HYRESGÄSTEN
TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 2/2016 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SEEXPERTERNA Får vi hyra ut lokalen till vem
som helst?
OMVÄRLD
Emil Pull forskar om renovräkning
SÅ GJORDE VI
Gemensamma krafter på Vetterstorp
SKOLAN
Slå hål på de bostadspolitiska myterna
tema :
l Hyresgästföreningarna som räddar semestern
Sommarledig
på hemmaplan
MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE
HYRESGÄSTEN utkommer i 12 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.
Grundad 1923. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm. ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR: Kristina Sjöberg, 010-459 21 52. E-post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO:
Erik Yngvesson. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Printfabriken AB 2016. ISSN: 0018-8360
Ny tid kräver andra erfarenheter
M
ina döttrar tycker ibland attjag inte riktigt förstår att världen runt om mig har förändrats. Då himlar de med ögonen och säger: ”Jaha mamma, du menar som ni gjorde på 1900-talet.”
Det är deras sätt att mar- kera att min erfarenhet är bra – men det är en ny tid nu, och det behövs också andra erfarenheter.
Just detta att förstå att det är ett nytt århundrade och en ny tid, som delvis kräver nya lösningar, är något som inte bara berör mig som mamma utan också som ordförande för en av Sveriges största folkrörelser.
Nu när det snart är dags för förbundsstämma är det också dags att fatta beslut om en rad framtidsfrågor för vår förening.
Vi ska fatta beslut om ett nytt förslag till värdegrund och vi ska mejsla fram vilka viktiga frågor vi ska jobba med fram till år 2022.
Vi vet att vi behöver vara ännu fler som engagerar oss i vår förening om vi ska kunna fortsätta förändra människors vardag och påverka politiken.
Under flera år har vi för varje år blivit färre förtroende- valda. Nu är det dags att vända den trenden.
Vi ska fortsätta finnas i våra bostadsområden och vi måste synas ännu mer, samtala med ännu fler och lyfta fram alla de frågor de boende har.
Men det räcker inte – vi har också ett annat framtids- uppdrag. Det handlar om vad vi i Hyresgästföreningen kan göra för den framtida generationens hyresgäster.
För dagens ungdomsgeneration ser helt andra utma- ningar framför sig än vad tidigare generationer har gjort.
För många verkar drömmen om en egen bostad nästan ouppnåelig.
Enligt en undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Linnéuniversitetet så tycker 94 procent av de tillfrågade ungdomarna mellan 18 och 25 år att bostadsbristen är den största politiska utmaningen. Det måste alltså till politisk påverkan på både kort och lång sikt. Det är ett arbete vi måste göra gemensamt nationellt men också ute i varje kommun. I det arbetet är just ditt engagemang och arbete viktigt. Då är dessutom det förslag om en bostadspolitisk vägvisare, som pekar ut brännande frågor framåt, viktigt.
Jag vill också att vi lovar varandra en sak inför framtiden oavsett vilken generation vi tillhör – vi måste gemensamt se till att politiken aldrig mer överger bostadfrågan.
För resultatet av decennier av brist på politiskt ansvars- tagande ser vi tydligt nu, en enorm
bostadsbrist i nästan varenda kommun och en trångboddhet som breder ut sig.
NÄR VI NU SKA FIXA de framtids- frågor vi har framför oss så ska vi ta vara på allt det goda vi har gjort under våra första 100 år, men vi måste också våga förändras och hitta lösningar som passar dagens och mor- gondagens hyresgäster och deras utmaningar.
Jag ser fram emot att ta mig an de ut- maningarna tillsam- mans med dig! n
2 HYRESGÄSTEN
LEDAREN
Vi har också ett annat framtidsuppdrag. Det handlar om vad vi i Hyresgästföreningen kan göra för den framtida generationens hyresgäster.
FÖLJ OSS!
FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på twitter och
facebook:
twitter.com/
hyresgasterna och facebook.
com/hyres- gastforeningen
FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON
Den 31 mars 2016 hade Hyresgästföreningen
medlemmar.
537 045
ANTAL MEDLEMMAR HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2016
Nr 3 v 26 • Nr 4 v 36
• Nr 5 v 43 • Nr 6 v 50
FÖRBUNDSSTÄMMAN I JUNI närmar sig och flera dokument ska tas fram till dess. Det är ett helt framtids- program som ska presenteras på stämman. I framtidsprogrammet ingår bland annat en ny agenda, bostadpolitisk vägvisare, stadge- ändringar och en värdegrund. På vårens ledningskonferens diskute- rade förbundsledningen tillsam- mans med regionsstyrelserna den nya agendan. En agenda som ska gälla fram till år 2022. Lednings- konferensen inledde också det förändringsarbete som föreningen står inför.
– Vi är en 100-årig förening och många av de frågor vi stod för då gäller även idag. Men vi
kan inte lösa dagens frågor på samma sätt som då. Ska vi vara relevanta måste vi förändra oss
och det börjar med alla oss ledare, sa Marie Linder, förbundsordför- ande Hyresgästföreningen.
IDAG HAR MER ELLER MINDRE hela landet en bostadskris. Bostads- bristen var påtaglig redan innan migrationen. Marie berättar om hur hon har besökt olika delar av landet och sett hur bostadsbristen lett till trångboddhet och män- niskors ökade oro.
– Uppväxtvillkoren ser väldigt olika ut mellan de som har och de som inte har. Jag önskar att min efterträdare i framtiden kan möta en annan verklighet. Och jag är övertygad om att vi tillsammans klarar av att skapa den framtid vi vill ha, sa Marie Linder. n
HELA 82 MOTIONER har inkommit till årets förbundsstämma. Det är rekordmånga. En av alla motioner kommer från gruppen Gräsrötter- na som deltagit i Framtidsbyråns arbete. Motionen handlar om att byta namn på Hyresgästfören- ingen till Hyresrättsföreningen.
– Det var under att av våra möten som vi började diskutera det här med namnet. Vi är väl inte gäster i våra hem? De som har köpt sin lägenhet är bostads- rättsinnehavare. Då kan vi väl vara hyresrättsinnehavare, säger Barbro Enorph.
Bakom motionen står, förutom gruppen Gräsrötterna, även Barbros lokala hyresgästförening Björnen i Trollhättan. Motionä- rerna tror inte att de kommer att bifallas men det viktiga är att frå- gan om gäst lyfts tycker Barbro.
– Det är ett stort arbete att byta namn på en förening så det tror vi inte att stämman kommer att säga ja till. Men vi tycker att det är viktigt att diskutera ordet gäst.
Analysera vad ordet innebär. Och
att använda det så lite som möj- ligt i förhandlingar, säger Barbro Enorph.
Robert Rohammar är organi- sationssekreterare på förbunds- kontoret och han berättar att tre motioner visserligen är dubbletter men att det ändå är rekordmånga.
Motionerna handlar om allt möjligt, från stadgeförändringar till att förlägga alla stämmor i Stockholm.
– De flesta motionerna har skrivits av olika föreningar men det finns också motioner från en- skilda medlemmar. På intranätet Bosse finns alla motioner för den som vill läsa dem, säger Robert Rohammar.
PÅ INTRANÄTET BOSSE kommer alla stämmodokument att finnas. Sök på Förbunds stämman 2016. n
Rekordmånga motioner till stämman
INSIDAN
Barbro Enorph har tillsammans med Framtidsbyråns gärsrötter och sin förening skrivit en motion om att byta namn till Hyresrätts- föreningen. FOTO: ROGER LÄRK
Marie Linder inledde ledningskon- ferensen med att tala om föränd- ringsarbetet vi står inför.
FOTO: KRISTINA SJÖBERG
Skärgårdstur till Åbo
ATT DET FINNS MÅNGA FINA FÖRMÅNER
till våra medlemmar vet du säkert.
Just nu har vi ett erbjudande med Viking Lines fartyg Amorella. Det är avresa alla dagar i veckan och erbjudandet gäller till den 31 maj 2016. Just ja, vad kostar det? Spe- cialpriset är 0 kronor person. Men skynda dig att boka, antalet hytter är begränsat.
Bokar gör du på vikingline.se/
hyres
Via vår app Hyresgästföreningen får du enkelt koll på vilka förmåner som finns. Appen finns för Android och iPhone. Har du inte tillgång till mobilappen hittar du även våra förmåner på hyresgastforeningen.
se/formaner.
Ladda ner appen
TA DEL AV HYRESGÄSTEN på mobil- telefon och läsplatta med hjälp av tidningens app. Finns för Android, Iphone och Ipad.
Ledningskonferens
med förändringsfokus
4 HYRESGÄSTEN
PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Barn- och
ungdomsfonden
HAR DU MÅNGA GRANNAR som kommer att tillbringa semestern hemma i som- mar? Vi vill att alla barn och ungdomar har tillgång till bra fritidsaktiviteter. Därför finns barn- och ungdoms- fonden. Det är en fond som hyresgästföreningar på lokal eller kommunal nivå kan söka pengar från. Sista ansökningsdag den 1 maj.
Läs mer på intranätet Bosse eller kontakta Silla Odhnoff på silla.odhnoff@hyresgast- foreningen.se
PÅ HYRESGÄSTFÖRENINGEN.SE har du som förtroendevald flera möjlig- heter att agera. Du kanske tidigare har läst om de digitala trapplap- parna, lapparna i trappen som in- formerar om aktiviteter. Lapparna kan du göra på webbplatsen. Du kan också skapa kampanjer. Det kan vara svårt att nå ut med sitt budskap, och att göra en kampanj kan vara ett sätt att lyckas. På hyresgästföreningen.se finns enkla instruktioner för hur du gör.
– Via funktionen kampanjer kan du till exempel starta en namnin-
samling eller skapa opinion genom att dela och sprida information.
Det blir både enklare och ger större spridning att använda kampanj- verktyget, säger Minna Rahko, innehållsansvarig för digitala kanaler på förbundskontoret.
WEBBKAMPANJERNA FINNS i två vari- anter. Den ena är namninsamling.
Att ha många namn att lämna över till exempelvis kommunfullmäk- tige ger legitimitet till det du vill säga. Den andra varianten är agera, en funktion som hjälper till med
opinionsbildning genom att dela och sprida information.
Namninsamling på webben är ett enkelt sätt att få fler att skriva på – oavsett var i landet man befin- ner sig. Den är ett komplement till att knacka dörr.
Hur gör du då en webbkam- panj? Börja med att gå till webb- platsen hyresgästföreningen.se.
Klicka sedan på rubriken Påverka och därefter knappen Lägg till en kampanj. Följ instruktionerna och fyll i alla uppgifter. Klart!
Formuläret som du fyllt i landar hos redaktören i din region som sköter resten. Inom några dagar ligger kampanjen synlig på vår webbsida. Har du en fin kampanj- bild som du vill använda så mejlar du den till redaktören när hen kontaktar dig. n
WEBBKAMPANJ
Det är viktigt att vi hjälps åt att föra fram våra åsikter. Att göra en kampanj är ett sätt att nå ut och engagera fler. På vår webbplats är det enkelt för dig att lyfta fram lokala kampanjer som hela Sverige kan sprida.
Din nästa kampanj på webben
Så här kan din kampanj se ut. Just detta är en kampanj från region södra Skåne om att bygga fler hyresrätter. Du hittar den under Påverka på hyresgästföreningen.se.
Ledarskapsprogram
I ÅR KOMMER ett ledarskapspro- gram för unga vuxna att starta.
Programmet pågår under fem veckoslut. Du får lära dig om det idébärande ledarskapet, om motivation, kommunikation, re- torik, bostadspolitik, normkritik och naturligtvis om Hyresgäst- föreningen. Är du en person som vill förändra världen och gillar våra värderingar? Håll ut- kik efter inbjudan som kommer i maj på olika digitala plattformar och naturligtvis på vår webb- plats. Vill du veta mer kontakta Silla Odhnoff, silla.odhnoff@
hyresgastforeningen.se
Satsning på
politisk påverkan
LOVISA LAGER- STRÖM LANTZ
är anställd på riksförbundet under året för att arbeta med politisk påverkan. Lo-
visa säger att Hyresgästfören- ingen är en av Sveriges största idéburna organisationer med ett brett kontaktnät in i många av samhällets sektorer och det är i en sådan organisation hon vill arbeta.
I oväntade sammanhang
IBLAND SYNS Hyresgästfören- ingen i de mest oväntade sammanhang. Tidigare i år publicerade vi tre filmer i sociala medier där förbunds- ordföranden Marie Linder gick igenom fördelarna med att bo i hyresrätt. Om du inte har sett filmerna så hittar du dem på vår YouTube-kanal, det är filmerna som börjar med Marie Linder förklarar. Där finns ock- så fler filmer med Marie Linder och många andra filmer som vi har gjort det senaste året.
I JUST DEN HÄR FILMSVITEN går Ma- rie Linder igenom de fördelar som boende i hyresrätt har.
Och de filmerna har gett inspiration även till andra att belysa hyresrättens fördelar.
Några av dem kanske man inte förknippar med bostadsfrågor i första hand. I helgen (den 19-20 mars reds. anm.) publicerades en krönika i tidningen Café, en tidskrift där Hyresgästfören- ingen sällan förekommer på nyhetsplats. I krönikan ”7 skäl till att du som bor i hyresrätt är en vinnare” gick skribenten igenom fördelarna med att bo i hyresrätt. Texten hittar du på Cafés hemsida.
Och notera vem de har som inspirationskälla. Kul att Hyres- gästföreningens förbundsord- förande kan inspirera andra!
LÄNKAR:
Till Café: http://www.cafe.
se/7-skal-till-att-du-som-bor- i-hyresratt-ar-en-vinnare/
Till vår YouTube-kanal:
https://www.youtube.com/
user/Hyresgastforeningen
NOTERAT LANDET RUNT
För de som hyr av bostadsrättsförening
ATT HYRA AV SIN GRANNE är inte alltid lätt. För medlemmarna som hyr av en bostadsrättsförening anordna- de region Aros-Gävle tillsammans med Västeråsföreningen ett med- lemsmöte där medlemmarna fick svar på sina frågor. En av frågorna som diskuterades var hur vi kan få en bra kommunikation mellan oss som hyr lägenhet och de som sitter i styrelsen. Ett nätverk för de som hyr av en bostadsrättsfören- ing är under uppstart.
För mer information kontakta Bo Andersson på boandersson91@
gmail.com
Nyöppnat på Sveafältet i Boden
ETT GÄNG HYRESGÄSTER i bostads- området Karbinen har bildat en grupp för att väcka liv i sin lokala hyresgästförening. De kallar sig för Trivselgruppen Svea och de har under lång tid förhandlat med Bodenbo för att återigen kunna använda hyresgästlokalen Sveaborg. Deras uthållighet och engagemang har gjort att Svea- borg i februari öppnades igen.
Till invigningen ställdes lokalen i ordning och gruppen anordnade ett café. Nu finns det möjlig- het att ha trevlig verksamhet för hyresgästerna på området. Café Svea har öppet varje onsdagskväll och lördagseftermiddag med olika teman.
För mer information, kontakta Gunilla Gahnström, gunilla.gahnst- rom@hyresgastforeningen.se
Gotland återuppstår
PÅ FÖRRA ÅRSMÖTET avgick hela styrelsen för Hyresgästföreningen på Gotland. Sökandet tog fart för att hitta efterträdare. Det är en mangrann uppgift att ersätta en hel styrelse. Sökandet har nu gett resultat och en ny styrelse har bildats. Den nya styrelsen består av fem personer och de valdes på årsmötet den 23 mars. Stefan Uddebrant valdes till ordförande.
Han har tidigare varit förtroende- vald i Nynäshamn och har nyligen flyttat till Gotland.
För mer information kontakta Björn Johansson, bjorn.johans- son4@hyresgastforeningen.se
Hyresgäster vill vara kvar i Östersundshem
I ÖSTERSUND VILL kommunpolitikerna sälja 1 698 lägenheter i allmännyt- tiga Östersundshem till Rikshem.
Men det vill inte hyresgästerna.
Tillsammans med PRO har Hy- resgästföreningen Storsjöbygden hållit välbesökta bomöten.
– Oron är stor bland de boende, säger Anne-Christine Strömberg som är ordförande i Hyresgästför-
eningen Storsjöbygden. Det är en överväldigande majoritet av de berörda hyresgästerna som vill ha kvar Östersundshem som hyres- värd. Men kommunens fullmäktige beslutade ändå att genomföra försäljningen.
För mer information kontakta Anne-Christine Strömberg på annki_stromberg@yahoo.se
Nya styrelsen, från vänster Anne Hallberg, Rut Smeds och Ulf Karls- son. Stefan Uddebrant som blev vald till ordförande och ledamo- ten Sofia Jönsson saknas på bilden.
FOTO: BJÖRN JOHANSSON FOTO: ANNE-CHRISTINE STRÖMBERG
Fullsatt bomöte i PRO:s lokal.
Café Svea håller öppet varje onsdagskväll och lördagseftermiddag.
FOTO: GUNILLA GAHNSTRÖM
6 HYRESGÄSTEN
DE RÄDDAR SEMESTERN
HEMMASEMESTER Mer än hälften av hyresgästerna stannar hemma på semestern. De har inte råd att resa bort. Harriet Åberg i Brandbergen söder om Stockholm är en av dem. ”Det är så tråkigt att inte kunna åka i väg på semestern”, suckar hon. Men en dansbana (!) mitt i bostadsområdet förgyller Harriets och andras sommar. Dansbanan byggdes av ett 20-tal förtroende- valda i Brandbergen för 19 år sedan. Redan då såg de behovet av förströelse för sysslolösa hyresgäster på sommaren.
TEXT: JOHAN KLINTBERGERH
arriet Åberg job-bar som personlig assistent i Brand- bergen. Hon bor inte långt därifrån i en tvåa. Trots att hon arbetar mer än heltid räcker inte pengarna.
– Nej, sista veckan före lön är det knapert, säger Harriet Åberg.
Och en semesterresa är det än
mindre tal om. Det kan bli någon vecka per år när hon hälsar på en moster i Värmland, annars är hon hemma. Då är dansbanan en glädjekälla (se särskild artikel). Där finner hon kontakt och gemen- skap, träffar vänner och deltar i aktiviteterna.
– På så sätt blir sommaren lite roligare.
Harriet delar sitt öde med
många hyresgäster i Sverige. I en Skop-undersökning (se faktaruta) är nästan sex av tio hyres gäster hemma på sin sommarledighet.
Runt om i sommarsverige räddar duktiga förtroendevalda semestern för dem som inte har något val. I Nybro är Gula grillen samlingspunkten. I Brickebacken i Örebro står utflykter, alltid fullbo- kade, på schemat. I Örnsköldsvik
är verksamheten räddare i nöden för skollediga barn. I Timrå ordnas marknad. I Göteborg får barnen resa till havet.
HYRESGÄSTFÖRENINGENS förbunds- ordförande Marie Linder blev inte förvånad när hon läste Skops undersökning om hyresgästernas semestervanor.
– Nej, inte förvånad men ledsen
DE RÄDDAR SEMESTERN
att det ska behöva vara så stora klyftor i samhället, säger Marie Linder.
Marie bor i en hyreslägenhet i Tyresö sydost om Stockholm och ser i sin vardag barn och vuxna som är hemma i bostadsområdet på sommaren.
56 procent av hyresgästerna är hemma – en ökning jämfört med 41 procent i förra mätningen 2010.
– Det är en väldigt stor ökning, skrämmande!
Marie Linder tycker att den speglar obalansen mellan de olika boendeformerna, och andra under- sökningar pekar på samma sak. För många hyresgäster tar hyran en så stor del av inkomsten att det inte blir mycket över till något annat.
Hon är mycket positivt inställd till Hyresgästföreningens sommar-
verksamhet runt om i landet. Hon menar att aktiviteterna inte alltid behöver vara så avancerade utan mycket väl kan göras i närmiljön, som till exempel utflykter i skog och mark eller tälta med barnen.
En del kan göras tillsammans med andra organisationer.
PÅ SINA FRAMTRÄDANDEN runt om i landet försummar Marie Linder
sällan ett tillfälle att berätta om hur svårt många hyresgäster i dagens Sverige har det.
Därför, säger hon, blir det så ab- surt när fastighetsägarna talar om att de vill införa marknadshyror:
– Då skulle ännu fler tvingas vara hemma på sin semester! n
EXEMPEL FRÅN HELA LANDET – VÄND!
NÄSTAN SEX AV TIO STANNAR HEMMA
På frågan ”Var tillbringar du sommarsemestern i Sverige?” svarade 56 procent att de mest är hemma i bostaden. Frågan ställdes i en Skop-undersökning 2015. Det är en ökning från 41 procent som var svaret då samma fråga ställdes 2010. Undersökningen omfattar drygt 1 000 personer och är gjord på uppdrag av Hem & Hyra.
PENGAR FINNS ATT SÖKA FÖR SOMMARVERKSAMHET
Hyresgästföreningen har två fonder där förtroendevalda kan söka pengar för sommaraktiviteter:
l Barn- och ungdomsfonden delar ut 200 000 per år. Syftet är att stimulera bra fritidsverksamhet för barn och ungdomar i utsatta områden. Det handlar främst om sommaraktiviteter. Ansök senast 1 maj.
l Fonden för lokalt arbete för att välkomna flyktingar. Även här kan pengar sökas till verksamhet sommartid. Ansökningar skickas in löpande.
l Mer information om de båda fonderna finns på intranätet Bosse.
Handläggaren Silla Odhnoff på Hyresgästföreningen, riksförbun- det, ger gärna ytterligare upplysningar: silla.odhnoff@hyresgastfo- reningen.se
En del har inget val, de tvingas vara hemma på semestern, pengarna räcker inte. Harriet Åberg är en av dem. FOTO: JOHAN KLINTBERGER
FOTO: BRITTA NORLIN
8 HYRESGÄSTEN
MARKNAD I TIMRÅ FÖR DEN SOM INTE HAR RÅD
Det är dyrt att gå på marknad, men inte i Timrå. På deras marknad, kallad Tall- näsdagen, kostar en hamburgare bara 10 kronor och det kan hända att den som är helt pank kan slippa betala något alls.
Och marknaden är populär. 2015 kom inte mindre än 1 200 personer. Hyresgästför- eningens ordförande Marie Linder var där och blev mycket imponerad.
– Obegripligt roligt att så många kom, säger en av initiativtagarna, Lillemor Gö- ranson, Hyresgästföreningen, som tillsam- mans med bostadsföretaget Timrå bo och Svenska kyrkan, för 24:e gången arrangera- de Tallnäsdagen 2015. I år äger marknaden rum lördagen den 27 augusti.
DET HÄNDER FÖR LITE och är för trå- kigt i Brandbergen på sommaren, tyckte åtta lokala hyresgästfören- ingar i Haninge kommun söder om Stockholm. Men vad gör vi åt det?
– Vi bygger en dansbana! Det vore väl häftigt, mitt i ett bostads- område.
Och på valborgsmässoaftonen 1997, för 19 år sedan, var det dags att bjuda upp.
Varenda sommar sedan dess kan invånarna i stadsdelen Brandber- gen i Haninge glädja sig åt allt som händer på och kring dans- banan. Och i
Brandbergen har många inte råd att åka bort på sommaren.
– Då blir dansbanan
en källa till glädje för många, säger Ronny ”Brandbergstomten”
Johansson och ler stort bakom det vita, yviga skägget.
Han var en av ett 20-tal frivilli- ga som tillbringade en hel sommar
med att snickra ihop dansbanan. I dag är det fyra lokala hyresgästför- eningar som håller igång verk- samheten med ekonomiskt stöd från fastighetsägaren Akelius och
Hyresgästför- eningen.
Vid sidan av de lokala föreningarna är det många andra frivilliga som är engagerade.
– 2015 var det totalt ett 40-tal personer som hjälpte till, berättar Ronny.
På dansbanan firas valborg, midsommar och nationaldag. Här
är det familjefest, allsångskvällar, gammaldans, bugg, loppis och, kanske mest populärt, dans till levande musik.
Allsångskvällarna lockar mycket folk. Flera lokala hyresgästför- eningar i samarbete med andra föreningar arrangerar dem.
Minst en gång per månad är det dans till orkester och när dr Krall spelar…
– … då är det jädra drag! säger Ronny som då får sitt lystmäte av favoritmusiken, rock’n roll.
Tyvärr finns det risk att verk- samheten i sin nuvarande form försvinner. Haninge kommun vill inte längre tillåta dansbana på marken eftersom stadsbyggnads- planen säger att den ska användas till förskoleverksamhet.
– Men kommunens kvarnar mal långsamt, suckar Brandbergstom- ten.Skulle det värsta hända ser han säkert till att det byggs en ny dansbana någon annanstans. (Han känner sig för gammal för att själv bygga fler dansbanor.) n
KONTAKT:
Ronny Johansson, brandbergstomten@gmail.com,
073-657 07 52
KONTAKT:
Lillemor Göranson, lillemor.goranson@
hyresgastforeningen.se
Tallnäsdagen i Timrå är den alternativa marknaden. Här har alla råd.
FOTO: ÅSA ERIKSSON, HEM & HYRA
HANINGE: Vi dansar bort den tråkiga sommaren
Ronny Johansson.
FOTO: JOHAN KLINTBERGER
KONTAKT:
Le-Roy Wentzel, 070-373 23 77, leroy.wentzel@gmail.com
STARTAR KOLLO VID VÄNERN
Hyresgästföreningen har köpt en gård vid Vänerns strand för 4,5 miljoner. På gården ska det bli sommarkollo.
Det är Hyresgästföreningens helägda fastighetsbolag som gjort köpet. Region BohusÄlvsborg-Skaraborg hyr i sin tur anläggningen.
Syftet är att ge familjer med låga inkomster möjlighet att göra något på sommaren.
Förutom koloniverksamhet kommer interna möten, konferenser och utbildningar att förläggas till gården. Det blir en mjukstart för koloniverksamheten under 2016.
ÖREBRO: ”Jag vill berätta i skolan att jag varit på resa!”
I BOSTADSOMRÅDET BRICKEBACKEN i Örebro finns en hel del familjer som knappt lämnar området under sommaren. Därför är resorna som den lokala Hyresgästföreningen ordnar väldigt viktiga. En pojke var så överförtjust över att ha fått åka till Skara sommarland att han frågade reseledaren: ”Kan inte jag få behålla biljetten så att jag kan visa i skolan att jag varit i väg på en resa?”
Bussresorna till Skara sommar- land genomförs med ekonomiskt stöd från Örebro kommun.
– För att få det måste vi uppfylla vissa krav, säger Le-Roy Wentzel, ordförande för lokala hyresgästför- eningen Brickebacken.
STÖDET SKA BLAND ANNAT nå barn och barnfamiljer som annars inte kommer i väg på sommaraktivite- ter, det ska skapa gemenskap och integration och
uppmuntra delta- garna att engagera sig i en förening.
Och det är inte billigt att gå in på Skara sommar-
land – 400 kr per person – och det blir mycket för en familj. Genom subventionerna kostar resan nu bara 100 kr person med både resa och inträde. 2015 deltog hela 370 personer.
Sedan många år ordnar den lo- kala föreningen också en dagsresa till Stockholm för bara 50 kr men då ingår bara resan. Den resan lockade 175 resenärer.
LE-ROY WENTZEL BERÄTTAR att resorna är enda chansen för många hyres- gäster att komma i väg.
Och att vara tillsammans en hel dag under trevliga former ger goda effekter efteråt hemma i bostads- området.
– Ja, och det är viktigt att möta varandra även om man kommer från olika håll.
Förutom resor erbjuds de 4 000 hyresgästerna i Brickebacken även valborgsmässofirande, arrange- mang under många sommarkvällar som olika föreningar turas om att ha. – Samverkan är nyckelordet, säger Le-Roy. Föreningarna i
området samar- betar och nyttan för Brickebacken står i fokus, inte organisationen.
Förra året ordnades också ett it-kafé där ungdomar visade äldre invandrare rätt i datadjungeln.
– Mycket uppskattat, säger Le-Roy och ser fram emot en ny sommar med nya resor och goda möten. n
ÄNNU FLER EXEMPEL – VÄND!
Resan till Skara sommarland lockade inte mindre än 370 personer som- maren 2015. Köerna var långa och en del fick köa i flera timmar för att få
en biljett. FOTO: LE-ROY WENTZEL.
Regionordföranden Lennart Derehag hyr Solgården vid Vänern och tänker starta kollo. FOTO: KAJSA WEDBERG, HEM & HYRA
Allsångskvällarna är populära och lockar folk i alla åldrar.
FOTO: BRITTA NORLIN
10 HYRESGÄSTEN
ANGERED: Läger – glädje för barn i sommartom förort
I EN SOMMARTOM FÖRORT driver många barn runt och har för lite att göra. Södra Lövgärdet i Angered i Göteborg är inget undantag. Därför ordnar den lokala hyresgästföreningen ett populärt sommarläger.
– Ja, det är verkligen uppskattat och barnen vill inte åka hem igen!
Det säger Pia Leppäniemi, vice ordförande för lokala hyresgästföreningen Södra Lövgärdet.
I år ordnar föreningen för femte året i rad ett sommarläger för 25–30 barn under en vecka i juli. Barnen är åtta till tolv år gamla.
Förra året var lägret på Styrsö i Göteborgs södra skärgård och det blir samma plats även 2016.
Här träffas många barn som inte umgås hemma men som gör det där och en del fortsätter sedan att leka på hemmaplan.
– Sommarvistelsen är ett andningshål för barnen, säger Pia och berättar att så fort de kommit hem frågar de när det är dags igen …
Fyra vuxna med Pia i spetsen plus ung- domsledare från Södra Lövgärdet arbetar tillsammans hela veckan. Barnen delas in i olika grupper så att alla får vara med och hjälpa till i köket. Förhoppningen är att fler vuxna ska följa med i fortsättningen.
Lägret finansieras av den lokala föreningen, Hyresgästför- eningens barn- och ungdomsfond och stadsdelen Angered.
Föräldrarna betalar endast en mindre summa per barn.
– Men det händer att föräldrarna inte har råd med den heller, säger Pia.
Många familjer i Södra Lövgärdet i Angered i Göteborg reser till sina hem- länder på sommaren och det blir ganska tomt mellan husen.
En del familjer är ändå kvar och många av barnen får nöja sig med att vara hemma hela sommaren.
Pia hade gärna förlängt lägret med ytterligare en vecka men bristen på per- sonal gör att ledarna inte orkar.
Den lokala för- eningen har försökt arrangera lägret till- sammans med andra föreningar men ännu inte lyckats. Däremot går flera lokala hyresgästföreningar ihop om att fira nationaldagen med grill- ning, tipspromenad och fotboll.
Varje sommar arrangerar Södra Lövgärdet bussresor till platser som Skara sommarland och Kolmården. n
KONTAKT:
Pia Leppäniemi, pia_lindfors@hotmail.com,
0763-408918
Sommarlägret 2015 förlades till Styrsö i Göteborgs södra skärgård och även 2016 blir målet samma plats. FOTO: EMMA GRAHN
Pia Leppäniemi är en av ledarna vid sommarlägret i Göteborgs skärgård.
NYBRO: Gula grillen oas i sommartorkan
I NYBROS STÖRSTA BOSTADSOMRÅDE
Kungshall-Emmatorp är de flesta hemma på semestern, de har inte råd att resa bort. Och tänk om Gula grillen inte funnits..?
– Då hade nog många gått sysslolösa och haft det tråkigt, tror aktiva hyresgästen Anna-Greta Lindström, 81 år, som snart laddar grillen för tionde sommaren.
Gula grillen är inte gul men pergolan, byggnaden, där den är placerad är gulmålad och därav namnet. Grillen är samlingspunkt för en rad aktiviteter som riktar sig till alla boende i Kungshall- Emmatorp och hela Nybro.
Men låt oss ta det från början.
Långt innan Gula grillen var påtänkt hade Hyresgästföreningen Nybro-Emmaboda olika evene- mang på sommaren.
– Ja, vi märkte att många inte hade råd att resa på semester, fort- sätter eldsjälen Anna-Greta som var aktiv redan på den tiden. Hon har bott i Kungshall sedan 1966.
För tio år sedan hade också
Nybro Bostads AB upptäckt samma sak och tog initiativ till ett samarbete. Det har växt från år till år och 2016 invigs sommar- festligheterna den 21 maj och de håller på till mitten av augusti då skolorna börjar igen.
Ett antal lokala arbetsgrupper som består av aktiva från Hyres- gästföreningen i Kungshall och Emmatorp gör sin del av jobbet och föreningen Nybro-Emmaboda samordnar.
– Hela arrangemanget bygger på
samverkan mellan Hyresgästfören- ingen, kommunen, bostadsbolaget och rad olika föreningar förklarar Anna-Greta som numera mest är verksam lokalt.
Även i år blir det ett digert program med till exempel ridning, fotboll, friidrott, teater, musik och sång av namnkunniga, lokala artis- ter och grillning förstås. Dessutom blir det olika bussresor.
PÅ KUNGSHALL OCH EMMATORP finns cirka 750 lägenheter. Här bor såväl ungdomar, som barnfamiljer och äldre plus många med invandrar- bakgrund.
– En hel del deltar, somliga är aktiva och bidrar på olika sätt, säger Anna-Greta som finner en stor glädje i att se människor av alla sorter samlas och ha roligt tillsammans.
– Ja, för gemenskap är det vikti- gaste!
Sommaren hade varit bra myck- et tråkigare i Nybro utan en gul grill – och Anna-Greta förstås. n
ÖRNSKÖLDSVIK: Räddning för sysslolösa
BARNEN VAR UTE SENT på kvällarna under sommaren. Många lämnade aldrig bostadsområdet. Detta no- terade Monica Sundin, ordförande för en lokal hy-
resgästförening i Örnsköldsvik.
På initiativ av henne och rektorn på Sörlidenskolan, Bert Grund- ström, bildades en samverkans- förening som genomför en
rad aktiviteter på sommarlovet.
– Numera är det betydligt roli- gare att vara barn på sommaren i Sörliden-Valla, säger Monica.
Sörliden-Valla är Örnsköldsviks största bostadsområde med 1 000 lägenheter och ungefär 2 000 hyresgäster. Här finns många stora familjer som inte har råd att resa i väg under sommarmånaderna. Un- gefär 40 procent av hyresgästerna är invandrare.
Problemen med de sysslolösa barnen fick stor uppmärksam- het och såväl kommunen som Övikshem och Sörlidenskolan
tyckte det var viktigt att för- ändra situatio- nen.– Därför var det lätt för samverkansför- eningen att få pengar till akti- viteter, fortsätter Monica Sundin.
Men det är inte bara barn och skolelever som har tråkigt utan även deras föräldrar som har svårt att ta sig någonstans.
– Ja, och många av dem har inte heller tillgång till bil.
I år genomför föreningen för
fjärde året i rad många roliga saker som till exempel badresor,
bussutflykter, minigolf, parklek, fiskafängen och grillkvällar. Upp- dragsgivare är kommunen. Till sin hjälp har föreningen en anställd.
– Gensvaret från de boende är stort, berättar Monica. På utfär- derna följer barnfamiljer och äldre med, de är nöjda, barnen entusias- tiska och frågar ofta:
– När ska vi fara nästa gång?!
En annan effekt av satsningen är ett lugnare område och mindre skadegörelse.
– En naturlig följd, säger Mo- nica, som tycker att alla spontana möten som uppstår vid sommar- aktiviteterna när människor från olika länder träffas är integration i praktiken. Människor hälsar, talar med varandra, lär känna varandra.
– Det får sedan betydelse i varda- gen i bostadsom- rådet.
Och nu laddar Monica för ännu en sommar med nya möten. n
KONTAKT:
Monica Sundin, 073-072 02 02, monica-sundin@spray.se På en grill med självaktning ska det
grillas korv. Gula grillen är inget undantag. Och populärt som synes på den långa kön …
FOTO: MARINE ARVIDSSON, NYBROEXTRA
Sommarlägret 2015 förlades till Styrsö i Göteborgs södra skärgård och även 2016 blir målet samma plats. FOTO: EMMA GRAHN
Grillkvällarna med tipspromenad varje fredag på sommaren lockar mycket folk.
12 HYRESGÄSTEN
SKOLAN
Visst går det att lösa bostadsbristen! Och här spelar Hyresgästföreningens förtroendevalda en viktig roll. Vi måste kunna ta debatten med grannar, med lemmar och politiker. En del politiker strör myter omkring sig, myter som de sedan gör till hinder för att lösa bostadskrisen. Här får du fakta så att du kan ge svar på tal och krossa myterna.
TEXT: JOHAN KLINTBERGER
Fem myter om bostadsbristen
Myt 1: Marknaden löser bostadsbristen
”Stat och kommun ska inte lägga sig i och försöka lösa bostads- bristen. De har försökt förr – och misslyckats. Problemen löser den privata marknaden mycket bättre.”
FAKTA: Marknaden har haft chan- sen att bygga bort bostadsbristen sedan början av 1990-talet, men har misslyckats. Just i början av 90-talet drog staten in bidragen till att finansiera bostadsbyggan- det. Då sjönk antalet nybyggda villor, bostadsrätter och hyreslä- genheter dramatiskt. Marknaden har inget intresse av att bygga bostäder för människor med lägre inkomster.
SÄLJ- START
JULI
Myt 3: Investerings- bidrag hamnar bara i byggarnas fickor
”Investeringsbidragen till att bygga nya hyresrätter är me- ningslösa eftersom de bara ham- nar i byggarnas fickor. Bidragen gör också att kostnaderna för att bygga ökar.”
FAKTA: Samma argument borde användas om villaägare och bo- stadsrättshavare som får subven- tioner i form av ränteavdrag och rot-avdrag men så låter det sällan.
När det fanns investeringsbidrag som var kopplade till hyrorna minskade produktionskostna- derna, inte tvärtom.
Myt 2: Högre hyror i nyproduktionen får fart på byggandet
”Det är klart att det inte byggs tillräckligt när hyrorna i de ny- byggda lägenheterna är så låga att kalkylerna inte går ihop. Fria hyror i nyproduktionen sätter fart på byggandet.”
FAKTA: Det finns redan ”fria hyror” i nyproduktionen. Där lig- ger hyrorna - i princip – redan på marknadsnivåer. Presumtionshyror infördes 2006 för att göra det lätt- are att bygga nya hyreslägenheter.
Lägenheter med presumtionshyra lyfts ur bruksvärdessystemet (för- handlingssystemet) under 15 år och kan i regel inte prövas i hyres- nämnden. Presumtionshyror ligger på eller strax under marknadsnivå.
PRIVAT
PR ES UM PT IO
N
500 50
0
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
SÄLJ- START
JULI
Myt 5: Marknaden klarar att bygga till- räckligt med villor och bostadsrätter
”Titta bara på den del av mark- naden där de fria marknads- krafterna råder – där byggs det rejält och där finns inga köer!
Samma sak skulle inträffa om hyrorna släpptes fria.”
FAKTA: Trots fri pris- sättning för villor och bostadsrätter byggs det inte tillräckligt av dem.
Eftersom ny- byggda hyreslägen- heter redan ligger på marknadsnivåer (se
”Myt 2”) är det osannolikt att marknadshyror skulle få fart på byggandet av hyresrätter. n
Myt 4: Hyres- regleringen har skapat den stora bostadsbristen
”Hyresregleringen i Sverige har skapat många problem: rekord- långa bostadsköer, svarthandel och ombildningar. Hyresregle- ringen från andra världskriget kan inte lösa dagens problem.”
FAKTA: Många debattörer använ- der ogenerat begreppet ”hyresreg- lering” för att antyda att Sverige fortfarande har en statlig hyres- reglering. Fel. Hyresregleringen avskaffades redan 1974 – för 42 år sedan! Sverige har i dag en modell med förhandlade hyror, bruks- värdessystemet. Det bygger på förhandlingar mellan Hyresgäst- föreningen och fastighetsägarna och sker helt utan inblandning från stat eller kommun.
REGLER
HYRESAVI
14 HYRESGÄSTEN
N
är Coni Ronstenmed familj flyttade till Västerås hösten 2015 möttes de av bostadsbrist. De lyckades få tag i en andrahandsut- hyrning och i september flyttade de in i lägenheten på Vetterstorp.
Det gick inte många veckor innan en lapp låg på hallgolvet, en inbju- dan till bomöte.
– Under bomötet talade värden om att det handlade om en total-
renovering. Allt skulle renoveras:
golv, väggar, tak, trapphus, ute- miljö. De fick det att låta som att allt var färdigt, att det bara var att acceptera, säger Coni Ronsten
Deltagarna på bomötet blev helt överrumplade. Visst hade det pra- tats om stambyte och renovering.
Men de hade inte kunnat föreställa sig den här omfattningen. Vad skulle detta kosta var den självklara första frågan som ställdes. En fråga som de inte fick ett tydligt svar på.
– De sa att hyran inte skulle bli lika hög som i nyproduktion men att den skulle vara jämförbar med andra renoveringar i närområdet.
PÅ ANDRA SIDAN GATAN står likadana hus som idag ägs av Rikshem.
Renoveringsförhandlingen med Rikshem var avslutad och hyresni- våerna kända. Hyreshöjningar på upp till 80 procent.
Mikael Dimgård arbetar på Hyresgästföreningen Aros-Gävle.
Han berättar att det inte fanns någon aktiv lokal hyresgästförening (LH) på området men en möteslo- kal till Hyresgästföreningens förfo- gande hade man. Hyresgästfören- ingen kallade till ett möte där alla hyresgäster var välkomna, oavsett om man var medlem eller inte.
– Förhandlingarna om renove- ringen var inte avslutade, det fanns fortfarande en liten möjlighet att påverka. Det gällde för de boende på området att mobilisera och
SÅ GJORDE VI Det allmännyttiga bostadsbolaget Mimer ville renovera lägenheterna på Vetterstorp till en kostnad av hyreshöjning ända upp till 80 procent.
En höjning som skulle innebära renovräkning för många av de boende. Men hyresgästerna sa ifrån.
TEXT: KRISTINA SJÖBERG
Gemensamma
krafter hindrade renovräkning
Coni Ronsten överlämnar namninsamlingen till Mimers vd Anders Nordstrand.
FOTO: DANIEL BERGLUND/VLT
▲ arbeta tillsammans med våra för-
handlare för att nå resultat, säger Mikael Dimgård.
Under mötet bildades en grupp som ville vara med att påverka be- slutet innan det fattades. Gruppen bestod av cirka tio personer och var representerade av både äldre och yngre och från nästan alla hus.
Coni Ronsten var en av de som aktiverade sig.
– Att se och känna folks reak- tioner under mötet när de insåg
vilka höjningar det handlade om.
Det går inte att förklara. Folk var i chock. Mina grannar, mina vänner som inte skulle ha råd att bo kvar.
Det här kunde jag inte gå ifrån, säger Coni.
Gruppen knackade på hos sina grannar och samlade namnun- derskrifter. De fick ihop över 200 underskrifter från cirka 300 lägenheter.
– Vi tipsade lokaltidningen VLT om att vi skulle överlämna
underskrifterna till Mimer. De kom till överlämnandet med reporter och fotograf. Under hela tiden vi arbetade hade vi ett bra mediegenomslag.
INNAN GRUPPEN GICK RUNT bland sina grupper hade de kommit överens om vad de ville. Att det var att påverka beslutet så att alla skulle kunna bo kvar efter renoveringen om de så önskade.
– Vi gick igenom alla renove-
ringsförslag. Ingen motsatte sig stambytet men sedan gick åsik- terna isär. Det var jätteviktigt att komma fram till ett beslut som alla kunde enas om innan vi gick runt bland grannarna. Vi hade möten varje vecka och tät kontakt med Hyresgästföreningens förhandlare.
Genom namnunderskrifterna kände gruppen att de hade legiti- mitet att föra hyresgästernas talan.
De åkte ner till stadshuset för att prata med kommunpolitikerna och
FOTO: MIKAEL DIMGÅRD
På ena sidan vägen äger Rikshem husen och där har renoveringen redan påbörjats. Coni Ronsten bor med sin familj i andra hand på andra sidan i de hus som ägs av Mimer.
16 HYRESGÄSTEN
de bjöd in dem till Vetterstorp för dialog.
– Vänsterpartiet skrev en inter- pellation och debatterade i radio om höjningarna. Det stöttade oss i vårt arbete och frågan fick större tyngd vilket gjorde att media in- tresserade sig.
Gruppen begärde ut förhand- lingsframställan för att själva se vad som stod i den, vilka nivåer det rörde sig om. Det kunde de göra då Mimer tillhör allmännyttan och är offentlig verksamhet.
– Det första budet låg på 1 365 kr/kvm, det sänktes till 1 300 efter ett par dagar. Med det var ändå för dyrt för de flesta. Vi kände inte att Mimer lyssnade på oss så vi satte större press på dem. Vi bjöd in ordförande och vice ordförande från Mimers styrelse. Vi skrev insändare och debatterade i radio och tidningar.
Arbetet gav resultat och efter sex veckors intensivt arbete under- tecknades avtalet. Mimer öppnade för olika nivåer av renoveringen där den högsta nivån innebär totalrenovering och hyreshöjning
med upp till 80 procent. Man lyckades också få upptrappningsti- den till fem år från ursprungsbudet på tre år.
– Vi lyckades uppnå en situation där folk kan bo kvar. Men när
någon flyttar kommer lägenheten att renoveras och det blir till den högsta nivån. Om tio år tror jag att populationen kommer att se helt annorlunda ut och det känns trist, säger Coni.
ANDRAHANDSKONTRAKTET förlängdes inte för Coni och hennes lilla familj. De har nu köpt ett radhus i Skultuna, 15 km utanför Västerås.
– Men jag gillar idén med att kunna hyra sin bostad. Marknads- hyror, social housing och lyxre- noveringar som gör att man inte har råd att bo kvar skrämmer mig.
Vilket samhälle vill vi ha? Om vi i lilla Vetterstorp kunde förändra så kan alla. Det behövs många Vetterstorp som visar musklerna om vi ska nå framgång. För det är faktiskt en mänsklig rättighet att ha tak över huvudet, säger Coni Ronsten. n
Vilket samhälle vill vi ha? Om vi i lilla Vetterstorp kunde förändra så kan alla.
▲ FOTO: EMELIE NILSSON/VLT
FOTO: MIKAEL DIMGÅRD
Coni Ronsten och de andra i gruppen knackade på hos grannarna med en namninsamling. Här träffar Coni Ahmed Al-Haboobi och Jean-Baptiste Rubwebwe.
Lappen Snälla Mimer vi vill bo kvar är fortfarande uppsatt i ett fönster.
OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN
Många tvingas bort vid upprustning
EMIL PULL ÄR DOKTORAND vid Malmö Högskola och bedriver kritisk forskning, inom ett projekt kallat CRUSCH, kring vilka effekter bortträngningen får för individer- na och samhället. Ett grundläg- gande problem är själva synsättet som inte tar hänsyn till de männ- iskor som idag bor i husen.
– Staden består i första hand av människor, i andra hand av tegel och hus , framhåller Emil Pull.
Det handlar också om hur språket används. Upprustningarna sägs bidra till att vi får tryggare, hållbarare och mer attraktiva städer. Trygghet i detta fall handlar om att byta ut en fattig, otrygg befolkning mot en trygg medel- klassbefolkning.
Kostnaderna för upprustning- arna finansieras ofta via överdrivna standardhöjningar som höjer bruksvärdet och därmed hyran. På
pappret finns en lagstiftning som ska ge hyresgästerna möjlighet att påverka upprustningen.
Men i praktiken får fastig- hetsägaren i princip alltid igenom sitt förslag vid en prövning i hyresnämnden.
Det pågår en översyn av lagen som ska vara klar i början på nästa år.
Enligt en rapport från Boverket flyttar mer än 20 procent av de boende i samband med en större renovering, i vissa
fall är bortträningen över 50 pro- cent. Det är framförallt hushåll
med låga inkomster som flyttar.
– Nästan alla flyttar flera gånger i livet. Det är okej så länge man själv bestämmer, konstaterar Emil Pull.
– En påtvingad flytt le- der till att individerna mår dåligt, det blir en ekono- misk stress och en del förlorar sitt sociala nätverk och sin trygghet.
Det kan leda till både depression och andra sjukdomar och även i vissa fall till en för tidig död.
Uppskattningsvis står en halv miljon hyresbostäder inför omfattande renoveringar, flertalet byggda under miljonprogram- mets dagar. Emil Pull anser att staten borde ta ett större ansvar för upprustningsbehovet.
Idag är dessutom hyresboendet missgynnat jämfört med det ägda boendet som kan göra skatteav- drag (rot) för renovering, om- och tillbyggnad.
MÅNGA PRIVATA och även allmän- nyttiga bostadsföretag gör stora vinster som skulle kunna användas vid upprustning. Emil berättar att allmännyttan i Stockholm till exempel plockade ut cirka tre mil- jarder kronor här om året som gick till annan kommunal verksamhet.
– Trots allt så lönar det sig ändå att göra motstånd, menar Emil Pull. Han lyfter fram exempel som Gränby i Uppsala och Pennygång- en i Göteborg, där hyresgästerna och Hyresgästföreningen genom opinionsbildning och förhandling- ar delvis lyckats begränsa kraftiga hyreshöjningar genom en mer varsam och småskalig upprustning.
Läs mer på crushproject.se. n I Gränby i Uppsala har hyresgästerna använt sig av konsten som metod
för att tydliggöra renovräkningen som gör att många tvingas flytta mot
sin vilja. FOTO: PETER FORSMAN
BORTTRÄNGNING, GENTRIFIERING, RENOVRÄKNING
Det finns flera begrepp som idag används för att beskriva när grupper av boende tvingas flytta.
l Bortträngning, som denna arti- kel handlar om, beskriver vad som
händer när krafter utanför hushål- let gör att man tvingas flytta på grund av att det blir alldeles för dyrt att bo kvar.
l Gentrifiering är ett begrepp som betecknar en social status-
höjning av ett område. Det sker ofta genom ny- och ombyggnad där invånare med högre inkom- ster flyttar in på bekostnad av de med lägre inkomster.
l Renovräkning beskriver vad
som händer när hyresvärdar renoverar så mycket att hyresgäs- ten inte har råd att flytta tillbaka efteråt. En slags vräkning där be- sittningsskyddet för hyresgästen i praktiken sätts ur spel.
FOTO: EMELIE NILSSON/VLT
BORTTRÄNGNING
De stora förlorarna vid en upprust- ning är ekonomiskt svaga grupper som tvingas flytta eftersom de inte klarar av att betala den nya hyran.
TEXT: PETER FORSMAN
Emil Pull.
18 HYRESGÄSTEN FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter
är Silla Odhnoff, organisationsfrågor, Hans Dahlin, miljö- och energifrågor, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.
Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen Box 7514, 103 92 Stockholm, ange att det gäller experterna.
SILLA
EXPERTERNA
Om det är en lokal som är till för hyresgästerna i området, som ni förvaltar, så är det ni tillsammans med bostads- bolaget som bestämmer hur lokalen ska användas.
Det reglerar ni bäst genom ert boinflytandeavtal.
Vi är en lokal hyresgästförening, en LH som det kallas, som har en lokal i vårt bostadshus.
En lokal som vi kan använda till möten. Det är ett litet pentry samt en toalett och så ett litet större rum där det får plats cirka 30 per- soner. Nu har vi i styrelsen fått frågan från andra föreningar om de kan få hyra vår lokal.
Och vi har också fått frågan från en hyresgäst som vill hyra lokalen till en födelsedagsfest.
Kan vi hyra ut lokalen till vem som helst? Vad kan vi ta betalt? Och hur fungerar det med försäkringar och sånt?
Alaa SVAR: Det beror på vilken typ av lokal ni har.
Om det är en lokal som är till för hyresgästerna i området, som ni förvaltar, så är det ni tillsam- mans med bostadsbolaget som bestämmer hur lokalen ska användas. Det reglerar ni bäst genom ert boinflytandeavtal. Där behöver ni också klargöra vilka försäkringar som gäller vid olika typer av användande. Vet ni inte hur det är med just er lokal så kan ni fråga någon an- ställd på Hyresgästföreningen som är ansvarig för ert område. Är det en lokal som alla hyres- gäster betalar för genom sin hyra, är det också en lokal som ska användas på ett sätt som kom- mer hyresgästerna till del. Om någon vill ha ett barnkalas, eller någon annan familjeaktivitet där, så bör det inte kosta mer än en liten avgift för förbrukningsmaterial (toapapper, kaffe eller liknande), eftersom hyresgästerna i området redan har betalt lokalen genom sin hyra. Ska ni låta någon förening ha verksamhet i lokalen får ni tänka igenom om det är en verksamhet som tillför ett värde för hyresgästerna i området.
Det kan ju till exempel vara en ungdomsfören- ing som vill göra verksamhet för ungdomar i trakten och det är ju positivt.
Om det är en lokal som ni hyr för den lokala föreningens verksamhet, bestämmer ni själva vad ni vill göra med den.
SILLA ODHNOFF Nationell specialist på riksförbundet
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
Kan vi hyra ut vår lokal?
PÄR
Finns behov att utveckla hyressättningssystemet?
REGERINGEN HAR GETT CLAES STRÅTH i uppdrag att se om det finns ett behov av att utveckla hyres- sättningssystemet. Det ska han göra tillsammans med parterna:
Hyresgästföreningen, Sabo och Fastighetsägarna. Redan den 10 maj ska uppdraget redovisas.
– Vi är väl förberedda. Det finns mycket material och argu- ment som vi kan stödja oss emot.
Men visst är det en tajt tidsram, säger Erik Elmgren, förhand- lingschef Hyresgästföreningen.
Regeringsuppdraget är ett led i de bostadspolitiska samtalen som pågått över partigränserna under våren. I ett pressmeddelande från regeringskansliet säger finansmi- nister Magdalena Anderson:
– För att öka bostadsbyggandet är det viktigt att alla delar av
bostadsmarknaden fungerar så bra som möjligt. Därför
vill vi att bostadsmarknadens parter samlas för att se om
de gemensamt kan komma fram med förslag som kan utveckla hyressättningssys-
temet.
Claes Stråth som fått
uppdraget är välkänd inom arbetsmarknaden där han bland annat har varit generaldirektör för Medlingsinstitutet.
– Vi har haft samtal med Claes Stråth och det känns bra. Han lyssnade på vad vi hade att säga, säger Erik Elmgren.
ÄVEN OM DET KAN KÄNNAS lite oroligt med ett regeringsuppdrag, tycker ändå Erik att det är positivt med allt som gör att förhand- lingsprocesserna blir enklare och bättre. Men han är noga med att understryka att förhandlingarna fungerar mycket bra redan idag.
– Det är viktigt att alla parter tar ansvar. Annars fungerar det inte. Det skulle vara bra om den privata sidan har en liknande tvistlösning som vi har för de allmännyttiga bestånden. Idag går tvister på privata sidan till hyresnämnderna, som inte är di- mensionerade för att ta hand om det. Det blev tydligt i Göteborg där Fastighetsägarna frånträdde förhandlingarna rörande 43 000 lägenheter, säger Erik Elmgren.
KRISTINA SJÖBERG
FOTO: EVA DALIN
EXPERTERNA SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE
HANS
Erik Elmgren är förhandlingschef på Hyresgästföreningen riksförbundet och han har bråda dagar kring bostadspolitik.
Jag undrar vad som är skillnaden mellan att vara förtroendevald och att vara en aktiv medlem? Vi förtroendevalda är väl aktiva?
Bengt SVAR: Förhoppningsvis är alla förtroendevalda också aktiva, det är utgångspunkten. Anledningen att vi började använda begreppet
”aktiv medlem” var att det var svårt att registrera medlemmar som gjorde en aktiv insats i föreningen men inte var valda på ett årsmöte eller av en föreningsstyrelse (det gäller till exempel husombud, förhandlingsdelegater och boin- flytandekommittéer). De är per definition inte förtroendevalda.
Det var viktigt att registrera de här medlemmarna särskilt så att vi
kunde nå dem med utskick om utbildningar och
liknande. I och med att vi fick fler
arbetsgrupper och nätverk
behövde vi sortera även dem i med- lemsregistret och därför uppstod be- greppet ”aktiv medlem”.
SILLA ODHNOFF Nationell
specialist på riksförbundet
Är inte alla förtroende
valda aktiva medlemmar?
Posttidning B
Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm
ANJA CASTENSSON OM LIVET I HYRESRÄTT
HÄNT & HYRT
O
ron är stor i huset. I höst ska alla evakueras inför totalrenoveringen. Sen dubblas hyran. Många letar ny lägenhet och grannarna frågar i his- sen: Har du hittat något?Vi litar inte på att det blir bra. Ser- vicen minskade märkbart när Rikshem tog över huset från allmännyttan och de är kända i Uppsala för att renovera och sedan höja hyran ordentligt. Reno- vräkning, som Hyresgästföreningen kallar det. Lokaltidningen berättar att Rikshems renovering i stadsdelen Kvarngärdet innebar vattenskador och slarv. I tidningen lovar de att renove- ringen hos oss kommer att göras bättre.
Hyresgästföreningen försöker också förhandla fram en möjlighet att välja mindre renovering med mindre hyreshöjning. Men inget är bestämt.
En granne med rullator hoppas på bostadsbidrag, men tycker det är synd
Jag gick runt i visnings- lägenheten,
tillfixad för att visa hur det ska
bli. Vita och blanka skåpluckor, dörrar och
fönster- ramar.
att många gamla grannar försvinner, folk som har bott här tjugo år eller mer lämnar nu huset.
Och vi är tre av dem. Med tjugo års kötid lyckades vi kapa en trea hos allmännyttan. Vi skulle kanske ha råd att bo kvar, men månadshyran för en trea ska gå från 5 500 till 9 500 kronor.
Det är för mycket. Skruttiga fönster, ventilation och rörstammar byts ut. Vårt småruskiga badrum blir kaklat. Mindre kul är att 50-talsinredningen i trä ry- ker för plastlaminerad spånplatta.
Jag gick runt i visnings- lägenheten, tillfixad för att visa hur det ska bli. Vita och blanka skåpluckor, dörrar och fönsterramar. Visnings- personalen trodde att de nya säkerhetsdörrarna kan vara bättre för att hålla tätt mot trapphusets
cigarettrök. Ja, den röken kommer jag inte sakna, men mycket annat. Som kallskafferiet som det sakta blåser från och trädoftande garderober.
Sjuåringen är mycket skeptisk till flytten - han har bott här hela sitt liv.
Han blev något mer positiv efter att vi klargjort att alla våra grejer kommer med. Jag själv undrar hur de kommer passa på nya stället. På nya stället finns nog inte heller ett magiskt hörn, som
vi har här vid hissen. Där ställer du enligt en tyst tradition de saker
du vill bli av med - ibland har någon av misstag blivit av
med en grej där under en flytt. Men magiskt ändå. Allt
gammalt får nytt liv hos någon annan. Imorgon
skickar jag in uppsäg- ningen av vår lägen- het. Avskedet börjar
nu. n
Slut på gamla tider
hyresgasten@hyresgastforeningen.se
ILLUSTRATION: JOJO FALK
AROS-GÄVLE
NOTERAT
LOKALREDAKTÖR: PETRA OLOFSSON, 018-18 93 02 E-POST: PETRA.OLOFSSON@HYRESGASTFORENINGEN.SE
Välkomna dina nya grannar – sök medel
VILL DU VARA MED OCH ARBETA för att välkomna flyktingar och ny- anlända? Hyresgästföreningen har en fond där medlemmar och lokala hyresgästföreningar kan söka pengar för att på olika sätt stödja integrationen och gemenskapen i bostads- områdena. Som i Väster Knutby i Norrtälje, där det nu satsas stort på integration.
På området Väster Knutby finns ett HVB-boende för ensamkommande flyktingung- domar. Nu planeras läxhjälp, språkkafé och trivselkvällar med mat och underhållning.
Det är engagerade hyresgäs- ter som tillsammans med Hyresgästföreningen Norrtälje initierat ett projekt för att öka gemenskapen i området och ge ungdomarna stöd på sin väg in i det svenska samhället.
– Ungdomarna träffar inte så många svenskar. Nu kan vi visa att skillnaden mellan oss inte är så stor. Det ska inte fin- nas något vi och de, säger Lars Bolling som är projektledare och boende på Väster Knutby.
Projektet genomförs i samarbete med ABF Norrtälje och har fått finansiering från Hyresgästföreningens fond för att välkomna flyktingar och nyanlända.
VILL DU VETA MER? För mer infor- mation om hur du kan söka medel från Hyresgästförening- ens fond för att välkomna flyk- tingar och nyanlända, kontakta Silla Odhnoff, silla.odhnoff@
hyresgastforeningen.se
Aktuella kurser
TA CHANSEN ATT GÅ en utbildning i Hyresgästföreningens regi. Här är några av de kurser som ligger närmast i tiden:
l Energi och miljö – lär dig mer om hur du kan engagera fler i boen- demiljöfrågor. Uppsala den 13 maj.
l Hyresförhandling grund – för dig som har ett förhand-
lingsuppdrag. Kursen hålls på tre ställen; Gävle den 20–21 maj, Uppsala den
3-4 juni och Västerås den 10-11 juni.
l Förening grund – lär dig mer om styrelsearbe-
te i Hyresgästföreningen. Arboga den 22 augusti.
Anmälan på utbildning.aros- gavle@hyresgastforeningen.se eller telefon 010-459 13 72. Hela kurskatalogen finns på intranätet Bosse, under Mitt förtroende- uppdrag/Utbildning/Region Aros-Gävle.
Föreningsnytt – din nya kanal
FÖRENINGSNYTT ÄR EN NY, regional informationskanal för dig som förtroendevald. Registrera din e-post så får du del av det direkt i din inkorg!
Nyhetsbrevet Föreningsnytt skickar vi ut med e-post varannan månad. Där får du nyheter som berör dig som förtroendevald i vår region. Du får också länkar in till användbara ställen på vårt intranät. På det sättet når du lätt och enkelt till exempel aktuellt kursutbud, ekonomiska rapporter för din LH/förening, tips på aktivi- teter och webbshop för profilsaker med vår logga på.
REGISTRERA DIN E-POST
Det enda du behöver göra för att få nyhetsbrevet är att regist- rera din e-post. Du vänder dig lättast till medlemsregistret, på telefon 0771-443 443 eller e-post medlemsregistret@
hyresgastforeningen.se Tack på förhand!
Sommarforum – för dig som är lokalt aktiv
DU SOM ÄR LOKALT AKTIV i ditt bostadsområde kan söka till vårt Sommarforum. Under tre sommardagar får deltagarna ta del av seminarier, kultur, sol och gemenskap. Dina barn är också väl-
komna, det finns aktiviter för barn i åldern 4–13 år. Sommarforum anordnas i Leksand i Dalarna, och syftet är att stödja och utveckla Hyresgästföreningens lokala enga- gemang.
Gör din intresseanmälan på utbildning.aros-gavle@hyres- gastforeningen.se eller telefon 010-459 13 72. Förstagångsbesökare har förtur! Välkommen med din ansökan.
Glada deltagare från förra årets Sommarforum. FOTO: NIKLAS LUNDENGÅRD
