Generella lärandemål Delkurs 1: Psykologins studieområden Efter genomgången kurs ska studenterna ha uppnått följande lärandemål:

(1)

Kursplan

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Psykologi I, 30 högskolepoäng

Psychology I, 30 Credits

Kurskod: PS700G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området

Tekniska området

Huvudområde: Psykologi Högskolepoäng: 30

Ämnesgrupp (SCB): Psykologi Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N

Inrättad: 2014-12-09 Senast ändrad: 2016-04-01

Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2016 Beslutad av: Prefekt

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Generella lärandemål

Delkurs 1: Psykologins studieområden

Efter genomgången kurs ska studenterna ha uppnått följande lärandemål:

Inom kunskap och förståelse.

Studenten ska kunna:

- beskriva och identifiera olika perspektiv och begrepp inom psykologins studieområden;

neuropsykologi, sinnesfysiologi/perception, intelligens, språk, tänkande, inlärning, minne och problemlösning, motivation och känslor, hälsa och stress, samt psykopatologi.

- beskriva grunderna inom det vetenskapliga studiet av mänskligt beteende och mentala processer, och identifiera professionella frågor som uppkommer i vetenskapliga studier.

- identifiera och jämför olika forskningsdesign och metod som används inom området.

- identifiera hur socioemotionella, kognitiv, biologisk samt beteende processer är relaterade till varandra.

Inom färdighet och förmåga.

- använda grundkunskap inom kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik för att evaluera studier.

- använda kunskapen om psykologins grunder för att testa teorier om mänskligt beteende i empiriska undersökningar.

- arbeta självständigt i en grupp, planera, genomföra och redovisa en empirisk studie.

- kritisk granska centrala teorier inom pyskologins studieområde.

- diskutera diversa centrala psykologiska processer och begrepp ur ett köns och mångkulturella perspektiv.

(2)

Inom värderingsförmåga och förhållningssätt.

- reflektera över hur olika biologiska and neurofysiologiska aspekter kan relatera till socioemotionella, kognitiv processer och beteendemönster.

- Ta hänsyn till genus och mångkulturella aspekter i tolkning och bedömningar av forskningsstudier och teorier.

- reflektera och diskutera olika tillämpningar av teorier inom den psykologiska område.

- kritiskt granska vetenskapligt material, modeller och metoder samt reflekterar applicerbarhet av dessa i konkreta situationer inom t.ex. arbetslivet.

- visa ett professionellt förhållningssätt i skrift, i samarbete och i kommunikation med andra.

Delkurs 2: Utvecklingspsykologi.

- visa förståelse för utvecklingspsykologiska begrepp och teorier genom att identifiera och jämföra utvecklingsteorier, samt tillämpa dessa för att förklara utveckling under hela livsloppet.

- förklara teoretiska begrepp och tillämpa både forskningsdesign och etik på en basnivå i laborationsarbetet.

- generalisera och överföra principer inom utvecklingsforskning från det specifika till det abstrakta.

- kommunicera och träna inlärning genom att redovisa, diskutera och kritiskt analysera forskning inom området, samt ta hänsyn till olika utvecklingsmönster och genus i ett mångkulturellt perspektiv.

- utveckla och träna vetenskapligt skrivande, lära sig hur man söker efter vetenskaplig litteratur, och för en kritisk och vetenskaplig diskussion kring varför någon utvecklas som hen gör.

- tolka och bedöma forskningsinformation på en grundnivå, samt se samband mellan generella, kontextuella och individuella skillnader inom olika områden.

- utveckla, träna och tillämpa ett professionellt förhållningssätt.

Delkurs 3: Socialpsykologin

- identifiera, redogöra och jämföra socialpsykologiska begrepp och teorier.

- identifiera och jämför olika forskningsdesign och metod.

- använder grundkunskap inom kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik för att evaluera studier.

- identifiera och beskriva hur olika psykologiska aspekter såsom miljön, fysiologi, och kognition påverkar individ- och grupp socialt beteende.

- beskriva, och diskutera diverse sociala processer ur ett köns och mångkulturella perspektiv.

- kritisk granska social psykologiska teorierna inom konkreta situationer inom t.ex. arbetslivet, genom att ge exempel på verkliga fenomen som speglar olika socialpsykologiska begrepp.

- arbeta självständigt i en grupp, planera, genomföra och redovisa en socialpsykologiskt inriktad grupplaboration.

- Skriftligt visa kunskap och förståelse genom att kritisk analysera forskning inom området.

- Kommunicerar och tränar inlärning genom gruppventilering och för en kritisk diskussion om socialpsykologiska teorier och metoder.

- visa förståelsen av skillnaden mellan vetenskapligt grundad kunskap om människans interaktion med andra och kunskap som är baserad på egna erfarenheter i kommunikation med andra.

- kritiskt granska vetenskapligt material, modeller och metoder samt reflektera och diskutera applicerbarhet av dessa i konkreta situationer inom t.ex. arbetslivet.

- reflektera över och diskutera hur kontextuella faktorer, genus, kultur och etnicitet påverkar socialbeteende.

- Visa ett professionellt förhållningssätt i samarbete och i kommunikation med andra samt ett

(3)

vetenskapligt synsätt i skrift; inklusive användning av formalia, skrivregler och etikiska normer (t.ex. plagiat).

Delkurs 4: Personlighetspsykologi

- identifiera, beskriva och jämföra olika begrepp och idéer i centrala personlighetsteorier.

- beskriva och namnge olika typer av forskningsmetodik som används inom personlighetspsykologi.

- föra en kritisk och självständig diskussion om de olika teorierna och kring olika sätt att mäta personlighet.

- tillämpa personlighetsteoriernas olika begrepp på ett vetenskapligt sätt genom att exempelvis förklara observationer via olika personlighetsteorier.

- sammanfattar och beskriver hur man arbetar forskningsmässigt inom de olika perspektiven, vilka behandlingar som tillhör de olika perspektiven, samt vilka personlighetsstörningar som finns och hur de påverkar människor.

- tolka och bedöma forskningsinformation på en grundnivå, och se samband mellan generella, kontextuella och individuella skillnader inom olika områden.

- utveckla, träna och tillämpa ett professionellt förhållningssätt.

Kursens huvudsakliga innehåll

Delkurs 1: Psykologins studieområden, 6 högskolepoäng med Laborationsarbete, 1,5

Högskolepoäng. Kursen inleds med en diskussion kring perspektiv inom psykologin, samt en kort genomgång om forskningsmetodens psykologi. Därefter behandlas beteendets biologiska grunder, perception, inlärning, minne och intelligens, motivation, emotion och stress.

Delkurs 2: Utvecklingspsykologi, 6 högskolepoäng med Laborationsarbete, 1,5 högskolepoäng Kursen ger grundkunskaper om människans utveckling inom traditionella utvecklingspsykologiska områden som kognitiv-, fysisk-, självbilds-, och socialutvecklingsprocesser och informerar om begrepp, metoder, olika utvecklingsteorier och utvecklingsteoretiker. Därutöver diskuteras frågeställningar och problem inom modern utvecklingspsykologisk forskning. Kursen har ett livslångt utvecklingsperspektiv och behandlar utveckling genom hela livscykeln.

Delkurs 3: Socialpsykologi, 6 högskolepoäng med Laborationsarbete, 1,5 högskolepoäng Här behandlas centrala områden inom socialpsykologin som t ex utveckling och förändring av attityder, varseblivning av sig själv och andra, konformitet, konfliktlösning och gruppbeteenden.

Delkurs 4: Personlighetspsykologi, 6 högskolepoäng med Laborationsarbete, 1,5 högskolepoäng Detta block behandlar centrala teorier kring begreppet personlighet: det dispositionella, biologiska, intrapsykiska, fenomenologiska, kulturella, samt hälso- och anpassningsmässiga perspektivet. Här tar man också upp olika synsätt på mätning av personlighet. En orientering kring olika former av psykopatologi och behandlingsmetoder ingår.

Studieformer

Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, laborationer och gruppövningar. Obligatoriskt deltagande vid gruppövningar. Obligatoriska redovisningar av skriftliga och/eller muntliga arbeten förekommer. Arbetsformerna är aktiverande och tillämpar innehållet i kurslitteraturen. Hela eller delar av kursen kan komma att ges på engelska.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Psykologins studieområden, 6 högskolepoäng.(Provkod: 0100)

Examination sker genom skriftlig salstentamen

(4)

Laboration - Psykologins studieområden, 1,5 högskolepoäng.(Provkod: 0200)

Examination sker genom skriftlig laborationsrapport i grupp Utvecklingspsykologi, 6 högskolepoäng.(Provkod: 0300)

Examinationen sker genom skriftlig salstentamen

Laboration - Utvecklingspsykologi, 1,5 högskolepoäng.(Provkod: 0400)

Examinationen sker genom skriftlig laborationsrapport i grupp Socialpsykologi, 6 högskolepoäng.(Provkod: 0500)

Laboration - Socialpsykologi, 1,5 högskolepoäng.(Provkod: 0600)

Examinationen sker genom skriftlig laborationsrapport i grupp Personlighetspsykologi, 6 högskolepoäng.(Provkod: 0700)

Laboration - Personlighetspsykologi, 1,5 högskolepoäng.(Provkod: 0800)

Examinationen sker genom skriftlig laborationsrapport i grupp

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,

godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Psykologins studieområden

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Laboration - Psykologins studieområden

Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Utvecklingspsykologi

Laboration - Utvecklingspsykologi

Socialpsykologi

Laboration - Socialpsykologi

Personlighetspsykologi

Laboration - Personlighetspsykologi

HELKURSBETYG

För att få betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på sammanlagt minst 18 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

(5)

Särskild behörighet och andra villkor

Grundläggande behörighet.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Tentamen delkurs 1-4:

Betygsättning sker med något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Godkänd måste studenten visa att kursens lärandemål har uppnåtts.

Laborationsuppgifter 1-4:

Betygsättning sker med något av betygen Godkänd eller Underkänd. För godkänt krävs att studenten har genomfört miniseminarium/presentation och/eller inlämnade skrivuppgifter. För godkänd på laborationsuppgift krävs att deltagaren kan visa att kursens lärandemål har uppnåtts.

Rätten till förnyat prov:

- Den som blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och

uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle innan höstterminens start.

- Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges.

Övergångsbestämmelser

Kurs/delkurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts. Därefter sker tentamen enligt ny kursplan.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Holt, Nigel, Bremmer, Andy, Sutherland, Ed, Vliek, Michael, Passer, Michael, & Smith, Ronald (2012)/2:a upplagan

Psychology: The science of mind and behaviour

New York: McGraw-Hill, ISBN/ISSN: 978-0-07-713640-6, 866 sidor, Kapitel 1-11, 16 och 17 (sidor 650-677). Litteraturen är obligatorisk för delkurserna 1, 3 och 4.

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur

Santrock, John W. (2013)/14:e upplagan Lifespan Development

McGraw-Hill, ISBN/ISSN: 978-0-07-131868-6, 643 sidor

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur

Myers, David G. (2012)/11:e internationella upplagan Social Psychology

McGraw-Hill, ISBN/ISSN: 978-0-07-131864-8, 732 sidor, Kapitel 1-13.

Delkurs 4: Obligatorisk litteratur

Larsen, Randy, Buss, David & Wismeijer, Anders (2013)

Personality Psychology: Domains of Knowledge About Human Nature

McGraw Hill, Upplaga: 1:e internationella upplagan. ISBN/ISSN: 978-0-07-7145644

(6)

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Delkurs 1.

Artiklar och annat material, ca. 150 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.

Rekommenderad (ej obligatorisk) litteratur:

Kimura, Doreen (2001): Kön och kognition. Lund: Studentlitteratur Magnusson, Eva (2002): Psykologi och kön. Stockholm: Natur och Kultur Marshall, Peter (2001): Din guide till effektiva studier. Malmö: Liber Delkurs 2.

Lamb, Michael E. (Ed). (2010). The role of the father in child development. NY: Wiley Magnusson, Eva (2002). Psykologi och kön. Stockholm: Natur och Kultur.

Marshall, Peter (2001): Din guide till effektiva studier. Malmö: Liber Delkurs 3.

Rudman, Laurie. A., & Glick, Peter (2008). The social psychology of gender: How power and intimacy shape gender relations. New York: Guilford.

Delkurs 4.

Magnusson, Eva (2002). Psykologi och kön. Stockholm: Natur och Kultur.

Marshall, Peter (2001): Din guide till effektiva studier. Malmö: Liber

Om en senare upplaga av litteraturen, än vad som anges ovan finns, läses denna.