Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(16)
Åsa Edsvik 2011-01-04
Förstudierapport
Projekt: Kulturcentrumprojektet
Beställare: Mikael Reijer, Tekniska kontoret
Skriven av: Åsa Gustafsson/ Åsa Edsvik Datum: 101020
Godkänd av: Datum:
Terminologi
Term Beskrivning
Versionshantering av dokumentet
Version Datum Förändring Signatur
Refererande dokument
Benämning Datum
2
1 Sammanfattning ... 3
2 Grundläggande information ... 4
2.1 Vision... 4
2.2 Syfte ... 4
2.3 Bakgrund... 4
2.4 Omfattning ... 4
2.5 Avgränsningar... 5
3 Stödjande dokument ... 6
3.1 Intressentanalys... 6
3.2 Informationsplan ... 6
3.3 Kommunikationsplan ... 7
3.4 Arbetsmiljöplan... 7
3.5 Plan för flytt av verksamheten ... 7
3.6 Nyttovärdesanalys ... 8
3.7 Riskanalys ... 8
3.8 Teknisk kravspecifikation ... 10
3.9 Funktionsspecifikation ... 12
4 Särskilda förutsättningar ... 13
4.1 Krav på upphandling ... 13
4.2 Säkerhet... 13
4.3 Lagkrav, policys, regler... 14
4.4 Övrigt ... 14
5 Lösningsförslag ... 14
5.1 Översiktlig tidplan... 15
5.2 Förslag till projektorganisation ... 15
5.3 Ekonomisk budget... 15
3
1 Sammanfattning
Förstudien har undersökt möjligheterna att samla delar av kommunens kulturella verksamheter i Folkets Hus och Hammarskolan för att skapa en mötesplats öppen för alla, ett Kulturhus. Syftet har varit att bereda nya lokaler för kulturskolan som under 30 års tid haft bristfälliga lokaler.
Förstudien utreder ursprungligen förslaget att placera kulturskolan i Folkets Hus med utgångspunkt i White arkitekters förslag.
I förlängningen av förstudien förändras inriktningen och kulturskolans verksamhet placeras övervägande i Hammarskolan. Folkets Hus och Hammarskolan sammanlänkas för att skapa ett kulturhus
Det primära är att kulturskolan får lokaler som är ändamålsenliga för verksamheten. Angeläget är också att det finns en väl fungerande samverkan mellan de kommunala verksamheterna och Folket Hus. Ett samnyttjande av lokaler och resurser skall ge möjlighet till samverkan mellan verksamheterna. För att uppnå detta krävs nära samråd med de berörda verksamheterna.
Vid en ombyggnation finns det särskilda ljudkrav att ta hänsyn till
beträffande kulturskolans lokaler. Takhöjden i lokalerna påverkas och för att få utrymme för en lösning krävs en tillfredsställande ursprunglig takhöjd. Placering av ljudstarka verksamheter inom lokalerna i Folkets hus är inte möjligt på grund av den låga takhöjden. Om placeringen dock görs i lokalerna med full ljudisolering av lokalerna kommer det att innebära en oacceptabel takhöjd för verksamheten med följd att kulturskolan inte kan nyttja lokalerna på ett produktivt sätt. För personalen kan det på sikt komma att skapa arbetsmiljöproblem.
Lösningsförslaget är att i Hammarskolans A-hus bereds lokaler för
kulturskolan och gymnasieskolans estetprogram. Orkestersal och teatersal placeras i en tillbyggnad i anslutning till Hammarskolan. För att binda samman Hammarskolan och Folkets hus till ett gemensamt kulturhus öppnas ”inomhusgatan” genom husen upp och en öppnare planlösning inom Folkets hus skapas.
Ungdomsgården bereds nya lokaler i Folkets hus entréplan. Öppningar mellan biblioteket och konsthallen skapas för att få ett bättre flöde mellan verksamheterna. Bibliotekets nuvarande lokaler Astrakan byggs om för att skapa mer utrymme för konsthallen.
Kalkylen för ombyggnation av Hammarskolan och Folkets hus enligt förstudiens lösningsförslag uppskattas till cirka 58 miljoner.
4
2 Grundläggande information
2.1 Vision
Projektet verkar för att skapa nya kulturskolelokaler som i enlighet med vision 2025 ska skapa närhet mellan kommunens invånare, gamla som unga, i en miljö där alla känner gemenskap och trygghet. Att samla delar av kommunens kulturella verksamheter i Folkets Hus och Hammarskolan skapar en mötesplats öppen för alla, ett Kulturhus.
Kulturhuset ska ha en tydlig profil där utveckling, samarbete mellan verksamheterna och dialogen med medborgarna ska stå i fokus.
I det kultur- och fritidspolitiskt program som antogs av
kommunfullmäktige 2008 står följande: Kommunen ska verka för att etablera ett centrum för estetiska verksamheter med syfte att möta framtidens behov av nya mötesplatser och kulturvanor och att bidra till en levande stadskärna. Huvudbiblioteket, kulturskola, konsthall och ungdomsgård ska utgöra basen för verksamheten där föreningar, studieförbund, näringsliv, skolor och andra institutioner integreras.
Ett kulturhus i centrum med verksamheter som arbetar tillsammans ger möjligheter till nya upplevelser som berikar och ger inspiration.
2.2 Syfte
Denna förstudie syftar till att hitta en bra lösning för kulturskolans verksamhet i Folkets hus och Hammarskolan.
2.3 Bakgrund
Kulturskolan har under 30 års tid haft bristfälliga lokaler, utrymmen som idag är utdömda. Tekniska kontoret har därför fått uppdraget att lösa kulturskolans lokalproblem.
White Arkitekt fick hösten 2008 i uppdrag att göra en lokalutredning för kulturskolan och vuxenutbildningen i Sandvikens kommun. Denna utredning har legat till grund för förstudierapporten.
2.4 Omfattning
Förstudien utreder förslaget att placera kulturskolan i Folkets Hus. Om utrymmet där visar sig vara otillräckligt undersöks möjligheten att förlägga delar av verksamheten i Hammarskolan.
5
I förlängningen av förstudien förändras inriktningen och kulturskolans verksamhet placeras övervägande i Hammarskolan. Folkets Hus och Hammarskolan sammanlänkas för att skapa ett kulturhus
2.5 Avgränsningar
• Prioriteringsordning och styrande krav
Det primära i projektet är att bereda lokaler för kulturskolan inom fastlagd budget. Dessa lokaler ska vara ändamålsenliga för
verksamheten. Möjlighet måste finnas att hyra dessa till en rimlig kostnad och få tillgång till dem inom skälig tid.
Kulturskolans verksamhetskrav är styrande.
• Framgångskriterier
Det är viktigt för projektets genomförande att projektledningen har ett nära samarbete med berörda verksamheter. Angeläget är också att det finns en väl fungerande samverkan mellan de kommunala verksamheterna och Folket Hus.
Kulturskolan samarbetar gärna med alla husets verksamheter och ser det som nödvändigt att alla är villiga till detta. Biblioteket vill ha ett ökat samarbete mellan verksamheterna såsom gemensam reception, café, butik, arrangemang och också infotorg.
Turistinformationen delar gärna butiksverksamhet och ser också samarbetsmöjligheter med Folkets Hus då deras verksamheter liknar varandra. Konsthallen ser fördelar med en gemensam koordination i huset. För ungdomsgården är ett samnyttjande av lokaler primärt. Folkets Hus ser kulturhuset som ett gemensamt kulturellt centrum där verksamheterna har ett nära samarbete och befruktar varandra.
• Målsättning
Projektets målsättning är att genomföra en ombyggnation av Folkets Hus och Hammarskolans A-hus till ett kulturhus för ett flertal verksamheter.
Här skapas en naturlig samlingsplats för kommunens befolkning och dess gäster.
Ett samnyttjande av lokaler och resurser skall ge möjlighet till samverkan mellan verksamheterna. Förutsättningar skall också ges för ett effektivt lokalutnyttjande som kan skapa en långsiktigt god ekonomi.
• Strategier
För att en ombyggnation skall kunna genomföras på ett bra sätt krävs att det färdiga ritningsförslaget är väl förankrat. För att uppnå detta krävs nära samråd med de berörda verksamheterna.
6
• Resultat
Projektet förväntas resultera i ett bra kulturhus där alla verksamheter och lokaler fungerar på ett ändamålsenligt sätt.
Hyran skall vara skälig, samverkansmöjligheterna många och intressenter tillfredsställda.
• Biograf i Kulturhuset
För att kunna visa bra bio krävs två salonger, en större och en mindre med tillhörande maskinrum bakom.
Detta är möjligt att få in i konceptet, men samarbetet runt
uthyrning kan bli svårt. Evenemang kommer utan tvivel att krocka med varandra. Svårigheter finns också med att tillgodose kravet på lokalernas storlek och utformning. För att en biograf ska vara möjlig i kulturhuset krävs en fördjupad utredning.
3 Stödjande dokument
3.1 Intressentanalys
Detta projekts intressenter är i första hand projektdeltagarna, bestående av representanter från kulturhusets verksamheter. Deras behov sammanställs och byggnadens ytor planeras sedan gemensamt för att lokalerna skall bli så ändamålsenliga som möjligt.
Andra identifierade intressenter är kommunens medborgare, berörda hyresgäster, leverantörer och berörda kommunala verksamheter. Här handlar det om kommunikation och viktiga detaljer som tidplan och rätt förutsättningar för en ombyggnation, att skapa och bibehålla intresset för projektet samt att informera om vad ombyggnationen kommer att
innebära rent praktiskt. Det måste också planeras för flytt av vissa verksamheter.
Beställare, styrgrupp samt Folkets Hus styrelse skall slutligen avgöra om projektet skall fullföljas, vilket kräver en noggrann och ekonomiskt hållbar förstudie som dessa intressenter är nöjda med.
3.2 Informationsplan Informationsplanen baseras på intressentanalysen.
Projektdeltagarna skall informeras fortlöpande om projektets status via projektgruppsmöten och involveras i dess olika delar för att få delaktighet och kunna informera sina verksamheter. Medborgare skall intresseras och uppdateras via intranätet och kommunens webbplats. Leverantörer måste informeras i tid om projektets fortskridande för att en samordning mellan olika leverantörer skall kunna vara möjlig. Projektledaren informerar styrgruppen månatligen.
7
3.3 Kommunikationsplan
Det är nödvändigt att verksamheterna fungerar enskilt och tillsammans under projektgenomförandet och varje anställd skall ses som både aktör och ambassadör för sin verksamhet.
Projektledaren skall stå i ständig kommunikation med verksamheterna för att säkerställa att allt fungerar optimalt. Kommunikationen är också viktig för att verksamheterna skall känna förtroende och tillit för
projektledningen.
Verksamheternas relationer byggs upp redan under genomförandefasen vilket är en förutsättning för att de sedan skall fungera i det nya
kulturhuset.
3.4 Arbetsmiljöplan
Det är i dagsläget inte möjligt att utarbeta en arbetsmiljöplan för ombyggnationsfasen. Detta kan ske först när verksamheternas lokaler fastställts och personalen fått en uppfattning om vad deras nya arbetsmiljö innebär.
För att minimera säkerhetsrisker bör det vara tydliga gränser mellan byggplats och verksamhetsutövning. Entreprenör utfärdar arbetsmiljöplan för bygget.
3.5 Plan för flytt av verksamheten
Ombyggnation av Folkets hus
Under ombyggnadsperioden kan en utrymning av Folkets hus i etapper komma att bli nödvändig. Evakueringslokaler bör finnas i centrala Sandviken för att verksamheterna ska fungera tillfredsställande. Om möjlighet finns flyttar verksamheter direkt till sina nya lokaler. För att kunna göra en plan för i vilken ordning evakueringslokaler ska nyttjas krävs att ombyggnationen detaljprojekteras. Först då finns möjlighet att veta hur verksamheterna inom Folkets hus kommer att påverkas och hur ombyggnationen bör utföras.
Omfattningen av kostnader för iordningställande av evakueringslokalerna kan inte anges och ekonomiskt värderas förrän detaljprojekteringen påbörjats och de exakta byggnadsåtgärderna fastställts. Fast inredning ingår i projektet. En kalkyl avseende lös inredning kan bäst göras av respektive verksamhet som har sakkunskap om de specifika behoven.
Dessa kostnader kan därför inte ingå i den överskådliga kalkylen.
Ombyggnation av Hammarskolan
I förlängningen av förstudien förändrades placeringen av verksamheterna.
Förslaget innebär att det är färre verksamheter som blir berörda av en
8
ombyggnad. Verksamheter som har sina lokaler i Hammarskolan måste flyttas till andra lokaler för att åtgärder ska kunna genomföras. Till största delen bör detta vara till permanenta lokaler. I Folkets hus finns till största delen möjlighet att göra ombyggnationer under pågående verksamhet.
3.6 Nyttovärdesanalys
I analysen har ett antal nyttor med projektet identifierats. En del av dessa har värderats ekonomiskt medan andra nyttor har varit svårare att värdera ekonomiskt. Analysen bifogas som bilaga.
3.7 Riskanalys
Förstudiens riskanalys har identifierat riskerna med en ombyggnationsfas.
Konsekvenser vid ombyggnation av Folkets hus.
Bibliotek
• besökare får svårt att använda biblioteket i given ordning
• om kunder inte kan sköta låneärenden eller använda tjänster på egen hand måste personalen lägga mer tid på service och övriga arbetsuppgifter blir lidande
• verksamheten kan inte fungera om det saknas elektronik och nätverk för datorer, IT-system, larmbågar och
självbetjäningsautomater. Studerandes behov av studiemiljöer kan försämras
• grupper som använder biblioteket som sin lärmiljö kan gå förlorade
• annat arbete blir lidande då flytten kommer att ta kraft och energi av personalen
Folkets Hus
• prestandakraven kan inte uppnås då Bolagets och Teaterns verksamheter inte kan evakueras
• Bolaget och Teatern förlorar besökare de perioder verksamheterna inte går att bedriva optimalt
• tekniska och administrativa störningar uppstår om receptionen stängs
Konsthall
• verksamheten kan inte arrangera utställningar utan likvärdig utställningslokal
• verksamheten måste vara synlig och lättillgänglig, riskerar annars att förlora besökare och utställare
• kvalitet, tillgång och service måste upprätthållas så att besökare och utställare inte drabbas av förändringarna
• Konsthallen i Sandviken vill inte riskera sitt goda anseende i landet
9
Ungdomsgård
• besökare kan gå förlorade
• mer personal kan komma att krävas för att verksamhet ska kunna bedrivas tillfredsställande
Turistinformation
• skyltning och information viktigt, besökare som inte hittar till verksamheten kan annars gå förlorade
• måste veta sin evakueringsadress i god tid så den kan tryckas i den egna broschyren, informationen blir annars felaktig
Konsekvenser vid ombyggnation av Hammarskolan CVL
• delar av verksamheten som idag är placerad i Hammarskolan kan vara tvungna att flytta till tillfälliga lokaler innan permanenta lokaler kan tillhandahållas inom Bessemergymnasiet
• störning kan uppstå för verksamheten under ombyggnationsprocessen
• parkeringssituationen vid fastigheten kan bli problematisk vid etablering av bygget
Konsekvenser av ombyggnation i Folkets Hus enligt lösningsförslag Biblioteket
• besökare kan bli störda av pågående ombyggnad
• besökare kan gå förlorade
• om omflyttningar sker inom biblioteket måste personal lägga mer tid på service och övriga arbetsuppgifter blir lidande
• ljudstörningar kan uppstå vilket gör att besökare och personal blir lidande
• grupper som använder biblioteket som sin lärmiljö kan gå förlorade
Folkets hus
• tekniska och administrativa störningar kan uppstå om receptionen flyttas
• störningar kan uppstå för besökare och personal
• tillgänglighet till lokalerna kan bli problematisk
• besökare kan gå förlorade Konsthallen
• verksamheten kan inte arrangera utställningar under en tidsperiod
• besökare och utställare kan gå förlorade
• anseende kan gå förlorad om konsthallen stängs under en längre tid
Turistinformationen
• störningar kan uppstå för besökare och personal
• besökare kan gå förlorade om tillgängligheten blir begränsad
10
Konsekvenser om projektet inte genomförs
Om ett projektgenomförande inte blir av resulterar det i att kulturskolan inte får nya lokaler.
För kulturskolans del är det viktigt att inom en snar framtid få tillgång till nya lokaler, de nuvarande måste annars åtgärdas för att
arbetsmiljöproblem för personalen ska kunna undvikas.
Esteteleverna får inga nya lokaler för sina karaktärsämnen och får vara kvar i befintliga lokaler på Bessemer. Samarbetstanken går förlorad, och det ekonomiska samarbete som skulle ha gynnat verksamheterna blir inte verklighet. Det kan bli svårigheter att samla gymnasieskolan och Centrum för Vuxnas Lärande, CVL, inom samma byggnader på grund av bristande utrymme.
Om tillbyggnaden med plats för orkestersal och teatersal inte byggs innebär det att det saknas dagliga repetitions- och undervisningslokaler för teatergrupper, ensembler och orkestrar. Det kommer även att innebära en avsaknad av stora lokaler med god ljudakustik och goda förhållanden för långsiktiga produktioner.
Ungdomsgården som i dagsläget har otillgängliga lokaler på källarplan får inte tillgång till nya och för verksamheten bättre anpassade lokaler. Det blir svårigheter att tillgodose kravet på att allmänna lokaler bör vara tillgängliga för alla.
3.8 Teknisk kravspecifikation
Vid en ombyggnation finns det särskilda ljudkrav att ta hänsyn till beträffande kulturskolans lokaler. Med hjälp av anlitad ljudkonsult har följande framkommit:
Ljudisolering av musik- och danslokaler är av yttersta vikt.
”Innerskalet”, alltså innerväggar, golv och tak måste vara helt skilda från det nuvarande ”ytterskalet” för att ljudmiljön ska vara acceptabel.
Takhöjden i lokalerna påverkas och för att få utrymme för en lösning krävs en tillfredsställande ursprunglig takhöjd. Ljudisoleringen innebär att i rum med fönstervägg kan en ny glasvägg komma att behövas innanför den gamla. Ljudisolering av golv kan medföra att nivåskillnader uppstår.
För optimal ljudmiljö mellan musiklokaler och ”tysta”
verksamhetslokaler krävs en höjning av golvnivå med ca tre decimeter.
Detta medför problem då trösklar, dörrar, hissar med mera måste höjas.
Det ställs höga krav på en fungerande ventilation i lokalerna och för att ljudkraven ska uppnås är det viktigt att ljudet inte kan transporteras via ventilationen varför kanalisation måste ses över.
För att rumsakustiken skall fungera optimalt kommer ljudabsorbenter att behövas.
11
Ventilationen måste vara mycket god i lokalerna. Särskilt höga krav ställs på ventilationen i dans- och rörelselokaler då stora grupper där ska kunna utföra aktiviteter.
Konsekvenser av ombyggnation av Folkets hus
Ljudkraven får således en mängd följdverkningar och det finns samtidigt flera verksamhetsmässiga acceptanskriterier att ta hänsyn till i ett
projektgenomförande. Placering av ljudstarka verksamheter inom lokalerna i Folkets hus är inte möjligt på grund av den ursprungliga låga takhöjden. Hänsyn måste tas till de verksamheter som finns i anslutning såsom till exempel bibliotek och teater varför många av lokalerna måste ha full ljudisolering. Om placeringen dock görs i lokalerna med full ljudisolering kommer det att innebära en oacceptabel takhöjd för verksamheten med följd att kulturskolan inte kan nyttja lokalerna på ett produktivt sätt. För personalen kan det på sikt komma att skapa
arbetsmiljöproblem.
I dans- och rörelselokalerna kan stötljud uppstå när många gör samma rörelser. Stötljuden kan komma att fortplantas i huset då det trots ljudisolering finns svårigheter att helt bygga bort problem på grund byggnadens konstruktion. Detta kan skapa problem för övriga verksamheter.
Den befintliga ventilationen inom Folkets hus kan inte användas till kulturskolans lokaler då detta skulle medföra problem med ljud mellan lokalerna. Att lägga ventilationen i taket är inte möjligt då ytterligare utrymme då skulle krävas. Kanalisation för ventilationen måste därför dras ovanpå yttertaket och anslutningar gå ner i samtliga rum vilket kan medföra problem med läckage in i lokalerna samt problem med
vattenavrinning från taket
För att ljud inte skall förflyttas via elementen kan nya element komma att behövas i lokalerna.
De lokaler som även kräver en högre takhöjd såsom orkestersal, teatersal finns det inte utrymme för inom Folkets hus varför en utbyggnad krävs.
Förslaget att förlägga orkestersal och teatersal på övervåningen av biblioteket och på taket av konsthallen innebär att utformningen av kringliggande lokaler måste ses över. Kringlokaler såsom loger och omklädningsrum är svårplacerade och problem med ljud kan uppstå då det är ljudstarka lokaler i anslutning till ”tyst” verksamhet.
Konsekvenser av ombyggnation av Hammarskolan enligt lösningsförslag.
Ljudkraven ställer höga krav på placering av kulturskolans verksamhet inom lokalerna i Hammarskolan. Ljudstarka verksamheter placeras till största delen i västra delen av A-huset. Administrationslokaler och ”tysta”
verksamheter placeras i östra delen av A-huset. Ljudstarka lokaler avskiljs med hjälp av ljudisolering. Placering görs också utifrån hur bjälklag är utformat. Skyddsrum, korridorer, förråd och biutrymmen används som naturliga ljudavskiljare.
12
Dans och rörelselokalerna placeras i entréplan med skyddsrum i planet under och med väl ljudisolerade lokaler i planet ovanför. Detta för att så långt det är möjligt undvika störande stötljud i konstruktionen samtidigt som acceptabel takhöjd kan skapas i lokalerna
Ventilationen i Hammarskolan bör ses över. Det bör vara möjligt att i så stor utsträckning som möjligt använda befintlig ventilation med
komplettering där så är nödvändigt.
Lokaler som kräver en högre takhöjd såsom orkestersal och teatersal finns det inte utrymme för inom de befintliga lokalerna på Hammarskolan.
Dessa placeras därför i en nytillbyggnad i anslutning till huvudentrén på Hammarskolan vilket skapar god tillgänglighet för verksamhet och besökare. Lokalerna anpassas för att skapa en optimal ljudmiljö. Ett nytt fläktrum i den nya byggnaden försörjer lokalerna med luft.
Konsekvenser av ombyggnation i Folkets hus enligt lösningsförslag.
Att öppna upp inomhusgatan ställer krav på en genomgång av befintliga installationer såsom el, värme, ventilation, vvs, belysning och larm i byggnaden. Detta för att få optimalt utnyttjande av de befintliga systemen samtidigt som lösningar ska utföras för att verksamheterna ska vara synliga mot gångstråket. Glaspartier och nya dörrpartier på flera ställen kan komma att krävas för att skapa öppenhet inom Folkets hus och in till Hammarskolan.
3.9 Funktionsspecifikation
Då kulturskolans verksamhet baseras på undervisning i musik, teater, dans och bild är lokalutformningen viktig. Ett av verksamhetsmålen är att många elever skall kunna spela tillsammans, och det måste också finnas möjlighet att genomföra produktioner med plats för en mindre publik.
Orkestersal och teatersal är centrala funktioner för kulturskolans
verksamhet. I dessa lokaler ska det finnas möjlighet till daglig verksamhet för större grupper såsom orkestrar, ensembler, körer och teatergrupper.
Det ska även finnas möjlighet att bygga upp produktioner i lokalerna. I övriga lokaler måste det finnas möjlighet till enskild musikundervisning och utrymmen för gruppaktiviteter i varierande konstellationer. Dans-, rörelse- och dramasalar bör ha goda möjligheter till gruppverksamhet av olika slag.
Verksamheten behöver ett väl ventilerat instrumentförråd med jämn temperatur och rätt luftfuktighet. Notförråd bör finnas i anslutning till övningsrummen. Det finns även behov av förrådsutrymmen och omklädningsrum.
Gymnasieskolans estetprogrammet ger elever möjlighet att utveckla sina konstnärliga uttryck inom musik, bild och teater. Teaterinriktningen har behov av en teatersal och en dramasal. I anslutning finns behov av loger och omklädningsrum. Även förrådsutrymmen i närheten är nödvändiga för att verksamheten ska fungera tillfredsställande. Musikinriktningen
13
behöver utrymmen för individuell musikundervisning och för
gruppundervisning. Bildlokalerna bör vara utformade så att verksamheten kan bedrivas med olika typer av grupper och gruppstorlekar. Det bör finnas utrymmen för att arbeta med olika tekniker som till exempel måleri, glas, grafik, keramik, foto och databild. Lokalerna bör vara väl anpassade för detta ändamål.
Folkets hus har flera väl fungerande verksamheter såsom restaurang, teater och konferens. Dessa har behov av lokaler väl anpassade för ändamålet och kringutrymmen som fyller deras behov. Entréhallar, lounger och garderober krävs för att möta behov vid olika aktiviteter Biblioteket fungerar som en samlingspunkt för besökare och bör ha utrymme för olika typer av media såsom böcker, film, tv-spel och
tidsskrifter. Många besökare är studerande och dessa ska finna möjlighet att inhämta kunskaper av skilda slag inom biblioteket och dess medier.
Biblioteket behöver fungerande, flexibla lokaler med avancerad teknisk utrustning som IT-system, trådlöst nätverk och larmbågar.
Konsthallens måste ha utställningslokaler, förråd för konst och en verkstad med utrymme att arbeta med olika typer av grupper.
Ungdomsgårdens verksamhet behöver två stora rum, kök och förrådsmöjligheter. För många ungdomar fungerar gården som ett
”vardagsrum” där det finns möjlighet att träffas och tillsammans utöva aktiviteter. Möjlighet till utemiljö bör finnas i anslutning till lokalerna.
Turistinformationen ger information om boende, evenemang och besöksmål i Sandvikens kommun och i Gästrikland. Lokalerna måste räcka till för både försäljning och broschyrhantering.
Samtliga verksamheter kräver administrativa lokaler.
4 Särskilda förutsättningar
4.1 Krav på upphandling
Projektet skall följa Sandvikens kommuns upphandlingspolicy.
4.2 Säkerhet
I ett projektgenomförande skall kontakt tas med kommunskyddet för att säkerställa larm, utrymningsvägar och övriga säkerhetsfrågor.
14
4.3 Lagkrav, policys, regler
Ett projektgenomförande utförs enligt gällande lagkrav, policys och regler.
4.4 Övrigt
Beroenden till andra arbeten/projekt
Ägandefrågan av Folkets Hus har direkt påverkan på projektets
genomförande. Investeringar inom Folkets hus sker i enlighet med beslut i Folkets hus styrelse vilket har betydelse vid genomförande av ombyggnad till ett gemensamt kulturhus.
Samverkan mellan Folkets hus och kommunens verksamheter påverkar projektet i form av att viss verksamhet ska ske i gemensamma lokaler.
Ombyggnationen inom Folkets hus förutsätter att en vilja finns för en gemensam reception till exempel.
De befintliga verksamheterna som i dagsläget finns på Hammarskolan bör flyttas permanent för att frigöra utrymme för kulturhuset. Projektet är därför beroende av en omlokalisering och ombyggnation inom Bessemergymnasiet.
5 Lösningsförslag
Hammarskolans A-hus
Sandvikens kommun bereder i A-huset lokaler för kulturskolan och gymnasieskolans estetprogram.
I källarplan, plan 100 placeras repetitionslokaler, slagverksrum och förråd.
I entréplan, plan 200, förläggs dans-, rörelse- och dramasal samt omklädningsrum. Ett ensemblerum och pentry förläggs i anslutning till entréhallen.
Musiklokaler samt administrationslokaler placeras på plan 300.
Bildlokaler placeras i huvudsak på plan 400.
I anslutning till A-huset byggs en ny huskropp med orkestersal och teatersal.
Folkets hus
För att binda samman Hammarskolan och Folkets hus till ett gemensamt kulturhus öppnas ”inomhusgatan” genom husen upp och en öppnare planlösning inom Folkets hus skapas.
Ungdomsgården bereds nya lokaler i entréplan. I entréhallen skapas utrymme för en gemensam reception, turistinformation samt butik. Där förläggs även ett café och bibliotekets tidningsrum. Ytorna från
”inomhusgatan” mot biblioteket och konsthallen öppnas upp och byggs om i den utsträckning det är möjligt. Öppningar mellan biblioteket och konsthallen skapas för att få ett bättre flöde mellan verksamheterna.
15
På plan 300 flyttas lunchrummet till en mer centralplacering vilket ger fler verksamheter möjlighet att nyttja utrymmet.
5.1 Översiktlig tidplan Förstudie januari 2010-oktober 2010
Beslut november 2010
Projektering januari 2011- september 2011 Upphandling
Byggperiod december 2011- december 2012
5.2 Förslag till projektorganisation
En projektorganisation bör vid ett projektgenomförande vara densamma som i förstudien.
Åsa Edsvik projektledare
Håkan Ivarsson teknisk projektledare Åsa Gustafsson administratör
Håkan Wikström Sandvikens Arkitektkontor AB Håkan Bengtsson chef Folkets Hus
Yvonne Gärd kulturskolechef Eva Hofstrand turistchef
Lars Krantz rektor Bessemerskolan
Åsa Wallgren gårdsföreståndare Ungdomsgården Lars Westerman konstintendent Konsthallen Åsa Wirén-Jonsson bibliotekschef
5.3 Ekonomisk budget
Kalkylen för ombyggnation av Hammarskolan och Folkets hus enligt lösningsförslag uppskattas till cirka 54 miljoner.
Ombyggnation Hammarskolan 38 mkr Tillbyggnad orkestersal och teatersal 16 mkr Följande kostnader ingår:
Hammarskolan
∗ Ombyggnation och ytskiktsrenovering av verksamhetslokaler
∗ Ljudisolering
∗ Ventilation
∗ Värme
∗ Vissa markarbeten Folkets hus
∗ Ombyggnation av berörda delar längs inomhusgatan och plan 300 Följande kostnader ingår ej:
∗ Ytskiktsrenovering av lokaler som ej berörs av ombyggnation
16
∗ Markförstärkningsarbeten
∗ Utvändiga fasad eller takarbeten på befintliga byggnader
∗ Inventarier för verksamheter
Evakueringskostnader på ca 2-4 mkr tillkommer.
………
Namn
