Kunskapsunderlag för delområde

(1)

Kunskapsunderlag för delområde

55. Årängsåns avrinningsområde

Version 1.0

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

Naturvärden och skyddade områden... 6

Kulturmiljö ... 7

Sjöar och vattendrag ... 8

Vattnets kemiska och ekologiska status ... 8

Miljögifter ... 12

Tillståndet i miljön ... 12

Källor till påverkan ... 12

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ... 17

Undersökningar och övriga insatser ... 17

Övergödning ... 18

Genomförda och pågående åtgärder ... 23

Försurning ... 25

Fysisk påverkan ... 26

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ... 27

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 27

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) ... 29

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 29

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) ... 31

Referenser ... 33

(4)

Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Herängsåns avrinningsområde ... 35 Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Årängsåns (Herängsån - Buskasjön)

avrinningsområde ... 36 Bilaga 4. Utsläpp av fosfor och kväve inom Hedesjöns avrinningsområde ... 37 Bilaga 5. Utsläpp av fosfor och kväve inom Årängsåns (Hedesjön - Bysjön)

avrinningsområde ... 38 Externa bilagor ... 39

(5)

Sammanfattning

Årängsåns avrinningsområde ligger till större delen i Avesta kommun men en mindre del av området sträcker sig även in i Hedemora kommun. Inom området finns området Nedre Dalälven, ett riksintresse för kulturmiljö, som har vattenanknytning och består av en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. De nedre delarna av Årängsån är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken.

Historiskt sett har bergsbruk och metallframställning haft en stor historisk betydelse inom området och det förekommer därmed gott om lämningar av denna typ. Utmed

vattendragen i området påträffas dels tidigare nämnda lämningar kopplade till

metallframställning men även kvarnar, dammvallar och sågverk. Även äldre lämningar som förhistoriska gravar har påträffats.

Lokalt kan Årängsåns avrinningsområde vara påverkat av miljögifter i ytvatten. Inom området finns både pågående och nedlagda verksamheter som kan bidra till spridning av miljögifter till vattenmiljöer. Verksamheterna hör främst till metallbearbetningsindustrin.

Även diffus spridning av miljögifter, exempelvis genom långväga transporter via luften eller genom lokala utsläpp från enskilda avlopp eller mindre verksamheter kan ha en påverkan på områdets vattenmiljöer.

Årängsåns avrinningsområde har bedömts ha medelstora problem med förhöjda näringshalter/övergödning. Generellt så är fosforhalterna i området inte speciellt höga men däremot är det många vatten som är påverkade. Det är främst området mellan Horndal och Hede som har problem med övergödning. De vatten som ligger i detta område påverkar i sin tur nedströms liggande vatten.

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.

(6)

Naturvärden och skyddade områden

Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter.

De nedre delarna av Årängsån är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken.

Därutöver ingår den nedre delen av Årängsån i området Bysjön-Tyttboforsen som pekats ut inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Utpekandet för den

angränsande delen har skett ur naturvårdssynpunkt. Motiven består av bland annat

områdets miljöer som är starkt beroende av den pågående översvämningsdynamiken samt förekomst av asp och hotad flora.

Den allmänna vattentäkten vid Horndal har skydd i form av vattenskyddsområde (1968).

(7)

Kulturmiljö

Bergsbruk och metallframställning har varit av stor historisk betydelse inom området och det finns gott om lämningar kopplade till dessa verksamheter. Utmed områdets

vattendrag finns, förutom lämningar efter metallframställning, bland annat kvarnar, dammvallar och sågverk.

Äldre lämningar förekommer i form av exempelvis boplatser, förhistoriska gravar och järnframställningsplatser. En snabb överblick av terrängmodeller framtagen från

lantmäteriets höjdmodell visar på ett stort antal lämningar efter främst kolframställning, kolbottnar, samt gruvor inom området, som inte är kända sedan tidigare.

Området berör ett riksintressen för kulturmiljö som har vattenanknutna kulturvärden.

Det är By-Bygden (W21)¹. Riksintresset omfattar en fornlämningsmiljö med fynd från stenåldern och järnåldern. I riksintresset ligger även Rosse hytta.

Detta riksintresse är del av ett större område utmärkt som särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Området heter Nedre Dalälven och består av en mångfald av

vattenanknutna kulturvärden.

Övriga områden med vattenanknutna kulturvärden som är intressanta är bland annat Horndals bruk och Valla.

Fornminnesinventering har skett i området 1963, samt 1990. Skog och Historia- inventering har främst skett inom en begränsad yta, norr och nordöst om Rossen.

Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kultur- och fornlämningar är metallframställning och anknutna historiska verksamheter.

Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.

(8)

Sjöar och vattendrag

Vattnets kemiska och ekologiska status

Figur 1. Karta över delavrinningsområde 55. Årängsåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.

(9)

I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).

Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:

fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).

Löp- nr

Vattenförekomster i Årängsåns avrinningsområde

Ekologisk

status MKN Kemisk

status MKN F Ö FP M Kommun

1 Årä ngs å n

(Hedes jön - Bys jön) SE667753-153661 2 Hedes jön

SE667928-153581 3 Årä ngs å n

(Bus ka s jön - Hedes jön) SE667977-153571 4 Bus ka s jön

SE667984-153569 5 Årä ngs å n

(Herä ngs å n - Bus ka s jön) SE668094-153492

6 Gettjä rns bä cken SE667862-153447 7 Herä ngs å n

SE668132-153427 8 Herä ngs å n

SE668548-153110 9 Lums en

SE668668-153333 10 Vi nna rbä cken

SE668263-153041 11 Årä ngs å n

(Ros s en - Herä ngs å n) SE668452-153347 12 Ros s en

SE668645-153441 13 Va l l a å n

SE669231-153345 14 Sä vs bobä cken

SE669257-153112 15 Stora Konns jön

SE669063-152960

X Må ttl i g

Må ttl i g

Otillfreds- ställande

GES_2021

Aves ta

X X

GES_2021

X X

GKSS 2015

Aves ta

X X

Må ttl i g

God Må ttl i g

Må ttl i g

GKSS 2015

Må ttl i g

GES_2021

X GES_2021

GES_2021

GES_2015

X

X Ej

kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

X X

X GKSS 2015

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

God

GKSS 2015

GKSS 2015 X

X X

Aves ta Aves ta/

Hedemora Aves ta Aves ta/

Hedemora Aves ta

Aves ta

X

Aves ta

Aves ta X

X

Aves ta Kemi s k s tatus Mi l jöprobl em Ekol ogi s k s tatus

GKSS 2015

GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015

X X

Aves ta

(10)

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Årängsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även

kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(11)

Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Årängsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(12)

Miljögifter

Årängsåns avrinningsområde kan lokalt ha stor påverkan av miljögifter i ytvatten. Inom Horndals närområde finns både pågående och nedlagda verksamheter, främst inom metallbearbetningsindustrin, som kan sprida miljögifter till ytvatten. Utanför Horndals närområde kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter.

Tillståndet i miljön

Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten.

En vattenförekomst inom avrinningsområdet, sjön Rossen (SE668645-153441) har provtagits för metaller i sediment inom SRK-programmet, men halterna ligger under gränsvärden (Tabell 1).

Källor till påverkan

Pågående miljöfarlig verksamhet

I avrinningsområdet finns två B-verksamheter, en verksamhet som bedrivit ytbehandling (FeAL AB) och även en täktverksamhet. Processvattnet från ytbehandlingen går till ett avloppsreningsverk. Inga andra större miljöfarliga verksamheter finns som kan bidra till föroreningsbilden i avrinningsområdet. Däremot kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) vara lokala källor till olika föroreningar antingen via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning.

(13)

Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Årängsåns avrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

(14)

Förorenade områden

Sammanlagt 46 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har 7 områden tilldelats riskklass 2 och 21 områden tilldelats riskklass 3 och 4 där majoriteten utgörs av nedlagda gruvor eller upplag. Områden i riskklass 2 anges i Tabell 2 nedan.

Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 2) inom Årängsåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

(15)

Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste

vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området.

Horndals södra industriområde

År 1652 anlades en järnindustri vid Horndalsån. Vid ett ägarbyte 1861 vidtog en mångårig period av stark expansion. På några år ökade produktionen av järn och smide från 200 ton per år till 2 000.

Horndals bruk

På 1600-talet fanns en hytta i Valla och en hammare samt två s.k. tyskhärdar inom industriområdet. På 1700-talet bestod verksamheten av två hammare, järnbod, kolhus, verkstad, dammar samt dammvallar. 1872 bildades Horndals Jernverks AB. Smedjan lades ned 1942 och hyttan 1945.

År 1899 flyttade Horndals Jernverks AB delar av sin verksamhet västerut till det område som fortfarande används för industriell verksamhet. 1968 producerades tackjärn genom skrotsmältning. Ingen betning förekom och glödskal avlägsnades på mekanisk väg.

Industriavloppsvatten, innehållande bland annat glödskal och olja, samt dagvatten

avleddes till Horndalsån genom en kulvert. Läckage av eldningsolja samt ett läckage på en hydraulledning hade tidigare uppmärksammats av hälsovårdsnämnden. En provisorisk anordning av bl.a. träspont, plast- och halmlänsor hade lagts ut i ån för att samla upp

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 2 Horndals avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall,

industri- och byggavfall

Årängsån (SE668452- 153347) 2 Horndals bruk

(Horndals södra industriområde)

Järn-, stål- och manufaktur

Metaller, smöroljor Årängsån (SE668452- 153347) 2 Horndals södra

industriområde

Järn-, stål- och manufaktur

Metaller, oljor, cyanid, PCB, PAH, klorerade lösningsmedel, syra dioxiner, petroleum produkter

Årängsån (SE668452- 153347)

2 BGC Plåt i Horndal AB (Horndals södra industriområde)

Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer

Metaller, syror Årängsån (SE668452- 153347) 2 Lumsens avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall,

industriavfall, bilskrot

Lumsen

2 Horndals

Metallåtervinning AB (Horndals södra ind)

Sekundära metallverk Smältning av skrot.

Kabelbränning.

Metaller, PAH, klorerade dioxiner

Årängsån (SE668452- 153347) 2 Sentar Horndal AB

(Horndals södra ind omr)

Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer

Metaller mm Årängsån

(SE668452- 153347)

(16)

år. Vid besökstillfällen var oljeutsläppet tydligt märkbart. Vid svarvarna i den mekaniska verkstaden fanns uppsamlingskar för uppsamling av olja och spill, men golvbrunnarna i lokalen var inte igengjutna. Sammanfattningsvis ansågs oljeavskiljningen och

glödskalshanteringen vara otillfredsställande.

Horndals Metallåtervinning AB

På 1980-talet flyttade Horndals Metallåtervinning AB in i det f.d. stålverkets lokaler.

Företaget avsåg att samla in metallskrot för bearbetning. Utskild koppar och järn skulle säljas utan vidare behandling. Aluminiumskrot i form av aluminiumklipp, ren aluminium, duraluminium samt gjutaluminium fritt från järn skulle smältas i två oljeeldade

aluminiumugnar och gjutas till tackor. Aluminiumskrot behäftat med järn ämnade man smälta i en öppen flamugn och avskilja. Jordkabel skulle brännas i en särskild ugn där kabeln matades in genom en lucka. Rökgaserna skulle passera en efterbrännkammare innan de släpptes ut. Utsläppet skulle ske genom en 25 meter hög skorsten, som var gemensam för alla ugnar. Stoftutsläppen till luft från aluminiumugnarna beräknades till 200 kg/år, från flamugnen till 200 kg/år samt från jordkabelugnen till 125 kg/år. Något processavloppsvatten skulle inte uppstå och inget kylvatten skulle förekomma. Inom industriområdet skulle slagg, stoft, tegelskrot, papper och träemballage deponeras. Olja från transformatorer skulle tömmas på en tät betongplatta med tank. Oljan skulle sedan tas om hand av destruktionsfirma.

1980 pågick smältning av aluminiumskrot i ugn och demontering av transformatorer. I aluminiumugnen smältes alla möjliga aluminiumprodukter, bl.a. bilkofångare med gummilister, plastbelagda kablar, lackerade plåtar m.m. Vid förbränning av gummi uppstod kraftig rökutveckling. Rökgaserna släpptes ut i lokalen. Intill aluminiumugnen stod en rund ugn för ursmältning av bilmotorer, denna var ej i drift under besökstillfället.

Bilmotorer och övrigt skrot låg öppet direkt på marken. Inne i lokalen utfördes renbränning av kopparskrot.

Två ugnar saknade utsug och reningsutrustning, trots detta brändes oljehaltigt och plastbelagt skrot samt skrot med färg och lack. Inga åtgärder för att motverka diffus stoftavgång hade vidtagits. Ingen urskiljning mellan PCB-haltig olja och annan olja gjordes. Transformatorolja hade bränts med eldningsolja i ugnsbrännarna. Ett större antal oljiga bilmotorer förvarades utomhus direkt på marken och tak saknades. En provisorisk anläggning för lagring och interndistribution av eldningsolja hade uppförts. Det fanns spår av öppen förbränning inomhus direkt på betonggolvet, möjligen var det plastkabel som hade bränts.

1983 uppmärksammades att cirka 2 ton kabel bränts i den gamla valsverksugnen och vid nytt besök i juni samma år hade kabel bränts på golvet i arbetslokalen. I oktober 1983 försattes Horndals Metallåtervinning AB i konkurs.

EA Metallåtervinning AB

År 1985 började Ernst Express AB, sedermera kallat EA Metallåtervinning AB, med återvinning av produkter ur aluminiumsaltslagg. Återvinningen skedde genom brytning, krossning och siktning. Verksamheten medförde lukt och damningsolägenheter.

Verksamheten upphörde under 1989.

Ett stort antal föroreningar kan ha uppkommit i samband med tillverkning av järn och stål, bland annat arsenik, bly, kvicksilver, krom, kadmium, nickel, zink, oljor, dioxin, PAH och klorerade lösningsmedel.

(17)

Den sekundära smältningen av skrot vid Horndals Metallåtervinning AB har troligtvis orsakat utsläpp av dioxiner och metaller såsom aluminium, koppar, bly och järn. Även kabelbränningen som utfördes av samma bolag kan ha gett upphov till en rad mycket miljöfarliga ämnen. Isoleringsmaterial på en kabel kan bestå av gummi, olika plastmaterial, oljeindränkt papper eller isolerolja. Det vanligaste isolermaterialet är PVC-plast som innehåller hög halt klor, samt mjukgörare, stabilisatorer (bly och tenn) och

flamskyddsmedel (ftalater, klorparaffiner, klorerade organiska fosfater och bromerade flamskyddsmedel). Även PCB kan förekomma i gammal kabel. Vid förbränning av dessa ämnen kan ytterligare farliga ämnen uppstå, t.ex. klorerade eller bromerade dioxiner och dibensofuraner. Då PVC bränns bildas saltsyra som genom sin korrosivitet leder till att metallen i kabeln blir mer lakningsbenägen. Kabelhöljena brinner i regel dåligt eftersom de ofta är flamskyddade, det är därför möjligt att någon form av bränsle, exempelvis lösningsmedel, bensin, diesel eller spillolja, använts för att underhålla elden.

Kemikalier som hanterades inom området var bland annat vals- och smörjoljor, transformatorolja, eldningsolja, diesel, skrot, emulsioner och diverse metaller såsom aluminium, koppar, bly och järn.

År 1968 låg den årliga förbrukningen av eldningsolja (EO4) på ca 14000 m³. Under 1982 hanterades närmare 80 000 liter transformatorolja vid Horndals Metallåtervinning AB varav nästan 65 000 liter förbrukades (smältes).

Under 1993 genomfördes sanering av kvarvarande saltslagg från EA Metallåtervinning AB. Sammanlagt sanerades 1100 m³ avfall som deponerades på kommunens avfallsdeponi Karlslund. I slutet av 1990-talet revs delar av byggnaden där verksamheten ägt rum.

Verksamheterna 2006 bestod av bildemontering, legotillverkning av produkter i kolstål och rostfritt stål, tillverkning av sträckmetall i aluminium, stål och koppar samt

svetsningsverksamhet.

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status/ej klassade (inga mätningar utöver de i sjön Rossen).

Undersökningar och övriga insatser

Det förorenade industriområdet Horndal med ett flertal nedlagda verksamheter finns i anslutning till Årängsån. Årängsån bör provtas för att säkerställa dess goda status särskilt med avseende på metaller.

(18)

Övergödning

Årängsåns avrinningsområde har medelstora problem med förhöjda näringshalter.

Fosforhalterna i vattnen är inte speciellt höga men det är många vatten som är påverkade.

Det är främst vattnen mellan Horndal och Hede som är belastade och de påverkar i sin tur vattnen nedströms. Buskasjön ligger litet avsides Årängsån men har sannolikt varit påverkad från omkringliggande jordbruksmark under en längre tid. Sjön uppvisar tydliga näringsbelastningssymptom med algblomningar och ett fisksamhälle med övervägande karpfisk (Figur 6 och Tabell 3). Årängsån beskrivs även i ett PM som heter Årängsåns avrinningsområde – kunskapsunderlag för näringsbelastat område (Haglund 2011).

Tabell 3. Bedömning av parametrar som indikerar övergödningsproblem inom Årängsåns avrinningsområde.

Parametrar som används för att bedöma om en sjö eller ett vattendrag är näringsbelastat är fosfor, syrgas och siktdjup. Dessutom kan även biologin i vattnet (fisk, bottendjur, växtplankton eller kiselalger) användas för bedömning av övergödningsproblem. H = hög status, G = god status, M = måttlig status, O = otillfredsställande status och D = dålig status.

fosfor syrgas siktdjup fisk bottendjur växtplankton/

kiselalger Årä ngs å n (Hedes jön -

Bys jön)

SE667753-153661

M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd

Hedes jön

SE667928-153581 M H Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd

Årä ngs å n (Bus ka s jön - Hedes jön)

SE667977-153571

O Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd

Bus ka s jön

SE667984-153569 O G Ej bedömd M Ej bedömd O

Årä ngs å n (Herä ngs å n - Bus ka s jön)

SE668094-153492

M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd

Gettjä rns bä cken

SE667862-153447 M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd

Herä ngs å n

Vi nna rbä cken

Vattnets namn

Statusklass

(19)

Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Årängsåns avrinningsområde.

Vinnarbäcken (SE668263-153041) och Herängsån (SE668132-153427)

Vinnarbäcken rinner från de nordvästra delarna av avrinningsområdet och ansluter sedan till Herängsån, som i sin tur rinner på Årängsån mellan Rossberga och Hede. Både Vinnarbäcken och Herängsån har något förhöjda fosforhalter. De förhöjda halterna förekommer både vid höga och låga flöden vilket tyder på påverkan både från punktkällor och genom läckage av näringsämnen från jordbruksmark. I Herängsån är påverkan från punktkällor tydligare eftersom även ammoniumhalterna är förhöjda i alla kända mätningar

(20)

Årängsån mellan Herängsån och Buskasjön (SE668094-153492)

Denna sträcka av Årängsån sträcker sig från att Herängsån rinner på ån och till inloppet i Buskasjön. Förhöjda fosforhalter förekommer och både halterna och variationen över tid följer samma mönster som i Herängsån som beskrivs ovan. Även här förekommer förhöjda ammoniumhalter vilket tyder på påverkan från avlopp.

Buskasjön (SE667984-153569), Årängsån mellan Buskasjön och Hedesjön (SE667977- 153571), Hedesjön (SE667928-153581) och Gettjärnsbäcken (SE667862-153447)

Årängsån rinner norrifrån och in i Buskasjöns västra delar fortsätter ner till Hedesjön som även tar emot vatten från Gettjärnsbäcken. Gettjärnsbäcken är ett mycket litet dike som ofta är torrlagt under sommarmånaderna. De få vattenkemiska mätningar som gjorts i Buskasjön tyder på näringsbelastning. Jämfört med tidigare mätningar så är fosforhalterna högre i den senare mätningen jämfört med tidigare år. De vattenkemiska mätningar som gjorts på vattnet närmast botten visar på högre halter jämfört med ytvattnet vilket tyder på en viss internbelastning. Syrgasmätningarna visar dock på goda förhållanden.

2011 genomfördes en växtplanktonundersökning som visade på otillfredsställande status på grund av den stora mängden alger i sjön. Algblomningar är ett tydligt tecken på näringsbelastning. Även fisksamhället som undersöktes 2006 visar på näringsbelastning med en onormalt stor andel karpfiskar (ex. mört och braxen) jämfört med abborrfiskar.

I den del av Årängsån som rinner mellan Buskasjön och Hedesjön finns inga

vattenkemiska mätningar. Den delen av ån har därför bedömts ha samma vattenkemiska förhållanden som Buskasjön (expertbedömning).

Även de vattenkemiska mätningar som genomförts i Hedesjön tyder på att sjön är något näringsbelastad. Den har dock liksom Buskasjön goda syrgasförhållanden vilket kan bero på att sjön har väldigt snabb omsättningstid. Gettjärnsbäcken som rinner till Hedesjön har relativt höga fosforhalter. Då den även har höga ammoniumhalter tyder det på påverkan från avlopp.

Årängsån mellan Hedesjön och Bysjön (SE667753-153661)

I den nedre delen av Årängsån som rinner från Hedesjön och slutligen ut i Bysjön finns en vattenkemisk provstation där provtagningar genomförts inom Dalälvens samordnade recipientkontroll varannan månad sedan 1990. Det finns alltså ett omfattande underlag för att bedöma hur näringshalterna i Årängsån förändras över tid. Mätningarna visar på något förhöjda näringshalter, och sedan 1990 finns en svagt minskande trend med

avseende på fosforhalt. De högsta fosforhalterna förekommer vid lägre flöden vilket tyder på att punktkällor bidrar till en stor del av näringsbelastningen. Det förekommer dock även höga halter vid högflöden, så periodvis kan även diffusa källor som läckage av näringsämnen från jordbruksmark bidra till förhöjda näringshalter. Periodvis är ammoniumhalterna höga vilket tyder på påverkan från avlopp.

(21)

Tabell 4. Fosforhalter angivna som medelvärde samt målvärde (gräns för god fosforstatus) samt antal genomförda mätningar i vatten med övergödningsproblem inom Årängsåns avrinningsområde.

Vinnarbäcken (SE668263-153041) och Herängsån (SE668132-153427)

De största källorna till näringsbelastning inom Herängsåns avrinningsområde är läckage från odlad mark, avloppsreningsverk och enskilda avlopp (se Bilaga 2). Jordbruksmark finns främst runt Herängsån och Morshyttan samt nedströms Morshyttan. Vattenkemiska mätningar tyder på påverkan både från punktkällor och näringsläckage från

jordbruksmark och/eller erosion. Näringsläckage från jordbruksmark verkar ske främst vid riktigt höga flöden. I nedre delarna av avrinningsområdet ligger Horndals

avloppsreningsverk och runt Morshyttan finns enskilda avlopp som kan påverka Vinnarbäcken. Bedömningen är därför att de viktigaste påverkanskällorna att komma tillrätta med är utsläpp från avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Det behöver utredas om åtgärder för att minska utsläppen från avloppsreningsverket är en rimlig och

kostnadseffektiv åtgärd eller om åtgärder för att minska näringsläckage/erosion från jordbruksmark är lämpligare inom avrinningsområdet.

Årängsån mellan Herängsån och Buskasjön (SE668094-153492)

De största källorna till näringsbelastning inom Årängsåns avrinningsområde (uppströms Buskasjön) är läckage från odlad mark, avloppsreningsverk och enskilda avlopp (se Bilaga 3). Det finns även en del påverkan från dagvatten inom tätbebyggda områden, främst Horndal och Hede. Denna del av Årängsån är kraftigt rätad och omgiven av

jordbruksmark. Runt Hede finns en del enskilda avlopp som sannolikt bidrar till

näringsbelastningen i ån. Åtgärder i avloppsreningsverket som beskrivs ovan skulle även påverka näringsförhållandena i Årängsån positivt. För övrigt bedöms enskilda avlopp och näringsläckage/erosion från jordbruksmark vara de viktigaste påverkanskällorna att

medelvärde målvärde 2007 - 2014 2001 - 2006 äldre Årä ngs å n (Hedes jön -

Bys jön)

SE667753-153661

41 31,4 44 37 67

Hedes jön

SE667928-153581 44 34,6 2 1 3

Årä ngs å n (Bus ka s jön - Hedes jön)

SE667977-153571

55 26,4

Bus ka s jön

SE667984-153569 55 26,4 1 1 1

SE668094-153492

39 30,2 7

SE667862-153447 53 37 2 1

Herä ngs å n

SE668132-153427 37 34,2 6

Vi nna rbä cken

SE668263-153041 38 32,4 8

Vattnets namn Fosforhalt (µg/L) Antal mätningar

(22)

Buskasjön (SE667984-153569), Årängsån mellan Buskasjön och Hedesjön (SE667977- 153571), Hedesjön (SE667928-153581) och Gettjärnsbäcken (SE667862-153447)

Årängsån påverkar sannolikt Buskasjön i mycket liten omfattning eftersom ån rinner rakt igenom sjöns västligaste delar. Det som bedöms påverka sjön mest är jordbruksmarken som ligger i nära anslutning till sjöns norra delar. Vid regn följer sannolikt en hel del partiklar och näringsämnen med vattnet rakt ut i sjön och bidrar till förhöjda

näringshalter.

Årängsån mellan Buskasjön och Hedesjön samt Hedesjön påverkas mest av aktiviteter uppströms Buskasjön och runt tillrinnande vattendrag som Gettjärnsbäcken (Bilaga 4).

Det finns inga påverkanskällor i nära anslutning till Hedesjön och marken kring sjön består till stor del av våtmark. Gettjärnsbäcken påverkas en del av enskilda avlopp och näringsläckage/erosion från jordbruksmark och avvattnar även delar av området kring Västanhede.

Årängsån mellan Hedesjön och Bysjön (SE667753-153661)

Den nedre delen av Årängsån påverkas sannolikt till störst del av aktiviteter uppströms Buskasjön. Denna del av ån är meandrande och omges till stor dela av våtmarker.

Fastigheterna runt Kyrkbyåsen och By är anslutna till det kommunala avloppsreningsnätet så det finns inte så många enskilda avlopp i nära anslutning till ån.

Åtgärder föreslås endast för de övre delarna av avrinningsområdet. En stor del av de enskilda avloppen inom området har redan inventerats och åtgärdats men inte

dokumenterats i VISS. Därför finns dessa åtgärdsförslag fortfarande kvar i tabellen nedan.

De enskilda avlopp som har störst påverkan på vattnen inom avrinningsområdet bedöms vara de kring Vinnarbäcken, Herängsån, övre delarna av Årängsån och Gettjärnsbäcken.

För övrigt föreslås åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruksmark främst kring Buskasjön. Om åtgärderna för att förbättra de enskilda avloppen inte visar sig räcka för att komma till rätta med de förhöjda näringshalterna kan ytterligare åtgärder för att minska läckage från jordbruksmark eller utsläpp från avloppsreningsverket bli aktuella.

Vilka åtgärder som är bäst lämpade och rimliga att genomföra behöver utredas vidare ur ett miljönytta och samhällsekonomiskt perspektiv. Åtgärderna i tabellen nedan ska därför betraktas som förslag.

(23)

Tabell 5. Föreslagna åtgärder för vatten inom Årängsåns avrinningsområde som inte klarar kraven för god status med avseende på övergödning. De åtgärder som föreslagits i tabellen nedan bedöms i nuläget vara tillräckliga för att samtliga vatten i tabellen ska nå miljökvalitetsnormernas målkvalitet.

Genomförda och pågående åtgärder

Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i de näringsbelastade vatten som beskrivs ovan har genomförts eller planeras. Ett stort antal enskilda avlopp har inventerats och åtgärdats inom avrinningsområdet men dokumentation saknas i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). För att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att nå uppnå god status med avseende på övergödning behöver vattenkemiska och eventuellt biologiska provtagningar genomföras.

Våtmarkerna som anlagts kring ett biflöde till Vinnarbäcken bedöms inte påverka

näringsbelastningen på Vinnarbäcken i någon större omfattning. De har anlagts främst för att främja biodiversiteten i området.

ARV eller bräddning

Enskilda avlopp (normal)

Anpassad

skyddszon Våtmark Fosfor- damm

Struktur- kalkning

Intern- belastning Årä ngs å n (Hedes jön -

Bys jön)

SE667753-153661 Hedes jön SE667928-153581 Årä ngs å n (Bus ka s jön - Hedes jön)

SE667977-153571 Bus ka s jön

SE667984-153569 X X

SE668094-153492

X X

SE667862-153447 X

Herä ngs å n

SE668132-153427 X X

Vi nna rbä cken

SE668263-153041 X

Föreslagna åtgärder Vattnets namn

(24)

Tabell 6. Genomförda, planerade och pågående åtgärder redovisade för Årängsåns avrinningsområde.

ARO=avrinningsområde. Detaljerad information om åtgärdena finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) www.viss.lansstyrelsen.se.

Åtgärdsbeskrivning Genomförd/Planerad/

Pågående Åtgärdsplats Vatten där effekt förväntas Va l l odl i ng i s l ä ttl a nds ka pet

vi d Hedes jön Genomförd Hedes jöns ARO Hedes jön SE667928-153581

Va l l odl i ng i s l ä ttl a nds ka pet

vi d Bus ka s jön Genomförd Bus ka s jöns ARO Bus ka s jön SE667984-153569 Va l l odl i ng i s l ä ttl a nds ka pet

vi d Årä ngs å n nedre Genomförd Årä ngs å ns ARO

SE668094-153492 Va l l odl i ng i s l ä ttl a nds ka pet

vi d Gettjä rns bä cken Genomförd Gettjä rns bä ckens AROGettjä rns bä cken SE667862-153447 Va l l odl i ng i s l ä ttl a nds ka pet

vi d Herä ngs å n Genomförd Herä ngs å ns ARO Herä ngs å n

SE668132-153427 Va l l odl i ng i s l ä ttl a nds ka pet

vi d Vi nna rbä cken Genomförd Vi nna rbä ckens ARO Vi nna rbä cken SE668263-153041 Vå tma rk vi d Vi nna rbä cken

(3 s t mi ndre) Genomförd Vi nna rbä ckens ARO Vi nna rbä cken SE668263-153041

(25)

Försurning

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.

(26)

Fysisk påverkan

Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

(27)

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 7. Dammar inom Årängsåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar

(28)

Figur 8. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Årängsåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(29)

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 9. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Årängsåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte

(30)

(31)

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Årängsåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som

(32)

(33)

Referenser

Haglund A. 2011. Årängsåns avrinningsområde – kunskapsunderlag för näringsbelastat område. Länsstyrelsen Dalarna, PM 2011:18

(34)

Bilagor

Bilaga 1. Provtagning miljögifter

I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Årängsåns avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). I detta område har dock enbart

sedimentprovtagning förekommit. Ämnen som redovisas under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder.

Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen

Rossen Sediment 2006

SE668645-153441

(35)

Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Herängsåns avrinningsområde

Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Herängsåns avrinningsområde.

Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år)

Punktkällor Reningsverk 88¹

Bräddning vid

reningsverk okänt okänt

Bräddning vid

pumpstationer okänt okänt

Industrier och andra

tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten

- -

Djurhållning okänt okänt

Enskilda avlopp 19² Övriga

utsläppskällor -

Diffusa källor Dagvattenfrån

tätbebyggelse 3²

Lantbruk/jordbruk 129² Skogsbruk (hyggen) 4² Övriga

utsläppskällor -

1 Medelvärde från åren 2001 - 2004

2 Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI)

(36)

Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Årängsåns (Herängsån - Buskasjön) avrinningsområde

Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Årängsåns (Herängsån - Buskasjön) avrinningsområde.

Punktkällor Reningsverk 88¹

Bräddning vid

- -

utsläppskällor -

tätbebyggelse 20²

utsläppskällor -

(37)

Bilaga 4. Utsläpp av fosfor och kväve inom Hedesjöns avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Hedesjöns avrinningsområde.

Punktkällor Reningsverk 88¹ -

Bräddning vid

- -

utsläppskällor -

tätbebyggelse 20²

utsläppskällor -

(38)

Bilaga 5. Utsläpp av fosfor och kväve inom Årängsåns (Hedesjön - Bysjön) avrinningsområde

Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Årängsåns (Hedesjön - Bysjön) avrinningsområde.

Punktkällor Reningsverk 88¹ -

Bräddning vid

- -

utsläppskällor -

tätbebyggelse 20²

utsläppskällor -

(39)

Externa bilagor

Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.

andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se

Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten

(40)