Marina Tilderlindt 2015-03-02 LK/150040
Plats Galaxen, kl. 9.00–15.40
Närvarande Ingvar Klang (M), ordförande
Christina Wahrolin (S), vice ordförande Mia Breivik (MP)
Gisela Nyqvist (SD) Andreas Johansson (S) Johnny Lundgren (M)
Monica Bergqvist Andersson (S) Jan Carling (SIV)
Ulla Carlberg (C)
Eva Wikström Hallonsten (FP) Anna Högberg (M)
Tommy Glader (S) Oscar Karlsson (SIV) Pia Falk (S)
Ingela Wretling (S) Frånvarande Gert Raiml (V)
Susanna Göransdotter (V) Madeleine Blom (KD)
Särskilt inbjudna Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef (LiV) Karin Lundberg, verksamhetsutvecklare (LiV) Anders Hallberg, forskningschef (LiV)
Agneta Tynander, projektledare (LiV) Anna-Carin Johansson, enhetschef (LiV) Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg (LiV)
1
Sammanträdet öppnas
Sammanträdet öppnades av hälso- och sjukvårdsberedningens ordförande Ingvar Klang (M).
2
Fastställande av föredragningslistan
Föredragningslistan godkändes enligt utskickat förslag.
3
Minnesanteckningar från föregående möte
Minnesanteckningar godkändes och lades till handlingarna.
4
Landstinget i Värmland i förhållande till andra landsting Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef, föredrog landstingets utmaningar i förhållande till riket.
Landstinget i Värmland har fyra prioriterade mål för att uppnå den övergripande målbilden om god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter.
Noll vårdskador
Bäst vårdkvalitet
Vård utan köer
Respektfulla möten
Ett övergripande kvalitetsindex har tagits fram där samtliga
kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser är sammanvägda till ett index. Här presenteras kvalitetsindex tillsammans med kostnaden för hälso- och sjukvården. Fyra landsting utmärker sig med höga indexvärden och därmed en god kvalitet. Av dessa fyra landsting har två landsting, Östergötland och Kalmar, dessutom låga kostnader. Ambitionen är att Värmland ska förflytta sig uppåt, dvs. förbättra kvaliteten men utan att dra iväg kostnadsmässigt.
Bild 1) Jämförelse övergripande kvalitetsindex landstingen i riket
Öppna jämförelser har varit ett pådrivande verktyg för kvalitetsarbetet i landstinget och i landet i övrigt.
Landstinget i Värmland visar bäst resultat på
- Diabetesvård i primärvård - Den akuta hjärtvården - Höftfrakturvård
- Antibiotikabehandling i öppenvården
Landstinget i Värmlands utmaningar
- Dibetesvården inom den specialiserade vården - Mag- och tarmcancervård
- Stroke
- Höft- och knäplastikvård - Hjärtsviktsvård
På gång i landstinget
Det pågår aktiviteter av olika slag för att uppnå de prioriterade målen om noll vårdskador, bäst vårdkvalitet, vård utan köer och respektfulla möten. En viktig del i arbetet är att attrahera personal med rätt kompetens till
landstinget men också att skapa goda förutsättningar för den personal som arbetar i landstinget i dag.
Ett annat viktigt arbete är att identifiera återfallspatienter och sätta in adekvata insatser för eftervård. Detta för att påverka inflödesidan till hälso- och sjukvården. Om landstinget kan arbeta förebyggande för att påverka inflödet till vården, kan också vårdköerna minska.
När det gäller det långsiktiga strategiarbetet har hälso- och
sjukvårdsledningen fått i uppdrag från landstingsstyrelsen att ta fram en utvecklingsplan för hela landstingets hälso- och sjukvård. Detta arbete pågår för närvarande och ska återrapporteras till styrelsen under hösten.
5
Arbetet utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer Karin Lundberg, verksamhetsutvecklare, och Anders Hallberg, forskningschef, föredrog landstingets arbete utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är till för ledning och styrning och omfattar cirka 80 procent av den producerade hälso- och sjukvården.
Hur går framtagandet av nationell riktlinje till?
Socialstyrelsen ger ut en preliminär version av en nationell riktlinje som arbetats fram med hjälp av vetenskapligt meriterade experter inom
riktlinjeområdet. Den preliminära riktlinjen innehåller rekommendationer för prioriteringsarbetet, bl.a. genom att förtydliga vad som ska göras och vad som inte ska göras. Den preliminära versionen behandlas sedan på regionala kunskapsseminarier som anordnas för beslutsfattare runt om i landet. När seminarierna har genomförts, praxisbeskrivningar framtagits och konsekvensbeskrivningar och synpunkter har lämnats, gör Socialstyrelsen en ytterligare bedömningsrunda innan slutgiltig version av riktlinje utkommer.
Landstingets process för följsamhet av nationella riktlinjer
Arbetsprocessen i landstinget påbörjas när Socialstyrelsen utkommer med en preliminär version av riktlinje. En arbetsgrupp med
verksamhetsföreträdare bildas och landstinget deltar i det regionala
kunskapsseminariet. GAP-analyser genomförs för att få information om vad
landstinget gör i nuläget och vad som behöver göras för att minska diskrepansen mellan pågående arbete och rekommendationerna i den preliminära riktlinjen. När den slutgiltiga versionen från Socialstyrelsen fastställts och de politiska viljeriktningarna från Uppsala- och
Örebroregionen samt landstingsstyrelsen har inkommit, levereras
konsekvensbeskrivning till hälso- och sjukvårdsledning och politisk ledning.
Efter detta påbörjas arbetet med att ta fram vårdprogram och implementera innebörden i vårdprogrammet. Hälso- och sjukvårdsstaben har i uppdrag att mäta följsamheten i praxis och återrapportera till hälso- och
sjukvårdsledning samt till politisk ledning.
Uppföljning av de nationella riktlinjerna
Socialstyrelsen följer upp arbetet med den nationella riktlinjen efter 1-2 år.
Revidering av riktlinjerna sker löpande i ett intervall om ca 3-4 år.
Revidering sker tidigare om det föreligger ett stort förändringsbehov, som exempelvis vid medicinsk innovation.
Mer information om Socialstyrelsens nationella riktlinjer
För att ta del av de olika nationella riktlinjerna kan man besöka Socialstyrelsens hemsida:
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
6
Öppna jämförelser
Karin Lundberg, verksamhetsutvecklare, föredrog resultatet från Öppna jämförelser.
Syfte och användningsområden
Öppna jämförelser syftar till att ge ett underlag till den offentliga debatten, ge landstingen stöd för analys, förbättring och styrning av den egna
sjukvården samt bidra till förbättrad datakvalitet avseende resultat och prestationer. Öppna jämförelser är inte en analyserande rapport men över tid kan vissa trender skönjas. I indikatorerna som speglar överlevnad eller död ses exempelvis en positiv trend för hela landet. Man kan också se att skillnader mellan kvinnor och män och skillnader utifrån socioekonomisk bakgrund fortfarande består inom hälso- och sjukvården.
Landstingets resultat Öppna jämförelser 2014
Landstinget i Värmland har bättre resultat än riket i Öppna jämförelser när det gäller 27 indikatorer och sämre resultat i 26 indikatorer (av totalt 186 indikatorer).
För resultatet 2014, har landstinget förbättrat resultaten för 17 indikatorer.
För två indikatorer har resultatet försämrats.
Värmland har goda resultat när det gäller säker vård
Värmland har generellt goda resultat inom området för säker vård. Inom området finns mått som t.ex. trycksår i slutenvård och vårdrelaterade
infektioner. Värmland har framförallt goda resultat när det gäller vårdrelaterade infektioner.
Värmland visar sämre resultat för vård utan köer
Värmland har inte lika goda resultat när det gäller tillgängligheten till vården. Värmland har exempelvis sämst resultat i landet när det gäller telefontillgängligheten till vårdcentraler. Utgår man däremot från ett annat mått ”Upplevd väntetid till sjukhus” så ligger Värmland ungefär i samma nivå som riket.
Vidare läsning:
På landstingets webbplats finns Öppna jämförelser med resultat och kommentarer för de senaste åren:
http://www.liv.se/oppnajamforelser
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen har också information på sina respektive webbplatser:
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser/halso-_och_sjukvard_2 http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser
7
Normkritik – om hur vi uppnår jämlik hälsa
Agneta Tynander, projektledare, berättade om det normkritiska arbetet som bedrivs som en del i arbetet för jämlik hälso- och sjukvård i landstinget.
Våra normer har betydelse för hur vi bemöter varandra, samt hur vi bemöter patienter och närstående i hälso- och sjukvården. Normer är oskrivna regler som berättar för oss människor vad som är rätt sak att göra i olika
situationer och vad som är rätt sätt att ”vara”.
För det mesta är det positivt att vi människor har olika normsystem eftersom det underlättar för oss i vardagen. Det är emellertid viktigt att vara medveten om att normer också kan vara exkluderande på olika sätt. Kunskap om normkritiskt tänkande blir därmed ett viktigt verktyg i mötet med andra och i mötet mellan sjukvårdspersonal och patienter.
För att kunna arbeta normkritiskt behöver normerna synliggöras och ifrågasättas. När en norm har synliggjorts är det viktigt att ställa sig frågan om gällande norm är möjliggörande eller begränsande utifrån
konsekvenserna som normen bär med sig. För att kunna synliggöra normer och analysera dess konskevenser, behöver man också granska sin egen position i sammanhanget för att se vad man själv har att vinna respektive förlora på att en viss norm råder.
8
Landstingets folkhälsoarbete
Anna-Carin Johansson, enhetschef på enheten folkhälsa och
samhällsmedicin, berättade om landstingets folkhälsoarbete och vilka utmaningar landstinget har i arbetet framöver.
Värmlänningarnas självskattade hälsa
Värmlänningarnas självskattade hälsa har blivit bättre jämfört med tidigare år, detta gäller för samtliga åldersgrupper. Den självskattade hälsan är sämre bland personer som har grundskoleutbildning jämfört med personer som har eftergymnasial utbildning.
Övervikt och fetma
Den totala andelen med fetma i Värmland har ökat något. Nästan 60 procent av värmländska män är överviktiga och 50 procent av kvinnorna. Andelen i befolkningen med fetma har ökat mest.
Bild 2) Andel med övervikt och fetma i Värmland (år 2002, 2004, 2008, 2012)
Övervikt och fetma är ojämnt fördelat i länet. Andelen i befolkningen med fetma (BMI 30 eller högre) är störst i kommunerna Grums, Hagfors och Filipstad och lägst i Karlstad och på Hammarö.
När det gäller övervikt och fetma finns en tydlig skillnad mellan grupper i befolkningen utifrån utbildningsnivå. Bland befolkningen med
eftergymnasial utbildning är andelen med fetma 13 procent bland kvinnor och 14 procent bland män. Bland befolkningen med grundskoleutbildning är motsvarande siffra: 25 procent för kvinnor och 22 procent för män.
Värmland har en hög andel överviktiga barn i jämförelse med riket och den ligger på en oförändrad nivå.
Psykisk ohälsa
I förhållande till riket ligger Värmland något bättre till när det gäller psykisk ohälsa.
Kvinnor upplever psykisk ohälsa i högre utsträckning än män. Målgruppen 18-34 år upplever psykisk ohälsa i högre utsträckning än övriga
åldersgrupper.
Det finns stora skillnader i länet när det gäller den psykiska ohälsan bland 18–34-åringar. Kristinehamn har störst andel 18–34-åringar med nedsatt psykiskt välbefinnande (36 procent) och Kil har lägst andel (15 procent).
Bild 3) Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, 18-34 åringar, Värmlands län
Barnhälsoindex i Värmlands län
Barnhälsoindex är ett sammanvägt index av data som bl.a. mäter förekomst av vaccination, rökande blivande mödrar, förekomst av amning upp till fyra månader, vikt bland femåringar osv. Även för måttet barnhälsoindex finns det skillnader i länet, de kommunerna med bäst socioekonomisk status har också ett högre barnhälsoindex.
Prioriterade målområden för folkhälsoarbetet
För drygt ett år sedan fick folkhälsoenheten i uppdrag att ta fram en strategi för Värmlands folkhälsoarbete. Den 25 mars 2015 ska förslaget behandlas i landstingsstyrelsen. Prioriterade målområden i enlighet med förslaget är:
Barns och ungas hälsa
Goda levnadsvanor
God psykisk hälsa
Arbetet med goda levnadsvanor handlar om att minska alkohol- och
tobakskonsumtion samt främja goda kost- och motionsvanor. Inom arbetet för att främja goda levnadsvanor ingår också goda solvanor samt att förebygga sexuellt överförbara infektioner.
För att lyckas med folkhälsoarbetet behövs:
strukturer, verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar
analys och uppföljning av de åtgärder som vidtas
samverkan inom organisationen, samt lokalt, regionalt och nationellt
engagemang för god folkhälsa på den politiska dagordningen
Vikten av samverkan mellan landsting och kommuner
Det är stora skillnader i hälsa i länet och ohälsotalen kan betyda olika saker i olika kommuner. Det är därför av yttersta vikt att landstinget samverkar med kommunerna när analys av data ska genomföras. Det finns också ett behov av att samverka i större utsträckning med civilsamhället. För
närvarande har landstinget och frivilligsektorn i länet påbörjat ett arbete som förhoppningsvis ska resultera i en överenskommelse om hur samverkan mellan landsting och frivilligsektorn ska se ut framöver.
9
Nya perspektiv
Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg, berättade för hälso- och sjukvårdsberedningen om arbetet inom Nya perspektiv.
Utvecklingsarbetet Nya perspektiv inleddes 2007 med seminarier för
samtliga ledande politiker och tjänstemän från kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland. Samverkansformen skapades utifrån ett behov av att skapa gemensamma referensramar mellan landsting och kommuner.
Detta utifrån likheter som att man:
- tillhandahåller och erbjuder välfärdstjänster för invånarna - behöver hantera dagens och framtidens utmaningar
- har en komplex styrning
- tillhandahåller vård och omsorgsinsatser
- har gemensamma utmaningar (demografi, teknikutveckling, medborgarkrav)
- har stora grupper av vårdtagare som är gemensamma
Nya perspektiv fokuserar på fyra områden där samverkan mellan kommuner och landsting krävs för att verka för värmlänningarnas bästa. Områdena är:
- den sårbara familjen - psykisk ohälsa
- riskbruk- och riskbeteende - äldres hälsa
Utgångspunkten är att arbetet ska bedrivas så att sociala skillnader i hälsa inom respektive område utjämnas.
Inom varje prioriterat område har gemensamma och övergripande målbilder formulerats. Dessa är vägledande för kommunernas och landstingets arbete och syftet är att målformuleringarna ska arbetas in i respektive organisations ordinarie beslutsprocess. Vissa mål har uppnåtts under de år som Nya perspektiv verkat vilket har resulterat i nya målformuleringar att arbeta vidare med.
Nya perspektiv har ingen organisation utan är snarare en form för
organisering. Nya perspektiv är heller inget beslutande organ utan ett forum för kunskap och reflektion där själva dialogen är arbetsformen. Arbetet ute i kommunerna och landstingen följs årligen upp och kommuniceras på det årliga seminarietillfället. Hittills har nio seminarietillfällen med Nya Perspektiv ägt rum.
Vad har samarbetet resultaterat i?
- Ny kunskap, bl.a. med elevhälsodatabasen ELSA
- Regional samordning e-hälsa – ökar invånarnas möjlighet till god vård och omsorg
- Äldrefrågor – bättre omhändertagande i livets slutskede
- Barn och unga– samverkansrutiner för familjehemsplacerade barn Nya perspektivs tionde seminarium äger rum den 7-8 maj 2015.
10
Övrigt
Nästa möte för hälso- och sjukvårdsberedningen äger rum den 27 april 2015 i landstingshusets lokal Rigel.
11
Mötet avslutas
Ordföranden tackade för dagen och förklarade mötet avslutat.
