänst

Sverige Västra Götalands län

72% 69% 66% 64% 62% 62% 61% 60% 59% _{57% 55% 55%} 47% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Bemötande

- Särskilt boende

18

Trygghet

Trygghet inom hemtjänst mäts genom andel boende i ordinärt boende med hemtjänstinsatser som anger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, av totala antalet som besvarade enkäten. Andelen som känner sig mycket trygga varierar mellan 27 och 61 procent i Sverige med ett genomsnitt på 43 procent för både landet och länet.

I särskilt boende mäts trygghet som andel boende i särskilt boende som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende av totala antalet svarande. Genomsnittligt antal som uppger att de känner sig mycket trygga i särskilt bo-ende är i Sverige och i länet 49 procent. Andelen varierar mellan 27 och 74 procent i landet, inom GR varierar andelen mellan 40 och 69 procent. 53% 52% 50% 48% 47% 46% 46% 45% 44% 42% 41% 39% _35% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Trygghet

- Hemtjänst

Sverige Västra Götalands län

69% 63% 57% 53% _{49% 49% 48% 45% 45% 43% 42% 40% 40%} 0% 20% 40% 60% 80%

Trygghet

- Särskilt boende

19

Boendemiljö

Boendemiljö avser trivsamma gemensamma utrymmen samt att det är trivsamt utomhus på särskilda

boenden. Måttet för den första indikatorn utgörs av andel i särskilt boende som uppgett att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena dividerat med antalet som besvarade enkäten. Uppgifterna är baserade på Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? där svarsalternativen var Ja, Delvis, Nej eller Vet inte.

För indikatorn Trivsamma gemensamma utrymmen är medelvärdet för Sverige på 64 procent medan det för Västra Götalands län ligger på 67 procent. I Sverige varierar andelen från 37 till 88 procent där Öckerö, med 85 procent har tredje högsta resultat i landet.

Trivsamt utomhus utgörs av andel i särskilt boende som uppgett att det är trivsamt utomhus dividerat

med antal som besvarat enkäten. För trivseln utomhus på de särskilda boendena är medelvärdet för Västra Götalands län nära medelvärdet för Sverige med 71 procent för länet respektive 70 procent för Sverige. Andelen som anser att det är trivsamt utomhus varierar i Sverige från 29 till 100 procent. Dia-grammen åskådliggör att inom området boendemiljö är Ale den kommun som för båda indikatorerna är bland de 25 procent kommuner med lägst andel som anser att boendemiljön är trivsam.

85% 76% 76% 73% 70% 68% 66% 64% 63% 63% 60% 60% 55% 0% 50% 100% Öckerö Kungälv Kungsbacka Härryda Parlle Lilla Edet Ale Göteborg Lerum Mölndal Alingsås Tjörn Stenungsund

Trivsamma gemensamma utrymmen

- Särskilt boende

Sverige Västra Götalands län

81% 79% 79% 78% 77% 74% 70% 68% 68% 67% 67% 65% 56% 0% 50% 100% Kungsbacka Mölndal Alingsås Stenungsund Lerum Göteborg Ale Härryda Öckerö Parlle Lilla Edet Kungälv Tjörn

Trivsamt utomhus

- Särskilt boende

20

Mat och måltidsmiljö

Indikatorn Maten avser andel i särskilt boende som anser att maten smakar mycket eller ganska bra. Medelvärdet för Sverige är 75 procent och för länet 77 procent. Flertalet GR-kommuner befinner sig kring medelvärdena medan Lilla Edet sticker ut med 93 procent vilket är den näst högsta andelen i Sverige. Andel som anser att maten smakar mycket eller ganska bra varierar i Sverige mellan 56 och 95 procent.

Måltidsmiljö avser huruvida personer på särskilt boende anser att måltiderna alltid eller oftast är en

trevlig stund. Resultaten varierar mellan 48 och 88 procent i Sverige medan resultaten i GR varierar mellan 58 och 80 procent. Västra Götalands län har ett lite högre medelvärde på 71 procent än det nationella medelvärdet på 68 procent.

93% 81% 79% 77% 77% 77% 76% 75% 73% 72% 70% 69% 69% 0% 50% 100% Lilla Edet Kungsbacka Tjörn Lerum Härryda Stenungsund Mölndal Ale Göteborg Parlle Alingsås Öckerö Kungälv

Maten

- Särskilt boende

Sverige Västra Götalands län

80% 79% 78% 73% 72% 72% 71% 71% 70% 69% 63% 63% 58% 0% 50% 100% Kungälv Lilla EdetTjörn StenungsundÖckerö Lerum MölndalAlingsås Parlle KungsbackaAle GöteborgHärryda

Måldsmiljö

- Särskilt boende

21

Utevistelser och sociala aktiviteter

Området avser möjligheten att komma utomhus i särskilt boende samt hur nöjda personer i särskilt boende är med de aktiviteter som erbjuds.

Gällande Möjlighet att komma utomhus utgörs indikatorn av andel i särskilt boende som anser att möjligheterna att komma utomhus är mycket eller ganska bra. Medelvärdet för Sverige och länet är 59 procent. Variationen i landet ligger mellan 18 och 81 procent och inom GR varierar andelen mellan 38 och 72 procent.

Sociala aktiviteter utgörs av andel i särskilt boende som anser sig vara mycket eller ganska nöjda med

de aktiviteter som erbjuds. För denna indikator ligger medelvärdet för länet på 67 procent, över det nationella medelvärdet på 60 procent. Andelen varierar nationellt från 30 till 90 procent. För båda indi-katorerna inom området Utevistelser och sociala aktiviteter uppvisar Kungälv och Öckerö höga siffror medan Partille uppvisar lägre siffror.

72% 70% 67% 63% 62% 62% 60% 60% 60% 58% 55% 52% 38% 0% 50% 100% Kungälv Tjörn Kungsbacka Ale Öckerö Lerum Stenungsund Alingsås Mölndal Lilla Edet Härryda Parlle Göteborg

Möjlighet a komma utomhus

- Särskilt boende

Sverige Västra Götalands län

75% 71% 69% 66% 65% 65% 64% 59% 57% 54% 54% 51% 48% 0% 50% 100% Kungälv Mölndal Öckerö Lilla Edet Kungsbacka Härryda Alingsås Göteborg Lerum Ale Tjörn Parlle Stenungsund

Sociala akviteter

- Särskilt boende

22

De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet

Äldres bedömning av Hemtjänsten i sin helhet utgörs av antal personer i ordinärt boende med hem-tjänstinsatser som anser sig vara mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten av det totala antalet som besvarat enkäten.

I Sverige anser sig mellan 73 och 100 procent vara mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, inom GR anser mellan 80 och 93 procent detsamma. Medelvärdet för andel nöjda ligger för länet och Sverige på 88 procent. Det kan noteras att exempelvis Stenungsund befinner sig bland de 25 procent kommuner med lägst resultat (de ”röda” kommunerna) men likväl anser sig 87 procent, en hög andel, vara ganska eller mycket nöjda.

Äldres bedömning av Särskilt boende i sin helhet utgörs av andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andelen mycket eller ganska nöjda varierar i Sverige mellan 53 och 98 procent medan variationerna i GR ligger mellan 71 och 90 procent. Medelvärdet för länet är 82 procent och för Sverige 80 procent. I förhållande till Sveriges andra kommuner har fler GR-kommuner bland de högsta resultaten inom nöjdhet med sitt särskilda boende i jämförelse med nöjdhet med hem-tjänsten där GR-kommunerna inte återfinns bland de 25 procent kommuner med högst resultat. Dock är andelen ganska eller mycket nöjda för flera av GR-kommunerna högre för indikatorn Hemtjänsten i

sin helhet än för indikatorn Särskilt boende i sin helhet, färgerna till trots.

93% 93% 92% 91% 90% 89% 88% 88% 88% _{87% 86% 85%} 80% 70% 75% 80% 85% 90%

95%

Hemtjänsten i sin helhet

23

För denna indikator redovisas andel i kommunerna som anser sig ha god hälsa eftersom att det på na-tionell nivå var fler som var mycket eller ganska nöjda med det särskilda boendet i sin helhet av de som ansåg sig ha mycket eller ganska god hälsa än av de som ansåg sig ha mycket eller ganska dålig hälsa. Hur nöjd en person är med sitt särskilda boende varierar därmed beroende på hur personen skattat sin hälsa. Hälsotillståndet kan utläsas av den blå linjen mot den andra axeln och består av andel i särskilt boende som uppger att de har mycket eller ganska god hälsa.

Det mönster som fanns på nationell nivå går inte att finna bland GR-kommunerna. I Kungälv anser sig 90 procent på särskilt boende vara mycket eller ganska nöjda med boendet i sin helhet, högsta nivån i GR, dessutom anser sig 32 procent ha mycket eller ganska god hälsa, också högsta andelen i GR. En annan situation uppvisar Öckerö som också har en hög andel nöjda med boendet i sin helhet medan en låg andel, 14 procent, anser sig ha mycket eller ganska god hälsa. Motsatt situation till Öckerö har Lilla Edet där en hög andel, 32 procent, anser sig ha mycket eller ganska god hälsa medan kommunen hamnar bland de lägsta resultaten gällande nöjdhet med boendet i sin helhet.

90% 90% 90% 87% 86% 86% 81% 79% 77% 75% 73% 73% 71% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Särskilt boende i sin helhet

24

Tillgänglighet till vård och omsorg

Väntetid till särskilt boende

Indikatorn utgörs av antal dagar i genomsnitt från ansökningsda-tum till erbjudet inflyttningsdaansökningsda-tum på särskilt boende under 2011. Siffrorna bygger på inrapporterad data i Kolada. För kommuner med fler än 300 ansökningar görs ett urval av ansökningarna, i annat fall är indikatorn baserad på samtliga inrapporterade ansök-ningar. För 2012 finns det endast uppgifter om 5 kommuner i GR. För Sverige är 53 dagar den genomsnittliga väntetiden men det va-rierar mellan 5 och 192 dagar. Indikatorn är densamma som under 2011 och 2010, vilket för de kommuner som då deltog, möjliggör en jämförelse över tid. För Ale, Lilla Edet och Kungsbacka har väntetiden till särskilt boende ökat under 2012 jämfört med 2011 och 2010. Härryda har 2012 färre dagars väntetid än 2011.

Tillgång till sjuksköterska – särskilt boende

Tillgång till sjuksköterska på särskilt boende utgörs av andel i särskilt boende som anser att det är

mycket eller ganska lätt att vid behov träffa en sjuksköterska. Resultatet är baserat på Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? För denna indikator är genomsnittet för länet 75 procent vilket är något lägre än det nationella genomsnittet på 77 procent. Alla kommuner i GR utom Kungälv ligger på samma eller lägre andel än genomsnittet i Sverige.

Vänted ll särskilt boende

2012 2011 2010 Öckerö 33 Härryda 39 95 Ale 83 51 51 Lilla Edet 105 92 42 Kungsbacka 118 48 43 Lerum 90 Tjörn 60 Mölndal 66 Alingsås 62 81% 77% 77% 75% 73% _{70% 69% 69% 69% 67% 64% 64%} 59% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Tillgång ll sjuksköterska

- Särskilt boende

25

Fall, undernäring och trycksår

Detta område utgörs av andelen där minst en åtgärd har genomförts för de personer som bedömts ha risk för fall, undernäring eller trycksår. Uppgifterna är baserade på registrerade fall i Senior alert12 _under perioden 1 augusti 2011 till 1 augusti 2012. SKL och Socialstyrelsen anger i rapporten Öppna jämfö-relser att resultaten är osäkra eftersom det finns stor variation i hur aktiva kommunerna är i registret. Därmed ska resultaten tolkas med försiktighet. Med anledning av osäkerheten i sifforna och att kom-munerna i GR har kommit olika långt med användandet av registret anges här resultatet i en tabell utan färgsättning. Vidare är endast 8 GR-kommuner så pass aktiva i registret att deras resultat redovisas i Öppna jämförelser, det ska finnas minst 30 personer registrerade med risk för skada för att siffran ska tas med i Öppna jämförelser. Procentsatsen utgörs av antal fall där det har bedömts funnits en risk för fall/undernäring/trycksår och där åtminstone en åtgärd för att förhindra skadan har vidtagits (och registrerats i Senior alert), dividerat med antal fall där det har bedömts funnits en risk för fall/undernä-ring/trycksår, registrerade i Senior alert.

Andel där åtgärd genomförts vid bedömd risk för:

Fall

Under-

_näring

Trycksår

Kungsbacka

8%

7%

6%

Parlle

35%

37%

30%

Tjörn

31%

42%

-Lerum

1%

2%

2%

Lilla Edet

5%

4%

-Göteborg

13%

15%

15%

Kungälv

0%

-

-Alingsås

11%

12%

11%

26

Äldres psykiska hälsa

Nedan visas indikatorn Tre eller fler psykofarmaka bland äldre inom området Äldres psykiska hälsa. Tre eller fler psykofarmaka kan utgöra en signal för att det finns risker med behandlingen. Behandling med många psykofarmaka ökar risken för fall och biverkningar och ökar risken för att läkemedlen påverkar varandra vilket kan ge oönskad effekt. Förskrivningar av flera psykofarmaka samtidigt kan också visa på brister i behandlingen av psykiska tillstånd.

Indikatorn är baserad på ett utdrag ur läkemedelsregistret den 31 december 2011 och avser personer 80 år eller äldre. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvården, uttagna från läkemedelsförråd eller köpta utan recept vilket kan leda till en underskattning. Vidare är uppgifterna lite osäkra eftersom utdragen ur registret kan vara svårtolkade. Alla kommuner i GR utom Härryda befinner sig bland de 25 procent kommuner med högst andel äldre som använder tre eller fler psyko-farmaka. Medelvärdet för Sverige är 5,1 procent och för länet 6,5 procent. Andelen varierar i Sverige mellan 1,9 och 10,8 procent där den högsta andelen i landet utgörs av Öckerö, följt av Lilla Edet, Tjörn och Lerum. 5,1% 5,7% 5,9% 6,0% 6,4% 6,4%6,7% 7,3% 8,0% 8,5% 8,9% 9,1%10,8% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12%

Tre eller fler psykofarmaka bland äldre

27

Stöd och hjälp efter stroke

Följande område behandlar stöd och hjälp efter stroke. Uppgifterna är baserade på Riks-Strokes13 enkätfrågor som skickas till alla strokepatienter tolv månader efter insjuknandet. Sifforna är ett genom-snitt av åren 2009-2011 för att på så sätt få ett tillräckligt underlag. Bara kommuner med minst 30 sva-randen redovisas i Öppna jämförelser. Cirka 90 procent av alla som insjuknat i stroke ingår i registret och har besvarat enkäten.

Funktionsförmåga stroke

Funktionsförmåga stroke utgörs av andel äldre, 65 år och äldre, som tolv månader efter insjuknandet

i stroke var oberoende av hjälp. Med oberoende av hjälp avses att inte behöva hjälp med förflyttning, toalettbesök, på- och avklädning av dem som innan insjuknandet var oberoende av hjälp. Diagrammet visar att Tjörn som enda kommun i GR befinner sig bland de 25 procent kommuner med högst resultat i Öppna jämförelser. Medelvärdet för Sverige är 64 procent medan det för länet är 63 procent.

Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus

Indikatorn syftar till att visa andel patienter som haft stroke som anser att deras rehabiliteringsbehov är tillgodosedda ett år efter insjuknandet, av totala antalet patienter som uppgav att de har ett rehabi-literingsbehov. Indikatorn har inte förändrats sedan förra året vilket möjliggör en jämförelse med förra årets resultat för de kommuner som det då fanns uppgifter om. Resultatet år 2011 är ett genomsnitt av åren 2009-201014_{. I 2012 års resultat finns inte Lilla Edet och Tjörn representerade eftersom} uppgif-terna ansågs för osäkra för att redovisa.

Högst andel med sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda efter ett år i GR uppvisar Lerum med 68 procent. Genomsnittet för Sverige ligger på 55 procent medan det för länet ligger på 54 procent.

Ande-73% 69% 67% 67% 66% 65% 65% _{64% 63% 63% 62% 59% 59%} 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75%

Funkonsförmåga stroke

Sverige Västra Götalands län

14. Socialstyrelsen och SKL, 2011b, s. 12.

28

len varierar i landet från 28 till 85 procent medan andelen i GR varierar från 46 till 68 procent. De grå staplarna utgör 2011 års resultat för de kommuner som hade ett resultat i Öppna jämförelser 2011. I diagrammet syns att samtliga kommuner i GR med ett jämförelseresultat har förbättrat sin andel i årets undersökning.

Stöd i livets slutskede

Området Stöd i livets slutskede är baserat på inrapporterad data i Svenska Palliativregistret och bygger på en enkät som ifylles av personalen efter att personen har avlidit. För indikatorerna inom området

Stöd i livet slutskede inräknas personer som avlidit i kommunala verksamheter såsom särskilt boende,

korttidsboende eller i ordinärt boende med hemsjukvård. De kommuner som redovisas i årets rapport har deltagit under hela 2011 och har minst 30 registrerade fall. Uppgifterna avser perioden sista augusti 2011 till sista augusti 2012.

Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan

Denna indikator består av antal förväntade dödsfall som under sista levnadsveckan smärtskattades med instrument som VAS, NRS eller liknande verktyg dividerat med antal förväntade dödsfall registrerade i Svenska Palliativregistret. Andelen smärtskattade varierar i landet mellan 0 och 81 procent, variatio-nen i GR ligger mellan 0 och 36 procent. Medelvärdet nationellt är 16 procent medan medelvärdet för länet ligger på 9 procent. Partille är med sin andel på 36 procent bland de kommuner med högst andel i Sverige. Den ”gröna” gruppen sträcker sig därmed från 81 procent ner till åtminstone 36 procent, vilket innebär att det är en stor spridning i gruppen med de högsta resultaten. Öckerö och Tjörn har inte registrerat några smärtskattningar under sista levnadsveckan.

68% 63% 62% 61% _{58% 55% 54%} 50% 49% 48% 46% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70%

Rehabilitering eer utskrivning från sjukhus

29

Brytpunktssamtal

Indikatorn Brytpunktssamtal utgörs av andel registrerade brytpunktssamtal i Svenska Palliativregistret. Brytpunktssamtal är en viktig del i den palliativa vården där den enskilde informeras om sin situation, vilket dels är ett värde i sig, men också möjliggör att personen själv kan fatta beslut om sin sista tid. Personalen kan också planera för bästa möjliga fortsatta vård och omsorg. Andelen registrerade bryt-punktssamtal varierar i Sverige mellan 15 och 81 procent medan variationen i GR ligger mellan 19 och 65 procent. Medelvärdet nationellt ligger på 44 procent, något högre än medelvärdet för länet på 42 procent.

36% 19% 9% 8% 7% 7% 6% 6% 5% 4% 4% 0% 0% 0% 10% 20% 30% 40%

Andel avlidna som smärtskaades under

sista levnadsveckan

Sverige Västra Götalands län

65% 59% 52% 50% 50% 45% 43% 42% _{35% 31% 31% 29%} 19% 0% 20% 40% 60% 80%

Brytpunktssamtal

30

Eftersamtal

Indikatorn beskriver hur stor andel av närstående som erbjöds ett uppföljande samtal efter dödsfall. Därmed visar inte indikatorn hur många eftersamtal som genomfördes eller formerna för samtalet. In-dikatorn är densamma som under 2011 vilket visas i diagrammet som gråa staplar. Andel som erbjuds eftersamtal varierar i landet från 0 till 100 procent. Nästan lika stor är variationen i GR där Stenung-sund har 7 procent registrerade erbjudanden om eftersamtal medan Alingsås har 97 procent registrerade erbjudanden. Som medelvärde för Sverige erbjuds 52 procent samtal, något medelvärde på länsnivå finns inte för denna indikator. Jämfört med 2011 har Alingsås, Kungsbacka och Mölndal förbättrat sina resultat. Lerum, Göteborg, Härryda och Ale har lägre andelar i 2012 års rapport än de hade 2011, det ska dock påpekas att resultaten är baserade på uppgifter från augusti till augusti.

Närvarande i dödsögonblicket

Närvarande i dödsögonblicket utgörs av andel registrerade i Svenska Palliativregistret som hade någon

närvarande i dödsögonblicket, personal eller närstående. Även denna indikator är densamma som 2011 vilket de grå staplarna representerar. Andelen varierar i landet mellan 67 och 100 procent med 87 pro-cent som medelvärde. Inom GR varierar andelen mellan 77 och 96 propro-cent, inget medelvärde för länet finns. I jämförelse med 2011 har två kommuner, Härryda och Ale, högre andel 2012. Lerum har samma andel 2012 som 2011 medan Kungsbacka, Alingsås, Mölndal och Göteborg har lägre andel. Göteborg hade 2011 en andel på 94 procent.

97% 74% 62% 58% _{53% 50%} 39% 28% 18% 11% 11% 11% 7% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Eersamtal

2011 Sverige

31

Munhälsa

Indikatorn utgörs av andel avlidna som fått en bedömning av sin munhälsa under de sista levnads-veckorna. Högst andel i GR uppvisar Lilla Edet med 82 procent, lägst andel enligt registret har Tjörn med 39 procent. Nationellt varierar andelen mellan 33 och 97 procent. Medelvärdet för Sverige är 63 procent. Inte heller för denna indikator finns medelvärden på länsnivå.

96% 96% 95% 92% 92% 91% 89% 87% 87% 86% _{84% 83%} 77% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Närvarande i dödsögonblicket

2011 Sverige 82% 64% 62% 61% 58% 56% 53% 53% 53% 50% 48% 48% _39% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Munhälsa

Sverige

32

Läkemedel

Området Läkemedel avser personer som är 80 år eller äldre, uppgifterna är baserade på uttag ur läkemedelsregistret den 31 december 2011. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvården, uttagna från läkemedelsförråd eller köpta utan recept vilket kan leda till en underskatt-ning. Vidare är uppgifterna lite osäkra eftersom utdraget kräver tolkning av hur många läkemedel som används och vilka.

Tio eller fler läkemedel

Andelen som har tio eller fler läkemedel är framräknat som antal personer över 80 år som beräknas använda tio eller fler läkemedel dividerat med antalet personer över 80 år i kommunen. Användning av många läkemedel leder till risk för skadliga läkemedelsinteraktioner, lägre följsamhet av ordination och risk för läkemedelsorsakad sjukhusinläggning. Som diagrammet visar återfinns ingen GR-kommun bland de 25 procent kommuner med lägst andel som har tio eller fler läkemedel. Medelvärdet för Sve-rige är 13,3 procent medan det för länet är 14 procent. Andelen varierar nationellt mellan 4,7 och 22,3 procent. 12% 13% 13% 14% 14% 14% 14% 15% 15% 16% 16% 17% 18% 0% 5% 10% 15% 20%

Tio eller fler läkemedel

33

Läkemedel som bör undvikas

Läkemedel som bör undvikas utgörs av antal personer, 80 år eller äldre, som beräknas använda minst

ett av fyra läkemedel som bör undvikas, dividerat med samtliga personer 80 år eller äldre i kommunen. De läkemedel eller läkemedelsgrupper som bör undvikas är:

- Bensodiazepiner med lång halveringstid, ett lugnande medel och sömnmedel vars biverkningar är dagtrötthet, yrsel, muskelsvaghet, fall och risk för kognitiva störningar.

- Läkemedel med betydande antikolinerga effekter, vilka äldre är mer känsliga för. Det kan fram-kalla kognitiva störningar, från lätta minnesstörningar till förvirring.

- Det smärtstillande medlet tramadol , ger hos äldre ökad risk för illamående och förvirring. - Sömnmedlet propiomazin.15

Dessa läkemedel medför betydande risk för biverkningar och ska därför undvikas om det inte finns särskilda skäl att använda dem. Andelen varierar i Sverige mellan 7,2 och 21,7 procent där 21,7 procent är samma nivå som Öckerö har, därmed den högsta i landet. Medelvärdet för Sverige är 12,3 procent och för länet 13 procent.

11% 12% 12% 12% 13% 13% 13% 13% 14% 14% 14% 16% 22% 0% 5% 10% 15% 20%

25%

Läkemedel som bör undvikas

Sverige Västra Götalands län

34

Sammanfattning av resultaten från

Öppna jämförelser i GR-kommunerna

Öppna jämförelser inom Vård och omsorg om äldre innehåller 15 områden och 35 indikatorer. Denna rapport har visat hur enskilda GR-kommuner ligger till i förhållande till varandra, till länet och till Sverige som helhet.

Resultaten för kommunerna i GR varierar för olika indikatorer. Dock kan vissa indikatorer urskiljas där GR-kommunernas resultat skiljer sig från det nationella. Nedan följer de indikato-rer där majoriteten av GR-kommunerna (9 kommuner eller fler) befinner sig över det nationella medelvärdet:

• Tillräckligt med tid, hemtjänst

• Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst

• Möjlighet att framföra synpunkter och klagomål, särskilt boende • Information om förändringar, hemtjänst

• Bemötande, hemtjänst • Bemötande, särskilt boende • Trygghet, hemtjänst

• Måltidsmiljö, särskilt boende

• Möjlighet att komma utomhus, särskilt boende

För en indikator, där höga värden eftersträvas, befinner sig majoriteten av GR-kommunerna (9 kommuner eller fler) under det nationella medelvärdet:

• Tillgång till sjuksköterska, särskilt boende

För tre indikatorer, där låga värden eftersträvas, befinner sig majoriteten av GR-kommunerna (9 kommuner eller fler) över det nationella medelvärdet:

• Tre eller fler psykofarmaka bland äldre • Tio eller fler läkemedel

• Läkemedel som bör undvikas

Utifrån denna sammanfattning skulle därmed indikatorerna Tillgång till sjuksköterska, särskilt

boende, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tio eller fler läkemedel och Läkemedel som bör undvikas vara områden med förbättringspotential. Speciellt indikatorn Tre eller fler psykofar-maka bland äldre kan behöva utvecklas då alla kommuner i GR utom en, Härryda, befinner sig

35

I

Öppna jämförelsers bakgrundsindikatorer anges ett antal kostnadsmått baserade på rapporten Vad

kostar verksamheten i din kommun? 2011 av SKL och SCB. Det första kostnadsmåttet utgörs av

avvikelse från standardkostnad. Detta mått tar hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar såsom ålderssammansättning på de äldre i kommunen, könsfördelning och civilstånd med mera. Standardkostnaden utgörs av den kostnad kommunen borde ha, med hänsyn taget till strukturella förutsättningar, om äldreomsorgen bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitets-nivå. Avvikelse från standardkostnad utgörs av skillnaden mellan en kommuns faktiska kostnader för äldreomsorgen och kommunens beräknade standardkostnad.16

Ett högt värde innebär att kommunen har högre faktiska kostnader än de utifrån en genomsnittlig nivå borde ha. Ett lågt värde innebär då att kostnaden är lägre än den med hänsyn till strukturella faktorer borde vara. Diagrammet visar att 4 GR-kommuner bedriver omsorgen med lägre kostnader än de uti-från sina strukturella förutsättningar borde göra. Övriga GR-kommuner har högre kostnader men hur mycket högre kostnaderna är varierar.

10,6% 6,0% -3,6% 6,8% 17,6% 1,6% 35,9% 11,9% -1,8%-1,8% 13,7% -0,6%0,3% -10% 0% 10% 20% 30% 40%

Avvikelse från standardkostnad

4. Kostnader

36

Eftersom avvikelsen påverkas av både faktiska och förväntade kostnader presenteras dessa nedan. Siffrorna avser år 2011 och är hämtade från SCB17_{. Första kolumnen i tabellen visar kommunens}

net-tokostnad18 _{som ett indextal där riket=100. Den andra kolumnen utgörs av standardkostnaden, index} med riket=100. Den tredje kolumnen utgör skillnaden mellan nettokostnaden och standardkostnaden, alltså avvikelse från standardkostnad som redovisas i Öppna jämförelser. Tabellen visar att Härryda har lägst nettokostnad samt lägst standardkostnad, alltså har Härryda en, i förhållande till andra GR-kommuner, låg kostnad vilket deras strukturella förutsättningar också anger att de ska ha. Alingsås har högst nettokostnad och högst standardkostnad. Öckerö och Tjörn uppvisar i stort sett samma netto-kostnad som standardnetto-kostnad vilket leder till en marginell avvikelse. Högst avvikelse från standardkost-naden har Lerum med betydligt högre nettokostnad än standardkostnad.

Tabellen är sorterad utifrån standardkostnad vilket åskådliggör vilka kommuner som har liknande standardkostnader, dessa skulle därmed kunna utgöra jämförelsepunkter vid eget analysarbete av kost-nader. Exempelvis har Partille och Kungsbacka samma standardkostnad men Kungsbacka har en högre nettokostnad.

Kostnadsindex äldreomsorg

Neo-kostnad Standard-kostnad

Avvikelse från standard-kostnad Härryda 67 63 6,8 Lerum 93 68 35,9 Ale 79 71 10,6 Stenungsund 87 77 13,7 Parlle 76 78 -1,8 Kungsbacka 92 78 17,6 Mölndal 80 82 -1,8 Lilla Edet 95 85 11,9 Kungälv 88 86 1,6 Göteborg 85 88 -3,6 Öckerö 95 95 0,3 Tjörn 99 99 -0,6 Alingsås 112 105 6,0

18. Nettokostnad är bruttokostnaden minus interna intäkter och försäljning av verk-samheten till andra kommuner och landsting samt övriga verksamhetsintäkter. 17. Statistiska centralbyrån, 2012.

37

Kostnad per invånare och kostnad per brukare i hemtjänst och ordinärt boende redovisas nedan, hämtade från Öppna jämförelsers bakgrundsindikatorer.

Kostnad per invånare utgörs av kostnad per invånare 65 år och äldre. Kostnad per brukare utgörs av kostnad per brukare 65 år och äldre. Kostnaderna är hämtade från inrapporterade uppgifter till SCB och avser år 2011.19 _{För att återknyta till exemplet Partille och Kungsbacka ovan, visar tabellen att} Kungsbacka har högre kostnader per brukare i särskilt boende än Partille har vilket skulle kunna vara en förklaring till den högre nettokostnaden eftersom kommunerna har likvärdig struktur. För tips på hur en analys kan göras och fler kostnadsposter hänvisas till rapporten Vad kostar verksamheten i din

kommun?

I rapporten Öppna jämförelser anges att ett bra värde på indikatorn Avvikelse från

standardkost-nad är när nettokoststandardkost-naden är lägre än standardkoststandardkost-naden. Dock är en koppling mellan koststandardkost-nader och

resultat av verksamheten svår att göra. Rent praktiskt är brukarundersökningen baserad på enkätfrågor under 2012 medan kostnadsuppgifterna avser 2011. Inte heller finns kunskap om eventuella samband mellan resurser, vad som görs i verksamheten och de resultat som presenteras i undersökningen. n

Kostnader inom hemtjänst och särskilt boende

Kostnad/inv Kostnad/brukare Kostnad/inv Kostnad/brukare

Kungsbacka 16 993 149 355 28 105 624 998 Härryda 12 762 111 190 24 785 557 723 Parlle 17 015 153 783 25 131 584 957 Öckerö 16 035 145 788 24 627 552 390 Stenungsund 20 417 202 394 25 082 592 740 Tjörn 11 096 118 431 28 409 494 281 Ale 13 690 137 484 24 692 482 408 Lerum 18 361 219 020 26 935 620 635 Lilla Edet 13 921 152 041 32 733 595 804 Göteborg 18 468 105 830 33 181 558 188 Mölndal 19 443 250 130 28 797 483 373 Kungälv 13 114 103 635 26 563 567 780 Alingsås 16 166 144 579 35 355 601 590 Sverige 15 988 143 374 31 672 565 904 Hemtjänst Särskilt boende

38

Hittills har denna rapport fokuserat på varje indikator var för sig, medelvärden samt GR-kommunernas spridning för varje enskild indikator. Tidigare diagram har visat att var på färgskalan en kommun placerar sig beror på vilken indikator det gäller eftersom resultatet för vissa indikatorer för hela Sverige är högre än för andra indikatorer. En jämförelse mellan indikatorerna synliggör vilken påverkan den relativa jämförelsen mellan kommuner har. Exempelvis ligger det lägsta resultatet i landet för indika-torn Hemtjänst i sin helhet på 73 procent medan de högsta resultaten för en annan indikator, Trygghet,

hemtjänst, ligger på 61 procent. Detta innebär att andel på 73 procent kan ge ett ”rött” resultat för en

indikator medan för en annan indikator kan en andel på 61 procent ge ett ”grönt” resultat. Färgsätt-ningen föranleder därmed lätt att ett resultat uppfattas som dåligt när det är rött eller bra när det är grönt men ett resultat är då bara ”bra” utifrån hur andra kommuner placerar sig. Likaså är skillnaden mellan ett grönt eller rött resultat inte alltid stor ifall spridningen av kommunernas resultat inom en indikator är liten. Förbättringsarbete kan ha sin utgångspunkt i hur kommunen ligger till i förhållande till övriga kommuner men skulle också kunna utgå ifrån vilken indikator för kommunen som har lägst resultat i förhållande till andra indikatorer. I så fall skulle det för exempelvis Ale vara mer angeläget att prioritera sitt ”gröna” resultat på 64 procent för indikatorn Bemötande, särskilt boende än sitt ”röda” resultat på 83 procent för indikatorn Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst.

Jämförelse mellan indikatorerna i brukarundersökningen

Indikatorerna är baserade på olika datakällor vilket kan påverka resultatet, en jämförelse mellan alla indikatorer oavsett datakälla skulle därmed kunna vara missvisande. I det följande presenteras därför en jämförelse för de indikatorer som kommer från Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de

äldre om äldreomsorgen? som många indikatorer kommer ifrån. De gröna linjerna visar spridningen

inom GR för varje indikator, linjen börjar på den lägsta andelen i GR och slutar på den högsta. Alltså, desto längre linje desto större spridning mellan kommunerna i GR. De svarta punkterna utgörs av medelvärdet för Västra Götalands län och de blå punkterna utgörs av medelvärdet för alla kommuner i Sverige.

5. Jämförelse indikatorerna

emellan

39

Diagrammet visar att medelvärdena både för Sverige och Västra Götalans län varierar mellan indika-torerna liksom att inom vilket spann kommunerna befinner sig varierar. Delvis kan detta bero på att de andelar som redovisas i Öppna jämförelser består av ibland ett och ibland två svarsalternativ, något vi återkommer till strax. Medelvärdena för Sverige och Västra Götalands län är liknande för de flesta av indikatorerna.

Medelvärdena för både Sverige och länet ligger högt, över eller lika med 80 procent, för indikatorer-na Tillräckligt med tid, hemtjänst, Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst, Hemtjänsten i sin helhet samt Särskilt boende i sin helhet. För Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende ligger medel-värdet för länet på 80 procent medan det nationellt ligger på 79 procent. För två av dessa indikatorer,

Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst och Hemtjänsten i sin helhet ligger nästan alla

GR-kommu-ner på en andel över 80 procent. Dessa indikatorer skulle i enighet med resonemanget ovan vara mindre angelägna att förbättra, trots att några kommuner där fått en ”röd” placering.

För indikatorn Information om förändringar, särskilt boende, indikatorn Trygghet, hemtjänst och

Trygghet, särskilt boende ligger medelvärdena för både Sverige och länet under 50 procent. Dock består

indikatorerna Trygghet, hemtjänst och Trygghet, särskilt boende av färre svarsalternativ vilket borde

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Jämförelse indikatorer baserade på brukarundersökningen

40

påverka andelen. Indikatorn Information om förändringar, särskilt boende kan vara relevant att försöka förbättra för de flesta kommuner i GR eftersom att den kommunen med högst andel ligger på 63 pro-cent, ett lågt högsta värde i förhållande till andra indikatorer.

Störst spridning inom GR bland indikatorerna i diagrammet är det för indikatorn Möjlighet att

komma utomhus där andelarna varierar mellan 38 och 72 procent. Även indikatorerna Trivsamma ge-mensamma utrymmen, Information om förändringar, särskilt boende och indikatorn Trygghet, särskilt boende uppvisar stora variationer inom GR. Denna spridning mellan kommunerna i GR skulle kunna

utgöra utgångspunkt för att kommunerna kan utbyta erfarenheter med varandra gällande dessa indika-torer. Minst variation inom GR är det för indikatorerna Tillräckligt med tid, hemtjänst och Hemtjänst

i sin helhet med en variation på 13 procentenheter. Spridningen inom en indikator kan också bero på

svarsalternativens utformning.

Indikatorerna ovan är baserade på samma undersök-ning men frågornas konstruktion skiljer sig åt beroende på vad de avser20_{, vilket kan påverka resultatet och även} jämförbarheten. I tabellen nedan presenteras några av de svarsalternativ som återfinns i brukarenkäten. De två första uppsättningarna frågor består av lika många alter-nativ med liknande svarsalteralter-nativ gällande värderingen av frågan, den tredje uppsättningen har färre alternativ. Gällande den första uppsättningen frågor (med alternati-ven Ja,alltid, Oftast och så vidare) utgörs andelarna som presenteras i Öppna jämförelser oftast av dem som svarat

Ja, alltid och dem som svarat Oftast. Endast indikatorn Bemötande (i hemtjänst och särskilt boende) utgörs enbart av andel som svarat Ja, alltid. Därmed

utgörs indikatorn Bemötande av endast ett svarsalternativ vilket kan leda till ett lägre resultat i förhål-lande till andra indikatorer som utgörs av två svarsalternativ.

Gällande andra uppsättningen frågor utgörs andelarna som presenteras i Öppna jämförelser oftast av de som svarat Mycket bra och de som svarat Ganska bra. Endast indikatorn Trygghet (i hemtjänst och särskilt boende) utgörs enbart av de som svarat Mycket tryggt, liksom för Bemötande utgörs där-med andelen av endast ett svarsalternativ.

Trivsamma gemensamma utrymmen, Trivsamt utomhus samt Möjlighet att framföra synpunkter el-ler klagomål utgörs av dem som svarat alternativet Ja på frågan i brukarundersökningen.

Att den andel som redovisas för området Trygghet bara består av ett svarsalternativ medan många andra består av två alternativ kan vara en förklaring till det, i jämförelse med andra indikatorer, lägre resultatet för både Trygghet, hemtjänst och Trygghet, särskilt boende. Likadant borde det då vara

Olika svarsalternav

Ja, alld Mycket bra Ja Oast Ganska bra

Ibland Varken bra _{eller dåligt} Delvis Sällan Ganska dåligt

Nej, aldrig _{Mycket dåligt} Nej Vet inte/Ingen

åsikt Ingen åsikt Ingen åsikt