Strängnäs-Lundby. Södermanland, Strängnäs socken, Strängnäs-Lundby 7:79 Wivianne Bondesson

(1)

Strängnäs-Lundby

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av området Strängnäs- Lundby 7:79 i Strängnäs socken och kommun i Södermanland.

Vid fältbesiktningen registrerades 10 objekt förut- om RAÄ 29, som var känd sedan tidigare. Sju av dem utgjordes av boplatslägen.

Vid utredningsgrävningen av dem påträffades en bränd flinta och en slagen kvarts i objekt 1, beläget längst i söder. Platsen bedöms vara fast fornlämning och hör sannolikt ihop med RAÄ 355, ett grav- och boplatsområde. Inom de övriga utredningsgrävda boplatslägena påträffades inga som helst förhistoriska indikationer.

De andra objekten utgjordes av de troliga resterna efter en backstuga, en kolbotten och en sannolik rest av kolarkojan bredvid. Dessa tre objekt härrör från sen historisk tid.

UV MItt, RAPPoRt 2008:20

ARkeoLogISk UtReDnIng, etAPP 1 och 2

Strängnäs-Lundby

Södermanland, Strängnäs socken, Strängnäs-Lundby 7:79 Wivianne Bondesson

ISSn 1403-9044

(2)

uv mitt, rapport 2008:20

arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Strängnäs-Lundby

södermanland, strängnäs socken, strängnäs-lundby 7:79 dnr 421-1281-2008

Wivianne Bondesson

(3)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar uv mitt

instrumentvägen 19 126 53 hÄgersten tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.arkeologiuv.se uvmitt@raa.se

Kart- och ritmaterial karlis graufelds

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3.

Fig. 1 och 2 är godkända från sekretessynpunkt för spridning, lantmäteriverket 2008-08-19 (dnr 601-2008/2120).

Layout charlotta lindgren

Omslagsbild Författaren dokumenterar schaktet i objekt 2. Foto: eva Wesslen.

Tryck eo grafiska, stockholm 2008

(4)

Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning 5

Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential 5 Målsättning 7

Metod 7 Resultat 8 Referenser 8

Administrativa uppgifter 10 Bilagor

1. objekttabell 11 2. schakttabell 12

Figurer

1. utdrag ur topografiska kartan med utredningsområdet markerat.

skala: 1:50 000. 4

2. utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. skala 1:10 000. 6

3. Översikt över objekt 1 nere vid motorvägen taget från objekt 2. Foto. 9 4. schaktet i objekt 1 under utgrävning. Foto. 9

5. närbild på den brända flintan i schaktet i objekt 1. Foto. 9

(5)

4 strängnäs-lundby

Fig. 1. Utdrag ur Topografiska kartan, blad 10H NV Strängnäs, med utredningsområdet markerat. Skala: 1:50 000.

(6)

strängnäs-lundby 5

Sammanfattning

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av området Strängnäs-Lundby 7:79 i Strängnäs socken och kommun. Tio objekt registrerades, förutom den tidigare kända RAÄ 29. Sju av objekten utgjordes av boplatslägen. De andra objekten utgjordes av de troliga resterna efter en backstuga, en kolbotten och en sannolik rest av en kolarkoja.

Vid utredningsgrävningen påträffades en bränd slagen flinta och en slagen kvarts i objekt 1, beläget längst i söder. Platsen bedöms vara fast fornlämning och hör sannolikt ihop med RAÄ 355, ett grav- och boplatsområde. På öv- riga boplatslägen framkom inga förhistoriska indikationer.

Inledning

Med anledning av anläggande av verksamhetsområde med industri har Riks- antikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av området Strängnäs- Lundby 7:79 i Strängnäs socken och kommun. Uppdragsgivare var Kilenkrys- set AB. Utredningsområdet var totalt cirka 1,1 km² stort (110 ha). Området utgörs av låglänt, delvis sank skogsmark. Tidigare har ytor vid sankmarken varit uppodlade. Höjden över havet är mellan 10 och 45 meter. Enligt Läns- styrelsens kravspecifikation skulle utredningen avgöra om fornlämningar fanns i området, bedöma statusen för röjningsröset RAÄ 29, fastställa om lämningar förekom intill grav- och boplatsområdet RAÄ 355 samt under- söka om det sanka området haft någon funktion under förhistorisk tid.

Antikvarisk bakgrund

Området fornminnesinventerades för första gången 1957. Därefter har kom- pletterande inventering ägt rum under år 2006. Inom utredningsområdet finns idag en registrerad lämningslokal i Riksantikvarieämbetets fornmin- nesregister (FMIS): RAÄ 29, ett röjningsröse. RAÄ 25, en grav av typen rund stensättning med stenfyllning, är belägen strax utanför den nordöstra gränsen av området. Graven kan typdateras till bronsålder/äldre järnålder.

Delar av närområdet i söder har utretts och undersökts tidigare av UV Mitt i samband med byggandet av motorvägen E 20 och Svealandsbanan under 1990-talet (se bl.a. Franzén 1993; Andersson 1995). År 2002 påträffades RAÄ 355, ett grav och boplatsområde, beläget strax söder om nuvarande utredningsområde. En förmodad grav undersöktes och borttogs inom denna fornlämning i samband med motorvägsbyggandet samma år. Lämningen tol- kades inte som grav efter undersökningen men antas kunna kopplas samman med ett skärvstensflak beläget längre mot sydväst inom det aktuella grav och boplatsområdet (Carlsson 2002).

Arkeologisk potential

Som framgår av sammanställningen ovan var potentialen mycket god för att finna ytterligare kultur- och fornlämningar, såväl synliga som dolda. Det gällde framför allt boplatser från bronsålder–järnålder. Under järnåldern var det vanligt att anlägga gravar i bebyggelsens närområde. Man kunde i detta

(7)

!

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! !

! !

!

strängnäs-lundby

! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !!!

! ! ! ! ! ! ! !

!! ! ! ! ! ! ! !

!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !

! ! ! ! !! ! !!

! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! !

!

6

6 strängnäs-lundbysträngnäs-lundbysträngnäs-lundbysträngnäs-lundbysträngnäs-lundbysträngnäs-lundby

!

! !

! ! !

!

! ! !

! !!

!!

!

strängnäs-lundby strängnäs-lundby

!

strängnäs-lundby strängnäs-lundby

!

!!

!

!!

! !! !

!

! !

!

! !

6

!

! ! ! ! ! !

!

strängnäs-lundby strängnäs-lundby strängnäs-lundby strängnäs-lundby

!

!!

!

!!!! !!

6 6

!

"

ffff

D D

D D D D

D D

,

D D

D D D D D

D

!D^D

! D

D D D

D D

D

D D

D DD

DDD D

D D

Obj. 8

Obj. 4 Obj .3 Obj. 2

Obj.7 Obj. 6

Obj. 1/

RAÄ 355

Obj. 5

Obj. 9 Obj.10

S1 S7

S2 S9

S18 S17

S5 S6 S13 S14

S16 S15

S4

S12

S3 S10

S11 S8

RAÄ 25:1

Obj. 11/

RAÄ 29

RAÄ 355:2

Duvbo

Malmby

Öråsen

Bråtorp

Lillebo

Pipartorp Lagnöhagen

Lindholmen Malmgården Kinnekulle

Brunnsgården Malmbystugan

0 500 m

Fig. 2. Utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 10H. Skala 1:10 000.

Utredningsområde Schakt

Objekt/fornlämning

Objekt/övrig kulturhistorisk lämning Objekt

Fornlämning enligt FMIS Exploaterat område

(8)

område förvänta sig boplatser från järnåldern eftersom gravarna kan typdateras till denna tid. I området strax söder om, på grav- och boplatsområdet, finns även ett skärvstensflak, en fornlämningstyp som vanligen dateras till bronsålder. Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret, vilket beror på att de flesta av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, till exempel upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utred- ningsgrävning på lämpliga lägen. Centralt i området är en våtmark. Under förhistorisk tid, i synnerhet under bronsåldern, förekom att man gjorde ri- tuella deponeringar i våtmarker. Närheten till andra lämningar från denna tid gör våtmarken intressant för en undersökning med metalldetektor för att spåra eventuella fynd. Då det inte finns någon direkt uppgift om tidigare fynd görs undersökningen i mindre skala.

Det kan även förekomma kulturlämningar av olika slag från olika tidspe- rioder efter områdets långa utnyttjande som inägor och utmark tillhörande byn Malmby.

Målsättning

Målsättningen med utredningen var att fastställa förekomster av fornläm- ningar inom exploateringsområdet. Därmed ges möjlighet att styra undan, alternativt minimera, skador och ingrepp i dem som kan uppstå i samband med det planerade arbetsföretaget. Ytterligare en målsättning var enligt Länsstyrelsens begäran att undersöka om det sanka områdets haft någon funktion under förhistorisk tid. Därtill skulle statusen för röjningsröset RAÄ 29 klargöras.

Metod

Arbetet inleddes med en excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier, genomgång av Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) och Fornminnesregistret (FMR), båda vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM) och lokal litteratur har kontrollerats.

Vid fältinventeringen har jordmån kontrollerats med hjälp av jordsond.

Kända fornlämningar och vid FMR registrerade kulturhistoriska lämningar har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, det vill säga boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med GPS.

Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare och/eller handredskap varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid be- hov har ytan finrensats för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Inga ¹⁴C-prover har tagits in för analys.

Undersökning av våtmarksområde med metalldetektor samt dokumentation av därvid påträffade fynd skulle endast utföras om platsen efter be- siktning bedömdes ha en förhistorisk potential och var fysiskt möjlig att avsöka.

(9)

Resultat

Vid fältarbetets början upptäcktes att cirka 75 000 m² av området redan var förstört ur utredningssynpunkt då exploateringen redan var i full gång.

Vid fältbesiktningen av resterande område registrerades tio objekt för- utom RAÄ 29, som var känd sedan tidigare. Sju av dem utgjordes av bo- platslägen för stenålders-, bronsålders- och järnåldersboplatser, de senare med tanke på de gravar från denna tid som finns i närområdet (RAÄ 25 och RAÄ 355). Lägena för stenåldersboplatser valdes ut utifrån sina topografiska kriterier, alltså hur de ligger i terrängen och hur markens beskaffenhet är i kombination med nivån över havet.

Lägena utredningsgrävdes med sammanlagt 18 schakt. I schaktet i objekt 1, beläget längst i söder, påträffades en bränd flinta och en slagen kvarts.

Platsen bedöms vara fast fornlämning och hör sannolikt ihop med RAÄ 355, ett grav- och boplatsområde invid och utanför utredningsområdet, idag klu- vet av motorvägen. Den ringa mängden fynd gör att ytan tolkas som den pe- rifera kanten av fornlämningen vars gräns alltså bör flyttas ett stycke längre mot nordnordväst. Fornlämningens hela omfattning kan avgöras genom en arkeologisk förundersökning, vartill tillstånd ska sökas hos Länsstyrelsen.

Inom de övriga utredningsgrävda boplatslägena påträffades inga som helst förhistoriska indikationer.

Ett objekt utgjordes av de troliga resterna efter en backstuga (objekt 5).

En sådan finns markerad på Häradskartan från år 1897–1901. På äldre och yngre kartor saknas uppgifter om backstugan. Platsen är inte helt säkert identifierad då omgivningarna är skadade av täkt och schaktningar och läm- ningarna så diskreta och svårtydda. Det går inte att utesluta att lämningen härrör från ett uthus och att själva stugan försvunnit.

Även de två andra objekten härrör från historisk tid, en kolbotten (objekt 9) och en sannolik rest av kolarkojan bredvid (objekt 10). Båda är mycket otydliga. I kolbottnen syns rikligt med kol i markskador. Kolarkojan består av en stenansamling som tolkas som ett raserat spismursröse.

Då utredningens resultat inte visade på någon omfattande förhistorisk verksamhet i området beslöts, i samråd med Länsstyrelsen, att inte genom- föra någon metalldetektorundersökning av mossen.

Referenser

Andersson, S. 1995. Härad–Järsta. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1995:2. Stockholm.

Franzén, B. 1993. Svealandsbanan Södertälje–Strängnäs. Riksantikvarie- ämbetet. UV Stockholm, rapport 1993:16. Stockholm.

Carlsson, M. 2002. Ett gränsröse vid Bråtorp. Riksantikvarieämbetet.

UV Mitt, rapport 2003:15. Stockholm.

(10)

strängnäs-lundby 9 Fig. 5. Närbild på den brända flintan i schaktet i objekt 1.

Foto: Eva Wesslen.

Fig. 3. Översikt över objekt 1 nere vid motorvägen taget från objekt 2.

Foto: Wivianne Bondesson.

Fig. 4. Schaktet i objekt 1 under utgrävning. Foto: Eva Wesslen.

(11)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1281-2008.

Länsstyrelsens dnr: 431-4377-2008.

Projektnummer: 10936.

Intrasisprojekt: M2008_014

Undersökningstid: 10, 12–13 och 23–25 juni 2008.

Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson och projektmedarbetare Hanna Larsson.

Underkonsulter: SÅAB.

Exploateringsyta: 1,1 km².

Läge: Ekonomiska kartan, blad 10H 5e.

Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6577 885, y 1570 113.

Höjdsystem: –.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm: –.

Fynd: Inga fynd är sparade.

(12)

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Obj.nr/

RAÄnr

Beskrivning Statusförslag Kommentar

1 Boplatsläge, ca 50×20 m stort (NÖ–SV), beläget i NV-sluttning av liten kulle. Fynd av en bränd flinta och en slagen kvarts.

Röjd kraftledningsgata. 30–35 m ö.h.

Fornlämning Utgör en del av RAÄ 355 som antagligen sträcker sig en bit in i detta område.

2 Boplatsläge, ca 55×20 m stort (NNV–SSÖ), beläget i flackt pass N–S mellan berg och flack kulle.

Röjd kraftledningsgata. 35 m ö.h.

Ej fornlämning Utredningsgrävd med negativt resultat

3 Boplatsläge, ca 55×20 m stort (NÖ–SV), beläget i V sluttning av berg.

Röjd kraftledningsgata. 35–40 m ö.h.

4 Boplatsläge, ca 90×40 m stort (NÖ–SV), beläget i V sluttning av större berg, mellan två mindre utskjutande ”uddar”.

Röjd krafledningsgata. 35–40 m ö.h.

5 Lägenhetsbebyggelse, en backstugulämning, 6×4 m stor (ÖSÖ–VNV).Vall i V, 0,4 m bred 0,1 m hög, dike i S, 1 m brett 0,1 m djupt, risfylld grop i mitten. I S är tegel.

Delvis bortschaktad, skogbevuxen grusås, invid tomtmark. 30 m ö.h.

Övrig kulturhistorisk lämning

Ej helt säkert identifierad men på Häradskartan finns en markering för en backstuga på denna plats.

Strax invid både norr och söder om är omrört och bortschaktat vilket försvårar en säker identifiering.

6 Boplatsläge, ca 45×13 m stort (NV–SÖ), beläget i en flack gip mellan en högre och en lägre rygg (NV–SÖ).

Skogsmark. 35 m ö.h.

7 Boplatsläge, ca 60×25 m stort (NNV–SSÖ), beläget i en V-sluttning av kulle.

Röjd kraftledningsgata. 35 m ö.h.

8 Boplatsläge, 240×125 m stort (Ö–V), beläget i en mycket flack N sluttning.

Hagmark med spridda barr och lövträd.

20–25 m ö.h.

9 Kolbotten, ca 12 m i diameter och 0,1–0,2 m hög, rund. Otydlig form och begrtänsning.

Bevuxen med 8 barrträd.

Skogsmark. Kol ställvis synligt i markskador.

Övrig kulturhistorisk lämning

10 Kolarkoja, rest av. Synlig som en ansamling med sten som kan vara ett raserat

spismursröse, 2,5×1,5 m stort och 0,2 m högt, av 0,2–0,5 m stora stenar.

Röjd kraftledningsgata. Bevuxet med 1 grantelning.

11/

RAÄ29

Röjningsröse, rund, 6 m diameter och 0,4 m hög. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,2–0,3 m stora. Kantkedja, 0,2–0,4 m hög av 0,2–0,4 m stora stenar. Runt kanten ligger flera stenar 0,5–1,3 m stora.

Revideringen 2004: intill röjningsröset finns stenrader.

Moränrygg (NÖ–SV). Gammal hagmark, nu betesmark. 20–25 m ö.h.

(13)

Bilaga 2. Schakttabell

Snr Obj.nr Beskrivning Anläggningar, fynd

samt kommentarer 1 1 32×1,2–3 m stort och 0,15–0,3 m djupt (NÖ–

SV). Torv 0,5 m tjockt lager, därunder silt i S, lera i N.

Fynd av en övrig slagen kvarts och en slagen bränd flinta.

2 2 14,5×2,5 m stort och 0,15–0,3 m djupt (NNV–

SSÖ). Sand i SÖ, småstensbemängd grus i NV.

3 2 7×2,5 m stort och 0,1–2,5 m djupt (SSV–NNÖ).

Torv 0,05–0,1 m tjockt lager därunder småstensbemängd grus.

4 2 7,5×2,5 m stort och 0,1–0,3 m djupt (ÖSÖ–

VNV). Torv 0,05–0,1 m tjockt lager därunder sand, i ÖSÖ siltig sand.

5 3 11,5×2,5 m stort och 0,1–0,3 m djupt (ÖNÖ–

VSV). Torv 0,05–0,1 m tjockt lager därunder sandig morän med rikligt med 0,02–0,6 m stora stenar.

6 3 8×2,5 m stort och 0,1–0,15 m djupt (VSV–

ÖNÖ). Torv 0,05–0,1 m tjockt lager, därunder sandig morän med rikligt med 0,02–0,5 m stora stenar.

7 6 21×2,5 m stort och 0,7–0,3 m djupt (NV–SÖ).

Torv 0,05–0,1 m tjockt lager, därunder silt/lera med rikligt med sten, ställvis 0,05–0,6 m stora.

Grusfläckar i Ö.

8 7 4×1,5 m stort och 0,1–0,2 m djupt (N–S). Torv 0,05–0,1 m tjockt lager därunder sandig morän med 0,05–0,5 m stora stenar.

9 7 13,5×1,2–2,5 m stort och 0,1–0,3 m djupt.

(NNV–SSÖ). Torv 0,07–0,1 m tjockt lager, därunder sandig/siltig morän med 0,05–0,5 m stora stenar.

10 7 6×2,5–3 m stort och 0,1–0,3 m djupt (NNÖ–

SSV). Torv 0,05–0,1 m tjockt lager, därunder sandig/siltig morän med 0,02–0,4 m stora stenar.

11 7 3,5×2,5–3 m stort och 0,07–0,2 m djupt (SSÖ–

NNV). Torv 0,05–0,1 m tjockt lager, därunder sandig morän med 0,01–0,4 m stora stenar.

12 4 9,5×2–2,3 m stort och 0,15–0,3 m djupt (SV–

NÖ). Torv 0,02–0,1 m tjockt lager, därunder silt/sand med enstaka 0,05–0,3 m stora stenar.

13 4 14×2,5 m stort och 0,1–0,3 m djupt (SV–NÖ).

Torv 0,05–0,15 m tjockt lager, därunder sandig morän med enstaka 0,01–1 m stora stenar.

14 4 6,5×2,5 m stort och 0,1–0,3 m djupt (SV–NÖ).

Torv 0,05–0,1 m tjockt lager, därunder sand med enstaka 0,02–0,4 m stora stenar.

15 8 10×2,5 m stort och 0,2–0,35 m djupt (VSV–

ÖNÖ). Ploglager ca 0,15–0,2 m tjockt lager, därunder hård silt.

Fynd av tegel, ben, hästskosöm.

16 8 10×2,5 m stort och 0,15–0,3 m djupt.

(ÖNÖ–VSV). Ploglager ca 0,15 m tjockt lager, därunder silt/lera.

17 8 8,5×2,5 m stort och 0,2–0,3 m djupt (NNV–

SSÖ). Ploglager ca 0,2 m tjockt lager, därunder hård silt/lera. Enstaka småsten.

18 8 11,5×2,5 m stort och 0,2–0,3 m djupt (VSV–

ÖNÖ). Ploglager ca 0,15–0,2 m tjockt lager, därunder hård silt och lera.

(14)

Strängnäs-Lundby

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av området Strängnäs- Lundby 7:79 i Strängnäs socken och kommun i Södermanland.

Vid fältbesiktningen registrerades 10 objekt förut- om RAÄ 29, som var känd sedan tidigare. Sju av dem utgjordes av boplatslägen.

Vid utredningsgrävningen av dem påträffades en bränd flinta och en slagen kvarts i objekt 1, beläget längst i söder. Platsen bedöms vara fast fornlämning och hör sannolikt ihop med RAÄ 355, ett grav- och boplatsområde. Inom de övriga utredningsgrävda boplatslägena påträffades inga som helst förhistoriska indikationer.

De andra objekten utgjordes av de troliga resterna efter en backstuga, en kolbotten och en sannolik rest av kolarkojan bredvid. Dessa tre objekt härrör från sen historisk tid.

UV MItt, RAPPoRt 2008:20

ARkeoLogISk UtReDnIng, etAPP 1 och 2

Strängnäs-Lundby

Södermanland, Strängnäs socken, Strängnäs-Lundby 7:79 Wivianne Bondesson

ISSn 1403-9044