Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

(1)

1

Sammanställning av

Göteborgsregionens resultat

i

Öppna jämförelser

Vård och omsorg

om äldre 2013

Sara Davidsson

(2)

(3)

3

Juni 2014

Foto omslag: Pia Schmidtbauer Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Sandstens, Göteborg

FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg e-post: fou@grkom.se

Innehåll

Sammanfattning ... 4 Inledning ... 6 Syfte ... 6

Öppna jämförelser av vård och omsorg ... 6

Datakällor i öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre ... 7

Svarsfrekvens i brukarundersökningen ... 8

Bakgrundsmått ... 10

Resultat från öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre ... 16

Nöjdhet med omsorgen ...43

Indikatorer baserade på brukarundersökningen ...46

Avslutande ord...48

(4)

4 Sammanfattning

D

enna rapport är en regional sammanställning över GR-kommunernas resultat i öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre. Sammanställningen syftar till att underlätta användandet av öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete. Årets jämförelse av vård och omsorg om äldre är den fjärde jämförelsen som Socialstyrelsen tillsammans med SKL publicerar.

Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre bygger på flera källor såsom brukarundersökning, flera nationella register och kommunernas egna undersökningar. Vad gäller brukarundersökningen bör det noteras att många äldre inte har besvarat enkäten samt att andra personer ibland har svarat i den äldres ställe.

I det följande presenteras några av resultaten från sammanställningen.

• I GR-kommunerna använder i genomsnitt mellan 10 och 21 procent av de äldre tre eller fler psy-kofarmaka. Detta är betydligt högre än genomsnittet för landet som helhet där 4 procent bedöms använda flera psykofarmaka. Indikatorn har omdefinierats till att 2013 endast inkludera de äldre som nås av kommunens omsorg (i 2012 års jämförelser ingick alla äldre i kommunen). I landet som helhet är det en lägre andel år 2013 än 2012 som använder flera psykofarmaka; i samtliga GR-kommuner är andelen tvärtom högre 2013. I och med att indikatorn har omdefinierats ökar möjligheterna för kommunerna att påverka resultatet för indikatorn.

• Bland samtliga äldre i landet använder ungefär var femte tio eller fler läkemedel, för de flesta av GR-kommunerna är det fler än så som använder många läkemedel.

• I GR anser drygt hälften på särskilt boende att de har goda möjligheter att komma utomhus men variationen inom regionen är stor, mellan 40 och 70 procent. I hela landet anser 58 procent att möjligheterna att komma utomhus är goda. Något fler är nöjda med de sociala aktiviteter som erbjuds, drygt 60 procent i både Sverige som helhet och GR. Liksom för möjligheterna att komma utomhus finns det stora skillnader inom regionen.

• Runt 80 procent av hemtjänsttagarna i både Sverige och GR ansåg att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete. Något färre i särskilda boenden anser detsamma. Vad gäller hemtjänst är det fler som anser att personalen har tillräckligt med tid än att de kan påverka vilka tider de får hjälp.

(5)

5

• Att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt tycker tre av fyra avseende hemtjänst. Färre i särskilda boenden (56 procent i GR) instämmer i att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. • De allra flesta är nöjda med sin hemtjänst, i genomsnitt 85 procent i GR. De flesta är också nöjda med sitt särskilda boende, i genomsnitt 81 procent i GR. I landet som helhet är det något fler än i GR som är nöjda med omsorgen i sin helhet. Sedan föregående års undersökning har för både hemtjänsten och särskilt boende de flesta av GR-kommunerna höjt sina resultat något.

• I jämförelse med föregående års undersökning har flera GR-kommuner högre resultat vad gäl-ler nöjdheten med maten och de sociala aktiviteter som erbjuds. Färre än föregående år anser däremot att det är trivsamt utomhus eller att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål.

• Vem som har besvarat enkäten påverkar i de flesta fall resultatet. När äldre själva har svarat på un-dersökningen har de i högre utsträckning uppgett att de är nöjda med omsorgen än om en anhörig besvarat enkäten. Även de äldres hälsotillstånd påverkar hur nöjda de är med omsorgen. Äldre som anser sin hälsa vara god är i större utsträckning nöjda med omsorgen än äldre med sämre hälsa; i flera GR-kommuner är närmare 100 procent med god hälsa nöjda med omsorgen. n

(6)

6 Inledning

Ö

ppna jämförelser syftar till att skapa öppenhet och insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. De indikatorbaserade jämförelserna ska ge underlag till uppföljning, analys och lärande. Jämförel-serna riktar sig till företroendevalda i kommuner och landsting, tjänstemän i kommuner och landsting samt företrädare för olika verksamheter och professioner. Öppna jämförelser görs inom flera områden såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. Årets jämförelse av vård och omsorg om äldre är den fjärde jämförelsen som Socialstyrelsen tillsammans med SKL publicerar.

För att underlätta användningen av öppna jämförelser i Göteborgsregionens kommuner sam-manställer Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom socialtjänstens område. Denna rapport är en sammanställning av 2013 års öppna jämförelse inom vård och omsorg

om äldre.

Mycket av analysarbetet av öppna jämförelser behöver ske på lokal nivå eftersom det kräver kun-skap om den egna verksamheten. Denna rapport vill bidra med en lättöverskådlig och tillgänglig bild av GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser på regional nivå. Sammanställningen kan ses som ett tillskott till det kommunala analysarbetet och bör användas tillsammans med andra rapporter (se exempelvis SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från öppna jämförelser kan användas på lokal nivå).

Syfte

Denna rapport syftar till att underlätta användandet av öppna jämförelser i GR-kommunernas analys-arbete. Genom att sammanställa GR-kommunernas resultat är avsikten att göra resultaten lättillgäng-liga. På så sätt underlättas också jämförelser med närliggande kommuner och rapporten kan därmed bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna i regionen.

En regional sammanställning kan också bidra till att skapa en bild av hur resultaten ser ut för regio-nen som helhet och utgöra en utgångspunkt för ett GR-gemensamt arbete kring vissa indikatorer.

Öppna jämförelser av vård och omsorg

Jämförelsen består av 37 indikatorer som ska visa på kvalitet och effektivitetet i vård och omsorg om äldre. Fokus i årets rapport är sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Av de 37 indika-torerna avser 17 indikatorer att, ur den äldres perspektiv, belysa olika aspekter av sammanhållen vård

(7)

7

och omsorg för de mest sjuka äldre. Vidare innehåller jämförelsen 14 strukturella bakgrundsmått som visar på omsorgens omfattning, de äldres hälsotillstånd samt kostnader för omsorgen.

Till varje indikator redovisas resultatet för GR-kommunerna samt medelvärdet för Sverige. För indikatorerna som baseras på brukarundersökningen (19 stycken) redovisas även ett medelvärde för GR baserat på hur många som fått enkäten utskickad till sig i respektive GR-kommun1_{. Medelvärdet}

för Sverige och regionen ska ses som jämförelsepunkter där en kommun kan jämföra sitt resultat med andra kommuner och med medelvärdena. De flesta av indikatorerna i årets öppna jämförelser är oför-ändrade sedan föregående års rapport; för dessa indikatorer synliggörs resultatet för 2012 års öppna jämförelser. Däremot är de flesta indikatorer från 2011 års jämförelse omgjorda. Finns information från flera år tillbaka kan detta ge en bild av indikatorns utveckling.

I öppna jämförelser presenteras indikatorerna i en färgskala: grönt, rött och gult där grönt utgör de 25 procent av kommunerna med högst resultat, rött utgör de 25 procent av kommunerna med lägst resultat och gult utgör 50 procent av kommunerna med de mellersta värdena. Kommunernas resultat utgår därmed inte från någon målnivå utan vilken färg en kommun får är beroende av andra kommu-ners resultat. Den nationella färgsättningen återges i denna sammanställning.

Öppna jämförelser innehåller tre olika sorters indikatorer: struktur-, process- och resultatindikato-rer. Strukturindikatorer visar på verksamhetens förutsättningar (exempelvis andel äldre med god hälsa). Processindikatorer visar på vad som görs i verksamheten (exempelvis insatta åtgärder mot fall i särskilt boende eller andel efterlevande som erbjudits ett eftersamtal). Resultatindikatorer visar på verksamhe-tens resultat och effekter för brukarna (exempelvis personalens bemötande eller nöjdhet med hemtjäns-ten som helhet).2

Datakällor i öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre

Resultaten i öppna jämförelser bygger på flera källor såsom brukarenkät, flera nationella register och kommunernas egna undersökningar. I denna rapport beskrivs vad varje indikator består av och vilken källa den baseras på för att det ska vara lättare att veta var uppgifterna kommer ifrån och därmed kunna värdera resultaten. Av de 35 indikatorerna baseras 19 på Socialstyrelsens brukarundersökning, vilken beskrivs närmare nedan. Övriga datakällor i öppna jämförelser är:

• Patientregistret, Socialstyrelsen (avser perioden 2010–2012). • Senior alert, (avser 1 augusti 2012–1 augusti 2013).

• Riks Stroke (genomsnitt för åren 2010–2012). • Läkemedelsregistret (avser 1 oktober 2012).

• Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrel-sen (avser 1 oktober 2012).

• Svenska palliativregistret (sista augusti 2012–sista augusti 2013).

1. Medelvärdet för GR är därmed viktat utifrån de 13 GR-kommunernas antal äldre med hemtjänst respektive i särskilt boende. Att runt häften av brukarna i GR bor i Göteborg innebär att vad brukarna i Göteborg tycker får stort genomslag i GR-genomsnittet.

(8)

8

• Kommunens egna undersökningar, inrapporterat i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (2013).

• Information till alla, granskning genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting (genomfördes sommaren 2013).

Svarsfrekvens i brukarundersökningen

Många av indikatorerna i öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre baseras på Socialstyrel-sens brukarundersökning, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Undersökningen består av enkäter skickade till samtliga äldre som dels hade hemtjänstinsatser3_{och dels bodde i särskilda boenden.}

Da-tainsamlingen pågick från slutet av april till juli 2013. Brukarundersökningen 2012 bestod av ett urval av respondenter (urvalets storlek varierade efter antal brukare) medan årets undersökning är en total-undersökning. Sett till ålders- och könsfördelning samt fysisk och psykisk hälsa är respondenterna från de båda årens undersökningar lika varandra och undersökningarna är därmed jämförbara.4

Det ska dock noteras att både vad gäller hemtjänstinsatser och särskilt boende är det många äldre som inte besvarat undersökningen samt att andra personer ibland har svarat i den äldres ställe. Av de äldre som fått enkäten gällande hemtjänstinsatser skickad till sig har 70 procent i hela landet svarat på enkäten. Av de nästan 100 000 inkomna svaren är det den äldre själv som har svarat i 82 procent av fallen. Övriga svar är främst från anhöriga.

I GR har 9 455 personer besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 73 procent. 84 procent av svaren utgörs av den äldre själv – utan några större variationer mellan kommunerna.

HEMTJÄNST Svars- Totalt Varav den äldre frekvens antal svar själv svarat

Ale 74 % 247 83 % Alingsås 76 % 374 80 % Göteborg 73 % 5 889 85 % Härryda 71 % 194 86 % Kungsbacka 71 % 683 82 % Kungälv 73 % 388 84 % Lerum 75 % 317 83 % Lilla Edet 72 % 111 85 % Mölndal 71 % 490 82 % Partille 68 % 386 86 % Stenungsund 73 % 174 79 % Tjörn 71 % 118 77 % Öckerö 63 % 84 89 % GR 73 % 9 455 84 % Sverige 70 % 99 469 82 %

3. Personerna ska ha ett verkställt biståndsbeslut om hemtjänst minst två timmar i månaden med minst en av insatserna service, personlig omvårdnad, ledsagning eller avlösning av anhörig i hemmet.

(9)

9

Enkäter skickade till äldre i särskilda boenden har besvarats till 57 procent i hela landet. Av de inkomna svaren utgör 39 procent svar från de äldre själva. Övriga svar kommer från andra, främst anhöriga. I GR har 58 procent av de utskickade enkäterna besvarats, varav 40 procent utgörs av svar från de äldre själva.

SÄRSKILT BOENDE Svars- Totalt Varav den äldre frekvens antal svar själv svarat

Ale 54 % 72 37 % Alingsås 63 % 202 38 % Göteborg 58 % 2 050 42 % Härryda 62 % 105 28 % Kungsbacka 64 % 291 41 % Kungälv 58 % 168 44 % Lerum 57 % 129 33 % Lilla Edet 53 % 48 30 % Mölndal 58 % 252 41 % Partille 57 % 116 27 % Stenungsund 55 % 81 37 % Tjörn 62 % 76 44 % Öckerö 49 % 46 49 % GR 58 % 3 636 40 % Sverige 57 % 39 919 39 %

Den låga svarsfrekvensen i särskilt boende påverkar svarens giltighet. Äldre med dålig hälsa är sämre representerade i undersökningen än äldre med god hälsa. På samma sätt riskerar svårt sjuka personer, eller personer med demenssjukdomar, att inte representeras i undersökningen. Äldre med sämre hälsa är också generellt mindre nöjda med sin vård och omsorg, varför de äldres nöjdhet riskerar att överskattas i denna undersökning. Att många enkäter (återigen i särskilt boende) är ifyllda av anhörig kan leda till att det blir deras åsikt, och inte den äldres, som framkommer i undersökningen.5_n

(10)

10 I

Öppna jämförelser presenteras ett antal strukturella bakgrundmått vilka ska utgöra ett stöd till kommunernas eget analysarbete. Nedan presenteras de bakgrundsmått som avser omsorgens omfattning, de äldres hälsotillstånd samt kostnader för omsorgen.

Andel äldre och antal personer per handläggare

En stor andel äldre i förhållande till den övrig befolkningen i kommunen kan leda till ett stort behov av kommunens äldreomsorg. I GR är Alingsås den kommun som har störst andel äldre över 80 år: 5,6 procent, följt av Tjörn (5,4 procent) och Öckerö (5,3 procent). Minst andel äldre har Ale och Härryda. I hela landet utgör personer över 80 år 6,1 procent av befolkningen.

Indikator: Antal invånare över 80 år i kommunen den 31 december 2012 dividerat på kommunens totala antal invånare. Datakälla: SCB:s befolkningsstatistik.

Andel Antal personer/ 80+ handläggare Ale 3,6 % 145 Alingsås 5,6 % 202 Göteborg 4,4 % 141 Härryda 3,6 % 187 Kungsbacka 4,3 % 138 Kungälv 5,0 % 162 Lerum 4,0 % – Lilla Edet 4,5 % 152 Mölndal 4,4 % 150 Partille 4,6 % – Stenungsund 4,3 % 136 Tjörn 5,4 % 112 Öckerö 5,3 % 131 Sverige 6,1 % 161

Antal personer per handläggare ska visa på kommunens resurser för biståndshandläggning. Indikatorn motiveras med att en hög arbetsbelastning för biståndshandläggarna kan leda till att färre beslut följs

Bakgrundsmått

(11)

11

upp. I GR varierar antalet personer per handläggare mellan 112 och 202 stycken. I genomsnitt är det i landets kommuner 161 personer per handläggare.

Indikator: Antal personer över 65 år med beslut enligt SoL i oktober 2012 dividerat på antal biståndshandläggare som hanterar beslut enligt SoL i oktober 2012.

Datakälla: Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning inom äldreomsorgen.

Andel äldre med hemtjänst samt hemtjänstens omfattning

Andelen äldre i kommunen som har beslut om hemtjänst varierar i GR från 5 till 13 procent. Utveck-lingen sedan föregående års öppna jämförelse antyder att, undantaget Partille, har alla GR-kommuner en lägre andel äldre med hemtjänstbeslut i 2013 års undersökning än i 2012 års undersökning.6_{I hela}

landet har i genomsnitt 8,5 procent av personerna över 65 år beslut om hemtjänst. En stor andel äldre med hemtjänstinsatser kan visa på att kommunens äldre har ett stort behov av insatser, det kan också visa på att kommunen har en lägre tröskel vad gäller hemtjänstinsatser i ordinärt boende7_.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre med beslut om hemtjänst den 1 oktober 2012 av kommunens invånare som är 65 år eller äldre den 31 december 2012.

Datakälla: Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.

7 7 11 9 7 7 ₆ 7 8 13 ₆ ₅ ₇ 0 10 20 30 40 50 0 10 20 30 40 50

Andel äldre med hemtjänst och dess omfaning

2012 2013 Antal beviljade mmar/brukare/ månad

Procent _Timmar

6. Observera att 2013 års öppna jämförelser baseras på uppgifter från 2012 liksom att 2012 års undersökning baseras på uppgifter från 2011. 7. Socialstyrelsen och SKL, 2014, s. 47.

(12)

12

Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar som kommunens äldre med hemtjänstinsatser är beviljade per månad visas i diagrammet ovan som ett kryss och läses av mot axeln till höger. I hela landet har personer över 65 år med hemtjänst i genomsnitt 22 timmar hemtjänstinsatser per person och månad. Antalet timmar per person och månad varierar i GR mellan 13 och 37 timmar.

Indikator: Genomsnittligt antal timmar som kommunens personer över 65 år är beviljade den 1 oktober 2012. Datakälla: Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.

Andel äldre som bor i särskilt boende

Av landets personer över 65 år bor 4,7 procent på ett särskilt boende. I GR bor mellan 3 och 5 procent av personerna över 65 år på ett särskilt boende. Liksom andelen äldre med hemtjänstinsatser kan andelen äldre som bor på särskida boenden spegla de äldres behov i kommunen men även organisato-riska faktorer kan spela in.

Indikator: Antal som är 65 år eller äldre med beslut om särskilt boende den 1 oktober 2012 dividerat på antal i kommunen som är 65 år eller äldre den 31 december 2012.

Datakälla: Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.

5 5 5 3 4 4 4 4 5 4 5 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

10

Andel äldre som bor i särskilt boende

2012 2013 Procent

(13)

13 Hälsotillstånd

Av de äldre med hemtjänstinsatser i GR anser 29 procent att deras hälsa är mycket eller ganska god, i särskilt boende är motsvarande andel 23 procent. I landet som helhet bedömer 30 procent med hem-tjänst och 25 procent i särskilt boende att deras hälsa är god. För landet som helhet och GR har det inte skett några större förändringar vad gäller andelen med god hälsa sedan föregående års undersökning. Hur många av de äldre som anser sig ha en god hälsa kan påverka resultatet på övriga indikatorer efter-som de med god hälsa tenderar att vara mer nöjda (se vidare sidan 43).

Besvär med ängslan, oro eller ångest uppger 8 procent med hemtjänstinsatser i GR och 15 procent i särskilda boenden. Liknande ser det ut för landet som helhet där 7 respektive 13 procent har svarat att de har svåra besvär.

Indikator: Andel personer 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänstinsatser/boende på ett särskilt boende som uppgett att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket gott respektive att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest dividerat på antal personer som besvarat undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Svarsalter-nativen gällande hälsotillståndet var: mycket gott, ganska gott, någorlunda, ganska dåligt, mycket dåligt. Svarsalterna-tiven vad gäller besvär med ängslan, oro eller ångest var: Nej, Ja lätta besvär, Ja svåra besvär.

Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 2013, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Ale 28 (24) 23 (19) 10 (8) 21 (11) Alingsås 30 (29) 24 (26) 7 (7) 14 (13) Göteborg 28 (29) 22 (22) 8 (8) 16 (16) Härryda 31 (29) 26 (23) 5 (7) 14 (16) Kungsbacka 34 (32) 24 (23) 6 (7) 15 (13) Kungälv 28 (26) 31 (32) 5 (4) 12 (11) Lerum 29 (29) 28 (22) 8 (7) 20 (16) Lilla Edet 33 (27) 27 (32) 8 (7) 9 (7) Mölndal 30 (29) 26 (27) 6 (6) 12 (16) Parlle 32 (31) 19 (24) 7 (7) 9 (11) Stenungsund 23 (25) 17 (26) 13 (5) 13 (14) Tjörn 32 (29) 21 (20) 6 (3) 13 (10) Öckerö 28 (23) 20 (14) 4 (2) 22 (14) GR 29 (29) 23 (23) 8 (7) 15 (15) Sverige 30 (30) 25 (24) 7 (7) 13 (13) Procent Särskilt boende

Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Mycket eller ganska

god hälsa

(14)

14 Kostnader

Det ingår även ett antal kostnadsmått i öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre.

Det första måttet, avvikelse från standardkostnaden visar vissa skillnader mellan GR-kommunerna vad gäller hur kommunens faktiska kostnader förhåller sig till förväntade kostnader utifrån strukturella förutsättningar. Många av kommunerna har en avvikelse på runt 5 procentenheter medan några avviker mer än så, i samtliga fall visas positiva värden. Avvikelser från framräknade standardvärden kan bero på flera faktorer, exempelvis kommunens effektivitet men också att kommunen har en högre ambitions-nivå i omsorgen.

Avvikelse från standardkostnaden: Måttet visar en procentuell skillnad mellan äldreomsorgens netto kostnad och förväntade standardkostnad. Nettokostnaden utgörs av omsorgens faktiska kostnader medan standardkostnaden är den kostnad kommunen förväntas ha utifrån strukturella förutsättningar (ex. vis befolkningsstruktur). En positiv avvikelse visar att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat om omsorgen bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå.

Avvikelse från Hemtjänst, Hemtjänst, Särskilt boende, Särskilt boende, standardkostnad kostnad per inv kostnad per brukare kostnad per inv kostnad per brukare

Ale 12,3 17 399 246 939 22 463 501 610 Alingsås 4,9 16 753 247 811 29 531 632 671 Göteborg -2,4 19 093 172 687 30 205 578 012 Härryda 13,5 14 445 162 474 22 971 702 345 Kungsbacka 18,3 17 407 236 357 20 261 516 330 Kungälv -1,2 14 672 207 337 23 508 558 169 Lerum 26,2 19 468 338 717 22 571 567 885 Lilla Edet 13,5 12 019 169 808 23 158 551 696 Mölndal -1,2 19 703 264 404 20 351 408 241 Partille -2,3 17 459 139 432 21 625 575 414 Stenungsund 3,8 17 382 276 085 23 667 658 416 Tjörn 4,0 10 926 243 203 24 842 488 089 Öckerö -5,5 16 259 248 131 22 691 559 147 Sverige – 16 586 201 816 28 649 625 351

Datakälla: Samtliga kostnadsmått är hämtade från SKL:s och SB:s publikation: Vad kostar verksamheten i Din kommun? Uppgifterna i rapporten bygger på SCB:s räkenskapssammandrag (RS) och registret över socialtjänstinsat-ser till äldre. Uppgifterna avsocialtjänstinsat-ser år 2012. Se rapporten för en utveckling av hur måtten är framräknade.

(15)

15

• Kostnaden för hemtjänst per invånare som är 65 år eller äldre i kommunen är i genomsnitt 16 586 kronor i Sverige. En hög kostnad beror ofta på att många av de äldre i kommunen har hemtjänst. Hemtjänst, kostnad per invånare: Kommunens nettokostnad för hemtjänst (egen och extern regi) dividerat med antal invånare som är 65 år eller äldre.

• Kostnaden per brukare med hemtjänst varierar mellan 139 432 och 338 717 kronor i GR, i hela landet är kostnaden i genomsnitt 201 816 kronor. En hög kostnad kan dels bero på att hemtjänst-tagarna har många insatser, dels på att kostnaden per insats är hög.

Hemtjänst, kostnad per brukare: Kommunens nettokostnad för hemtjänst dividerat med antal personer som är 65 år eller äldre och som har minst en hemtjänstinsats.

• Kostnaden för särskilt boende per invånare som är 65 år eller äldre i kommunen är i genomsnitt 28 649 kronor i Sverige. En hög kostnad beror ofta på att många av de äldre i kommunen bor i särskilt boende.

Särskilt boende, kostnad per invånare: Kommunens nettokostnad för särskilt boende (egen och extern regi) dividerat med antal invånare som är 65 år eller äldre.

• Det sista kostnadsmåttet visar vad en brukare i särskilt boende i genomsnitt kostar i respektive kommun. I landet som helhet är genomsnittskostnaden 625 351 kronor. I GR varierar kostnaden mellan 408 241 och 702 345 kronor.

Särskilt boende, kostnad per brukare: Kommunens nettokostnad för särskilt boende dividerat med antal personer som är 65 år eller äldre som bor i särskilt boende. n

(16)

16 Fallskador bland äldre

Antal fallskador som lett till slutenvård per 1 000 äldre är i genomsnitt 61 stycken för landet som helhet. I GR-kommunerna varierar antalet mellan 50 och 70.

ANTAL PERSONER MED FALLSKADOR PER 1 000 INV. 2013 2012 Ale 64 61 Alingsås 66 63 Göteborg 64 64 Härryda 53 51 Kungsbacka 60 61 Kungälv 62 56 Lerum 50 54 Lilla Edet 58 64 Mölndal 59 60 Partille 53 57 Stenungsund 70 65 Tjörn 57 57 Öckerö 56 57 Sverige 61 60

Indikator: Antal fallskador per 1 000 invånare som är 80 år och äldre som vårdats inom slutenvården på grund av skador till följd av fallolycka. Måttet visar endast fallskador som leder till inläggning på sjukhus; fallskador som leder till besök inom primärvård eller specialiserad öppenvård ingår inte i måttet.

Datakälla: Socialstyrelsens patientregister. Måttet visar genomsnittliga värden för åren 2010 till 2012.

Resultat från öppna jämförelser

av vård och omsorg om äldre

(17)

17 Genomförda åtgärder vid bedömd risk

Följande indikator visar för hur många i särskilt boende där åtminstone en åtgärd har satts in mot en bedömd risk för fallskada/undernäring/trycksår/nedsatt munhälsa.

Indikator: Antal personer i åldrarna 65 år eller äldre i särskilt boende som bedömts ha risk för fallskada/undernäring/ trycksår/nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd har utförts och registrerats i Senior alert, dividerat med samtliga personer 65 år och äldre i särskilt boende som registrerats i Senior alert och som blivit bedömda ha risk för ovanstå-ende problem.

Datakälla: Senior alert under perioden 1 augusti 2012 till 1 augusti 2013. Redovisningen inkluderar endast kommu-ner med 30 eller fler persokommu-ner som bedömts ha risk. Resultatet ska tolkas med viss försiktighet eftersom det varierar både mellan och inom kommuner hur aktivt deltagandet i registret är.

Vid bedömd risk för fallskada har åtminstone en åtgärd satts in i genomsnitt 66 procent av fallen i hela landet. Andelen varierar stort i GR, från 9 till 64 procent. Åtgärd vid bedömd risk för undernäring har i 65 procent av fallen satts in och registretats i Senior alert. Vid bedömd risk för trycksår respektive ned-satt munhälsa har en åtgärd ned-satts in i genomsnitt 64 respektive 48 procent av fallen i landet som helhet. I GR är det endast Göteborg som har registrerat risk och åtgärder mot nedsatt munhälsa.

Fall Undernäring Trycksår

Ale Alingsås 55 53 51 Göteborg 48 46 46 16 Härryda Kungsbacka Kungälv 47 50 48 Lerum 30 23 28 Lilla Edet 44 28 26 Mölndal 9 12 19 Parlle 25 26 20 Stenungsund Tjörn 19 21 23 Öckerö 64 62 Sverige 66 65 64 48 Nedsa munhälsa Andel med minst en uörd åtgärd vid bedömd risk för:

(18)

18 Tillgodosedda rehabiliteringsbehov

Här undersöks hur stor andel strokepatienter som anser att deras behov av rehabilitering är tillgodo-sedda. Indikatorn avser olika former av rehabilitering av olika yrkesgrupper och huvudmän. I GR anser som mest 68 procent av strokepatienterna (i Ale och Lerum) att deras rehabiliteringsbehov är tillgodo-sedda, som lägst anser 45 procent (Stenungsund) detsamma. Några kommuner har en ökad andel nöjda sedan 2012 (de gråa staplarna) medan andra har en minskad andel. I hela landet har i genomsnitt 56 procent svarat att deras behov är tillgodosedda. Något resultat för Lilla Edet finns inte att tillgå.

Indikator: antal strokepatienter över 65 år som på en enkät utskickad av Riks Stroke svarat ”Ja, mina behov av rehabilitering är tillgodosedda” dividerat med antal strokepatienter över 65 år som uppgett att de har ett rehabilite-ringsbehov.

Datakälla: Riks Stoke, ett nationellt kvalitetsregister. Cirka 90 procent av alla som insjuknat i stroke ingår i registret och har besvarat en enkät som registret skickat ut. Indikatorn redovisas som ett genomsnitt för åren 2010 till 2012. Det krävs 30 observationer för att en kommuns andel ska redovisas.

68 ₆₆ 50 53 61 ₅₈ 68 55 60 45 64 53 0 20 40 60 80 100 2012 Sverige

(19)

19 Funktionsförmåga efter stroke

Tolv månader efter insjuknandet i stroke har 63 procent av strokepatienterna i Sverige svarat att de var oberoende av hjälp. Resultaten är ganska stabila för kommunerna i GR där andelen varierar mellan 57 och 68 procent.

Indikator: antal strokepatienter över 65 år som tolv månader efter insjuknandet i stroke svarat att de var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning, dividerat med antal strokepatienter över 65 år.

Datakälla: Riks Stroke. Indikatorn redovisas som ett genomsnitt för två år. Det krävs 30 observationer för att en kommuns andel ska redovisas.

Tre eller fler psykofarmaka

Med anledning av att behandling med många psykofarmaka samtidigt kan leda till ökad risk för fall och biverkningar, samt risk att läkemedlen påverkar varandra så att önskad effekt uteblir, undersöks hur många äldre som använder många psykofarmaka.

I genomsnitt använder 4,1 procent av Sveriges äldre (med hemtjänstinsatser eller som bor i sär-skilt boende) tre eller fler psykofarmaka samtidigt. I GR är andelen betydligt högre. Mellan 10 och 21 procent av personerna över 75 år har fler än tre psykofarmaka. Detta innebär att mellan två och fem gånger fler äldre i GR än i landet som helhet använder många psykofarmaka. Liksom i föregående års jämförelse återfinns de högsta andelarna i landet av tre eller fler psykofarmaka i GR.

Indikatorerna som rör läkemedelsanvändning har gjorts om sedan 2012 års öppna jämförelser. Då ingick alla äldre i kommunen över 80 år. I årets jämförelse ingår endast de äldre (över 75 år) som nås av kommunens omsorg (har hemtjänstinsatser eller bor i särskilda boenden).

68 57 61 60 64 66 61 65 64 64 60 67 59 0 20 40 60 80 100 2012 Sverige

(20)

20

Indikator: Andel personer över 75 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende och använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt, den 1 oktober 2012.

Datakälla: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsätt-ning, Socialstyrelsen. Fel kan förekomma på grund av att läkemedelsregistret inte omfattar läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd eller köpta utan recept – vilket kan leda till underskattningar. Den uppskattade läkemedelsanvändning är vidare osäker eftersom dosangivelser måste tolkas.

Smärtskattades sista levnadsveckan

Indikatorn smärtskattades sista levnadsveckan syftar till att det ska göras en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp. Enligt inrapporterade uppgifter i Svenska Palliativregistret har det i genomsnitt för var fjärde dödsfall (25 procent) skett en dokumenterad smärtskattning med ett validerat smärtskattningsinstrument. I och med att täckningsgraden i registret varierar är det också stora skillnader mellan kommunernas resultat. Smärtskattning kan också ha skett i stor utsträckning utan att det rapporteras in i registret. I GR varierar andelen mellan 1 och 52 procent. Vidare har 10 av 13 GR-kommuner höjt sina andelar sedan förra årets jämförelse.

Indikator: Antal dödsfall som var förväntade och som smärtskattades under den sista levnadsveckan med VAS, NRS eller något annat validerat smärtskattningsinstrument, dividerat på antal förväntade dödsfall. Indikatorn avser personer som var över 65 år och som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under perioden sista augusti 2012 till sista augusti 2013.

Datakälla: Svenska Palliativregistret. Hur väl registret används varierar mellan kommuner och enheter. 16,7 11,0 14,9 14,5 13,1 14,8 _{10,6 10,1} 13,3 20,5 17,8 12,5 14,1 0 10 20 30 40 Sverige

Procent

_{Tre eller fler psykofarmaka}

(21)

21 Smärtlindring

För att minimera fördröjning av smärtlindrande behandling bör det finns en individuell behovsordi-nation för injektion av opioid; vilket denna indikator undersöker. I hela landet har det i genomsnitt i 92 procent av dödsfallen inom äldreomsorgen funnits en behovsordination av opioid. I GR har det i genomsnitt funnits en behovsordination i mellan 80 och 98 procent av de förväntade dödsfallen.

5 13 20 5 12 7 31 22 10 52 1 18 20 0 20 40 60 80

100

Smärtskaades sista levnadsveckan

2012 Sverige Procent 95 96 ₉₁ ₉₄ ₉₄ ₉₃ 98 ₉₄ ₉₄ ₉₄ ₉₃ 80 84 0 20 40 60 80 100

Behovsordinaon av opioid

Sverige Procent

(22)

22

Indikator: Andel förväntade dödsfall där det senast ett dygn före dödfallet fanns en individuell behovsordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta). Indikatorn avser personer som var över 65 år och som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet, under perioden sista augusti 2012 till sista augusti 2013.

Datakälla: Svenska Palliativregistret. Hur väl registret används varierar mellan kommuner och enheter.

Brytpunktssamtal

En hörnsten i den palliativa vården är att brukare och anhöriga ska vara informerade om brukarens situation och informeras om när botande och bromsande behandling avslutas och övergår till palliativ vård i livets slutskede. I genomsnitt i Sveriges äldreomsorg har en läkare haft ett brytpunktssamtal vid vartannat förväntat dödsfall. Enligt registret har ett brytpunktssamtal skett i mellan 29 och 70 procent av dödsfallen i GR-kommunerna.

Indikator: Andel inrapporterade förväntade dödsfall där läkare informerat (och dokumenterat i medicinsk journal) brukare eller närstående (i de fall personalen bedömt att brukaren saknar förmåga att uttrycka sin vilja) om att vården går över till vård i livets slutskede, av antal förväntade dödsfall. Indikatorn avser personer som var över 65 år och som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under perioden sista augusti 2012 till sista augusti 2013.

55 60 40 53 42 ₄₀ 70 59 58 70 29 30 44 0 20 40 60 80 100

Brytpunktssamtal

Sverige Procent

(23)

23 Erbjudit eftersamtal

Ett eftersamtal är ett efter dödsfallet uppföljande samtal till närstående. Enligt Svenska Palliativregistret har det som mest i GR erbjudits eftersamtal i 92 procent av dödsfallen (Alingsås), och som minst i 18 procent av dödsfallen (Kungälv). I genomsnitt i landet har det i 59 procent av dödsfallen inom äldre-omsorgen erbjudits eftersamtal, en ökning med 7 procentenheter sedan föregående års undersökning. Indikatorn är oförändrad sedan förra årets jämförelse, 2012, vilket visas av de gråa staplarna. Andelen inrapporterade erbjudna eftersamtal har ökat för alla GR-kommuner, undantaget Alingsås (som redan har bland de högsta resultaten i landet). För vissa kommuner är resultaten relativ lika föregående år medan de för andra har ökat stort (exempelvis Härryda).

Indikator: Antal förväntade dödsfall där anhöriga till den avlidne har erbjudits ett eftersamtal dividerat med antal förväntade dödsfall där den avlidne hade närstående. Indikatorn avser personer som var över 65 år och som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet, under perioden sista augusti 2012 till sista augusti 2013.

23 46 67 89 18 64 63 57 84 40 58 40 0 20 40 60 80 100

Erbjudit eersamtal

2012 Sverige Procent 92

(24)

24 Tio eller fler läkemedel

Att använda många läkemedel samtidigt kan medföra risker. Läkemedlen kan ge biverkningar samt an-vändning av flera preparat kan göra att preparaten påverkar varandra negativt. I hela landet använder i genomsnitt 19 procent av personerna över 75 år med insatser av äldreomsorgen tio eller fler läkemedel. I GR är det i genomsnitt mellan 17 och 29 procent som har tio eller fler läkemedel.

Indikator: Andel personer över 75 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende och använder tio eller fler läke-medel samtidigt den 1 oktober 2012.

Denna indikator har, liksom övriga som rör läkemedelsanvändning, gjorts om sedan förra årets jäm-förelse. Indikatorn utgörs i år av alla över 75 år som omfattas av äldreomsorgens insatser och inte som tidigare, alla äldre i kommunen. Riksgenomsnittet var i förra årets öppna jämförelse 13 procent och i årets jämförelse 19 procent, en ökning. Även för samtliga GR-kommuner är andelen högre i år.

Läkemedel som bör undvikas

Förutom att använda många läkemedel samtidigt finns det vissa läkemedel/läkemedelsgrupper som är olämpliga för äldre eftersom de medför en betydande risk för biverkningar. Dessa läkemedel bör endast användas om föreskrivande läkare har bedömt att nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Behand-lingen ska följas upp och omprövas regelbundet. I de flesta GR-kommuner är andelen mellan 12 och 18 procent, riksgenomsnittet är 13 procent. I GR står Öckerö ut med en andel på 32 procent.

17 21 22 22 18 20 23 ₂₂ 20 21 27 27 29 0 10 20 30 40

50

Tio eller fler läkemedel

Sverige Procent

(25)

25

Indikator: Andel personer över 75 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende och som den 1 oktober 2012 beräknas ha använt minst ett läkemedel som är olämpligt för äldre. Läkemedlen är: bensodiazepiner med lång halveringstid, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, det smärtstillande medlet tramadol och sömnmedlet propiomazin.

Användning av antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel används ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring hos äldre. Preparaten är starkt förknippade med olika biverkningar varför behandlingstiden bör vara kort, låga doser tillämpas samt omprövas ofta. I hela landet behandlas i genomsnitt 7 procent av personerna över 75 år med hemtjänst eller som bor i ett särskilt boende med antipsykotiska läkeme-del. I GR varierar andelarna mellan 6 och 10 procent.

Indikator: Andel personer över 75 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende och som den 1 oktober 2012 beräknas ha använt antipsykotiska läkemedel (N05A exklusive N05AN01 litium).

Datakälla: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsätt-ning, Socialstyrelsen. Fel kan förekomma på grund av att läkemedelsregistret inte omfattar läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd eller köpta utan recept – vilket kan leda till underskattningar. Den uppskattade läkemedelsanvändning är vidare osäker eftersom dosangivelser måste tolkas

17,4 16,3 16,9 14,4 12,3 13,3 17,6 _11,5 15,5 16,1 15,2 14,9 31,9 0 10 20 30 40

50

Läkemedel som bör undvikas

Sverige Procent

(26)

26 Trygghet

Andelen som har svarat att de känner sig mycket trygga i ordinärt boende med stöd från hemjänst är i genomsnitt 46 procent i hela landet och 40 procent i GR, med variation från 37 till 55 procent. Hade även de som svarat att de känner sig ganska trygga inkluderats hade andelen för landet som helhet legat på 87 procent. De två GR-kommuner som är bland de 25 procent i landet med högst andel mycket trygga har båda ökat sin andel från förra året (de gråa staplarna). De två GR-kommuner som är bland de 25 procent kommuner med lägst andel mycket trygga, var det även i föregående års undersökning.

7 8 10 7 ₆ 7 8 10 7 9 9 9 10 0 10 20 30 40

Användning av anpsykoska läkemedel

Sverige Procent 50 54 45 37 44 45 44 46 49 ₄₆ 41 47 47 55 0 20 40 60 80 100 _Hemtjänst

Trygghet

₂₀₁₂ Sverige GR Procent

(27)

27

Indikator: Antal personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst och har svarat att de känner sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd av hemtjänsten dividerat på antal personer över 65 som bor i ordinärt boende med hemtjänstinsatser och besvarat undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Svarsalterna-tiven var: mycket tryggt, ganska tryggt, varken tryggt eller otryggt, ganska otryggt, mycket otryggt, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

I särskilt boende har en högre andel än äldre med hemtjänstinsatser svarat att de känner sig mycket trygga. Runt hälften av alla som besvarat enkäten (51 procent i Sverige och 49 procent i GR) har svarat att de kände sig mycket trygga med att bo på ett särskilt boende. Andelen som känner sig ganska trygga är 90% i hela landet. I jämförelse med trygghetsfrågan rörade hemjänst är det för särskilt boende större variationer mellan GR-kommunerna; mellan 45 och 72 procent.

Indikator: Antal personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att de känner sig mycket trygga med att bo på ett särskilt boende dividerat på antal personer över 65 som bor på särskilt boende och besvarat undersök-ningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Svarsalternativen var: mycket tryggt, ganska tryggt, varken tryggt eller otryggt, ganska otryggt, mycket otryggt, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 2013, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

50 51 45 46 50 72 47 51 52 46 64 55 62 0 20 40 60 80 100

Trygghet

Särskilt boende Procent ₂₀₁₂ Sverige GR

(28)

28

66 74 74 66 77 64 75 67 76 72 77 0 20 40 60 80 100

Trivsamma gemensamma utrymmen

Särskilt boende Procent 61 62 2012 Sverige GR

Trivsamma gemensamma utrymmen

Runt två av tre äldre har svarat att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena, i både GR och Sverige (65 respektive 66 procent). Detta innebär att cirka en tredjedel av landets äldre i särskilda boenden har svarat delvis eller nej på frågan om de tycker att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena.

Skillnaderna mellan kommunerna i GR är relativt små (som mest 16 procentenheters skillnad). Många är dessutom bland de 25 procent kommuner med högst resultat. 8 av 13 GR-kommuner har höjt sitt resultat sedan 2012 års undersökning. Trots höjningen har Göteborg gått från ett ”gult” resultat till ett ”rött” vilket förklaras av att riksgenomsnittet också har ökat.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att det är trivsamt i de gemensam-ma utymmen (t.ex. gemensam-matsalen, sällskapsrum och korridor). Svarsalternativen var: ja, delvis, nej, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

(29)

29 Trivsamt utomhus

67 procent i både GR och landet som helhet har svarat att det är trivsamt utomhus i deras boende; unge-fär lika många som uppgav att det var trivsamt i de gemensamma utrymmena. 67 procent för hela landet är något lägre än föregående års resultat, som var 70 procent. Det nationella mönstret återfinns även i GR; i årets undersökning har 10 av 13 kommuner en lägre andel jämfört med föregående år.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att det är trivsamt utomhus runt deras boende. Svarsalternativen var: ja, delvis, nej, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet ej/ingen åsikt är exklu-derade ur nämnaren.

Maten

Både maten och måltidsmiljön är viktiga faktorer för hälsa och välbefinnande då det kan skapa social gemenskap samt förebygga ohälsa.

Runt tre fjärdedelar av de äldre som bor i särskilda boenden i GR och i landet som helhet (75 respektive 77 procent) tycker att maten smakar mycket eller ganska bra. Av de i landet som svarat att de var nöjda med maten har en majoritet (52 procent) svarat att maten smakar ganska bra, 26 procent tyckte att maten smakade mycket bra.

Andelen som är nöjda med maten i hela landet har ökat något (2 procentenheter) sedan föregående år men för flera av GR-kommunerna har den ökat betydligt mer. Fem GR-kommuner är bland den fjärde-del kommuner i Sverige som har högst anfjärde-delar.

62 74 64 67 71 69 72 68 77 69 76 63 0 20 40 60 80 100

Trivsamt utomhus

Särskilt boende Procent 65 2012 Sverige GR

(30)

30

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att maten som severas på det särskilda boende smakar mycket eller ganska bra. Svarsalternativen var: mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt, mycket dåligt, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

Trevlig måltidsmiljö

Att måltiden är en trevlig stund på dagen tycker de flesta som bor i särskilda boenden, 70 procent i hela landet (68 procent år 2012). Detta innebär dock att 30 procent av de som svarat på enkäten har angett att måltiden bara ibland, sällan eller aldrig är en trevlig stund. I genomsnitt är det något fler som bor i särskilda boenden som instämmer i att maten är god än att måltiden är en trevlig stund på dagen.

I GR har 68 procent av de som svarat instämt i att måltiden är en trevlig stund, med variation mel-lan 65 och 81 procent. Störst skillnad sedan föregående års undersökning är det i Ale där andelen ökat från 63 till 77 procent.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att måltiderna på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

82 ₇₇ 71 85 ₈₁ 89 76 85 77 78 ₇₆ 89 ₈₄ 0 20 40 60 80 100

Maten

Särskilt boende Procent 2012Sverige GR

(31)

31 Goda möjligheter att komma utomhus

Hur goda möjligheter äldre har att komma ut beror bland annat på personens hälsa och rörelseför-måga, hur god tillgängligheten är samt hur väl äldreboendena möjliggör och främjar utevistelse. Enligt undersökningen är det bland kommunerna i GR ganska stora skillnader i hur goda möjligheter de äldre har att komma utomhus. Andelen som svarat att de äldre i särskilda boenden har goda möjligheter att komma utomhus varierar mellan 42 och 73 procent; i genomsnitt 54 procent. Årets resultat för GR-kommunerna är relativt likt föregående års resultat. I hela landet anser 58 procent att möjligheterna att komma utomhus är goda.

77 65 65 74 75 ₇₃ 81 ₇₂ 65 71 76 67 0 20 40 60 80 100

Måldsmiljö

Särskilt boende Procent 69 2012 Sverige GR 59 60 50 64 53 73 57 50 58 42 58 72 65 0 20 40 60 80 100

Möjlighet a komma utomhus

Särskilt boende

Procent 2012

Sverige GR

(32)

32

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att det är ganska eller mycket bra möjligheter att komma utomhus. Svarsalternativen var: mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåliga, ganska dåliga, mycket dåliga, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

Nöjda med sociala aktiviteter

Det är något fler som är nöjda med de sociala aktiviter som erbjuds än som tycker att de har goda möjligheter att komma ut. I hela landet är det i genomsnitt 63 procent som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds, i GR 62 procent. Flera av GR-kommunerna har högre resultat i årets undersökning än i föregående års. Liksom föregående indikator är det stora skillnader mellan GR-kommunerna i hur stor andel som är nöjda, från 48 till 77 procent.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att de är ganska eller mycket nöjda med aktivteterna som erbjuds. Svarsalternativen var: mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Datakälla: Socialstyrelsens undersökning 2013, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

55 72 58 65 61 75 67 77 ₇₅ 48 54 69 ₆₇ 0 20 40 60 80 100

Sociala akviteter

Särskilt boende Procent 2012 Sverige GR

(33)

33 Tillräckligt med tid

Fyra av fem som har besvarat enkäten uppgav att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete (82 procent i hela landet och 79 procent i GR). Andelen i GR varierar mellan 76 och 89 procent där vissa av kommunerna har höjt sitt resultat, andra har sänkt sitt. De flesta av kommunerna i GR är ”gula” och är därmed bland de kommuner i Sverige med de mellersta andelarna.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst som har svarat att personalen alltid eller oftast brukar ha tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

I särskilt boende ansåg 72 procent i landet och 67 procent i GR att personalen hade tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete. Andelen i GR varierar mellan 63 och 80 procent. Flera kommuner i GR är bland de kommuner i landet med minst andelar, andra är bland de med störst andelar.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att personalen alltid eller oftast brukar ha tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

85 84 76 80 81 85 89 89 ₈₅ 80 83 83 88 0 20 40 60 80 100

Tillräckligt med d

Hemtjänst Procent 2012 Sverige GR

(34)

34

64 ₆₂ 52 55 60 65 68 ₆₃ 65 58 63 60 62 0 20 40 60 80 100

Möjlighet påverka der

Hemtjänst

2012 Sverige GR

Procent

Möjlighet att påverka tider

I landet som helhet anser 61 procent av dem som besvarat enkäten avseende hemtjänstinsatser att de kan påverka vilka tider de får hjälp. I GR anser i genomsnitt 56 procent detsamma. De flesta av GR-kommunerna befinner sig i den ”gula” kommungruppen medan Göteborg och Lerum har lägre respek-tive högre värden. I Lilla Edet har andelen ökat betydligt sedan föregående års jämförelse.

79 ₇₇ 63 70 70 79 72 66 71 75 66 80 0 20 40 60 80 100

Tillräckligt med d

Särskilt boende Procent 66 2012 Sverige GR

(35)

35

62 ₆₀ 52 62 55 57 49 61 46 51 61 68 0 20 40 60 80

100Procent

Möjlighet påverka der

_{Särskilt boende} 2012

Sverige GR

71

Hänsyn till åsikter och önskemål

De allra flesta anser att personalen i hemtjänsten tar hänsyn till åsikter och önskemål; 86 procent i landet som helhet och 82 procent i GR. Andelen i GR varierar mellan 79 och 91 procent. Förra året var variationen något större, mellan 78 och 94 procent vilket avspeglas i att fler GR-kommuner då var bland de kommunerna med lägst respektive högst andel.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst som har svarat att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

Vad gäller särskilt boende anser ungefär lika många som med hemtjänstinsatser att de kan påverka vilka tider de får hjälp (59 procent i Sverige och 55 procent i GR). I hela landet har andelen ökat med 3 procentenheter jämfört med förra året. I jämförelse med föregående år återfinns den största skillnaden även för denna indikator i Lilla Edet.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

(36)

36

86 88 79 85 88 91 91 ₈₉ ₈₉ 85 89 84 90 0 20 40 60 80 100

Hänsyn ll åsikter och önskemål

Hemtjänst Procent 2012 Sverige GR 84 ₇₉ 74 77 79 87 79 80 83 ₇₆ 81 84 88 0 20 40 60 80 100

Hänsyn ll åsikter och önskemål

Särskilt boende

Procent

2012 Sverige GR

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst som har svarat att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

(37)

37

59 64 ₅₆ ₅₅ 66 65 72 63 62 55 65 54 61 0 20 40 60 80 100Procent

Möjlighet a framföra

synpunkter och klagomål

2012_Sverige GR

Möjlighet att framföra synpunkter och klagomål

Ungefär två av tre med hemtjänst uppger att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål (62 procent i Sverige och 59 procent i GR). I 2012 års undersökning var det 64 procent som svarat positivt på frågan. Att andelen är lägre i år syns även bland GR-kommunerna; alla utom Lerum har lägre resultat i årets undersökning i jämförelse med föregående år.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst som har svarat att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål. Svarsalternativen var: ja, delvis, nej.

Även i särskilt boende tycker de flesta att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål; 79 procent i hela landet och 77 procent i GR. Andelen i GR varierar mellan 74 och 88 procent. För de flesta av kommunerna är det mycket små förändringar sedan föregående år.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

(38)

38

78 78 70 76 79 81 81 81 75 75 81 69 82 0 20 40 60 80 100

Bemötande

Hemtjänst Procent 2012_Sverige GR

Bemötande

De flesta tycker att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt, 73 procent i GR och 76 procent i hela landet. För de flesta av GR-kommunerna är resultaten relativt lika förra årets resultat. Sett till färg-kodningen var fem av GR-kommunerna bland de 25 procent kommuner med högst resultat i 2012 års undersökning. Variationen inom regionen är relativt liten, mellan 69 och 81 procent.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst som har svarat att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

I särskilt boende tycker i genomsnitt 58 procent i hela landet och 56 procent i GR att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. I jämförelse med hemtjänst är det färre i särskilda boenden som tycker att personalen alltid bemöter dem bra (73 procent med hemtjänst i GR). Det är också en större variation inom regionen vad gäller bemötandet i särskilt boende, andelen varierar mellan 50 och 78 procent.

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Svarsalternativen var: ja alltid, oftast, ibland, sällan, nej aldrig, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

(39)

39

90 93 82 87 90 91 92 92 ₈₈ 92 93 95 0 20 40 60 80 100

Hemtjänsten i sin helhet

Procent

86

2012 Sverige GR

Omsorgen i sin helhet

De allra flesta är nöjda med sin hemtjänst, över 80 procent i samtliga GR-kommuner. I genomsnitt har 85 procent i GR och 89 procent i Sverige svarat att de är nöjda med sin hemtjänst. Sedan förra året har 8 av kommunerna höjt sina resultat medan två har sänkt sitt. Resultatet för landet som helhet har höjts sedan förra året med en procentenhet.

59 64 51 59 62 78 52 58 58 ₅₀ 58 70 71 0 20 40 60 80 100

Bemötande

Särskilt boende ₂₀₁₂ Sverige GR Procent

(40)

40

86 87 78 82 85 91 83 85 86 ₈₀ 82 85 93 0 20 40 60 80 100

Särskilt boende i sin helhet

2012 Sverige GR Procent

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i ordinärt boende med hemtjänst som har svarat att de sammanta-get är ganska eller mycket nöjda med den hemtjänst de har. Svarsalternativen var: mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

Vad gäller särskilt boende har 81 procent i GR och 83 procent i Sverige svarat att de är ganska eller mycket nöjda. Andelen i GR varierar mellan 78 och 93 procent. Liksom för hemtjänsten har de flesta kommuner höjt sitt resultat sedan föregående års undersökning, två kommuner har sänkt sitt. För landet som helhet har andelen ökat sedan förra året (80 procent i 2012 års undersökning).

Indikator: Andel personer som är 65 år eller äldre i särskilt boende som har svarat att de sammantaget är ganska eller mycket nöjda med sitt äldreboende. Svarsalternativen var: mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd, vet inte/ingen åsikt. De som har svarat vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren.

(41)

41

Vänted ll särskilt boende 2013 2012 2011 Ale 70 83 51 Alingsås Göteborg 48 Härryda 45 39 95 Kungsbacka 91 118 48 Kungälv 81 Lerum 115 90 Lilla Edet 35 105 92 Mölndal Parlle Stenungsund 57 Tjörn 32 60 Öckerö 88 33 Sverige 51 53 51 Personalkonnuitet inom hemtjänsten 2013 2012 2011 Ale 13 16 Alingsås Göteborg 14 Härryda 15 18 16 Kungsbacka 13 14 Kungälv 14 Lerum 15 16 Lilla Edet 18 12 8 Mölndal Parlle Stenungsund 18 Tjörn 11 14 Öckerö 11 Sverige 14 13 13

Väntetid till särskilt boende

Väntetiden till särskilt boende varierar mellan 32 och 115 dagar hos GR-kommunerna. Bland samtliga landets kommu-ner varierar väntetiden mellan 0 och 156 dagar, genomsnitts-tiden är 51 dagar. På grund av att flera GR-kommuner saknar resultat för indikatorn är inget medelvärde framtaget för GR för denna eller följande indikator.

Indikator: Genomsnittligt antal dagars väntetid från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum på särskilt boende. Avser ansökningar som avslutades i kommunen under 2013 för personer som är 65 år eller äldre. I kommuner med mindre än 300 ansökningar bygger antalet på samtliga ansökningar, i kommuner med fler ansökningar är ett urval av ansökningarna gjort.

Datakälla: Kommunernas egna undersökningar inrapporterade i Kolada.

Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Antalet hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under två veckor är i genomsnitt 14 personer. Antalet varierar i GR mellan 11 och 18 personer, baserat på de kommuner som har ett resultat för indikatorn.

Indikator: Genomsnittligt antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under två veckor. Indikatorn avser personer över 65 år som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (i förra årets undersök-ning avsågs personer som hade minst två insatser per dag). Mät-ningen avser tiderna 07.00–22.00 och trygghetslarm eller matleverans ingår inte. Undersökningen har genomförts under valfri 14-dagars period under hösten 2013.

Datakälla: Kommunernas egna undersökningar inrapporterade i Kolada.

(42)

42

Kommunens informaon på webbplats 2013 2012 Ale 96 87 Alingsås 87 91 Göteborg 83 81 Härryda 96 96 Kungsbacka 83 83 Kungälv 88 84 Lerum 91 83 Lilla Edet 75 74 Mölndal 96 96 Parlle 87 87 Stenungsund 87 70 Tjörn 91 91 Öckerö 83 83 Sverige 83 78

Kommunens information sin webbplats

I SKL:s undersökning av information på kommunernas webbplatser om äldreomsorgen får landets kommuner i genomsnitt 83 procent av maxpoäng. Genomsnittet för de 13 kommunerna är 88 procent av maxpoäng. Flera av GR-kommunerna har fått bland de högsta poängen i landet.

Indikator: Granskning av kommunens webbplats avseende äldreom-sorg. Granskare går igenom kommunernas webbplatser och söker svar på ett antal givna frågor. Svaret på frågan ska hittas inom två minuter. Andel som visas utgör procent av maxpoäng. Granskningen genomfördes under sommaren 2013.

(43)

43 Nöjdhet utifrån vem som svarat

Vem som har besvarat undersökningen påverkar i de flesta fall resultatet. När äldre själva har besvarat undersökningen har de i högre utsträckning än om en anhörig besvarat enkäten uppgett att de är nöjda med omsorgen. I landet som helhet har, när de äldre själva besvarat enkäten gällande hemtjänst, 90 procent uppgett sig vara nöjda med omsorgen. När anhöriga har svarat på enkäten är samma andel 85 procent; anhöriga är därmed något mindre positiva till omsorgen än vad de äldre själva är.

Samma mönster som i landet som helhet återfinns i de flesta av GR-kommunerna. I Ale och Kungs-backa är det nästan ingen skillnad mellan de äldres och anhörigas uppfattning. Störst skillnad är det i Öckerö där 97 procent av de äldre har svarat att de är nöjda, mot 78 procent av de anhöriga. Av alla äldre i GR är 86 procent av de äldre nöjda, mot 79 procent av de anhöriga.

Nöjdhet med omsorgen

89 95 83 88 90 92 94 92 89 86 93 94 97 86 90 90 83 74 80 91 86 85 88 86 82 88 88 78 79 85 0 20 40 60 80 100 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Parlle Stenungsund Tjörn Öckerö GR Sverige

Andel nöjda ufrån vem som svarat

Hemtjänst

Den äldre själv svarat Anhörig svarat

(44)

44

Även i särskilt boende är de äldre

generellt mer nöjda än de anhöriga. Av landets äldre är 86 procent i sär-skilt boende nöjda med omsorgen, mot 81 procent av de anhöriga. I GR är motsvarande andelar 84 res-pektive 79 procent. Störst skillnad i nöjdhet är det i Partille där tre av fyra anhöriga är nöjda, mot nästan alla äldre. I några kommuner är de anhöriga något mer nöjda än de äldre. 94 97 90 85 95 97 95 91 96 89 97 94 100 92 95 88 91 78 88 87 89 91 91 84 84 90 92 95 82 87 0 20 40 60 80 100 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Parlle Stenungsund Tjörn Öckerö GR Sverige

Andel nöjda ufrån hälsa

Hemtjänst

God hälsa Dålig hälsa

Procent

Nöjdhet utifrån

hälsotillstånd

Även de äldres hälsotillstånd påverkar hur nöjda de är med omsorgen. 95 procent av de som anser sig ha god hälsa är nöjda med omsorgen mot 87 procent med dålig hälsa. Även i GR är de äldre med god hälsa mer nöjda med omsorgen än de med dålig hälsa. Av de äldre som besvarat hemtjänstenkäten är det cirka 30 procent som anser sig ha en ganska eller mycket god hälsa (se sidan 13). 88 92 80 79 89 93 86 85 90 97 86 94 91 84 86 84 83 76 82 82 89 81 84 83 73 79 79 95 79 81 0 20 40 60 80 100 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Parlle Stenungsund Tjörn Öckerö GR Sverige

Andel nöjda ufrån vem som svarat

Särskilt boende

Den äldre själv svarat Anhörig svarat

(45)

45

100 98 91 96 99 98 100 92 95 100 100 94 78 94 94 81 83 74 76 80 87 76 82 82 75 78 84 97 77 79 0 20 40 60 80 100 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Parlle Stenungsund Tjörn Öckerö GR Sverige

Andel nöjda ufrån hälsa

Särskilt boende

God hälsa Dålig hälsa

Procent I särskilt boende påverkas omsorgens betyg av hälsan i större utsträckning än vad som gäller för äldre med hemtjänstinsatser. I GR är över 90 procent av de äldre med god hälsa nöjda med omsorgen, un-dantaget Öckerö, i flera kommuner är samtliga nöjda. De äldre med dålig hälsa är i lägre utsträckning nöjda med omsorgen, runt 80 procent i flesta GR-kommuner. Av de äldre som besvarat enkäten om särskilt boende anser runt 25 procent att de har en ganska eller mycket god hälsa (se sidan 13).

Äldre med god hälsa är i stort lika nöjda med sina hemtjänstinsatser som med sitt särskilda boende (92 procent hemtjänst, 94 pro-cent särskilt boende i GR). Däremot är något färre med dålig hälsa nöjda med omsorgen i det särskilda boendet än med hemtjäns-ten (82 procent nöjda med hemtjänsten, 77 procent nöjda med det särskilda bo-endet i GR). Det ska också noteras att svarsbortfallet i undersökningen främst gäller äldre med dålig hälsa. Då äldre med dålig hälsa generellt är mindre nöjda i undersökningen (vilket också diagrammet ovan visar) är resultaten från brukarundersökningen generellt mer positiva än vad de hade varit om denna grupp inte varit underrepre-senterad. n

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

1