l Thomas: Båda parter vinner tema: Så får vi igång privata LH SÅ GJORDE VI Samarbete kring medlemsrekrytering SKOLAN Kommentera på nätet

HYRESGÄSTEN

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 1/2015 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SE EXPERTERNA

SVARAR

Hur få reda på utbildningar?

OMVÄRLD

Höga hyror i London

SÅ GJORDE VI

Samarbete kring medlems­

rekrytering

SKOLAN

Kommentera på nätet

tema :

Så får vi

igång privata LH

l Thomas: Båda parter vinner

MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

HYRESGÄSTEN utkommer i 12 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda

och anställda. Grundad 1924. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm. ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Peter Forsman, 08-791 02 50. E-post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO: Per Erik Jäderberg.

Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Sörmlands Grafiska AB 2015. ISSN: 0018-8360

På turné i Sverige

N

u har jag besökt alla regioner i Hyresgästföreningen. Från norr till söder i Sverige har jag fått höra om både utmaningar och framtidsspaningar.

Det sker lovvärda initiativ från politiker på flera håll ute i landet.

Men jag saknar kommunpolitiker som orkar lyfta en bredare debatt om hur vi ska bo och hur vi ska forma framtidens samhälle. Den ekonomiska orättvisa som finns mellan det ägda och hyrda boendet har aldrig varit större. Jag vill se mer initiativ från politi- ken på nationell nivå. Jag vill ha samarbete mellan kom- muner, riksdag och regering. Jag vill diskutera en social bostadspolitik med framtiden i fokus. Jag vill inte ha mer ord utan handling.

OAVSETT VAR MAN KOMMER i landet är ombyggnationer en fråga som är i fokus. Tyvärr visar Boverkets rapport att 25 procent tvingas flytta på grund av hyresökningar när väl renoveringen är klar. Vi ska vara en kraft och driva på för ökat inflytande för de boende och arbeta för att hyrorna inte rusar i höjden efter en ombyggnation.

Vi vet att det spelar roll om vi har förtroendevalda eller aktiva medlemmar i dessa bostadsområden. Utan det lokala engagemanget i Pennygången i Göteborg hade san- nolikt både villkoren för de boende och hyreshöjningarna sett annorlunda ut idag. Deras envisa och envetna kamp har gett resultat.

DET LOKALA ARBETET visar också hur verkligheten ser ut för oss som bor i hyresrätt. Ett sådant exempel är kulturpro- jektet Våra Hem i Gränby. Där tar vi hjälp av kulturen för att beskriva vad som händer när ett område renoveras, hy- rorna höjs och människor inte längre har råd att bo kvar.

När jag tänker på alla de komplexa frågor vi ska brottas med framöver är det en sak som ändå ger mig hopp: den förändringsresa som vår förening redan har startat.

PÅ MÅNGA SÄTT har Hyresgästföreningen utvecklats till en modern folkrörelse. Vi jobbar samlat med tydligt uppsatta mål. Vi har utvecklat våra nationella center med rådgiv- ning och medlemsservice. Det är bra. Men det räcker inte.

Det finns för många bostadsområden där vi lyser med vår frånvaro. Alla ni som är förtroendevalda gör ett fantastiskt jobb, men vi måste bli många fler, vi måste få med fler yngre och mångfalden måste öka.

Som organisation måste vi också våga ta emot alla nya som vill engagera sig. De ska också få en bra utbildning.

Kanske ska en del av oss som varit engagerade länge kliva åt sidan och lämna plats till de som är nya.

Varför inte ta vara på den kraft och erfaren- het som finns hos alla förtroendevalda som lämnar sina uppdrag genom att erbjuda dem att bli mentorer och stödja dem som är nya på sina uppdrag?

ALLA BERÄTTELSER jag har tagit del av på min rundresa i Hyresgäst- föreningens Sverige visar att vi är väl rustade. Det som blir avgö- rande är att vi vågar vara nyfikna på framtiden och vågar göra viktiga prioriteringar. Vi är en organisation som betyder mycket idag, men i framtiden ska vi betyda mer för fler. ⁿ

2 HYRESGÄSTEN

LEDAREN

FÖLJ OSS!

FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på twitter och

facebook:

twitter.com/

hyresgasterna och facebook.

com/hyres- gastforeningen

Alla berättelser jag har tagit del av på min

rundresa i Hyresgästföreningens Sverige

visar att vi är väl rustade.

På turné i Sverige

^{UNDER 2014} ökade Hyresgästför- eningen med 257 medlemmar.

Den 31 december 2014 var antalet medlemmar 531 274.

Medlemsantalet kulminerar den sista i varje månad, för att minska med flera tusen över en natt, när medlemsregistret i början på månaden rensar registret från medlemmar som avslutat sitt medlemskap.

SÅ MÅNGA SOM 77 227 perso- ner valde att bli medlemmar i Hyresgästföreningen under förra året. Samtidigt avslutade 76 970 medlemmar sitt medlemskap av olika skäl. Men det är ändå 2 000 färre än året innan. Det innebär att den så kallade ”behållargraden” nu är uppe i 87,4 procent.

EN DEL REGIONER har minskat sitt medlemsantal under året, medan andra regioner istället har ökat.

Västra Sverige ligger i topp med en medlemsökning på 1 615 med- lemmar.

Den 31 december 2014 hade Hyresgästföreningen

medlemmar.

531 274

ANTAL MEDLEMMAR

HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2015

NR 2 v 15 NR 3 v 23 NR 4 v 36

NR 5 v 43 NR 6 v 50

Förbundsstyrelsen fastställde

suspensionen av Greger Björkegren

EFTER ATT HYRESGÄSTEN i nummer 6/14 haft en artikel med frågor om tolkningarna av stadgarna vid suspensionen av regionordföran- den Greger Björkegren i Stockholm har det kommit följdfrågor om vilka särskilda skäl det är som det åberopas till i stadgarna. Sedan dess har också förbunds- styrelsen behandlat den överklagan av beslutet som Greger Björkgren gjort till förbundssty- relsen.

Greger Björkegren suspendera- des från sitt uppdrag som ordfö- rande i regionstyrelsen i Hyres- gästföreningen region Stockholm den 21 oktober 2014. Beslutet fattades av regionstyrelsen.

Greger Björkegren överkla- gade regionstyrelsens beslut om suspension till Hyresgästfören-

ingens förbundsstyrelse. Hyres- gästföreningens stadgegrupp som utsetts av förbundsstyrelsen att hantera frågor som rör stad-

garna fick uppdraget att bereda överklagan av suspensionsbeslutet.

Hyresgästförening- ens förbundsstyrelse behandlade överkla- gan och fastställde på ett möte i december regionstyrelsens i Stockholms beslut om suspendering av regionordföranden Greger Björ- kegren. Förbundsstyrelsen beslöt därmed att avslå Greger Björke- grens överklagan.

– Det är ingen hemlighet att det under en längre tid har fun- nits motsättningar i Stockholm.

De nådde sin kulmen när styrel- sen inte längre kände förtroende för sin regionordförande, säger

Björn Johansson, stadgegruppens talesperson.

– En enig förbundsstyrelse har fattat beslut om att suspensionen var i enlighet med stadgarna och att särskilda skäl föreligger. Bland annat har Greger Björkegren vid flera tillfällen agerat i strid med de etiska regler Hyresgästför- eningen har vad gäller uppträ- dande, både hur han agerat mot organisationens förtroendevalda och tjänstemän och hur han har agerat vid externa samman- komster. I det underlag som har kommit in till förbundsstyrelsen finns ett flertal berättelser som ger stöd för regionstyrelsens beslut om suspendering.

– Den här typen av frågor krä- ver stor eftertanke och fattas inte lättvindigt. Men vi har konstate- rat att särskilda skäl föreligger och att beslutet ligger fast, säger Björn Johansson. ⁿ

UR TANKEN att ge de boende hos privata fastighetsägare en chans att påverka verksamhetsinrikt- ningen föddes en idé, som utveck- lades till ett evenemang att visa vad Hyresgästföreningen är och vad vi kan erbjuda. Vi skapade Hyresgästtorget.

Vi hyrde vi in oss på Örebro Konsthall, centralt mitt i stan.

Budskapet var: Kom och träffa Örebrostyrelsen, förhandlare, jurister, prata bostadspolitik, se vilka medlemsförmåner och utbildningar vi erbjuder och hur man kan göra en aktiv insats i Hyresgästföreningen. Vi höll vårt torg öppet mellan 15-19, dess- utom abonnerade vi en biosalong och delade ut biljetter till filmen

Pride som visades på biografen bredvid efter att vi stängde.

Vi bjöd in alla medlemmar i privaten per brev och genom

inbjudningar i trapphus och social media. Alla Hyresgästföreningens verksamheter fanns represen- terade. Vi hade en monter där vi pratade och visade våra egna kortfilmer om vilka uppdrag man kan ha i Hyresgästföreningen.

Örebrostyrelsen fanns på plats och berättade hur vi tänkt kring årets verksamhet. Vi fick in några tips på frågor man vill att vi ska driva som att man saknar möjlig- het till sopsortering och vill att fastighetsägaren ska införa det.

Det fanns också en tipstävling där frågor om vår verksamhet satt uppsatta vid de olika montrarna.

Vinnaren fick en matkorg och biobiljetter.

EVA STEN

Hyresgästtorg i Örebro

Greger Björkegren.

INSIDAN

Ett hundratal besökare kom på besök en vardag mitt i januari, trots blötsnö. Cirka 70 procent av besökarna bor privat så grund- tanken med dagen infriades.

FOTO: EVA STEN

MEDLEMS- UTVECKLINGEN

2014

4 HYRESGÄSTEN

PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN

FOTO: PÄR HÄLJESTAM

Förbundsstämma i Trollhättan 2016

REGION BÄSK (BohusÄlvsborg- Skaraborg) kommer att vara värd för nästa förbunds- stämma 17–19 juni 2016. Det är nu också klart att orten kommer att bli Trollhättan, där stämman kommer att hållas i Folkets hus Kultur- huset. Både konferensan- läggningen och hotellen där deltagarna kommer att bo ligger centralt i Trollhättan.

FÖRE JUL TRÄFFADE förbundsord- förande Marie Linder den nye bostadsministern Mehmet Kaplan och tog upp våra frågor om byg- gandet av hyresrätter till rimliga priser, inflytande vid ombyggnad och ROT för hyresrätten. Strax därefter aviserades om extraval i mars och fokus flyttades till att planera för opinionsbildning i samband med extravalet. Men det blev inget extraval. Vad händer nu med Bostadslyftet, Sofia Stenfeldt, projektledare?

– Det är viktigt att vi nu fort- sätter att följa upp politikernas vallöften och ställa frågan konkret

om vad de vill göra för att infria löftena om fler bostäder. Ett ex- empel är region Sydost som gör en turné runt om i regionen där man möter kommunpolitiker och över- lämnar vår kokbok ”Hemlagat för alla” och diskuterar hur politikerna kan genomföra sina vallöften.

Utgångspunkten är de lokala bostadspolitiska programmen.

En ny undersökning som Hyresgästföreningen låtit SIFO göra visar på en ökande trend där över 80 procent idag tycker att tillgången på bostäder i grunden är ett politiskt ansvar. Det är endast några få procent som tydligt ut-

rycker att detta enbart är en fråga för marknaden att lösa.

En studie som Hyresgästfören- ingen beställt av Ernst & Young visar dessutom hur flera länder i Europa stödjer bostadsbyggandet genom statliga stimulanser – vilket i sin tur ger fler bostäder. Om politikerna på allvar vill att det ska byggas fler bostäder i Sverige så finns det ett internationellt smör- gåsbord att plocka ifrån. Statligt engagemang i byggandet upplevs som naturligt inom EU, till skill- nad mot Sverige som har ett stort motstånd till statliga stimulanser.

Fortsätt kika in på flerhem.nu där hittar du olika aktiviteter för att lyfta bostadsfrågan –mejla, twittra eller peppa politikerna – allt genom en enkel knapptryck- ning! ⁿ

UPPFÖLJNING

Satsningen på Bostadslyftet har varit framgångsrik under 2014 och fortsätter under 2015, men i delvis nya former.

Bostadslyftet fortsätter

I början av december anordnande Hyresgästföreningen en peppstafett på Mynttorget utanför riksdagen för att få politikerna att gå från ord till handling när det gäller bostadsbyggandet.

Läget i hyres­

förhandlingarna

I MITTEN AV JANUARI hade 174 kommunala bostadsbolag kommit med yrkanden om hy- reshöjningar på i snitt 2,22 pro- cent. Det finns överenskom- melser om ny hyra i 137 företag med ett snitt på 1,08 procent.

På privatsidan ligger yrkandena i snitt på 3,31 procent medan de klara överenskommelserna ligger på 1,4 procent i snitt. Du kan följa förhandlingarna på www.hyresgästföreningen.se under Press.

Fem filmer om engagemang

REGION MITT

har tagit fram fem filmer där aktiva medlemmar berättar om sitt enga- gemang i

Hyres gästföreningen. Filmerna kan användas vid bomöten och i utbildningssyfte. En av filmerna handlar om Lisel (bil- den) som är aktiv i en förhand- lingsdelegation. De är sökbara på YouTube under: Aktiv som Husombud, Ledamot i För- handlingsdelegation, Aktiv i en Lokal Hyresgästförening, Aktiv i Arbetsgrupp, Förtroendevald i Föreningsstyrelse.

Trängre i Stockholm

MED NY DATA från Statistiska centralbyråns lägenhetsregis- ter har en heltäckande och tillförlitlig bild tagits fram och redovisas i en rapport från Hyresgästföreningen om hur stockholmarna bor. Statistiken visar att boendetätheten i Stockholms stad som helhet är högre i hyresrätten än i bostadsrätten i alla storleks- segment.

Den viktigaste orsaken till att boendetätheten i hyresrät- ten är högre än i bostadsrätten är att hyresgästernas inkom- ster är lägre. Av kostnadsskäl tränger hyresgästerna ihop sig på mindre yta. Ju lägre inkomsten är, desto högre är boendetätheten i de olika stadsdelarna. I Ytterstaden är boendetätheten genomgå- ende högre i hyresrätten än i bostadsrätten. Störst är skill- naderna i de stora lägenhe- terna. I de mindre storlekarna är det mera jämnt med en liten övervikt för hyresrätten.

I Innerstaden är skillnaderna i boendetäthet mellan bostads- rätten och hyresrätten störst i de stora lägenheterna.

I november 2013 presen- terade Boverket en mycket kritiserad rapport som bland annat hävdade att det skulle gå att ”utnyttja” beståndet bättre och häva bostadsbris- ten om Sveriges hyresgäster trängde ihop sig i högre grad.

Redan då ifrågasatte Hyres- gästföreningen Boverkets teoretiska räkneövningar som gjordes utan någon grund i hur verkligheten ser ut.

Nu finns alltså ny aktuell data från SCB:s lägenhetsre- gister som för första gången på 24 år ger en heltäckande och tillförlitlig bild av hur stockholmarna bor.

NOTERAT LANDET RUNT

FOTO: NIKOLAJ ALSTERDAL

Teckningar blev en poster

FÖR ATT PÅMINNA de aktörer man samarbetat med under 2014 och uppmuntra andra till samarbete har region västra Sverige tagit fram en poster med teckningar som gjorts av barn vid regionens akti- viteter under Kulturkalaset som- maren 2014. Postern har skickats ut tillsammans med ett följebrev med tack för ett gott samarbe- te respektive goda insatser för att lyfta #flerhem.

Bostadsvrål i Göteborg

I SLUTET AV NOVEMBER samlades bostadspolitiskt intresserade från hela landet i Göteborg för konferensen Bostadsvrålet under den gemensamma pa- rollen: Bostäder åt alla! Bakom arrangemanget stod ett dussin- tal organisationer som på olika sätt arbetar med bostadsfrågor.

Förlagan, det första Bostads- vrålet hölls i Tensta våren 2014. Nästa vrål sker i Malmö hösten 2015. Håll utkik på www.bostadsvralet.nu

25 000:­ i ersättning av hyresvärden

EN HYRESGÄST I MALMÖ som under en längre tid haft problem med sin ventilation fick med hjälp av Hy- resgästföreningen igenom 25 000 kronor i ersättning av sin hyres- värd. Under 2011 konstaterade Mil- jöförvaltningen att ventilationen i hyresgästens lägenhet var så pass dålig att det var risk för olägenhet för människors hälsa. Hyresgäst- föreningen yrkade att hyresvärden skulle åtgärda ventilationen samt betala hyresnedsättning för 5 må- nader, sammanlagt 28 000 kronor.

Hyresvärden gick inte med på att ersätta hyresgästen.

Hösten 2012 flyttade hyresgäs- ten ut och Hyresgästföreningen fortsatte att företräda hyresgästen i ärendet. Nu har hyresvärden slutligen gett mig sig och gått med på att betala 25 000 av de yrkade 28 000 kronorna.

Kokbok delades ut i Finspång

NORRKÖPINGSFÖRENINGEN har varit i Finspång och uppvaktat kom- munalrådet Anders Härnbro med Hyresgästföreningens kokbok med recept och brev om bostadsfrå- gan. Anders Härnbro tog emot kokboken som lämnades över av Ingalill Pettersson och Dragan Ziv- kovic från Hyresgästföreningen.

Rätt hyra i Stockholm

I EN NY UPPLAGA av rapporten ”Vad är rätt hyra i Stockholm?” visar Hyresgästföreningen region Stock- holm hur hyresstrukturen ser ut i Stockholms kommun.

Under de senaste åren har ut- redningar, rapporter och kommis- sioner uttalat sig mer eller mindre tvärsäkert om hyrornas storlek och fördelning, men dessa har sällan eller aldrig data som stödjer dessa teser.

Målsättningen med rappor- ten är att ta itu med myter och vanföreställningar om hyrorna i Stockholm genom att publicera

sammanställningar från Hyresgäst- föreningens databas som omfattar cirka 180 000 hyreslägenheter i Stockholms kommun.

Läget är en av flera faktorer som ska påverka hyresnivån enligt bruksvärdessystemet. Det är fram- förallt kring detta som debatten rör sig. I Stockholms stad finns det ett tydligt samband mellan hyres- nivå och närhet till Stockholms in- nerstad och till kommunikationer.

I genomsnitt är skillnaden i hyra 32 procent mellan en hyresrätt i Stockholms innerstad och en lägenhet i ytterförort.

En viktig fråga är hur mycket läget ska slå igenom på hyran.

6 HYRESGÄSTEN

V

isst är det

betydligt vanligare med lokala hyres- gästföreningar hos de kom- munala bolagen än hos privata hyresvärdar. För att övertyga en privatvärd att det krävs ekonomiska resurser för LH gäller det att använda andra argument:

– Genom vår verksamhet mins- kar förstörelsen och det tjänar ni på, resonerar Gun-Britt Hallström i Helsingborg, och fastighetsäga- ren Rikshem är med på noterna.

I Trollhättan satsar ordföranden Monica Collander på en bra relation med fastighetsägaren vilket ger positiva förändringar i området.

Tina Sjöberg i Norrköping förklarar framgångarna inte bara med ett bra samarbete utan också att de aktiva hyresgästerna ger något tillbaka. I Sundbyberg

utanför Stockholm har hyres- gästerna valt en annan väg. För att klara förhandlingarna bildade Jan-Lars Fröhling, med flera, en effektiv paraplyorganisation som förhandlar gemensamt med hela 115 mindre privata

fastighetsägare.

I GÄVLE sålde allmän- nyttan ett helt område till en privat fastig- hetsägare. Den lokala hyresgästföreningen övertygade den nye ägaren att behålla de befintliga boinflytan- de- och fritidsavtalen.

– Mindre omflytt- ning och minskad för-

störelse, var våra bästa argument, säger Kjell Blomqvist.

Privatägda Stena Fastigheter i Malmö som har ett bra lokalt boinflytande sticker inte under stol med att verksamheten för deras del

är ekonomiskt lönsam, bekräftar Sten Lundström, chef för utveck- lingsenheten i region södra Skåne.

Extra tydligt är detta där det finns självförvaltning. Förutom vinst får fastighetsägaren dessutom

medel till boinflytan- de- och fritidsverk- samhet genom höjda hyror.

Men även hyres- gästerna tjänar förstås genom ett bättre boende än de skulle ha haft annars.

– En typisk vinna- vinna-situation, säger Sten Lundström.

AV DE 1,5 MILJONER hyres- lägenheterna i Sverige är hälften ägda av allmännyttan, hälften av privata hyresvärdar. Orsaken till att det finns fler lokala hyresgästför- eningar i allmännyttan än i priva- ten beror mycket på det så kallade

”blåvita avtalet” om boinflytande i allmännyttan, som tecknades redan på 1980-talet. Avtal om boinfly- tande och fritidsverksamhet har också tecknats främst med större hyresvärdar, vilket det inte finns lika många av på den privata sidan.

– Har vi en lokal hyresgäst- förening hos en större privatvärd är det inget problem att teckna avtal om boinflytande, säger Sten Lundström. Men när det gäl- ler små fastighetsägare finns det inte så många exempel på att det kan fungera, oftast saknas också lokaler.

MEN GÄLLER DET en liten privatvärd där en lokal hyresgästförening ändå vill utöva inflytande för sina medlemmar, kan man hänvisa till Hyresgästföreningens kvalitetskri- terier om att alla medlemmar ska ha samma möjligheter, och begära pengar från den region i Hyres- gästföreningen som man tillhör. ⁿ

AVTAL Har ni en privat hyresvärd? Då kan det vara svårt att få pengar för aktiviteter i bostadsområdet för den lokala hyresgästföreningen.

– Ovanligt ja, men inte omöjligt! säger Tina Sjöberg, ordförande för en lokal hyresgästförening i Norrköping. Det går att få pengar från privata fastighetsägare.

På de närmaste sidorna får du träffa Tina och andra som lyckats med detta.

TEXT: JOHAN KLINTBERGER

Så kan vi bilda LH i privaten

1

Ge den privata fastig- hetsägaren ekonomiska argument: ”Du tjänar pengar på att teckna avtal med oss.” Peka på minskad omflyttning och minskad förstörelse, större trivsel för de boende.

2

Hyresgästerna får själva betala för verksamheten genom höjda hyror.

Visa dem att de själva lika mycket som hyresvärden är vinnare.

3

Var öppen för att en del männ- iskor i mindre hyreshus kan välja att träffa hyresvärden hem- ma i någons kök och på det sättet få ett enkelt och direkt inflytande utan paragrafer och protokoll. De blir starkare med Hyresgästfören- ingen bakom ryggen.

4

Tänk på att ge något tillbaka till hyresvär- den, inte bara kräva att de gör något utan fixa en del själva, till exempel plantera växter. Var noga med att redovisa hur ni använder pengarna.

5

Fler och fler kom- munägda bostads- företag säljer sina fastigheter. Bevaka för- säljningarna och se till att boinflytande- och fritidsverksamhet följer med vid försäljningen.

CHECKLISTA: SÅ KAN NI FÅ IGENOM AVTAL OM BOINFLYTANDE

Sten Lundström, chef för utvecklingsenheten i region södra Skåne.

Så kan vi bilda LH i privaten

Det är väldigt viktigt att visa

boende och hyresvärd vad

vi faktiskt gör för pengarna.

VÄND!

Från mörker till ljus. Ny belysning har gjort området lite mer upplyst.

Tina Sjöberg är orförande i den lokala hyres- gästföreningen Ektorpshöjden i Norrköping.

FOTO: LASSE HEJDENBERG

8 HYRESGÄSTEN

SUNDBYBERG

Jan-Lars går i spetsen för stark ”paraply-LH”

DEN LOKALA HYRESGÄSTFÖRENINGEN

Ektorpshöjden i Norrköping är ovanlig. Trots att fastighetsägaren Rikshem är privat får föreningen såväl boinflytande- som fritids- medel.

– Ovanligt, ja, men inte omöjligt! säger Tina Sjöberg, ordförande.

Hon förklarar framgångarna

med ett bra samarbete med hyresvärden. Men inte bara det: Man måste ge något tillbaka.

– Vi begär inte bara att få en massa saker gjorda utan fixar mycket själva.

Ett exempel är att aktiva hyresgäster planterar blommor

och växter och städar gården på sommaren.

En rad aktiviteter och inflytande över boendet bidrar till ökad sam- manhållning.

En annan viktig faktor för framgången, förklarar Tina, är en bra och aktiv styrelse där alla jobbar. Det

är bättre med en liten styrelse där alla är aktiva än en stor där bara ett fåtal gör något.

Tina Sjöberg tycker det är viktigt att se hyresvärden inte bara som en motpart.

– Man behöver inte älska varandra men i en vettig relation får man både ta och ge och även kunna ge lite beröm någon gång!

DET BEHÖVS EN SLAGKRAFTIG orga- nisation för att nå bra resultat i hyresförhandlingarna. Det har hyresgästerna i Sundbyberg utanför Stockholm lärt sig.

– Tidigare var vi splittrade, det var kaos. Nu är vi starka och fastighetsä-

garna lyssnar på oss, säger Jan-Lars Fröhling, ord- förande för den lokala hyresgäst- föreningen SUPRI.

Före förändringen var medlemmar och husombud utspridda hos en rad mindre fastighetsägare i hela Sund- byberg. Var och en försökte förhandla för sig själv.

– Det gick inte särskilt bra.

Men på hösten 1995 bildades SUPRI (= SUndby- bergPRIvat), en slags para-

plyorganisation för centrala Sundbyberg. Den omfattar i dag 115 hyresvärdar med 150 fastigheter, 32 husombud och 1 250 medlemmar.

Förhandlingsrådet för SUPRI väljs på ett årsmöte.

Förhandlingarna leds av en anställd förhandlare i samarbete med förhandlingsrådets ordförande och arbetsutskott och i lämpliga fall husombud. Överenskommelser förankras i förhandlingsrådet.

Inför förhandlingarna görs besiktningar och under de se- naste 20 åren har de förtroen- devalda samlat på sig en massa kunskap om fastigheterna.

– Det gör det lättare att nå ett bra resultat än att bara förhandla om sitt eget hus.

Jan-Lars anser att de vikti- gaste framgångsfaktorerna är en bra styrelse med eldsjälar, ett kompetent förhandlingsråd och en duktig förhandlare. Man måste också vara öppen för de nya man rekryterar, lyhörd för vad de kan bidra med.

– Annars är det lätt att sitta och bevaka sina gamla positioner.

DÄREMOT ÄR DET SVÅRT att finan- siera verksamheten eftersom SUPRI inte har boinflytande- medel eller andra inkomster.

I stället får de pengar från Hyresgästföreningen region Stockholm.

Förutom hyresförhandlingar sköter den lokala föreningen SUPRI administration, ordnar medlemsträffar och rekryterar nya husombud. ⁿ

KONTAKT:

Jan-Lars Fröhling 0702-377 875

TINA SJÖBERG, NORRKÖPING: ”Vi måste kunna visa vad vi gör för pengarna”

Jan-Lars Fröhling är ordförande för ”paraplyorganisationen” SUPRI i centrala Sundbyberg. FOTO: JOHAN KLINTBERGER

ÄNNU FLER EXEMPEL – VÄND!

Fastighetschefen på Rikshem tycker att han genom samarbetet med den lokala hyresgästfören- ingen får ett ännu bättre område med hyresgäster som trivs och bor kvar. Föreningen fick förra året 48 000 kronor i anslag.

– Det är väldigt viktigt att visa boende och hyresvärd vad vi faktiskt gör för pengarna.

Föreningen har alltså bra kon- takt med fastighetsägaren som är lyhörd för hyresgäster-

nas önskemål. Vintern 2013/2014 tyckte många boende att det var lite väl mörkt på gårdarna. Då föreslog styrelsen belysning i träden.

– Inga problem sa fastighets-

chefen, och snart var lamporna på plats.

Det gladde förstås hyresgästerna i Ektorp och Skarphagen. Här finns närmare 400 lägenheter. Hälften är medlemmar i Hyres- gästföreningen.

– Men jag vill ha fler! säger

Tina som prisar sammanhåll- ningen i området där hon själv bott i 20 år. Hennes i dag 22-åri- ge son kan inte heller tänka sig att bo någon annan stans.

En del Norrköpingsbor rynkar på näsan åt miljonprogramsområ- det Ektorp men de avfärdar Tina:

– De flesta som kritiserar om- rådet har aldrig varit här! ⁿ

GUN-BRITT HALLSTRÖM har klart för sig varför privatägda Rikshem har skrivit avtal om pengar till boinfly- tande och fritidsverksamhet: – Vi har tydligen vettiga åsikter som fastighetsägaren lyssnar på, tar till sig och har nytta av.

Gun-Britt är sedan tolv år ord- förande för den lokala hyresgäst- föreningen Batteriet. Den verkar i bostadsområdet Fredriksdal med 320 lägenheter i centrala Helsing- borg.

Förutom att fastighetsägaren Rikshem sätter värde på Batteriets åsikter beskriver Gun-Britt rela- tionen mellan parterna som öppen och rak. Hyresvärden vill veta vad den lokala hyresgästföreningen gör och vice versa.

– Vi har en bra relation, helt enkelt.

Hyresvärden frågar alltid den lokala föreningen innan de gör något i området. Och om de inte gillar ett förslag från värden, då är det inga problem:

– Säger vi nej, då blir det oftast nej.Men ofta lägger också Gun- Britt och styrelsen egna förslag och ställer krav.

– Och har vi vet- tiga idéer, då får vi igenom dem.

Exempel på detta är när den lokala för-

eningen ville förbättra belysningen i området och fastighetsägaren accepterade förslaget. En annan gång gällde det placeringen av de

nya sophusen, där fick styrelsen igenom en del ändringar och en bättre placering än Rikshem tänkt sig.

GUN-BRITT FÖRKLARAR framgångarna för Batteriet med en väl fungeran- de styrelse som suttit i många år.

En tät relation till alla hyresgäster och bra information är förstås också fram- gångsfaktorer. Förutom flygblad och trappanslag är styrelsen känd i området.

– Alla känner mig men jag

känner bara hälften! skrattar Gun- Britt.

Men allt är förstås inte positivt.

Ibland är styrelsen populär hos de boende, ibland är det tvärtom.

– Fast det får man leva med. Vi kan inte alltid göra alla nöjda.

Förutom boinflytande har Bat- teriet en omfattande fritidsverk- samhet. Dessutom har föreningen tillsammans med den andra lokala hyresgästföreningen i området, Skandinavia, startat en verksamhet i en lokal kallad ”Grottan”. Verk- samheten där vänder sig till barn och ungdomar som bland annat får hjälp med läxläsning. ⁿ

KONTAKT:

Tina Sjöberg 0700-255 326

KONTAKT:

Gun-Britt Hallström 0703-342 223

TINA SJÖBERG, NORRKÖPING: ”Vi måste kunna visa vad vi gör för pengarna”

Jan-Lars Fröhling är ordförande för ”paraplyorganisationen” SUPRI i centrala Sundbyberg. FOTO: JOHAN KLINTBERGER

GUN-BRITT HALLSTRÖM, HELSINGBORG: ”Har vi vettiga förslag så får vi igenom dem”

Gun-Britt Hallström trivs bra och, har bott i drygt 30 år i samma lägen-

het. FOTO: JOHAN KLINTBERGER

10 HYRESGÄSTEN

MONICA COLLANDER, TROLLHÄTTAN:

”Rakhet och envishet nyckel till framgång”

MONICA COLLANDER och hennes styrelse får igenom en hel del förbättringar i sitt bo- stadsområde. Rakhet och envishet är en del av förklaringen. – Ja, och man måste vara lika uppriktig mot hyresgästerna som till förvaltaren. Men ibland får man stryka lite medhårs också!

De 134 lägenheterna ligger natur- skönt i utkanten av Trollhättan. Husen ägs för närvarande av ett irländskt företag som anlitar en svensk förvaltare.

Medan ägarna skiftar ofta så har den lokala hyresgästföreningen Slåtterängen haft samma ordförande sedan

2001, Monica Collander.

Och det är en hel del som styrelsen fått igenom de senaste åren:

lNio stycken sophus

lNya portar i hälften av husen

l Nya lås i portar och källare

lAsfalterade p-platser

lTrafikhinder

RELATIONERNA ÄR I REGEL BRA mellan Hyres- gästföreningen och förvaltningen och kontakterna är flitiga, även utanför de schemalagda samråden.

Det händer ofta att hyresgäster vänder sig till Monica och klagar på att saker de bett om inte blir gjorda. Monica kan tjata ett tag på förvaltaren men inte hur länge som helst:

– Nej, nu får det baske mig hända nå- gonting! kan hon ryta till och då brukar det lossna.

Då blir medlemmen förstås glad och ringer gärna och tackar för hjälpen.

Annars tycker styrelsen det är svårt att nå ut till alla hyresgäster utan talar mest med dem som kommer till bostadsmö- tena eller till lokalen som är öppen en gång i veckan.

Monica Collander pekar på svårighe- terna att få igenom pengar till förbätt- ringar som kostar. Den lokala föreningen får i alla fall 23 000 kronor varje år till den omfattande fritidsverksamheten.

– Och det klarar vi oss på.

Framgångsfaktorerna är förutom rak- het och envishet att även kunna ge be- röm till förvaltaren när något bra gjorts.

En fungerande styrelse är också en förutsättning och inte minst förmågan att ta hand om nya styrelsemedlemmar.

Man får inte avfärda en idé bara för att man försökt förut och inte lyckats.

– Nya hyresgäster kan ha kommit till och idén kanske fungerar bättre nu än vad den gjorde då. ⁿ

KONTAKT:

Monica Collander 0702-090878

Thomas Berglund (även omslagsbilden) trivs på Varvaterassen som ligger ungefär sju kilometer norr om centrum i Gävle. Thomas har

bott här i drygt 8 år. FOTO: PER ERIK JÄDERBERG

Tabellen visar att i 215 av Sveriges kommuner finns avtal om boinflytande med allmännyttan, (kommunägda bostadsföretag), medan 49 kommuner saknar avtal.

Siffrorna är omvända i det privata beståndet. Det finns förstås även lokala hyresgäst- föreningar där det saknas avtal om boinflytande.

Tabellen bygger på en enkätfråga som Hyresgästföreningen ställt till landets anställda förhandlare.

Allmännyttan har flest avtal om boinflytande

Region Allmän- Privat Blandat

nytta % % %

Sydost 65 35

Mitt 78 22

V Sverige 80 20

Bäsk 77 23

Norrland 88 12

N Skåne 74 21 5

Aros-Gävle 85 15

S Skåne 40 60

Stockholm 49 51

Riket 70 29 1

Flest privata föreningar i Stockholm och södra Skåne

Tabellen visar hur fördelningen är mellan antalet lokala hyresgästför- eningar inom allmännyttan och pri- vata beståndet i Sverige. Övervikten är stor för lokala föreningar hos allmännyttan, kommunala bolag, 70 procent, mot 29 procent i det

privata beståndet. Störst andel lo- kala föreningar inom privaten finns i region Stockholm, södra Skåne och region Sydost.

Totalt finns det drygt 1 300 lokala hyresgästföreningar runt om i Sverige.

Jag tycker att vi faktiskt har mer omfattande boinflytande här än hos allmännyttan i Trollhättan, säger Monica Collander. FOTO: NILS-OLOF LARSSON

THOMAS

BERGLUND, GÄVLE:

”Vi som bor vet bäst”

DEN LOKALA HYRESGÄSTFÖRENINGEN Varva fick behålla boinflytande- och fritidsmedel när det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna sålde fastigheterna till en privat hyresvärd.

– Det blir mindre omflyttning och minskad förstörelse genom vår verksamhet, argumente- rade Kjell Blomqvist och Thomas Berglund.

Fastighetsägaren fick ytterligare något att bita i: Båda parter, såväl hyresvärden som hyresgästerna, tjänar på att de boende kol- lektivt påverkar område och fastigheter. Detta övertygade den nye ägaren, privatägda HSB Hyreshem.

KJELL BLOMQVIST är ledamot i delegationen som förhandlar hyrorna med Hyreshem och Thomas Berglund är ordföran- de för den lokala hyresgästför- eningen sedan ett år tillbaka.

– Och vilka vet bäst vad som ska göras i området om inte de som bor där?

frågade de. Hyreshem höll med om det också.

Det var 2009 som HSB Hyreshem tog över de 100 lägenheterna på Varvaterassen i norra Gävle. Inga förändringar skulle ske med avtal om boinflytande- och fritidsverksamhet eller Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll, HLU. Men så blev det inte, berättar Kjell Blomqvist, utan HLU ströks och avtalet om boinflytande blev mindre omfattande.

Trots vissa justeringar i boinflytandeavtalet har hyresgästerna ett bra inflytande över sitt boende och en fritidsverksamhet som är precis som tidigare.

– Avtal om boinflytande och fritidsverk- samhet ger fastighetsägaren ökad status och en ekonomisk fördel, sammanfattar Thomas Berglund som konstaterar att boinflytande- ersättningen i år fördubblats från 60 till 120 kronor per lägenhet.

THOMAS KAN OCKSÅ BERÄTTA att en del har skett i området det senaste året: möjligheterna att parkera har blivit bättre, asfaltsskador har re- parerats, en årlig inspektionsrunda av området har genomförts och många punkter som tagits upp där har åtgärdats.

– Ett lugnt område med fin sammanhåll- ning blir bättre genom vår verksamhet konsta- terar Thomas som gillar att delegera arbete till andra (”jag kan inte göra allt!”). Och folk trivs här och bor kvar. ⁿ

KONTAKT:

Thomas Berglund 0736-235 236 Kjell Blomqvist

073-810 04 09

Thomas Berglund (även omslagsbilden) trivs på Varvaterassen som ligger ungefär sju kilometer norr om centrum i Gävle. Thomas har

bott här i drygt 8 år. FOTO: PER ERIK JÄDERBERG

Vilka ska agera och hur ska det organiseras?

Det går utmärkt att själv göra av- tryck i kommen- tatorsfält, men det blir ännu mer effektivt om fler förstärker varandra.

Kom överens om hur ni tipsar varandra, till exempel i en facebookgrupp eller via mail. Skapa ett flöde som sätter avtryck.

Tio minuter några gånger i veckan ger stor effekt. Tipsa andra om att kommentera samma artiklar.

12 HYRESGÄSTEN

SKOLAN

Det går att påverka opinionen genom att vara aktiv i kommentatorsfält på internet.

Det som sägs i artikelkommentarer på nätet ses ofta som ”den allmänna opinionen” och följs av olika media. Därför kan kommentarer på artiklar och inlägg få stort genomslag.

TEXT: PETER FORSMAN

Hitta sökord som kopplar till bostadsfrågan

För att hitta rätt artiklar att kommentera, använd sökfälten på tidningars webbplatser eller en allmän sökmotor. Det gäller att ha rätt sökord. Genom att söka på bostad eller hyresrätt hittar man en del artiklar, men det går också att söka på annat som är kopplat till bostadsfrågan. En artikel om ortens framtid kan till exempel få kommentarer om hur bostadsbristen hindrar tillväxten.

Välj tidningar och andra medier att bevaka

Det kan till exempel vara lokaltidningar, media som ofta bevakar om bostadsfrågan eller tidningar som ni vill påverka att vinkla bostadsfrågan på ett annat sätt.

Lokalradio kan också vara ett alter- nativ. Det ger ofta stor utdelning att kommentera lokalmedia, eftersom de brukar ha ett stort intresse för kom- mentatorer med lokalkännedom.

Bli en kommentator

på nätet

ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP

Använd

#hashtagg

Ta vara på möjligheten att använ- da #hashtagg efter din facebook- status, på dina twitter-inlägg eller instagrambilder. Då kan fler ta del av kommentarerna och inläggen när de är taggade. Det gäller till exempel hashtaggen #flerhem där det samlas tankar kring bostads- frågan på sajten Flerhem.nu. som skapar debatt och påverkar. En sajt som Hyresgästföreningen dessutom står bakom. En an- nan bostadspolitisk hashtagg är

#bopol. ⁿ

Skriv

kommentarerna med egna ord

Det ger större trovärdighet att skriva med egna ord än om man kopierar en färdig text.

Det behöver inte vara långt och välformulerat, det viktiga är att det blir av. Skriv gärna under med eget namn. Kommentarer tas ofta mer på allvar om det kommer från en engagerad individ än från en organisation. Men självklart ska man bara skriva sådant man själv står bakom och det går också att vara anonym eller använda alias.

#f lerhem

14 HYRESGÄSTEN

Utanför Coop i Gustavsbergs centrum stod Margareta Flodström, förtroendevald i Hyresgästföreningen för att samla in namn- underskrifter. Annelie Wikström och Katrin Billefors var två av hittills 800 som vill stoppa en planerad utförsäljning av delar av allmännyttan på Värmdö.

FOTO: JERRY MALMBERG

FYRA TIPS

Medlemsrekryterarna delade ut en bro- schyr som ger olika exempel på hur man kan engagera sig – på det sätt medlem- men själv är intresserad av:

l Engagera dig i nätverk.

l Bilda projekt- eller arbetsgrupper till- sammans med dina grannar för att arbeta med någon viktig fråga i kommunen, bostadsområdet och kvarteret.

l Bli husombud och representera medlemmarna i förhandlingar med din privatvärd.

l Var med i styrelsen för en lokal hyres- gästförening i ditt område.

▲

G

ustavsberg och dess lokala hyresgäst- föreningar hör till Hyresgästföreningen Nacka-Värmdö.

När Hyresgästen hälsar på i Lugnets lokal på Björnskogsvägen

byts det kalla vintermörkret till värmande engagemang. Ett drygt 20-tal aktiva medlemmar från de lokala hyresgästföreningarna har samlats denna kväll. Samtliga be- rörs av Värmdö kommuns planer att sälja ut hälften av sin allmän-

SÅ GJORDE VI Alliansmajoriteten i Värmdö kommun utanför Stockholm vill sälja 49 procent av allmän- nyttiga Värmdö bostäder till en privat ägare. Be- rörda är cirka 1 000 lägenheter i centralorten Gus- tavsberg. De lokala hyresgästföreningarna försöker stoppa affären med hjälp av namninsamling. Till sin hjälp har de också regionens medlemsrekryterare.

TEXT: GÖRAN SCHÜSSELEDER

Värvningssamordnarna Krister ”KP” Pettersson och Tim Ackevald (närmast i bild) tog del av planeringsmötet i lokala hyresgästföreningen Lugnets lokal. De uppskattar att lokala föreningar bjuder in dem så att värvarna vet vad som är aktuellt i området och inte minst vad Hyresgästföreningen

gör lokalt. FOTO: GÖRAN SCHÜSSELEDER

16 HYRESGÄSTEN

nytta. På plats är även tre anställda från regionkontoret.

– Vi är här för att vi vill samla in 3 000 namnunderskrifter så att vi kan få till en omröstning i kommunfullmäktige och förhopp- ningsvis få stopp på utförsälj- ningsplanerna, säger Margareta Flodström, styrelseledamot och bostadspolitiskt ansvarig i Hyres- gästföreningen Nacka-Värmdö samt kassör i lokala hyresgästför- eningen Lugnet.

– Antalet motsvarar tio procent av de röstberättigade i kommunen, flikar Ann-Marie Palmér Gråfors in. Hon är verksamhetsutvecklare för Nacka-Värmdöföreningen.

För att nå målet har Nacka- Värmdö tagit hjälp av Ann-Maries kollegor från Stockholmskontoret, värvningssamordnarna Krister

”KP” Pettersson och Tim Ackevald.

Att medlemsrekryterare engagerar sig i det lokala arbetet är inte alls ovanligt förklarar KP. Tvärtom:

– Det är avgörande för våra värvare att få veta vad som händer i bostadsområdena som vi ska besöka. Därför har vi som rutin att även knacka på hos medlemmar, både vanliga och förtroendevalda, när vi är ute och värvar.

– Att prata om vad som händer i deras område underlättar när det gäller att inleda ett samtal i sam- band vid värvning.

De kollar även om man är nöjd med medlemskapet och att de vet vart de ska vända sig när de behöver

Hyresgästföreningens tjänster.

Att de känner till medlemskapets möjligheter och tar vara på dem helt enkelt.

– Vi frågar även medlemmarna om de vill vara med och påverka, tillägger Tim. Sedan nyligen har vi en speciell broschyr som ger olika exempel på hur man kan enga-

gera sig – på det sätt man själv är intresserad av! Medlemmen kan antingen posta eller e-posta sitt intresse till Hyresgästföreningen som i sin tur återkopplar på lämp- ligt sätt.

ATT SAMARBETET MELLAN lokala hyresgästföreningar och medlems- rekryterarna gynnar varandra är

uppenbart. Men hur gick det med namninsamlingen?

Den 3, 4 och 6 december stod de aktiva medlem- marna som möttes i Lugnets lokal i centrum, på torg och utanför livsmedelsbutikerna runt om i Gustavsberg.

– En hel del namnunderskrifter samlades även in i de lokala hy- resgästföreningslokalerna, berättar Margareta Flodström.

Det totala antalet landade på 800, ett bra resultat enligt

Margareta. Till och med några kommunpolitiker har skrivit på.

Ett nytt möte ska hållas i Lugnets lokal framöver.

– Målet är ju 3 000 namnunder- skrifter och vi har några månader på oss att samla in dessa, närmare bestämt till den 31 maj, säger Margareta. Och förhoppningsvis kan vi samarbeta med värvarna igen.

– Vi hjälper gärna till igen! häl- sar värvningssamordnaren Krister

”KP” Pettersson.

Även han är nöjd med resultatet.

Åtta värvare hade satts in som turades om med att både värva och samla in namn;

– Vi fick in 200 namn och 15 nya medlemmar.

Samarbetet mellan de lokala hy- resgästföreningarna och medlems- rekryterarna nådde ännu ett syfte genom att Gustavsbergsborna fick se exempel på Hyresgästförening- ens lokala engagemang. ⁿ

Vi är här för att vi vill samla in 3 000 namnunderskrifter så att vi kan få till en omröstning i kommunfullmäktige

KONTAKT:

Margareta Flodström styrelsen@

hgfnackavarmdo.se

▲

Värvaren Stefan Orman fick två namnunderskrifter av Gull-Britt Tingwall: det ena gällde protestlistan och det andra medlemskapet. FOTO: JERRY MALMBERG

OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN

Allt högre hyror i London

MARKNAD

Som ett landmärke reser sig det nybyggda höghuset i centrum av Romford i grevskapet Essex. Tidigare en egen stad, nu en del av stor-London på pend- lingsbart avstånd från världsstadens citykärna.

TEXT: YVONNE IHMELS SEDAN SKILSMÄSSAN för några år sedan bor Francine i en rymlig tvårummare på femte våningen.

Huset tycks välskött med direktaccess såväl till en enorm matmarknad som till ett nyligen inglasat köpcentra, men Francine låter ändå kritisk när hon pratar om sitt boende. Hon har nästan ingen kontakt alls med sina gran- nar, huset är ett så kallat council house, ägt av kommunen med reducerad hyra för de boende.

På senare år har det skett stora förändringar inom hyresmark- naden i Londons ytterområden.

Tidigare togs det hänsyn till hyres- gästens inkomst och läget på hy- resfastigheten, men 2012 införde Londons borgmästare något som

kallas för affordable rent – betalbar hyra. I verkligheten innebär det 70 procent av marknadshyran, berät- tar Sharon Hayward på hyres- gästföreningen – London Tenants Federation. Den normala hyran för Francines tvårummare skulle ligga på cirka 10 000 kronor i månaden,

men för en motsvarande lägenhet i Londons innerstad får man i dag betala det dubbla och lite till.

Francine klarar hyran med hjälp av bidrag och sin pojkvän, som visserligen har en egen bostad men som för det mesta bor där.

Det är närmast astronomiska siffror som Sharon Hayward räknar upp när hon berättar om de hyresförhållanden som gäller i centrala London. Kostnaden för en normal trerumslägenhet är dubbelt så hög mot landet i övrigt.

Till detta kommer bristen på lägenheter som gjort att Londons innerstad i rätt snabb takt håller på att omvandlas till ett ”himmel- rike” för investerare. Enbart för en lägenhet med så kallad betalbar hyra, måste hushållet ha en inkomst på minst 44 500 engelska pund, alltså cirka 500 000 kronor med dagens penningvärde räknat.

I praktiken innebär det att in- nerstaden är stängd för människor som behöver ekonomiskt bidrag från exempelvis det sociala, säger

Sharon Hayward. Bidrag kan man få bara upp till en viss gräns.

Det är slående hur mycket av det Sharon Hayward berättar kan jämföras med förhållandena i exempelvis Stockholm idag.

Liksom i London är tendensen att stadens centrala delar förvandlas till kluster för de välbeställda.

I London råder det stor brist på billigare smålägenheter och hyrorna klättrar ständigt uppåt.

Det saknas cirka 60 000 lägen- heter med så kallad betalbar hyra runt om London, berättar Sharon Hayward. 12 år är en genomsnitt- lig kötid för en lägenhet av detta slag. För bara några år sedan var det politiska målet att 50 procent av alla nybyggda lägenheter skulle falla inom ramen för denna kate- gori men i praktiken har detta mål aldrig uppfyllts och hon kan inte heller se att det kommer att hända.

I stället lyxrenoveras lägenheter och i många fall blir det ekono- miskt omöjligt för den tidigare hyresgästen att flytta tillbaka. ⁿ London Tenants Federation bygger sin verksamhet på mycket frivilligarbete, men inte desto mindre engagerat, vilket bevisas av ett hyresgästmöte, fullsatt intill sista raden.

Francine som bor i London har svårt att klara hyran för sin tvåa.

FOTO: YVONNE IHMELS

18 HYRESGÄSTEN FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter

är Silla Odhnoff, organisationsfrågor, Hans Dahlin, miljö- och energifrågor, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.

Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen Box 7514, 103 92 Stockholm, ange att det gäller experterna.

SILLA

EXPERTERNA

ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP

Jag undrar över hur vi på bästa sätt kan få reda på vilka olika utbildningar Hyresgäst­

föreningen erbjuder till förtroendevalda och vilken typ av utbildningar det handlar om?

William SVAR: Det finns två olika sätt att ta reda på vilka utbildningar som din region anordnar.

Det ena är att du går in på vårt intranät ”Bosse”

och skriver in ordet kurskatalog eller utbild- ningskatalog i sökrutan. Eller så går du in på Mitt förtroendeuppdrag/Utbildning/Region.

Då kommer den senaste versionen av regionens katalog upp som förslag.

Om du känner dig obekväm med Bosse kan du ringa vår växel och be att få prata med den som är utbildningsledare eller utbildningsas- sistent i din region så får du personlig hjälp att hitta det du söker.

2015 års kataloger kommer att vara färdiga i slutet av januari för de flesta regioner. De flesta regioner har ett basutbud av utbildningar som de genomför varje år. Det kan vara introduk- tionsutbildning, förhandling, boinflytande och styrelseutbildningar.

Under 2015 kommer ett nytt material till ledarskapsutbildning att tas fram och genom- föras under hösten i varje region.

Exempel på andra spännande utbildningar är inspirationsföreläsningar, sommarforum, klimat och hållbarhetsutbildning, inflytande vid ombyggnationer och att förebygga och hantera konflikter. Har du egna idéer om vilka utbildningar som bör finnas i din region, så kan du dessutom kontakta den som är utbildnings- ansvarig hos dig och föreslå utbildningar.

SILLA ODHNOFF

2015 års kataloger kommer att vara färdiga i slutet av januari för de flesta regioner. De flesta regioner har ett basutbud av utbildningar som de genomför varje år. Det kan vara introduktions- utbildning, förhandling, boinflytande och styrelseutbildningar.

Regionerna runt om i landet tar fram egna kurskataloger där man presenterar sina utbildningar.

Hur får vi reda på vilka utbildningar

som Hyresgästföreningen erbjuder?

PÄR

Hemlösheten

breder ut sig i Malmö

ALLT FLER I MALMÖ blir hemlösa, och det är delvis nya grupper som ställs utan bostad, det visar en kartläggning som har gjorts av Malmö stad.

De senaste åren har problem- bilden förändrats. Tidigare var personliga problem som missbruk och psykiska besvär den klart vanligaste orsaken till hemlöshet.

I dag är strukturella faktorer som dålig ekonomi, familjesplitt- ring och brist på referenser den

dominerande orsaken till att många saknar bostad.

– De flesta har ingen känd problematik utom just att de inte har någonstans att bo,

konstaterar Karin Andersson som gjort kartläggningen.

2008 var det mindre än 40 procent av de hemlösa som hamnat i boendeknipa på

grund av ”strukturella orsaker”.

2014 var andelen uppe i 62 procent.

Antalet barn i hemlösa hushåll har ökat från 329 år 2013 till 467 år 2014.

MÅNGA HÄNVISAS till dyra och olämpliga boenden av typen vandrarhem.

– Vi öppnar ett akutboende för 19 barnfamiljer, och MKB (det kommunägda bostadsbolaget) an- slår 100 lägenheter. Tyvärr räcker det inte. Behoven växer, kon- staterar kommunalrådet Carina Nilsson (S).

De cirka 500 EU-emigranter som enligt en uppskattning vistas i Malmö räknas inte in i statisti- ken eftersom de vistas tillfälligt i landet.

ANDERS GRÖNLUND

FOTO: ANDERS GRÖNLUND

EXPERTERNA SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE

HANS

Antalet hemlösa i Malmö fortsätter att öka.

Vem ansvarar för underhåll av vägen till sophuset?

Nu i vinter har det varit väldigt halt vid flera tillfällen. Jag bor hos en privat fastighetsägare som är ganska bra på att sanda och underhålla entréerna till portarna. Men för att komma till sophus och tvättstuga så måste vi gå ut på kommunens trottoar som inte underhålls på samma sätt. Kan vi ställa krav på att fastighets ägaren också ska se till att trottoaren som

leder till sophus och tvättstuga un­

derhålls på samma sätt, även om det är kommunens mark?

Matz SVAR: I detta fall låter det ju som det främst är kommunen som är bristfällig i skötseln av sin trottoar. Jag tycker därför att ni i första hand bör ställa krav på att kommunen

ska sköta underhållet av sin trot- toar på ett bättre sätt.

Kommunen har i sin tur möjlig- het att ålägga alla fastighetsägare som gränsar till en gemensam kommunal trottoar att sköta underhållet under vintertid. Det är relativt vanligt att kommuner och fastighetsägare kommer överens om sådana lösningar.

SUSANNA SKOGSBERG Förbundsjurist

D

et är klart att värmen måste regleras när man fått fönstren renoverade”. Det är årets sista bomöte och förvaltaren talar klarspråk. Några veckor tidigare utfördes arbete på elementen. Syftet oklart, men nu tydliggjort. Resultatet en backlash. Det var för två år sedan vi fick energiglas, målning och tätning av fönstren. Hos oss ledde det till en aldrig tidigare uppnådd vardags- och sovrumstemperatur på 21 grader. Jag kallade det för mirakelåret. 2015 inleds med den tillbakagång jag befarat, men hoppats slippa. Hela långa julledighe- ten har termometern oftast visat på 18 grader (med tv, lampor och stearinljus tända, ibland 19). Det är två grader kallare än den inomhustemp som både Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöver- ket och vår hyresvärd förespråkar. Om

Ta tempen på kylan

Hela långa julledig- heten har

termo- metern

oftast visat på 18 grader

(med tv, lampor och

stearin- ljus tända,

ibland 19).

hyresgasten@hyresgastforeningen.se

ILLUSTRATION: CATHARINA NYGÅRD HOLGERSSON

Posttidning B

Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm

GUNILLA NORDIN OM LIVET I HYRESRÄTT

jag vore ammande eller hade reumatism borde den snarare vara 22 grader för att inte leda till ohälsa eller förvärrade besvär, upplyser myndigheterna.

Min allmännyttiga värd är oftast lyhörd för klagomål så lagom till julgransplundringen hade vi tjugo och någon decimals grader igen. Men över två veckors huttrande borde väl kunna medföra hyresreduce- ring? Tyvärr inte så lätt, enligt handläggaren på region kontoret. Då skulle kvicksilvret inte nått upp ens till 18 för att få runt tio procent reducering per dygn kyla.

Skulle man inte få gehör för ky- lan kan Hyres-

gästföreningen bistå med nykalibrerad termometer som loggar inomhustempe- raturen varje timme. Lång näsa till den hyresvärd som försöker argumentera emot den mätningen. Och ännu längre om man dessutom anmäler värden till kommunens miljöförvaltning. Anmäl- ningsblankett finns på hemsidan och även om miljökontoret kommer fram till att kylan inte var en olägenhet så tickar timtaxan på så länge handlägg-

ningstiden pågår. Kan bli en dyr historia för den värd som negligerat

sin kontrollskyldighet.

Om sisådär fem år ska våra fasader tilläggsisoleras, fick vi

också veta på bomötet. Må- hända rycks det ut för anonyma värmejusteringar även då. Jag gör mig beredd med en exakt termo- meter och skriftlig anmälan. ⁿ

HÄNT & HYRT

BOHUSÄLVSBORG-SKARABORG

NOTERAT

LOKALREDAKTÖR: ANNA TOKCAN, 0521-26 58 21 E-POST: ANNA.TOKCAN@HYRESGASTFORENINGEN.SE

Inspiration och utveckling

UTBILDNINGSKATALOGEN för nästa år är klar, och bara väntar på att få ge dig inspiration och utveckling!

Du har en hel del spännan- de att välja bland. Vad sägs till exempel om vår utbildning kring ombyggnationer, inspi- rationsdag med lokalt fokus eller konflikthantering?

Inspirationspassen, som du hittar mitt i katalogen, är en möjlighet att inspirera, vässa och utveckla din lokala hyresgästförening! Ni väljer själva vilket ämne som behö- ver belysas, på plats hos er, i samband med ett styrelse- möte, medlemsmöte eller på ett bostadsmöte.

Du hittar utbildningskatalo- gen på intranätet Bosse om du söker på ”utbildningskatalog 2015.pdf” eller kontaktar Cajsa Linderoth på 0521-26 58 35.

Bosse – vårt intranät

VÅRT INTRANÄT BOSSE är en viktig informationskanal till alla förtroendevalda. Skaffa inloggningsuppgifter, så att du kan ta del av det som händer i regionen. På Bosse hittar du till exempel ekonomimal- lar, LH-handboken, nyheter, faktauppgifter och kontakt- uppgifter till både anställda och förtroendevalda.

SÅ HÄR SKAFFAR DU INLOGGNING till Bosse: Gå in på https://login.

hyresgastforeningen.se eller via www.hyresgastforeningen.

se och klicka på Förtroende- vald längst upp på sidan.

Har du problem att skapa ett konto är du välkommen att kontakta Pär Sundén.

0521-26 58 15, par.sunden@

hyresgastforeningen.se

Bostadslyftet rullar vidare

HYRESGÄSTFÖRENINGEN ska fortsätta driva lokal bostadspolitik även under 2015. Det betyder att vi fortsätter påverka kom- munpolitiker och andra aktörer på bostadsmark- naden. Målet är ett ökat byggande till rimliga hyror och renovering så att folk kan bo kvar.

Bland de många som var med och påverkade

under 2014 fanns Barbro Lund från Vänersborg. Hon pratade med lokala politiker och mötte männ-

iskor av alla slag vid den offentliga lägenheten.

– Det roligaste var nog att vara ute och träffa folk. Vi fick så många frågor och jag kände att jag hade bättre svar att ge än tidigare tack vare satsningen på Bostadslyftet, säger Barbro.

– Sedan är det klart att det varit ännu roligare om vi fått med oss fler. Vi vill ju hitta fler nya som vill bli aktiva.

Framför allt behöver vi få med oss

unga som vill engagera sig, säger hon.

Under 2015 finns det utbild- ningar och inspirationspass som man kan beställa. De handlar om att prata med politiker, att skaffa sig en bostadspolitisk kommunkoll och att använda sociala medier för att nå fler. För nu ska bostadspoli- tik bli vardagsmat.

– Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och folk tycker vi har bra och viktiga förslag. Så vi har alla förutsättningar att nå ut, säger Barbro Lund.

Vi ska hitta fler aktiva medlemmar – bort med de vita fläckarna!

NYLIGEN HAR VI STARTAT ett projekt för att hitta fler aktiva medlem- mar. Ett nytt arbetssätt med fyra nyanställda – det är ett spän- nande jobb som ligger framför oss, konstaterar projektledaren Mimmi Aronsson.

– Vi har anställt fyra personer på två år. Deras uppgift blir att träffa medlemmar och väcka deras intresse av engagemang för sitt bo- ende, berättar hon. De kommer att ordna medlemsträffar på platser där vi idag inte har några förtroen- devalda, det vi ibland kallar våra

”vita fläckar”. Det ligger helt i linje med ett av våra fokusområden.

Arbetet att hitta nya förtroende- valda har tidigare legat på förening- arna, till största delen. Nu avlastas föreningarna det här ansvaret och är i stället med i kartläggningen av vilka områden vi ska bearbeta.

– Själva ”fältarbetet” kommer att göras av våra projektanställda, berättar Mimmi. Nu har de slitit hårt under några veckor, med förberedelser, inläsning, material och annat.

Fler aktiva är målet, och det ska

också avlasta andra förtroende- valda en del av deras arbete.

– Och vi kommer att finnas på betydligt fler platser, understryker Mimmi. Det kommer att göra oss bättre i förhandlingsarbete och när vi jobbar med boinflytande!

I skrivande stund är tre av de nya på plats: Sofia Arvidsson, Ulrika Ahlberg och Kajsa Sköld. Du kan läsa mer om dem och deras nya kollega på intranätet Bosse:

https://bosse.hyresgastforening- en.se, sök på deras namn eller på

”projekt aktiva medlemmar”.

Barbro Lund.

Ulrika Ahlberg, Kajsa Sköld, Mimmi Aronsson och Sofia Arvidsson är hittills klara för projektet. Mimmi delar sin tid mellan att vara kommuncoach och att vara projektledare. En fjärde medarbetare kommer att anställas.

FOTO: NILS-OLOF LARSSON

HYRESGÄSTEN 5

AROS-GÄVLE

NOTERAT

LOKALREDAKTÖR: PETRA OLOFSSON, 018-18 93 02 E-POST: PETRA.OLOFSSON@HYRESGASTFORENINGEN.SE

Vi vill ha din e-post

VI SKICKAR ALLT MER information via e-post. Därför vill vi gärna ha din e-postadress, så att vi kan nå dig med informa- tion den vägen. Skicka dina medlemsuppgifter och din e- postadress till vårt medlems- register: medlemsregistret@

hyresgastforeningen.se, eller ring dem via växeln på telefon 0771-443 443. Tack!

Skicka in protokollet efter årsmötet

HÄR KOMMER EN PÅMINNELSE så här i årsmötestider – skicka in era årsmötesprotokoll så snart som möjligt! Ni i de lokala föreningarna ska också skicka in konstitueringsrapporten tillsammans med protokollet, så snart det går efter årsmö- tet. Då kan våra verksamhets- assistenter påbörja sin regist- rering. Handlingarna skickas till verksamhetsassistenten på ditt närmaste kontor.

FRÅN OCH MED NU hittar du som är förtroendevald i Region Aros-Gäv- le din regionala information här.

Vårt tidigare tryckta nyhetsbrev Hyrt och hänt ersätts av den här sidan i Hyresgästen.

Dessutom börjar vi kommuni- cera mer digitalt – framöver börjar vi skicka ut ett nyhetsbrev via e-post till alla er förtroendevalda i regionen. Så anmäl gärna din

e-post till oss, om du inte gjort det tidigare! Du ser hur du gör i notisen här intill.

Du kan också alltid hålla dig uppdaterad på vårt intranät Bosse.

VILKEN INFORMATION BEHÖVER DU SOM FÖRTROENDEVALD?

Hör gärna av dig med synpunkter och tankar på

vilken information du vill ha från regionalt håll. Vilken information behöver du i ditt uppdrag? Är det

något som saknas eller något som kan bli bättre?

Du är välkommen att höra av dig till kommunikations- strateg Petra Olofsson, petra.olofsson@

hyresgastforeningen.se.

Tack på förhand!

Tipsa om ombyggnation

OMBYGGNATIONER och renoveringar av bostadsområden pågår runt om i landet, ofta med stora hyreshöjningar som följd.

På många ställen har hyresgästerna inte råd att bo kvar. För att vi i Hyresgästför- eningen ska kunna vara med och påverka och jobba för rimliga hyreshöjningar så behöver vi komma tidigt in i processen.

Tipsa oss därför gärna om du får reda på att ombyggnationer och renoveringar planeras i ditt bostadsområde. Hör av dig till ansvarig förhandlare på ditt närmaste kontor, enklast via växeln på telefon 0771-443 443.

Ny enhet för lokalt utvecklingsarbete

DET FINNS EN NY ENHET på tjänstemannasidan i Region Aros-Gäv- le. Den enhet som förut hette Projekt- och organisationsenhe- ten har nu bytt namn till Enheten för lokalt utvecklingsarbete, och förkortas LUA. I den nya enheten finns fler verksamhets- utvecklare än tidigare. Det gör att varje verksamhetsutvecklare har ansvar för ett mindre geografiskt område. Verksamhetsut- vecklarna arbetar i team där var och en är huvudansvarig för vissa föreningar. I enheten ingår också en kommunikations- funktion, som ersätter den tidigare kommunikationsenheten.

Syftet med den nya organisationen är att underlätta den lokala närvaron, och ge er som förtroendevalda så bra stöd som möjligt i ert arbete.

Din regionala information har flyttat hit!

FOTO: JENS WETTERLING