1
Verksamhetsberättelse för ST-utbildningen på Skånes Universitetssjukvård 2021
Detta är sjätte året som denna verksamhetsberättelse genomförs på Skånes Universitetssjukvård (Sus) och det är del i en strategi där vi vill få samtliga som arbetar med ST-frågor att regelbundet lyfta blicken och reflektera över ST- utbildningen. Vi mäter här ett antal kvalitetsmål som anges i förvaltningsbeslutet
”Bättre ST på Sus”. Varje studierektor gör en verksamhetsberättelse baserat på den årliga rapporten som varje ST-läkaren skall redovisa i slutet av varje kalenderår. Rapporten hjälper ST-läkaren att reflektera över sina
utbildningsaktiviteter och studierektorn får i sin sammanställning för en överblick av alla ST-relaterade aktiviteter under året. Område ATST sammanställer sedan resultaten på förvaltningsnivå. Med hjälp av rapporten kan de olika
intressenterna som arbetar med ST jämföra sig med sig sina egna och andras resultat år från år. Fyrtiosex av 49 studierektorer har svarat på enkäten. Tyvärr uteblev tre kliniker, varav två medelstora kliniker vilket gör att vissa numerära jämförelser kan halta något. Denna förvaltningsövergripande
verksamhetsberättelse inkluderar sjukhusen i Malmö och Lund, Ystad, Trelleborgs och Landskronas sjukhus.
Anställningsformer och utbildningsprogram
Vi redovisar här svar från 46 studierektorer, tre studierektorer har inte redovisat sina resultat och ingår inte i analysen. I analysen ingår 580 läkare med ST-liknande tjänst, varav 544 har en officiell ST- tjänst medan 36 läkare som har vikarierat mer än sex månader saknar ST-tjänst. Målet enligt ”Bättre ST på Sus” är att alla s.k. gråblockare skall erbjudas en ST-tjänst. Enligt redovisningen i HR fönstret blev 78 läkare klara specialister under 2021 men i enkäten redovisas endast 54. Arton procent av ST- läkarna utbildar sig till dubbelspecialister (107 av 580).
Enligt ”Bättre ST på Sus” bör alla ST-läkare ha ett utbildningsprogram och det stämmer för 90% av alla ST-läkare. Det är en förbättring jämfört med 2020 då vi tillfälligt hade lägre andel (83%). Vårt mål är att ST-läkaren arbetar aktivt med utbildningsprogrammet och all handledning skall utgå från detta enligt ST-föreskriften. Vi startade med uppstartseminarium redan 2020 för nya ST-läkare och deras handledare. Tyvärr har det under både 2020 och 2021 delvis fått ändras till digitala träffar med sämre närvaro eller ställas in. Det primära målet med dessa seminarier är att de skall sätta sig in i målen för sin ST samt de bedömningsmetoder som skall användas för att se att de uppnår sina mål. Detta skall sedan tydliggöras i ST-läkarens utbildningsprogram. De flesta studierektorer har en stor i roll i att skapa och revidera dem men ansvaret ligger hos ST-läkaren och handledaren. Vårt mål för 2022 är att förbättra strukturen på utbildningsprogrammen så att det skall bli enkla att använda kontinuerligt vid handledning och skapa en mer strukturerad ST. Vi arbetar parallellt på flera plan för att skapa digitala lösningar för både bedömningar och utbildningsprogram.
2 Tid för kvalitetsarbete/vetenskapligt arbete och forskningsaktiviteter för ST-läkarna.
Studierektorerna anger att 6,7 veckor i snitt avsätts till de ST-läkare som skall genomföra det vetenskapliga arbetet. Många ST-läkare forskar parallellt med sin ST och uppnår målet på så sätt.
Motsvarande tid för kvalitetsarbetet är 3,1 veckor. Variationen i tilldelad tid är stor, för det
vetenskapliga arbetet rekommenderas 10 veckor. Fjorton Studierektorer angav att ST-läkaren får 10 veckor men det fanns också enstaka verksamheter som inte ger någon tid alls. Avsatt tid för
kvalitetsarbetet varierar det mellan 0–5 veckor. Region Skåne rekommenderar upp till 5 veckor.
Studierektorn har angivit verksamhetens medelvärde för den tid ST-läkarna hade avsattför forskning under 2021. Medeltiden som redovisas ökar för varje år. Femtiofyra procent anger medeltid på <1 månad, 35% anger 1–2 månader och 9% anger 3–4 månader.
Sidoutbildningens omfattning på SUS
Enligt de 46 studierektorer som har svarat på verksamhetsberättelsen har verksamheterna tagit emot 785 sidoutbildande kollegor vilket också inkluderar ST-läkare från primärvård och andra regioner. De har tillsammans tjänstgjort 1750 månader, d.v.s. medellång sidotjänstgöring som är endast 2,2 månader. Medellängden på sidotjänstgöring dras ner av att flera verksamheter tar emot många läkare från allmänmedicin på korta tjänstgöringar. Utbildningsinsatsen är generellt större per tidsenhet vid kortare sidotjänstgöringar p.g.a. mer intensiv handledning och internutbildning.
Tid för självstudier
Enligt Socialstyrelsen allmänna råd och ”Bättre ST på Sus” bör ST-läkarna ha planerad tid för regelbundna självstudier. Här brister vi stort. Något fler verksamheter rapporterar att de når målet på 4 h lästid/månad (46%) under 2021 men fortsatt är det mer än hälften av alla verksamheter som brister avseende detta. Här finns en stor förbättringspotential. Sannolikt behöver även handledaren vara mer aktiv med att stämma av vad ST-läkaren läser, vilket vi planerar att lägga in i verktygslådan för handledare.
8%
3% 2%
0%
4%
20%
13%
19% 18%
15%
5%
10%
6% 7%
13% 13% 13%
21%
18% 17%
8% 6% 4%
25%
10%
17% 20%
23% 26%
38%
28%
20%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
2017 2018 2019 2020 2021
Hur mycket tid för självstudier får ST-läkarna i snitt de perioder då de är i klinisk tjänst
Ingen tid <1 h/mån 1 h/mån 2 h/mån 3 h/mån 4 h/mån >4 h/mån
3 Internutbildning
Vi har en omfattande internutbildning på Sus och 60 % av studierektorerna redovisar att de avsätter två timmar eller mer per vecka till detta. Det är en minskning från 67% 2020. Samtidigt redovisar färre verksamheter <1h internutbildning per vecka. Många studierektorer, som har en strukturerad internutbildning framhåller detta som en av styrkorna i ST-utbildningen.
Extern utbildning i c mål respektive a och b-mål
Tjugosex procent av studierektorerna redovisar att ST-läkarna lägger 10 dagar eller mer på extern utbildning/kurser i c-mål som medel medan 47% anger mellan 5–9 dagar vilket är en betydlig ökning av antalet dagar jämfört med året innan då siffran var 3% och 57%. Kursutbudet var sannolikt mer präglat av pandemin under 2020. Skillnaderna i antal kursdagar i c-målen är stora mellan
specialiteterna.
Fyrtio procent redovisar att ST-läkarna går kurs i a och b-mål 3–5 dagar som medel, 18% redovisar 6–
9 dagar och 7% redovisar 10 dagar eller mer. Antalet kursdagar är relativt oförändrade jämfört med tidigare år men även här är det stor skillnad mellan olika specialiteter.
Den externa utbildningen är omfattande inom de flesta specialiteter. Regionala utbildningar dominerar stort och 10 verksamheter rapporterar att de även ordnar nationella kurser. Mycket har ställts om till digitala utbildningar under 2021.
Handledning
Andelen verksamheter som når upp till snittet ≥6 handledarsamtal under 12 månaders klinisk tjänstgöring har varit relativt oförändrad de senaste åren. Andelen studierektorer som angav att de nådde detta snitt inom verksamheten var 66 % 2016, 70 % 2017, 74 % 2018, 70 % 2019 samt 72%
2020 och 2021. Målet i ”Bättre ST på Sus” är nio samtal per år och nås av 26 % av verksamheterna under 2021.
18%
8% 13%
33%
11%
33% 31%
26%
0%
23% 28%
44% 38%
49%
41%
18%
10% 15%
9%
17%
8% 8% 9% 9%
2%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2017 2018 2019 2020 2021
Hur många timmar/vecka i snitt har Era ST-läkare
internutbildning? Inkludera både ren ST-läkarutbildning samt annan utbildning riktad till läkare.
< 1h i snitt 1 h 2 h 3 h ≥4 h
4
*Studierektorn besvarar frågan: Hur många handledarsamtal har dina ST-läkare haft i snitt under året? Extrapolera siffran och utgå endast från de månader då de har tjänstgjort kliniskt. (dvs Om 6 månaders tjänstgöring och 3 handledarsamtal under året = 6 samtal/12 månaders tjänstgöring
Under 2021 redovisar 63 % av studierektorerna att handledning inte schemaläggs. Den siffran har legat på liknande nivåer under många år men den var något lägre 2021 jämfört med 2020. Andelen som ej schemalägger var 67 % 2020, 72 % 2019, 67 % 2018, 62 % 2017 samt 58 % 2016.
Socialstyrelsen har ett allmänt råd att schemalägga handledning. Endast tre verksamheter planerar att införa schemalagd handledning under 2022. De som har verksamheter där handledning läggs in i schemat är alla nöjda med upplägget men av de som inte schemalägger anger endast 4 av 29
studierektorer att det fungerar bra ändå. De som schemalägger har ofta en stående administrativ tid eller liknande avsatt. Många mindre specialiteter har många informella möten som delvis hanterar de frågor som dyker upp i handledarsamtal. Många studierektorer tycker att det fungerar bra och att schemaläggning inte skulle förbättra situationen, ibland kanske t.o.m. försämra den då det sköts bra ändå. Andra menar att just schemaläggning medför att handledning inte blir en extra börda som skall läggas in i en redan full kalender. Många menar att det inte behövs eller att det är praktiskt omöjligt.
Område ATST kommer inte kräva en lösning för alla utan vill att varje verksamhet skapar så goda förutsättningar de kan för handledning. Vi kommer fortsätta av att bevaka handledarfrekvensen och agera då vi får signaler om brister. Liksom tidigare år kommenteras det att det är en stor individuell variation i handledningsfrekvens, vilket kan bero på sidotjänstgöring, fas under ST, hur tätt
specialister och handledare arbetar i vardagen, geografiskt spridd verksamhet, ST-läkarens eller handledarens engagemang etcetera
Handledarens status skattas enligt nedan. Tyvärr anger två verksamheter att det är handledning har lägre status än att enbart arbeta kliniskt. Cirka 1/3 anger att det är lika och 61 % anser att det har det har en högre status.
18% 18%
23% 21%
16%
26%
13% 13%
10%
17%
12% 13%
15%
10% 9%
19%
11%
23%
30% 31%
21%
26%
22%
15%
5% 8%
13%
16%
5% 8%
15%
12% 13%
8% 10%
3% 4% 4%
3%
8%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
2016 2017 2018 2019 2020 2021
Redovisning av hur många procent av verksamheterna som angett ett visst snitt av handledarsamtal under ett år med
klinisk tjänst de senaste åren*
≥9 ggr 8 ggr 7 ggr 6 ggr 5 ggr 4 ggr 3 ggr 2 ggr
5
* Frågan studierektorerna får lyder: ”Skatta handledarens status inom Er verksamhet på en skala på 1–10, där 10 är bästa och 1 är sämsta tänkbara status - jämför med att endast arbeta kliniskt vilket alltså skulle motsvara en 5: a”
Handledaruppdragen fördelas vanligtvis jämnt mellan specialisterna men inom två verksamheter strävar man för detta och inom fem verksamheter lyckas man inte med det av olika skäl. Inom de verksamheter som redovisas här har vi 731 aktiva ST-handledare vilket utgör 55% av specialisterna (n=1332). Duktiga handledare premieras på något sätt inom fem av Sus verksamheter, på ortopeden har det även införts en utbildningspott på 15 000 kr som handledaren/instruktören kan använda för sin egen fortbildning. Flera andra har enklare pris som uppskattas att få som ett diplom eller en mugg. Det är oftast ST-läkarna röstar då ofta fram bästa handledaren och det är ofta mer ett instruktörspris än handledarpris.
ST-läkarkollegium
Område ATST gör bedömningen att ST-läkarkollegium eller ”omvänt specialistkollegium” kan sätta mer fokus på handledning. För att skapa en mer professionellt utvecklande miljö att arbeta tror vi att detta kan hjälpa till att skapa en kultur där alla ger varandra återkoppling. Det har därför blivit en del av de mål som finns i ”Bättre ST på Sus” som uppdaterats under 2020. Tjugoen studierektorer (46%) har startat med ST-läkarkollegium och ytterligare 18 (39%) planerar att starta 2022. Sju
studierektorer (15%) planerar inte att påbörja detta alls, nästan alla pga. att de är för små
verksamheter men även några som har andra modeller för återkoppling. Kommentarerna från de som har genomfört detta är genomgående positiva förutom att enstaka påpekar att återkopplingen till specialisterna/handledarna brister. Område ATST kommer att fortsätta driva detta för att återkoppling skall bli mer avdramatiserat och även ge mer seniora kollegor möjligheten att få återkoppling och därmed utvecklas mer.
Handledarutbildning, möteskultur kring ST/fortbildning av handledare samt utvecklingssamtal De senaste åren har Sus utbildat enormt många handledare men fortsatt är det 93 specialister som saknar handledarutbildning. Enstaka studierektorer redovisar att många specialister saknar
handledarutbildning. Sus ändrade strategi avseende fortbildning av handledare under 2019.Det ställs inte längre något krav på officiell fortbildning vart femte år utan fortbildning skall ske integrerat med de utbildningar och möten som redan finns ute på kliniken. Detta för att sätta fokus på hur det
2% 4% 2%2% 4%
44%
30% 35%
22%
33% 33%
16%
23%
15%
11%
7% 11%
2%
2%
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5
2019 2020 2021
Handledarens skattade status*
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
6 fungerar i vardagen ute på verksamheten och för att chefen ska få en insyn i att handledaren kan det de skall. Idag har 37 % av verksamheterna detta som obligatoriska moment medan 43% har frivilliga möten/utbildningar om ST. Nio procent av verksamheterna har fortfarande ingen sådan
fortbildning/möteskultur. Antal möten med ST i fokus för specialister och eller ST-läkare varierar mycket och är svårt att redovisa här på ett adekvat sätt. Några har korta ST-träffar varje vecka medan vissa har några längre möten varje termin. Område ATST har ingen ambition att styra hur detta görs, det viktiga är att varje verksamhet hittar en möteskultur som fungerar. En övervägande majoritet (95
%) har en chef som deltager vid dessa möten. Enligt ”Bättre ST på Sus” bör separata möten mellan studierektor och handledare respektive ST-läkare ske två gånger/termin. Område ATST kommer inte att försöka detaljstyra detta men det är angeläget att fortbildning om ST-frågor som handledning, återkoppling och bedömningar sker integrerat ute i verksamheterna. De bör också vara obligatoriska för att få de mindre engagerade kollegor att förstå vikten av sin egen insats.
Av de 580 ST-läkare som redovisas i enkäten har 384 haft ett utvecklingssamtal med sin närmaste chef. Sannolikt en acceptabel siffra då många som svarar på enkäten är på föräldraledighet eller har forskningstid.
Specialistkollegium
Alla verksamheter har infört specialistkollegium och 2021 bedömdes 297 ST-läkare Sus bedömning på specialistkollegium. Det är sannolikt numerärt i linje med ”Bättre ST på Sus” där målet är att en ST- läkare ska genomgå tre under sin ST. På 42 av 46 verksamheter deltar chefen. Nio av 46
studierektorer svarar att de bara delvis leder till bra och konstruktiv feedback medan 35 svarar att de är nöjda och två studierektorer vet inte om återkopplingen är bra.
Kommentarer och tips: ¨
” Deltagarna behöver vara väl förberedda, annars hjälper det inte. Lätt att hamna i personbundna strukturer, bra att följa en mall vid genomgång”
” Fungerar bra, vi använder det som check innan ST-läkarna börjar gå jour”
” Vi fokuserar på att alltid ha något för ST-läkaren att jobba med under kommande år, även om det ibland är svårt då det ofta fungerar jättebra. Vi anser det dock viktigt att vi ger något till ST-läkaren i samband med kollegierna så att de får ett litet fokusområde osv. Det fungerar bra och ger extra mening till formen som bedömningsmetod”
” Bra form, men gäller att man är strukturerad annars kan det lät bli att de som pratar högst hörs mest”
” Vi har en liten klinik med få läkare, kan förstå värdet på stora kliniken att detta är bra. Hos oss föredrar vi kollegium då vi ganska direkt kan gå ʺpang på rödbetanʺ då vi redan har samma
uppfattning kring ST läkarens förmåga/oförmåga och därför kan vi snabbt se vad som skall förbättras och prioriteras. Handledaren får då verktyg och stöd ifrån kollegiet för att ge vidare till sin ST läkare.”
” Ställer krav på fokuserad diskussion och att ibland klippa i debatten när det blir mycket anekdoter mm samt återföra diskussionen till att den skall mynna ut i konkret feedback till ST. Jag skickar ut ett formulär till alla specialister samt en självskattning till ST som jag sedan sammanställer för att identifiera styrkor och svagheter samt eventuella diskrepanser mellan själv- och gruppskattning.
Svaghet är att inte alla specialister deltar, det är ofta samma som uteblir”
” Vi har som målsättning att samtliga ST-läkare som är hos oss bedöms två gånger per år. Därigenom kan vi fortlöpande ge feedback och följa upp det som togs upp senast. En annan fördel är att vi inte behöver djupdyka i samtliga punkter varje gång utan ibland bara beröra en för att vid nästa fördjupa oss mer”
7 Kommentarer om svårigheter:
” Det funkar bra avseende bedömningen av den kliniska vardagen och praktiska färdigheter, ibland svårt att utvärdera ST läkares teoretiska kunskaper om specialisten inte jobbar en längre tid tillsammans med ST”
Flera kommenterar att digitala möten blir sämre
2021 skapades en mall för specialistkollegium inom de kirurgiska specialiteterna. Några
studierektorer har adderat egna frågor och styr vad som skall tas upp, d.v.s. fokuserar på olika delmål (a, b och c-mål) vid varje specialistkollegium. Område ATST är också tydlig med att det inte är
meningen att alla mål skall belysas varje gång och uppmuntrar till att mallen anpassas för att passa varje verksamhet. Vi vill att varje klinik skapar sin struktur för specialistkollegium. Stora verksamheter bör till exempel ha sina kollegium sektionsvis så att de specialister som sitter med har arbetat med ST-läkaren i närtid. Då kan det också fungera som ett slags godkännande av en placering inom en sektion eller längre sidotjänstgöring. Flera studierektorer påpekar att det har underlättat att använda digitala verktyg för att samla in formulären inför kollegiet.
Strukturerade skriftliga bedömningar i vardagen
Studierektorerna fick svara på följande fråga som redovisas nedan: Hur många bedömningstillfällen med skriftlig återkoppling (medsittning, mini-CEX, DOPS, CBD, 360-gradersbedömning, spec.
kollegium etcetera) har dina ST-läkare haft i snitt senaste 12 månaderna de har tjänstgjort kliniskt?
Antalet strukturerade bedömningar som genomförs av ST-läkarna ökar. Nu svarar 71 % att de uppnår 4 bedömningar eller mer, motsvarande siffra var 67 % 2020, 70% 2019, 67% 2018, 58% 2017 och 29
% 2016. Det som är mest glädjande är att fler når upp till 6 bedömningar eller mer vilket beror på att studierektorerna arbetar mer strukturerat med frågan. Flera specialiteter har bedömningsveckor, andra kräver att vissa bedömningar är genomförda och godkända för att få bli jourkompetent eller få godkänt på ett tjänstgöringsavsnitt. Många kommentarer att det är stor individuell variation och att de yngre ST-läkarna är mer aktiva, sannolikt för att de är mer vana från GU och AT. Allt fler chefer tar
12%
21%
17%
9%
31%
20%
15% 13%
9%
2%
13%
20%
33%
4%
24%
20%
16% 18%
18%
11% 13%
22%
17%
10%
7%
2% 2%
5% 5%
13%
4%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
2017 2018 2019 2020 2021
Antal strukturerade bedömningar i snitt per verksamhet och år.
>6ggr 6ggr 5 ggr 4 ggr 3 ggr 2 ggr 1 g 0 ggr
8 upp detta på utvecklingssamtalet. Inom vissa verksamheter så finns det ypperliga möjligheter i vardagen och på vissa ställen måste ST-läkarna vara mycket aktiva. Sus skulle må bäst av en kultur där vi alla bedöms och får återkoppling, oavsett skede i karriären. Vi trycker på att ansvaret för att bedömningarna blir av ligger på ST-läkarna. De har redskapen i sin hand i form av de strukturerade bedömningsformulär som finns utarbetade. Bedömningar med återkoppling är en våra främsta pedagogiska verktyg. Område ATST kommer att fortsätta att arbeta konsekvent med att öka antalet bedömningar, att de genomförs strukturerat och håller en god kvalitet. Bedömningar för att få hjälp i sin utveckling är central del i uppstartsseminariet och vi kommer att ha en världsledande expert på bedömningar av läkare med på vårt studierektorsinternat i maj.
Frågor rörande studierektorns arbetssituation och status
I tabellerna nedan redovisas om studierektorerna har tid avsatt tid för uppdraget, om de bjuds in till ledningsgruppsmöten för att diskutera ST samt en skattning av deras status i verksamheten.
Närvaron i ledningsgruppen är låg. Fyrtioåtta procent av studierektorerna redovisar att de aldrig bjudits in till ledningsgruppsmöten under 2021. Tjugo av 46 studierektorer är själv aktiva för att bli inbjudna. Område ATST förväntar sig att studierektorn diskuterar verksamhetsberättelsen för ST för klinikens läkare och på ledningsgruppen. Möjligen är målet i ”Bättre ST på Sus” att delta två gånger per termin för högt ställt, det beror delvis på hur klinik och ledningsgrupp ser ut. Det viktiga är att det finns en rak kanal för studierektorn att ta upp sina frågor och att utbildningsfrågorna får en hög prioritering. En majoritet (75%) av studierektorernas självskattade sin status inom verksamheten över fem på tiogradig skala och skattningarna var något högre 2021 vilket är glädjande.
22%
13%
8% 8%
7% 10% 4%
20%
13%
21%
9%
54%
33% 35%
46%
33%
26%
17%
45%
38%
33%
45%
61%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
2016 2017 2018 2019 2020 2021
Får du tid avsatt för studierektorsuppdraget enligt Region Skånes riktlinjer?
Jag får ingen tid avsatt Jag får tid avsatt enligt ovan men kan inte ta ut den Jag får tid avsatt men mindre tid än ovan Jag får tid avsatt enligt ovan och kan ta ut den
9 Det är glädjande att 98% av studierektorerna nu får ersättning, 91% dessutom i linje med
förvaltningsbeslutet från 2017. Allt fler studierektorer är alltid involverad i rekryteringsprocessen av nya ST-läkare, 33 % är alltid med, 37 % är med ibland medan 30 % redovisar att de aldrig är
involverade.
7% 5% 8% 9% 4%
2% 3% 2% 2% 4%
23% 29% 7%
17% 18%
7% 10% 9%
21%
34%
24%
33%
80%
60%
42% 38%
51% 48%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
2016 2017 2018 2019 2020 2021
Blir du inbjuden till ledningsgruppens möten? I så fall, hur många gånger per år?
Jag ingår i ledningsgruppen ≥4 ggr 2 ggr 1 g Aldrig
2% 4%
7%
4%
24%
18% 20%
13%
23%
13%
20%
27% 28%
30%
18% 17%
2% 2%
15%
5%
2%
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35
2019 2020 2021
Skatta studierektorns status inom Er verksamhet på en skala på 1-10, där 10 är bästa och 1 är sämsta tänkbara status. Jämför med att endast
arbeta kliniskt vilket alltså skulle motsvara en 5:a
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
10 Sammanfattning
Pandemin gav ett stort avtryck även 2021 men en undersökning vi gjorde efter sommaren visar att det ändå fått relativt liten påverkan på förlängning av ST-läkares ST. Sannolikt har
utbildningskvaliteten varit sämre under perioder, många dagliga utbildningstillfällen försvinner när vi inte träffas fysiskt och diskussionerna blir inte lika intressanta. Varje studierektor har gjort sin egen analys vad pandemin har inneburit för ST-utbildningen då detta skiljer sig åt mycket. Övergripande studierektorer har under 2021 haft enskilda samtal med alla studierektorer vilket kommer att rapporteras separat.
Sus har trots pandemin lyckats genomföra majoriteten av de planerade kurserna, många gånger har de i stället blivit digitala. Likaså har kurser på framtidens specialistläkare gjort att många har kunnat gå kurs i a och b-mål. Vi har fortsatt ordna Styrkelyft och STegen på Sus som är våra kurspaket för a- och b-mål.
ST-utbildningen förbättras sakteliga år från år och vi gör fler bedömningar, vi har färre gråblockare, fler ST-läkare har utbildningsprogram och ST-läkarkollegium har nu implementerats på snart hälften av alla verksamheter med positiva resultat. På nästan alla verksamheter fungerar det bra med specialistkollegium.
Det pågår ständigt ett intensivt fotarbete av alla handledare, studierektorer och chefer och vi rör oss i rätt riktning med en allt tydligare struktur. De nya ST-läkarna är också alltmer vana vid bedömningar och struktur kring utbildning från grundutbildningen och AT. Uppstartsseminarierna som hålls för nya ST-läkare och deras handledare får fina omdömen och vi ser det som en bra kick-start för hur de skall arbeta framåt med handledning och bedömningar. Vi strävar efter att studierektorerna skall sätta ST ännu mer i fokus i form av olika ST-relaterade möten och utbildningar ute i verksamheterna.
Utbildningsprogrammen behöver också förbättras och göras mer interaktiva om de skall fungera som en utgångspunkt för handledarsamtalen. Förhoppningsvis har vi snart en digital lösning för
utbildningsprogram och dokumentation, en fråga som vi arbetar med på regional nivå.
Under 2022 planerar vi en mellantidsgranskning av ST-utbildningen i form av webenkäter till ST- läkarna och handledarna. Nästa SPUR granskning är planerad till 2024 och blir eventuellt regional.
Chefer för ST-läkare har en viktig roll. De bör delta i möten och utbildningar i ST-relaterade frågor, på specialistkollegium samt diskutera den årliga rapporten på det årliga utvecklingssamtalet. Då blir det ännu tydligare för ST-läkarna att det är deras ansvar och arbetsuppgift att se till att de blir bedömda och får handledning. Den interindividuella skillnaden är för stor enligt kommentarerna från
studierektorer. Chefen har också ansvar för att tid för självstudier erbjuds och att studierektorn har tid och ersättning för sitt uppdrag enligt ”Bättre ST på Sus”. Område ATST planerar, precis som andra år att prata inför Sus Ledningsforum om vikten av en engagerad chef som tar ST för att kunna förbättra ST-utbildningen.
För Område ATST
Jonas Ahl
Övergripande studierektor Skånes Universitetssjukhus
