Fågelinventering Ringduveskogen

(1)

Rapport

Fågelinventering Ringduveskogen

Västerås stad

(2)

\Desktop\Rapport Ringduveskogen\2022-01 Rap_Fåglar

Rapportuppgifter

Titel Fågelinventering Ringduveskogen

Version 1

Datum 2015-12-31

Uppdragsgivare Västerås stad

Tekniska kontoret Kerstin Isaksson

Uppdragsnummer 2022-01

Dokumentnummer 2022-01_Rapport Fågelinventering

RingduveskogenVästerås Stad_ver1

Rapport genomförd av Anna Dahlén, biolog EnviroPlanning AB

Rapport granskad av Johan Grudemo

Rapport verifierad av Anna Dahlén

(3)

Sammanfattning

Som en del av Västerås stads handlingsprogram för kultur- och naturmiljön i kommun följs Västerås stadsdelsskogar upp vad gäller naturvärden. EnviroPlanning AB har fått uppdraget av Tekniska kontoret att genomföra fågelinventeringar i tre av de nio stadsdelsskogarna under 2015. Denna rapport behandlar fågelinventeringen som gjordes i Ringduveskogen våren 2015.

En punkt och linjeinventering samt en nattinventering av ugglor har genomförts i skogen. Fokus har legat på att identifiera revirhävdande arter samt lokalisera reviren så noggrant som möjligt. Även icke revirhävdande fåglar har noterats för att få en så heltäckande bild av fågelfaunan i skogen som möjligt. Resultatet visar att

Pettersbergsskogen utgör en viktig miljö för ett flertal häckande och rastande fågelarter. Den stora variationen av biotoper och skogens långa kontinuitet ligger till grund för mångfalden av arter.

Totalt observerades 26 fågelarter i skogen och av dessa verkar 20 arter hävda revir i skogen. Inom de 11 fasta inventeringspunkterna registrerades i genomsnitt 7,45 revir.

För att gynna en mångfald fågelarter i Ringduveskogen är det viktigt att låta

undervegetationen komma upp, att spara död ved, att även skapa mer död ved för att gynna hackspettar och hålhäckare, samt att på sina ställen röja inkommande gran som har en skuggande effekt. Äldre lövträd och gamla tallar bör friställas. Att sätta upp holkar kan öka antalet revir och att sätta upp någon form av bullerskydd längs med motorvägen kan även gynna fågellivet.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Uppdraget... 1

1.2 Tidigare inventeringar ... 2

2 Metodik ... 3

2.1 Fältinventering ... 3

2.2 Analys ... 5

3 Beskrivning av inventeringsområdet ... 7

4 Resultat fågelinventeringen ... 8

4.1 Sammanfattande resultat ... 8

4.2 Resultat uggleinventeringen ... 16

4.3 Resultat vid inventeringspunkterna ... 16

5 Slutsats och skötselförslag ... 38

Referenser ... 40

(5)

1 Inledning

Invånarna i Västerås stad blir fler och det finns ett stor behov av att förtäta kommunens tätorter. I och i anslutning till Västerås finns flera betydelsefulla grönområden. Tekniska kontoret vid Västerås stad förvaltar sju naturreservat, ett kulturreservat och nio stadsdelsskogar. Det finns ett stort behov av att skydda och vårda denna natur och samtidigt öka medborgarnas möjligheter till rekreation, naturupplevelser och friluftsliv. I samband med kraven på att mark ska upplåtas till exploatering har det blivit nödvändigt att ha god tillgång till aktuell kunskap om värden i de gröna områdena i kommunen.

Västerås stads kommunstyrelse antog i augusti 2010 en handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås. Detta dokument är ett strategiskt styrdokument som redovisar vilka mål och åtgärder som ska genomföras för att lyfta fram, sköta och skydda naturvårdens, kulturmiljövårdens och friluftslivets intressen i kommunen.

1.1 Uppdraget

För att hänsyn ska kunna tas till skyddsvärda miljöer och arter krävs dokumenterad kännedom om var de finns samt i vilket tillstånd de befinner sig. Denna

kunskapsuppbyggnad är en viktig bas i Västerås stads arbete med natur-, kultur- och friluftslivsfrågor. En stor del av de natur- och kulturmiljöer som finns i Västerås kommun är beroende av kontinuerlig skötsel och i vissa fall skydd för att inte värden ska gå förlorade.

Fågelinventeringar utgör idag en viktig del av miljöövervakningen i landet, bland annat genom projektet ”Svensk Fågeltaxering” (http://www.fageltaxering.lu.se/).

Av många anledningar är fåglar särskilt väl lämpade som indikatorer på tillståndet i naturen. Bland annat svarar många fågelarter ofta snabbt på förändringar i miljön.

Vidare är fåglar relativt lätta att artbestämma och inventera. Västerås stad har därför beslutat att bilda sig en uppfattning om tillståndet för fågelfaunan i kommunens grönområden.

I den Grönstrukturplan som fastställdes 2004 lyftes värdet av stadsdelsskogarna fram som kärnområden för biologisk mångfald och viktiga stora sammanhängande områden med skog av hög ålder (Västerås Stad 2004). De nio stadsdelsskogarna

(6)

Mälarparken, Pettersbergsskogen, Rocklundaskogen, Råbyskogen, Rönnbyskogen och Vedboskogen (figur 1).

EnviroPlanning AB har fått uppdraget under 2015 att genomföra fågelinventeringar i Vedboskogen, Ringduveskogen och Pettersbergsskogen. (Ringduveskogen ingår inte i de nio utpekade stadsskogarna).

Denna rapport behandlar inventeringen som gjordes våren 2015 i Ringduveskogen.

Figur 1. Översiktskarta över Västerås och några av stadsdelsskogarna som inventerats av EnviroPlanning AB under våren 2015: Vedboskogen, Ringduveskogen och Pettersbergsskogen.

1.2 Tidigare inventeringar

Inga tidigare inventeringar av Ringduveskogen har gjorts.

(7)

2 Metodik

2.1 Fältinventering

Metoden är standardiserad och följer i stort sett metoden för Svensk häckfågeltaxering där man kombinerar punkt och linjetaxering (http://www.fageltaxering.lu.se/).

Inventeringen genomfördes längs sex transekter (A-F) som lagts i nord-sydlig riktning genom skogen. Avståndet mellan varje transekt var cirka 120 meter.

Längs transekterna placerades 11 fasta punkter med cirka 200 meters mellanrum (figur 2).

Figur 2. Ringduveskogen med utmarkerade inventeringspunkter vid fågelinventeringen 2015.

(8)

Metoden bygger på att man stannar och räknar sjungande och sedda fåglar under fem minuter vid de fasta punkterna (punkttaxering), och att man även räknar fåglar när man rör sig mellan dessa fasta platser (linjetaxering).

Vid punkterna räknades alla sedda fåglar under fem minuter (oberoende av vad som noterats på linje). Räkningen utfördes från själva punkten. Före räkning noterades vilken punkt som besöktes, klockslag, väderlek och vindhastighet. Under själva räkningen noterades alla individer som sågs eller hördes med; artnamn, avstånd från inventeringspunkten (i klasser), hur observationen gjordes (via sång, via lockläte, eller via synobservation eller om den lockades fram av inventeraren), samt fågelns kön (i det fall detta gick att avgöra). Vid varje punkt har även

biotopen beskrivits med foto, andel av olika trädslag, buskskiktets täthet samt ålder på träd. Vid varje punkt har en fältblankett fyllts i vid varje inventeringstillfälle.

Dubbelräkning av samma individer från olika punkter undveks så långt det var möjligt för att inte räkna samma individ vid flera tillfällen. Exempel: om inventeraren ansåg att det var samma fågel, t.ex. en avlägsen gök, trana eller spillkråka, som man hörde från mer än en punkt räknades fågeln endast på det första ställe man hörde den.

Vid promenaden mellan punkterna har hörda och sedda fåglar registrerats på en surfplatta av märket SONY med programmet Collector kopplat till ESRIs ArcGIS online.

Studien genomfördes vid klart och stilla väder den 22 och 24 april samt den 16 och 19 maj mellan kl 04.00-09.00.

(9)

Inventering av ugglor

En inventering av ugglor genomfördes i Ringduveskogen den 12 mars mellan kl 19.00-22.00. Gång och cykelvägar samt stigar i skogen promenerades långsamt och med jämna mellanrum stannade inventeraren och lyssnade under några minuter.

2.2 Analys

En fullständig revirkartering har inte varit möjlig att utföra i Ringduveskogen på grund av att tiden var begränsad. Sjungande revirhävdande hannar har registrerats vid varje inventeringspunkt samt längs transekter i fält vid de fyra

inventeringstillfällena. Eftersom riktning och avstånd från inventeringspunkterna har noterats har en relativt god uppfattning om var revirhävdande hannar har suttit och sjungit. Uppvaktande, parningar, bobyggande och matning av ungar vid bon har även registrerats. Samtliga dessa observationer har legat till grund för att avgöra vid vilken punkt reviren har legat. Om en hanne endast registrerats vid ett tillfälle av sex har denna inte tagits upp som revirhävdande hanne, endast som övrig observerad fågel. Dubbelräkning av samma fågel vid flera punkter har försökts undvikas genom att vid analysen titta på riktning och avstånd av

observationer till punkterna. Observationer av fåglar vid promenad längs transekter har lagts till den punkt som observationen varit inom. Inom en radie på cirka 100 meter från punkten har reviren karterats enligt figur 3.

(10)

Figur 3. Cirklar runt varje inventeringspunkt med cirka 200 meter Ø inom vilka revirhävdande fågelindivider har karterats.

Färdiga kartor har gjorts i kartprojektionen SWEREF 99 16 30.

ArcGIS version 10.2.2 och GIS-skikten redovisas i shapefiler.

(11)

3 Beskrivning av inventeringsområdet

Ringduveskogen ligger på södra sidan väg E18 i norra delen av Västerås stad.

Skogen avgränsas i öster av Narvavägen i väster av bostadsområdet Råby med bland andra gatan Bofinksvägen. I söder avgränsas skogen av Råbyleden.

Skogen är cirka 20 ha stor och utgörs till största delen av en uppbruten

barrblandskog delvis bebyggd med bostadshus och skolor. I vissa delar av skogen dominerar gran, i andra delar tall. De västra delarna består av ekskog men inslag av gamla grova spärrgreniga ekar, hassel och övriga triviallöv mellan gång- och cykelbanor och byggnader. I de centrala delarna nära E18 finns även ett

lövskogsområde liksom i de östligaste delarna. Som helhet har skogen relativt lång kontinuitet. Bristen på död ved och undervegetation vittnar dock om att den har blivit gallrad och röjd på sly och undervegetation samt rensad på död ved.

I området finns skolor och förskolor och det är tydligt att vissa delar av skogen används för lek och rekreation av barn. Ett flertal gång- och cykelbanor samt bilvägar till de olika bostadsområdena genomkorsar skogen.

(12)

4 Resultat fågelinventeringen

4.1 Sammanfattande resultat

Totalt observerades 26 arter i Ringduveskogen under inventeringen (tabell 1). En stor del av dessa finns i skogen året runt. Vissa kommer dit under våren för att häcka eller rastar på väg till andra häckningsplatser.

Tabell 1. Observerade arter i Ringduveskogen 2015, totalt samt uppdelat på april och maj. (VU=rödlistekategori sårbar.)

Arter totalt April Maj

bergfink x

björktrast x

blåmes x x

bofink x x

entita x

gransångare x

grönfink x x

grönsiska x x

järnsparv x x

koltrast x x

kungsfågel (VU) x x

lövsångare x x

nötskrika x

nötväcka x x

ringduva x x

rödhake x x

skata x

skogsduva x x

större hackspett x x

steglits x

svarthätta x

svartmes x

svartvit flugsnappare x

talgoxe x x

taltrast x x

trädgårdssångare x

26 20 21

(13)

En rödlistad art observerades, kungsfågel (VU). Kungsfågeln är knuten till granskog och tillbringar all tid i stora granar under häckningstiden. Orsaken till artens minskning är inte känd.

Vilka arter som observerats i april respektive maj skiljer sig något åt (tabell 1). 20 arter observerades i april och i maj 21 stycken. Bland annat anländer flera av sångarna och svartvit flugsnappare till Sverige först i maj.

I genomsnitt observerades 11,6 olika arter vid varje punkt (figur 4). Vid punkt 3 observerades 14 olika arter och vid punkt 7 endast 7 arter.

Figur 4. Staplarna visar antal observerade arter vid varje punkt i Ringduveskogen. vid fältbesök i april och maj 2015.

0 2 4 6 8 10 12 14 16

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Antal arter

(14)

I genomsnitt hade varje punkt 7,45 revir (figur 5). Västra sidan av skogen hade i genomsnitt fler revir än den östra. Punkt 7 hade endast tre revir vilket kan förklaras med att den ligger mycket nära väg E18 och är bullerstörd.

Figur 5. Staplarna visar antalet revir vid varje inventeringspunkt i Ringduveskogen vid fältbesök i april och maj 2015.

0 2 4 6 8 10 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Antal revir

(15)

Revirhävdande arter vid inventeringspunkter

Ett urval av arter och deras revir har gjorts på följande kartor för att illustrera var i Ringduveskogen som dessa finns. För beskrivning av varje enskild punkt se vidare stycke 4.3.

Figur 6. Grönfink

Figur 7. Grönsiska

(16)

Figur 8. Järnsparv

Figur 9. Kungsfågel

(17)

Figur 10. Rödhake

Figur 11. Steglits

(18)

Figur 12. Svarthätta

Figur 13. Svartvit flugsnappare

(19)

Figur 14. Taltrast

Figur 15. Trädgårdssångare

(20)

4.2 Resultat inventering ugglor

Inga ugglor observerades vid inventeringen av Ringduveskogen kvällen den 12 mars. Vädret var klart och vindstilla, -3 grader.

4.3 Resultat vid inventeringspunkterna

Punkt nr 1

Koordinater 6609319,939

584257,0521

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en nyligen röjd lövskogsbacke. Talrikt med ek samt asp. Inslag av gran och högresta tallar i kanten mot väg E18. Nära motorväg och cykelbana. Även andra lövträd än ek.

Revirhävdande arter 8 revir med:

blåmes, bofink, koltrast, lövsångare, rödhake, svartvit flugsnappare, talgoxe, taltrast

Övriga observerade arter björktrast, grönsiska, koltrast, nötskrika, större hackspett, svarthätta, talgoxe

Skötselförslag Röj inkommande gran, friställ äldre ekar och äldre tallar. På delar av området kan lövsly få komma upp. Låt asp få utvecklas och bli gamla.

(21)

Figur 16. Punkt nr 1

Figur 17. Punkt 1

(22)

Punkt nr 2

584363,0898

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en barrblandskog nära väg E18.

Bullerpåverkan. Äldre gran och tall, block och mossrikt.

Blåbärsris i markskikt och gles undervegetation. Marken har körskador från maskin som avverkat ekbacken i punkt 1. En hel del lågor av gran finns här.

bofink, grönfink, järnsparv, kungsfågel, lövsångare, nötväcka, ringduva, rödhake, svartvit flugsnappare, talgoxe

Övriga observerade arter bergfink, blåmes, grönsiska

Skötselförslag Fri utveckling. Låt undervegetation komma upp.

(23)

(24)

Punkt nr 3

584410,8156

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en fin ekbacke med enstaka hålträd. 2 gamla spärrgreniga ekar och högresta tallar i sydslänt väster om björk-aspskogen. Norrut tallskog mot skolan. Några hasselbuketter och björkar.

björktrast, blåmes (2 st), koltrast, lövsångare, rödhake, steglits, talgoxe, taltrast, trädgårdssångare

Övriga observerade arter bofink, grönfink, nötväcka, ringduva, skogsduva, större hackspett, svartmes

Skötselförslag Fri utveckling och håll undan gran, röj vid ekar och tallar. Låt undervegetationen komma upp på övriga ställen så att

området blir mer buskrikt och gynnsamt för arter som föredrar sly och snår.

(25)

(26)

Punkt nr 4

584495,2374

Biotopbeskrivning Punkten ligger i tallskogsdungar nära cykelvägar o skola.

Inslag av gran och triviallöv. Skogsdungarna ligger insprängda mellan cykelbanor o bostadshus på en höjd.

Sparsamt med död ved.

bofink, grönfink, järnsparv, kungsfågel, lövsångare, nötväcka, ringduva, rödhake, svartvit flugsnappare, talgoxe

Övriga observerade arter bergfink, blåmes, grönsiska

Skötselförslag Fri utveckling, möjligen ta bort inkommande gran. Behåll undervegetation. Spara död ved.

(27)

(28)

Punkt nr 5

584525,214

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en granskog med inslag av tall och björk.

Ganska tyst skog nära cykelbana och hus. Området är delvis kuperat.

blåmes, bofink, gransångare, koltrast, kungsfågel, ringduva, svarthätta, talgoxe

Övriga observerade arter Björktrast, grönsiska, lövsångare, nötväcka, rödhake, skogsduva

Skötselförslag Röja gran så att mer ljus kommer in, skapa gläntor. Lövträd kommer att gynnas samt undervegetation. Spara död ved samt skapa högstubbar genom att kapa granar alternativt ringbarka.

Enstaka tallar kan ringbarkas för att skapa torrakor. Frihugg runt grövre tallar.

(29)

(30)

Punkt nr 6

584631,1025

Biotopbeskrivning Punkten ligger mycket nära väg E18, bullerutsatt. Gles tallskog som gränsar mot bostadshus, hundrastplats och gräsyta. Inslag av björk, ek rönn, asp och gran. Buskskikt med rönn och hassel. Svartvit flugsnappare häckar i holkar nära hus. Troligen två av holkarna med häckning. Finns 5-10 stycken holkar här.

blåmes, grönfink, grönsiska, lövsångare, rödhake, svarthätta, svartvit flugsnappare (2 st), talgoxe

Övriga observerade arter koltrast, nötväcka, skata, större hackspett

Skötselförslag Fri utveckling. Eventuellt röja gran för att friställa lövträd.

Låt undervegetation komma upp.

(31)

(32)

Punkt nr 7

584740,9998

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en barrblandskog nära väg E18. Tall

dominerar med inslag av björk. Kuperat, sluttar ned mot E18.

bofink, lövsångare, taltrast

Övriga observerade arter blåmes, koltrast, nötväcka, talgoxe

Skötselförslag Unga granar kan gallras bort. Bra med trädridå mot vägen för att minska bullerpåverkan. Spara död ved och

undervegetation av löv.

(33)

(34)

Punkt nr 8

584775,2717

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en barrblandskog. Högresta tallar dominerar.

Inslag av äldre gran, en och björk. Blockrikt. Buller från väg E18 påtagligt.

blåmes, bofink, järnsparv, lövsångare, rödhake, svartvit flugsnappare, taltrast

Övriga observerade arter grönsiska, koltrast, nötskrika, ringduva

Skötselförslag Fri utveckling. Fina gamla tallar som bör bevaras. Röja unga granar för mer ljus. Behåll undervegetation, buskar. Spara död ved och lövträd.

(35)

(36)

Punkt nr 9

584799,7912

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en barrblandskog nära lokalväg och bostadsområde. Äldre högresta tallar dominerar, inslag av gran och björk. Berg i dagen. Lövsly i buskskikt.

bofink, järnsparv, lövsångare, rödhake, svartvit flugsnappare Övriga observerade arter blåmes, grönfink, grönsiska, koltrast, nötväcka, ringduva,

rödhake, svarthätta

Skötselförslag Röja en del gran för att få in mer ljus. Gamla tallar bör friställas och sparas. Behåll undervegetation och spara död ved.

(37)

(38)

Punkt nr 10

584875,8077

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en öppen lövskogsmiljö som domineras av ek.

Inslag av hasselbuketter, tall, asp och björk. Granplantor i buskskikt. Väg E18 nära, bullerstört. Flera bofinkar i par observerades här.

blåmes, bofink, kungsfågel, rödhake, talgoxe

Övriga observerade arter grönfink, grönsiska, koltrast, nötväcka, ringduva, större hackspett, trädgårdssångare

Skötselförslag Spara döda träd och gamla tallar. Friställ äldre grova ekar. På sikt röja inkommande gran.

(39)

Punkt

(40)

Punkt nr 11

584913,6049

Biotopbeskrivning Punkten ligger i en blandskog med tall, björk, ek, inslag av rönn, sälg och gran. Mellan cykelbana och väg, ganska mycket trafik. Skogen utgör en viktig refug för fåglar trots omgivningspåverkan.

Revirhävdande arter 7 revir med

blåmes, bofink, lövsångare (2 st), rödhake, svarthätta, talgoxe Övriga observerade arter grönsiska, koltrast, lövsångare, nötväcka, svartmes

Skötselförslag Fri utveckling. Röj inkommande gran. Träd behövs för bullerdämpning. Behåll undervegetation och spara död ved.

(41)

(42)

5 Slutsats och skötselförslag

De observerade arterna i Ringduveskoen speglar väl de biotoper som skogen erbjuder. Skogen är en uppbruten barrblandskog med inslag av lövträd.

Bostadshus, skolor, gång- och cykelvägar samt bilvägar genomkorsar skogen och gör att stora sammanhängande skogsytor inte finns. För ett flertal fågelarter är exploateringen negativ för att de ska finnas i skogen liksom brist på död ved.

Svartmes och entita verkar inte bilda revir i Ringduveskogen. Tofsmes och talltita har inte observerats. Dessa mesarter trivs bäst i barrskogar med äldre träd och gärna hål. Kungsfågeln finns däremot i skogen på ett flertal platser och det visar att den granskog som finns är lämplig för dessa att bilda revir i. Kungsfågel är ingen hålhäckande art utan placerar sitt bo under en gren på en gran.

Rödhake, svartvit flugsnappare, järnsparv och taltrast finns över hela skogen.

Svartvit flugsnappare trivs i lövskogsmiljöer och häckar gärna i holkar. De är därför lätta att gynna genom att placera ut holkar i dessa miljöer.

Järnsparv och taltrast, liksom svarthätta, gransångare och gärdsmyg trivs i skogar med mycket undervegetation. Gärdsmygen bygger sitt bo i en risbuske, rotvälta eller i en enbuske. Flertalet fågelarter är markhäckare i blandskogar och har behov av frodigt markskikt. För att gynna arter som häckar på låga nivåer i skogen är det därför lämpligt att behålla sly och snår. Det är alltså viktigt att skogen inte ”städas”

utan tillåts har flera generationer av både barr- och lövträd och buskar men att den ändå inte får växa igen med gran.

Bullret från väg E18 är på flera platser i skogen påtaglig. Det låga artantalet och revirantalet i punkt 7 kan bero på detta.

Punkt 3 har stor potential att kunna hysa både kattuggla och gröngöling beroende på den lövskogsmiljö som den har. Det är dock möjligt att den mänskliga påverkan här är för stor och att arterna blir störda.

Ringduveskogen utgör en viktig miljö för ett flertal häckande och rastande fågelarter. Det är viktigt att låta undervegetationen komma upp, att spara död ved, att även skapa mer död ved för att gynna hackspettar och hålhäckare, samt att på sina ställen röja inkommande gran som har en skuggande effekt. Död ved,

högstubbar, kan skapas genom att kapa eller ringbarka gran och tall. Äldre lövträd

(43)

och gamla tallar bör friställas. En mångfald av fågelarter kräver en mångfald av olika biotoper i en skog.

Att sätta upp holkar kan öka antalet revir och att sätta upp någon form av buller skydd längs med motorvägen kan även gynna fågellivet. Att gallra och röja för hårt i skogen närmast väg E18 kan öka de negativa bullereffekterna på fågellivet.

(44)

Referenser

Larsson. 2008. Stadsdelsskogarna i Västerås. Naturvårdsrapport från 2008. Sören Larsson

SLU, Artdatabanken 2015. http://artfakta.artdatabanken.se/

Svensk Fågeltaxering. Biologiska institutionen, Lunds universitet http://www.fageltaxering.lu.se/

Västerås stad 2004. Grönstrukturplan för Västerås tätort. Rekreation Biologisk mångfald. Västerås Stad, Stadsbyggnadskontoret. September 2004.

Västerås Stad 2010. Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås. Antagen i kommunstyrelsen den 18 augusti 2010.