2005:132 CIV
E X A M E N S A R B E T E
Samordning av samhällsbetalda transporter i Gällivare kommun
Maria Åberg
Förord
Examensarbetet gjordes som det avslutandet momentet i utbildningen till civilingenjör i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Förstudien är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Norrbotten, Vägverket Region Norr, Konsumentverket, Luleå tekniska universitet, Gällivare kommun, Länstrafiken i Norrbotten och Europeiska unionen.
Jag skulle vilja tacka Anders Segerlund, Gällivare kommun och Malin Konradsson, Länsstyrelsen i Norrbotten. Tack även till alla andra som hjälp mig att få fram material.
Stort tack till Charlotte Reinholdt Hageback WSP Samhällsbyggnad i Luleå för att hon ställt upp som stöd och uppmuntran under arbetes gång. Hon har även bidragit med ett stort kunnande inom området.
Jag vill även passa på att tacka Glenn Berggård, avdelningen för trafikteknik vid Luleå tekniska universitet, för stöd under studietiden.
Ett sista tack riktas till min kära familj som alltid ställer upp och finns till hands.
Tack!
Luleå 2005-04-07
Maria Åberg
Sammanfattning
Fler och fler byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare
befolkningsminskning gäller det att ge dem som bor på orter utan dagligvarubutik en bättre tillgänglighet.
Syftet med examensarbetet var att göra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden. Som underlag gjordes en
enkätundersökning av resvanorna hos de boende på landbygden i Gällivare kommun.
Ur enkäten framkom det att nästan alla kör bil till butiken då de ska utföra sina inköp. Detta medför många negativa följder inte minst för miljön, det ger även en bristande trafiksäkerhet och försämrad tillgänglighet för dem som inte har tillgång till bil då underlaget för service- turer minskar. Av alla som svarat var det drygt hälften som kunde tänka sig att samåka, av dessa var det många som svarat att de inte var intresserade av att använda sig av de
samhällsbetalda transporter som till exempel sjukresor och färdtjänst. Det är dessa transporter som är mest aktuella för samordning vilket innebär att det måste satsas på attitydförändring och marknadsföring för att få befolkningen att använda sig av dessa transporter. De flesta som svarat på enkäten handlar minst en gång i veckan i en dagligvarubutik och har ett behov av att åka in till Gällivare centralort minst en gång i månaden. Det skulle vara bra att ge dem den möjligheten genom ökad samordning.
I rapporten ges förslag till samordning i byn Hakkas som ligger cirka fem mil söder om Gällivare centralort. Förslaget är en shoppingtur för de boende i Hakkas. Shoppingturen innebär att de boende i Hakkas omland får möjligheten att åka med en efterfrågestyrd tur för att handla i butiken i Hakkas.
En sammanställning av samhällsbetalda transporter under en typvecka presenteras och även mindre förslag på samordningar i byarna Skaulo, Ullatti, Nattavaara och Nilivaara redovisas i rapporten.
Abstract
An increasing number of villages loose their country shops due to a loss of population and changed service habits. As a result of this the service on the countryside is worsening and the inhabitants move to the larger cities. To counter the reduction in population, measures have to be taken to enhance the availability for those who live in places without a country shop.
The purpose with this thesis was to make a survey of the community paid transports and also to make suggestions for the coordination of these in Gällivare municipality. This will lead to an increased availability for the people living in the countryside.
As a base for the thesis a poll of the traveling habits of the people living in the countryside was made.
The poll showed that almost everybody drives a car to the store when they shop their groceries. This brings many negative consequences, not the least for the environment, but it also makes the traffic less secure. There is also a decrease in the availability for those that have no access to a car, because less people need service trips and the coordination becomes more difficult. About half of the people that replied to the poll thought they would be
interested in a car pool, and many of these had no interest in using the community paid transports like patient transports or a transportation service for the disabled. These are the most practical coordination transports which mean that there must be a change in attitude and also some marketing to make the people use these transports. A majority of the ones who answered the poll shops at least once a week in a country shop and needs to go to Gällivare once a month. It would be good to give them this opportunity by increasing the coordination of the transportations.
The thesis gives a proposal for coordination of the transports in the village Hakkas, fifty kilometres south of Gällivare. The proposition is a shopping trip for the inhabitants of Hakkas and the surrounding area. It suggests that they get the opportunity to use a demand controlled trip to go to the local store and do their errands.
A compilation of community paid transports during a week is presented and also lesser suggestions for coordination in the villages of Skaulo, Ullatti, Nattavaara and Nilivaara are presented in the thesis.
Innehåll
1 Inledning... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Syfte ... 7
1.3 Avgränsning ... 7
2 Litteraturstudier ... 8
2.1 Glesbygd... 8
2.1.1 Bakgrund om Glesbygdens kommunikationer... 8
2.2 Olika projekt... 9
2.2.1 Projekt Glitter... 9
2.2.2 Närtrafik i Laholm... 10
2.2.3 Transportservice Siljansnäs... 10
2.2.4 Ringbuss i Höör... 10
2.2.5 Ockelbo ... 10
2.2.6 Rengsjö... 11
2.2.7 Brukslinjen ... 11
2.3 Olika transportsätt ... 11
2.3.1 Flexlinjer ... 11
2.3.2 Byabuss ... 11
2.3.3 Samåkning... 12
2.3.4 Efterfrågestyrd trafik ... 12
3 Metod... 13
3.1 Enkät... 13
3.2 Litteraturstudie ... 14
3.3 Intervjuer ... 14
3.4 Besök... 14
4 Bakgrundsfakta Gällivare Kommun... 15
4.1 Gällivares byar ... 16
4.1.1 Ullatti... 16
4.1.2 Nattavaara... 16
4.1.3 Skaulo... 17
4.1.4 Nilivaara ... 17
4.1.5 Hakkas... 17
5 Samhällsbetalda transporter ... 18
5.1 Hemtjänsten... 18
5.2 Sjukresor... 20
7.2.1 Förslag Shoppingtur, upptagningsområde 1 och 2... 61
7.2.2 Förslag Shoppingtur, upptagningsområde 3 och 4... 61
7.3 Efterfrågestyrd trafik ... 62
7.3.1 Alla fyra upptagningsområden. ... 62
7.4 Hemsändning... 63
7.5 Samordning av sjukresor och färdtjänst resor ... 63
7.6 Beställningscentral ... 63
8 Diskussion ... 64
BILAGOR
Bilaga 1 Enkäten
Bilaga 2 Karta över enkätutskick Bilaga 3 Svarsfrekvens på enkät Bilaga 4 Hemtjänst, karta och tabell Bilaga 5 Sjukresor, karta och tabell Bilaga 6 Skolskjuts, karta och tabell
Bilaga 7 Länstrafikens linjedragning, karta och tabell Bilaga 8 Färdtjänst, karta och tabell
Bilaga 9 Efterfrågestyrd trafik, karta och tabell Bilaga 10 Landstingets resor, karta och tabell Bilaga 11 Exempel på samordning i Hakkas Bilaga 12 Kartor till bilaga 11
1 Inledning
Figur 1: Tre olika färdsätt till/från Gällivare
Det finns olika färdsätt att ta sig till/från Gällivare, bland annat flyg, tåg eller buss. Restiden med flyg mellan Gällivare och Arlanda är cirka 70 minuter och det går två turer per dag. Med tåg tar det cirka två timmar mellan Gällivare och Luleå och med buss ungefär tre timmar och bussar går några gånger om dagen. Man kan helt enkelt säga att för att ta sig till/från Gällivare finns det flera alternativ. I alla fall för dem som vill åka längre sträckor.
Faktum är att det är svårt att ta sig till Gällivare tätort för dem som bor på landsbygden inom kommunen. Där går det inte många transporter och tiderna för dessa är oftast anpassade till skolskjutsar.
1.1 Bakgrund
I Norrbotten arbetar länsstyrelsen och kommunerna med lokala utvecklingsprogram för kommersiell service. Där har ett antal insatsområden definierats för att uppnå det regionala politiska målet om en god servicenivå i alla delar av landet. Ett av dessa områden handlar om att förbättra transporter. Detta har lett till ett trafiksamordningsprojekt i Gällivare och Pajala kommun mellan Länsstyrelsen i Norrbottens län, Konsumentverket, Vägverket Region Norr, Luleå tekniska universitet och Länstrafiken i Norrbotten. En förstudie är genomförd i Pajala kommun. Detta examensarbete är en motsvarade förstudie i Gällivare kommun.
Dessa två kommuner har valts på grund av dess olika befolknings- och bebyggelsestruktur. I Pajala kommun är befolkningen spridd i ett antal byar och majoriteten av befolkningen bor utanför tätorten. I Gällivare kommun bor majoriteten i centralorten och endast en liten del bor i byar utanför.
I Gällivare kommun finns det ett landsbygdsråd som är en ideell förening som bildades 1995 och som arbetar för att utveckla Gällivare landsbygd. Denna förening har tillsammans med Gällivare kommun som mål att utarbeta ett landsbygdspolitiskt handlingsprogram.
(Föreningen har fyra till sex möten per år där medlemmarna diskuterar aktuella frågor med
boende skall ha tillgång till service. Forskning inom detta område har pågått vid Luleå tekniska universitet sedan 2000. Även andra universitet forskar inom detta ämne.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att genomföra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur ska leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden.
Som underlag för detta har en enkätundersökning om resvanor genomförts bland de boende på landsbygden i Gällivare kommun samt även intervjuer med berörda personer har gjorts.
1.3 Avgränsning
Enkäten har gått ut till de boende i byar runt de orter som har dagligvarubutik. Dessa byar är följande:
- Ullatti - Hakkas - Skaulo - Nattavaara - Nilivaara
Transporterna som innefattar projektet är främst persontransporter men även till en viss del hemsändning av varor. De samhällsbetalda transporterna som undersöks är:
- Färdtjänsten - Sjukresor - Skolskjuts
- Landstingets resor - Hemtjänsten
Personerna i enkätundersökningen är slumpvis utvalda och är i åldern 18 till 80 år.
En vecka har valts ut för att få en uppfattning om hur de samhällsbetalda transporterna trafikerar landsbygden.
2 Litteraturstudier
2.1 Glesbygd
Glesbygd definieras som områden med mer än 45 minuters bilresa till tätort och tätortsnära landsbygd.(Glesbygdsverkets hemsida, 2004) Enligt Statistiska Central Byrån (SCB) är tätort områden med mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Övrigt är
glesbygd. Länsstyrelsen anger att glesbygd är ett stort område med gles bebyggelse och långa avstånd till lite större orter, sysselsättning och service. Landsbygd har lite kortare avstånd till lite större orter. Enligt SCB blir det stor yta som är glesbygd. Beroende på definition varierar antalet personer i glesbygd mellan 0,2 och 1,4 miljoner invånare.
Trafiksvaga områden med mer än 1000 meter till kollektivtrafik berör cirka 1,2 miljoner invånare. Räknas de som inte har tillgång till kollektivtrafik efter klockan 19 är det ytterligare en miljon människor som drabbas. Det är en stor del av befolkningen som har bristande kollektivtrafikservice och för dessa gäller privat bil och om de inte har tillgång till bil får de svårt att ta sig någonstans. De grupper som är mest drabbade är ungdomar, kvinnor och äldre.
(Kollektivtrafikkommitén 2003 )
2.1.1 Bakgrund om glesbygdens kommunikationer
Det har tidigare gjorts en undersökning av levnadsförhållanden och genom denna studie kan en indikation på trafikens standard ges och på hur den har utvecklats. Denna information är dock gammal.
Utanför tätorter benämns linjetrafiken ofta som landsbygdstrafik. Det är en linjetrafik med buss som går helt utanför tätorter eller mellan landsbygdsområden och tätorter. Av landets cirka 2800 linjer kan 1500 linjer betraktas som landsbygdslinjer. (Transportidé 2003)
Ett område med liten efterfrågan är normalt första steget att begränsa utbudet av turer och vid mycket liten efterfrågan minskas även tätheten på linjen. I de områden som fått minskat eller indragna turer har turerna ersatts med efterfrågestyrd trafik eller enbart skolskjuts, färdtjänst och sjukresor.
Anropsstyrd trafik är en vanlig lösning även i de områden som saknar kollektivtrafik. Detta innebär att trafiken bara körs om någon i förväg meddelar att de vill resa. Det är vanligt att de som har mer än 1000 meter till närmaste busshållplats får kompletteringstrafik till
kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller där färdvägen är minst sex kilometer och stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt.
Skolskjuts är en mycket omfattande verksamhet. Av landets cirka en miljon elever i grundskolan är 29 % berättigade till skolskjuts (Transportidé 2003) cirka hälften av dessa reser i ordinarie linjetrafik och resten i särskilt anordnade skjutsar. Det finns ett klart samband mellan tätortsgrad och andelen elever som har skolskjuts. I de kommuner som har låg andel av befolkningen i tätort är skolskjuts en betydande del av den totala kollektivtrafiken i kommunen.
Kommunerna är också skyldiga att ordna färdtjänst för personer som har väsentliga
svårigheter att förflytta sig på egen hand. Totalt i landet finns cirka 403 000 personer som är berättigade till detta. (INREGIA 2002) Många områden ute på glesbygden har en hög medelålder och detta påverkar antalet berättigade till färdtjänst. Däremot är resandet med färdtjänst betydligt högre i tätorter.
2.2 Olika projekt
Flera studier har visat att andelen som reser kollektivt på landsbygden är lågt och det är skoleleverna som är den största gruppen. Detta medför att kollektivtrafiken blir dyr trots att det är få turer. Kompletteringstrafik har då införts och denna är billigare men ger en lägre standard för dem som bor på landsbygden. Skolskjuts, sjukresor och färdtjänst ger en bra service för dem som är behöriga. En samordning av dessa färdsätt skulle ge en bra service för de som vill nyttja dem.
2.2.1 Projekt Glitter
Här har det satsats på ungdomars resbehov. Det är detta resbehov som är mest eftersatt då ungdomarna är beroende att skjutsas med bil. Projektet har gett utökade resmöjligheter i landsbygdsområdena i Götene och Vara kommuner. Alla som har längre än 1000 meter till kollektivtrafik eller har mindre än tre dubbelturer per dag skall få utökad trafik.
Under försöket kommer det att bli fem restillfällen alla dagar i veckan. Det skall även testas fyra automatiska sätt att boka sina resor förutom den vanliga bokningen.
Beställningarna skall kunna göras upp till 14 dagar i förväg och på följande sätt:
• Automatisk bokning med knapptelefon dygnet runt.
• Direktbokning på Internet dygnet runt.
• Automatisk bokning via SMS-meddelande dygnet runt.
• Automatisk bokning av hemresa i bokningsautomat Utvärdering
Det har blivit en bättre resestandard i försökskommunerna utan att kostnaderna ökat nämnvärt. Resorna har inte ökat som de förväntat sig. En av de viktiga erfarenheterna är
2.2.2 Närtrafik i Laholm
I Laholm har det testats en utvecklad form av kompletteringstrafik för att stärka
kollektivtrafiken i glesbygd. Det är ett försök som innebär att om det saknas en tur med vanlig buss inom två timmar från önskad avresetid får resenären åka med den efterfrågestyrda
trafiken. Normalt brukar det vara så att de får resa vid ett begränsat antal tillfällen om de har längre än två kilometer till hållplats. Trafiken utförs med taxibilar och den är öppen vardag mellan 08 och 22 samt lördagar och söndagar mellan 10 och 22. Resorna samordnas med andra samhällsbetalda resor som färdtjänst och sjukresor. Resan måste beställas minst en timma i förväg och egenavgiften varierar mellan 15 och 25 kronor beroende på zongräns.
Utvärdering
Projektet har blivit en succé. Under tiden mars till oktober 2002 utfördes cirka 26 resor per dag och de har valt att fortsätta med turerna.
(Transportidé 2003)
2.2.3 Transportservice Siljansnäs
I Siljansnäs har en enkätundersökning genomförts för att ta reda på resvanorna bland dem som bor i Siljansnäs, Leksand kommun. Det har skickats ut en enkät till de fastboende och en annan enkät till dem som bor i fritidsfastigheter. Det har kommit fram till att ha en
samordning mellan kommunen och de boende. Målet är att antalet ensamåkare i bil skall minskas med tio procent under projekttiden och att underlätta arbetspendling till närområdet.
Projektet innehåller anropsstyrd trafik, samåkning och bilpool. Sockenkontoret skall fungera som en sambandscentral för samåkning och där kan de boende anmäla sina transportbehov som sedan kan passas in med andras behov för privat samåkning. Det kommer också att finnas en möjlighet att planera samåkning på sockenkontorets hemsida. (Warsén L, 2000)
2.2.4 Ringbuss i Höör
Ringbuss är en trafik som går enligt tidtabell men utan någon speciell sträckning. Bussen går den utsatta tiden om någon ringt och bokat resa och sedan kör bussen den sträckning som passar dem som åker. När ringbuss trafiken infördes togs all kompletteringstrafik bort liksom huvuddelen av linjebusstrafiken. Vanliga resenärer fick även nyttja vissa skolskjutsar och genom en handikapp anpassning av ringbussarna kunde färdtjänsten använda sig av ringbussen och på det viset uppstod en samordning.
Utvärdering
eftersom detta påverkar deras sätt att möta passagerarna. Detta ordnades genom att en utbildning i form av en serie träffar med förarna med olika teman vid varje sammankomst anordnades.
Utvärdering
Färdtjänsten har minskat. Trafiken består av åtta linjer som går från byarna in till Ockelbo.
En linje inne i tätorten för de äldre och funktionshindrade har anpassats. Resultatet av utbildningen av förarna visade att resenärernas bedömning av förarnas service ökade.
(Börjesson M 2000) 2.2.6 Rengsjö
I Bollnäs kommun har det gjorts ett försök i Rengsjö där det visat sig att det är ungdomarna som har ett stort resbehov. I området finns skolskjuts och inköpsturer men ingen trafik för ungdomars fritidsresande. Som slutsats för undersökningen har det visat sig att
kompletteringstrafikens utbud av inköpsresor för vuxna bör utökas med trafik på kvällar och helger för ungdomar.
(Börjesson M 1999) 2.2.7 Brukslinjen
Brukslinjen är samlingsnamnet på det samordnade utbudet av skolbussar, servicelinjer, matarbussar och linjebussar i hela stråket från Virsbo till Kvicksund. Sedan trafiken startade 2001 har resenärerna rest gratis. Linjen är en samordning av alla samhällsbetalda resor i hela området. Transporterna planeras i ett system och det ger att de får en bra service i hela området. Resorna är även planerade för att få en smidig lösning vid byte till annat transportsätt. (Brukslinjens hemsida)
2.3 Olika transportsätt 2.3.1 Flexlinjer
Flexlinjer är linjer för att ge bättre service till dem som inte kan gå långt. En anropsstyrd flexlinje har många hållplatser men endast de hållplatser som någon ringt och meddelat att de vill åka från kommer att trafikeras. Fördelen med dessa linjer är att alla resenärer kan få meddelande om när de skall hämtas vid hållplatsen. Nackdelen är att det tar lång tid vilket innebär att det blir en minskad effektivitet. Detta transportsätt har fått ta över många av färdtjänstresorna.
2.3.2 Byabuss
Byabuss är en buss som körs av dem som bor i byn och föraren får ingen ersättning. För att få
2.3.3 Samåkning
Organiserad samåkning har provats i olika försök, dels genom privata bilar men även med bilar som ställts till förfogande i samband med försöken. Problem med betalningsrutiner har uppstått och de som har visat sig fungera bäst är privat samåkning i privatbil och då
myndigheterna inte lagt sig i betalningen. Det finns flera system för samåkning på Internet.
Till exempel har Lund och Linköpings universitet en hemsida med möjlighet för samåkning.
2.3.4 Efterfrågestyrd trafik
Efterfrågestyrd trafik är en trafik som finns utöver linjetrafiken. Det är en trafik som kan ha en fast tidtabell men för att den skall gå måste någon ringa och boka plats på turen. Det kan vara en trafik med fast linjesträckning eller en linjesträckning som påverkas av vart de som bokat turen bor. Denna trafik har många benämningar och några namn är plustrafik, efterfrågestyrd trafik och serviceturer. Det görs försök att lägga in sådana turer på orter där den ordinarie linjetrafiken inte räcker till.
3 Metod
Figur 2: Utskick och svar på enkätundersökningen (För större karta se bilaga 2)
För att lösa uppgiften skickades en enkät ut för att få ett underlag över resandet i Gällivare kommun. Svaren sammanställdes och för att kunna analysera resultaten gjordes
litteraturstudie både på Internet och i litteratur. För att få en uppfattning om hur det är att leva på landsbygden i Gällivare har intervjuer gjorts med invånare och även Landsbygdsrådet i Gällivare. Under tiden har även ett besök gjorts i Gällivare och Hakkas.
3.1 Enkät
Enkäten som har varit grunden till undersökningen är en enkät som tidigare använts i Pajala då en liknande undersökning genomförts där. Skillnaden är att frågorna i enkäten är
omformulerade för att passa i Gällivare kommun. Enkäten har skickats ut till 278 personer i åldrarna 18 till 80 år och boende i Gällivare kommun. Dessa är slumpmässigt valda genom Statens personregister (Se figur 2 för översikt på utskicken). Urvalet motsvarar
könsfördelningen vilket betyder att om det bor fler män i en by har fler män fått enkäten.
(Enkät finns i Bilaga 1)
Första delen i enkäten tar upp frågor om de svarandes inköpsvanor. Till exempel hur ofta de
De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten
Tidplanen för enkät utskicket enligt nedan.
1: a utskick av enkäten 2004-09-20
Utskick av påminnelse 2004-10-18
Efter första utskicket hade 33 % svarat. Efter en påminnelse var svarsfrekvensen 53 %.
Analysering av enkäten skedde i Statistik programmet SPSS.
I SPSS kan resultaten presenteras i tabeller och räkna ut medelvärde, standardavvikelse, regression och annat. Programvaran innehåller inga storleksbegränsningar vilket innebär att problemet med för stora datafiler elimineras. SPSS kan även kommunicera med Microsoft Office och det medför att det är lätt att exportera diagram och tabeller till Microsoft Word, Excel och PowerPoint. (Svarsfrekvens enkät se bilaga 3)
3.2 Litteraturstudie
Material från litteraturstudien har hämtats från olika bibliotek, Internet och kontakt med företag.
3.3 Intervjuer
Under arbetets gång har information hämtats genom intervjuer med berörda.
3.4 Besök
Besök har gjorts i Gällivare kommun. Rundtur i Hakkas har gjorts och även besök på Ica Hakkas.
4 Bakgrundsfakta Gällivare Kommun
Figur 3: Gällivare kommun
(Källa: http://www.regionfakta.com/norrbotten/kommun/Gallivare/gallivare.gif)
Gällivare är en kommun med en area av 16000 km2 vilket tillsammans med en befolkning på 19 204 invånare ger en befolkningstäthet på cirka 1 person/km2 (SCB hemsida). Det är till ytan en av de största kommunerna i Sverige. Kommunen gränsar i norr mot Kiruna i öster mot Pajala och Överkalix, samt i söder mot Bodens och Jokkmokks kommuner. I väster utgör kommungränsen även riksgräns mot Norge (Se figur 3). Kommunen består av tre tätorter;
Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Befolkningen i kommunen är främst koncentrerad till dessa tätorter (Se figur 4). Befolkningen består av samiskt, finskt och svenskt härkomst.
Näringslivet domineras av gruvnäringen med LKAB:s järnmalmsgruva i Malmberget och Bolidens koppargruva i Aitik.
Problem som kommuner med stor glesbygd har är att det är många som lämnar kommunen och ofta beror detta på arbetsbrist. Den största åldersgruppen som minskar är 15-24 år (Se diagram 1).
7 1
-38 -14
8
-22 -24 -16
3 2 0
0-45-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85-94 95+
Diagram 1: Differensen på utflyttade och inflyttade per åldersgrupp år 2003, dvs. under 2003 flyttade det ut 38 personer i åldern 15-24 år mer än det flyttade in i kommunen. (Totalt
minskade Gällivares befolkning med 93 invånare.)
4.1 Gällivares byar
I byarna runt Gällivare tätort finns endast fem byar med dagligvaruhandel. Dessa är Skaulo, Hakkas, Nilivaara, Ullatti och Nattavaara (Se figur 4). Tidigare hade byarna Nattavaara, Ullatti, Hakkas två butiker i varje by och år 2005 finns endast en butik per by. De byar som helt förlorat butiker är Leipojärvi, Poultikasvaara och Dokkas, detta på grund av
befolkningsminskning och ändrade köpvanor som gjort att butikerna fått stängas. Detta har lett till att många av de boende i byar utan lanthandel handlar då det åker in till Gällivare tätort. Många handlar även på väg hem från jobbet då det flesta jobbar inne i Gällivare tätort.
4.1.1 Ullatti
Ullatti är en by som ligger sex mil öster om Gällivare tätort. I Ullatti bor det cirka 280 invånare. Det finns en dagligvarubutik som har möjligheten att beställa varor från
systembolaget och apoteket. De har post och även en bensinmack med kiosk, Svenska spel och ATG. Byn har en skola och äldreboende. Det finns även en idrottsförening som har ett
4.1.3 Skaulo
Skaulo ligger cirka fem mil norr om Gällivare och byn har cirka 250 invånare. Det finns en dagligvarubutik med varor från systembolaget, ATG och apotekombud. Byn har även en bensinmack. Idrottsförening sysslar bland annat med fotboll, friidrott, skidor och orientering.
Barnen från Skaulo går i skolan i Poultikasvaara som är en by som ligger cirka en mil norr om Skaulo.
4.1.4 Nilivaara
Nilivaara är en by med cirka 200 invånare som ligger sex mil från Gällivare. De har en butik med dagligvaror och bland annat försäljning av fiskekort. Butiken fungerar även som ombud för apotek, systembolaget och Svenska spel. Det finns en kiosk med godis, tobak och
fiskekort. Kiosken öppnar då butiken stänger och har öppet lite längre på kvällen samt den har öppet på söndagar. Skolan i Nilivaara är en skola med årskurserna 1-6. Byn har
distriktsköteskemottagning en gång i veckan. Byn har även en kyrka. Föreningslivet i Nilivaara är stort, de har till exempel en skytteförening, företagarförening, PRO och andra idrottsföreningar.
4.1.5 Hakkas
Hakkas är en by med cirka 500 invånare som ligger cirka fem mil från Gällivare. Det finns en butik som fungerar som apotek, systembolag och ATG. Skolan i Hakkas är en grundskola med cirka 140 elever och 20 personal. Byaföreningen har även startat ett IT - café för dem som vill använda Internet. Det finns badhus, förskola och folkets hus och dessa är hopbyggda med skolan.
Det finns en upprättad vårdcentral dit en distriktsköterska kommer två gånger i veckan.
Tidigare kom även en läkare en gång i månaden men på grund av minskat behov har detta upphört.
5 Samhällsbetalda transporter
Samhällsbetalda transporter är resor som genomförs av enskilda personer och där samhället bekostar hela eller del av resan.
För att få en överblick över vilka persontransporter som trafikerar landsbygden i Gällivare har alla samhällsbetalda transporter sammanställs under en vecka. Vecka 38 från 2004 valdes ut som en lämplig vecka då det är en vecka utan helgdagar. Det är viktigt att välja en vecka med endast vardagar då helgdagar kan påverka antal transporter. Dels genom att många
färdtjänstberättigade kan ha anhöriga på besök dels genom att många aktiviteter har uppehåll och även butiker har stängt. För mer information om resorna under vecka 38 finns tabeller i bilagorna.
5.1 Hemtjänsten
Hemtjänsten i Gällivare kommun är uppdelade i 5 team som arbetar i tätorterna Gällivare och Malmberget och landsbygden är uppdelad i tre områden (Se Tabell 1). För dessa resor har det inte funnits dokumenterat från vecka 38 år 2004 istället har en typvecka valts. (Hemtjänsten Gällivare, 2005)
(Se figur 5), (Bilaga 4)
Tabell 1 Område 1 Hakkas Skröven Område 2 Ullatti Dokkas Nilivaara Område 3 Nattavaara Område 1
Område ett har fem bilar och personalen arbetar i tvåskift förmiddag (7.30 – 16.30) samt eftermiddag (12.00/13.00 – 21.00) hela veckan.
Figur 5:Hemtjänstens körningar
5.2 Sjukresor
Sjukresor är persontransporter för dem som skall på läkarbesök. De vanligaste sjukbesöken är läkarbesök, tandläkare eller sjukgymnast. För att få ersättningen skall det billigaste färdsättet väljas och det är antingen buss, tåg eller egen bil. Om patienten har behov av taxi kan denna beställas genom beställningscentralen. Detta gäller endast de som inte klarar av att åka med annat färdsätt. På vissa orter i länet finns en komfortbuss som är handikappanpassad och även denna skall beställas genom huvudmannens beställningscentral. (Länstrafiken i Norrbottens hemsida, 2005-01-19)
Figur 6 visar de sjukresor som gick i Gällivare under vecka 38, 2004. Mellan Hakkas och Gällivare gick det en tur och retur resa och mellan Gällivare och Ullatti har det gått fem resor under veckan varav tre av dem är tur och retur resor. Ullatti är den by som är mest trafikerad av sjukresor. (Roland Jönsson, 2005)
(Bilaga 5)
5.3 Skolskjuts
I Gällivare kommun finns det 12 stycken skolor varav sex stycken ligger i byarna. Det finns ett högstadium och detta ligger i Hakkas där det finns en 0-9 skola. 0-6 skolor finns i
Puoltikasvaara, Nilivaara, Nattavaara, Dokkas och Ullatti. (Anders Segerlund, 2004)
De flesta elever som bor på landet måste använda sig av skolskjutsen för att ta sig till skolan.
För de boende i byarna finns idag möjlighet att åka med skolbussen men detta nyttjas inte av många då skolskjutsen går tider då affärerna är stängda. Skolskjutsens linjesträckning se figur 7.
Tiderna för skolskjutsen är olika beroende på var den resande bor men oftast startar den vid halv åttatiden. Hemresan sker vid tretiden från skolorna alla dagar utom fredagar då barnen får sluta vid ettiden. Barnen som bor i byar som har få elever använder sig av taxi som
skolskjuts, till exempel de barn som går i skolan i Hakkas och bor i Sammakko och i Skröven.
(Bilaga 6)
Linje 3 Skola Linje 1
Linje 4 Linje 2
5.4. Länstrafiken i Norrbotten
Länstrafiken har två stycken lokala linjer och sju stycken stomlinjer som går genom Gällivare kommun (Se figur 8). Tiderna för dessa linjer varierar men de flesta linjer går minst två gånger om dagen. (Bilaga 7)
Figur 8: Länstrafiken i Norrbottens linjesträckning
5.5 Färdtjänst
Endast de som är berättigade till färdtjänst får ringa och boka en resa. För att få färdtjänst ansöker den sökande hos socialförvaltningen som sedan utvärderar och ger tillstånd. I Gällivare tätort finns 570 berättigade och 127 stycken på landet. (Elna Larsson, 2005) Det finns även nio enheter, till exempel gruppboende och sjukhem som har huskort som innebär att den som bor där får använda kortet för att nyttja färdtjänsten. I hela Gällivare kommun går det drygt 14 500 resor per år och 17 % av dessa är samordnade. (Anders Segerlund, 2005)
Under vecka 38 gick det 39 resor med färdtjänsten. (Se figur 9) Även här är det Ullatti som står för flest resor då 41 % var resor till och från Ullatti. Skaulo hade inga resor under veckan och Nattavaara hade endast en resa. (Bilaga 8)
Figur 9: Färdtjänst
5.6 Efterfrågestyrd trafik/Serviceturer
I Gällivare kommun finns tolv linjer som trafikerar områden där kollektivtrafik inte går (Se figur 10). Denna trafik är främst till för att förbättra servicen för dem som bor på
landsbygden. De som inte har tillgång till egen bil har en dag i veckan möjlighet att åka med bussen för att antingen handla i närmaste dagligvarubutik eller åka vidare in till Gällivare med länstrafikens bussar. Denna trafik fungerar bra vissa linjer medan andra linjer inte har en enda resa under 2004. Uppehållstiderna varierar beroende på linje. Dessa kan variera mellan 1,5 timma och sex timmar. Under vecka 38 var det linje 928 och linje 930 som trafikerades (Roland Jönsson, 2005). På dessa turer var det 16 respektive 4 passagerare (Se bilaga 5).
Antalet turer under hela 2004 visar att linje 928, 929 och 930 hade flest enkelresor (Bilaga 9)
Figur 10: Efterfrågestyrd trafik/Serviceturer
5.7 Landstingets resor.
Norrbottens läns landsting har i Gällivare har 28 stycken bilar varav sju stycken tillhör Gällivare vårdcentral, sju stycken Malmberget vårdcentral, nio stycken sjukhuset och fem stycken tillhör en bilpool. Alla 28 bilar används för hembesök hos patienter och används till 90 % under dagtid. De turer som gjordes under vecka 38 var främst turer inom Gällivare och Malmberget tätort och till andra kommuner (Terje Magnusson, 2005). Det var endast fem resor som gjordes till landsbygden och 22 resor gjordes till andra kommuner. (Bilaga 10)
Figur 11: Landstingets resor
5.8 Förslag på samordning under vecka 38 år 2004
Av alla transporter som gick under den valda veckan skulle en samordning genomföras.
Tyvärr är det inte möjligt att få någon samordning av persontransporter genom hemtjänsten och landstingets resor då dessa inte får ta passagerare utan att ha tillstånd. De samhällsbetalda resor som är aktuella för samordning vad gäller persontransporter i dagsläget är sjukresor, färdtjänst och skolskjuts. Landstingets resor och hemtjänstens resor skulle dock kunna samordnas med varandra genom att samordna besök för exempelvis hemtjänst och
sjukgymnast i samma by under samma dag. Det är även möjligt att ha en samordning med hemsändning av varor med hemtjänst och sjukresor.
De transporter som trafikerat Gällivare och Ullatti under veckan visar att det gått fem stycken sjukresor från Ullatti till Gällivare, även med färdtjänsten har det gått fem resor under veckan.
Sjukresorna har gått 14, 16, 17,19: e september och färdtjänsten 15, 16, 17: e september. I detta fall hade en samordning av resorna den 16 och 17 september varit aktuell. De resor som gick 14, 15 och 19: e september hade kanske kunnat planeras annorlunda om de haft
möjlighet till samordning.
Det är även viktigt att titta på dem som använder sig av egen bil och som kanske lämnar bilen hemma om de har möjlighet till samordning. De som åkt färdtjänst mellan de olika byarna skulle kunna samåka med skolbussen på hemväg eller ditväg och sedan beställa en resa tillbaka. Det är viktigt att man har en samordnad upphandling för att få en effektiv samordning av transporterna.
Tabell 2: Sammanställning av samhällsbetalda resor under vecka 38 i Ullatti.
ULLATTI 13/9 14/9 15/9 16/9 17/9 18/9 19/9
Sjukresa * * * *
Färdtjänst * * *
* = resa som gått, * = Resor som hade kunnat samordnas
6 Enkätundersökning, Resultat och Analys
Totalt skickades det ut 278 enkäter till boende på landsbygden i Gällivare. Av dessa var det 53 % som svarade. Av dem som fick enkäten var 64 % män och av dessa var det 44 % som svarade. 36 % av dem som fick enkäten var kvinnor och av dessa var det 67 % som svarade.
Av alla som svarat var det 50 % som var positiva till samåkning.
En översikt på åldersfördelning över svaren visar att den största positiva åldersgruppen är de som är mellan 61-70 år (Se diagram 2). En jämförelse mellan hur de både könen svarat på frågan om samåkning visar att det är fler män än kvinnor som är positiva till samåkning. Av kvinnorna är 53 % positiva medan av männen är det 56 %.
49%
42%
9%
ja nej Ej svarat
Diagram 2: Kan du tänka dig att samåka?
Av de svarande är det 64 % av kvinnorna om kör själv till butiken och av männen är det 83 % (Se diagram 3). 44 % av kvinnorna som kör bil kan tänka sig att samåka medan 43 % av männen svarat att de kan tänka sig att samåka.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Promenerar Cyklar Kör själv Skjutsad Hemkörning Färdtjänst Servicetur Matbuss Buss
Procent
Män Kvinnor
Diagram 3: Färdsätt vid inköp av dagligvaror.
En översikt över sysselsättningen blad de som svart på enkäten visar att de flesta är pensionärer eller heltidsarbetande. (Se diagram 4).
10 15 20 25 30 35
Antal Kvinna
Man
Synpunkterna från dem som svarat visar att de flesta anser att den största faktorn för att samåka är en minskad påverkan på bilen genom en minskad bensin- och energikostnad men även ett minskat slitage på bilen. (Se diagram 5).
0 1 2 3 4 5
Minskade bensinkostnader Minskade energikostnader Miljövänligt resande Omständligt Inskränkning på min fritid Minskad självständighet Avkoppling Ökade sociala kontakter Minskat slitage på min bil
Medelbetyg
Diagram 5: Vad innebär samåkning för dig?
Betygsättning av de olika samhällsbetalda transporterna utifrån hur intressanta de är att åka med visade att landstingets resor är de resor som fått högst betyg (Se diagram 6).
0 1 2 3 4 5
Skolskjuts Färdtjänst Sjukresor Landstingets resor Hemtjänsten Serviceturer
Medelbetyg
Diagram 6: Vilka samhällsbetalda transporter är intressanta vid samåkning?
De fick även svara på hur långt de är beredda att gå för att åka med en samhällsbetald
transport. Flest svar fick max 500m. På frågan om hur mycket de var beredda att betala för en enkelresa svarade 41 % att de kunde betala max 50 kronor. 52 % har svarat att de kan vänta max 10 minuter på resan.
Det är jätteviktigt att få en samordning av sjukresor, skolskjuts och färdtjänst i hela Gällivare kommun. En samordning av dessa transporter skulle ge en ökad tillgänglighet för de boende i kommunen och det skulle inte krävas mycket insatser för att få detta att fungera.
6.1 Ullatti
enkäter och efter påminnelsen ytterligare åtta enkäter. Detta gav att 60 % svarade på enkäten (Se figur 12). Av dem som fick enkäten var 72 % män och av dessa var det 56 % som
svarade. 28 % av dem som fick enkäten var kvinnor och av dem var det 71,4 % som svarade.
Av dem som svarat på enkäten i Ullatti är det en stor andel som kan tänka sig att samåka.
60 % har svarat att de kan tänka sig samåka när de ska utföra sina inköp. Endast 27 % har svarat nej (Se diagram 7) varav 13,5 % inte har möjlighet till samåkning på grund av fysiska förhinder.
60%
27%
13%
Ja Nej Ej svarat
Diagram 7: Kan du tänka dig att samåka när du skall utföra dina dagligvaruinköp?
I enkätundersökningen visade det sig att 100 % av dem som svarat på enkäten i Ullatti handlar i butiken i byn. Detta visar att det är intressantare att titta på butikens alla kunder och deras resvanor då de boende i Ullatti är inräknade i dem och även de som bor i Ullattis omnejd.
Fördelningen över dem som handlar i butiken är 63 % boende i Ullatti. Resten kommer från grannbyarna.(Se diagram 8)
63%
Alavaara Dokkas Granhult Hakkas Leipojarvi Nilivaara Ullatti Vahavaara
samåka och 50 % av männen. Sammanlagt kan 54 % av de kunder som kör bil tänka sig att samåka. Det är endast 11 % av kvinnorna som använder sig av hemsändning.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Promenerar Cyklar Kör själv Skjutsad Hemkörning Färdtjänst Servicetur Matbusss Buss
Procent
Män Kvinnor
Diagram 9: Färdsätt vid inköp av dagligvaror i butiken i Ullatti.
Kommentarer till att de inte vill samåka kan vara att de handlar på väg hem från arbetet eller att de anser det vara lättare åka med egen bil.
Sjukpensionärer kan ha svårt att ta sig till butiken även om det ges möjlighet till samåkning då de kan ha fysiska förhinder vilket medför att de svarat att de inte vill samåka.
I enkäten fick de svarande ta ställning till vad samåkning innebär. De skulle betygsätta olika faktorer som påverkades av samåkning. Betygen var mellan 1 och 5, där 1 var tar helt avstånd från och 5 var stämmer helt.
I diagram 10 visas medelvärdet på faktorerna och där framkommer det att det är kvinnorna som gett högsta betyg på nästan alla faktorer. De har gett betyget 4,8 till minskade
bensinkostnader och minskat slitage på bilen men även minskade energikostnader fick högt
0 1 2 3 4 5
Minskade bensinkostnader Minskade energikostnader Miljövänligt resande Omständligt Inskränkning på min fritid Minskad självständighet Avkoppling Ökade sociala kontakter Minskat slitage på min bil
Medelbetyg
Diagram 10: Vad innebär samåkning för dig?
I enkätundersökningen har de svarande fått värdera vilka samhällsbetalda transporter som är intressanta att samåka med. Betygen var mellan ett och fem. Ett var inte alls intressant medan fem var mycket intressant. Kvinnornas högsta betyg var på 3,4 av fem som landstingets resor fick. Av männen fick färdtjänsten högst betyg på 2,9 av fem (Se diagram 11).
0 1 2 3 4 5
Medelbetyg
Kvinnor Män
Av Ullatti butikens kunder har 38 % arbete varav 4 % endast jobbar deltid (Se diagram 12).
Det betyder att det är en stor andel som behöver ta bilen endast för att utföra sina dagligvaruinköp.
4%
34%
29%
33%
Deltid Heltid Pensionär Sjukpensionär
Diagram 12: Kundernas sysselsättning.
En kartläggning av de dagar som kunderna helst vill handla visar att 33 % vill handla på fredagar mellan 12-16. Räknas de som har hel- eller deltidsarbete bort visar det sig att 44 % vill handla antingen på torsdag 12 - 16 eller fredag 12-16 (Se diagram 13).
2 3 4 5 6 7 8 9
Antal
De flesta av kunderna i butiken handlar cirka två gånger i veckan. Jämförs detta med dem som inte har arbete visar det sig att det inte skiljer mycket. Det betyder alltså att minst 86 %
handlar minst två gånger i veckan
Det finns ett behov att besöka en annan ort för att utföra ärenden, 87 % av de boende i Ullatti har svarat att de minst en gång i månaden har behovet att åka in till Gällivare tätort.
De som svarat att de kan tänka sig att samåka har även fått besvara hur de är intresserade av att få information om när en samåkningstransport avgår. De har betygsatt fem olika alternativ för att visa vilket de anser som intressantast. De fick sätta betyg mellan ett och fem där ett stod för inte alls intressant och fem för mycket intressant.
Diagram 14 visar att de flesta vill läsa i en tidtabell eller prata med en telefonist. Detta är de vanligaste sätten och därför kan det handla om en vana. Genomsnittsåldern på dem som vill samåka visar att den är nära 70 år. Betygsättningen av alternativen till informationshämtning kan kanske förklaras i att det är hög ålder på dem som är intresserade och att de då kan ha dels problem med Internet och mobiltelefoner eftersom det är ny teknik, dels att de vill göra som de alltid gjort.
3,4
2,6
1,6
3,5
1,4
0 1 2 3 4 5
Prata med telefonist Självbetjäning Internet Tidtabell SMS
Medelbetyg
Diagram 14: Olika sätt att få reda på information om samordnade transporter.
De som svarat att de vill samåka har fått svara på hur långt de är beredda att gå till en
hållplats, hur länge de är beredda att vänta, hur mycket de är beredda att betala och om de kan planera och boka i förväg. Snittbetygen av dessa visade att de flesta inte vill gå längre än 500 meter, de kan tänka sig att vänta max tio minuter, priset de kan tänka sig att betala är max 30 kronor och de kan boka minst en dag i förväg.
De flesta vill åka in till Gällivare en gång i månaden för att utföra de ärenden som inte går att ordna i Ullatti och detta skulle underlättas med efterfrågestyrd trafik. Denna trafik skulle räcka om den gick en dag varannan vecka.
Sjukresor och färdtjänst är samhällsbetalda resor som används av många i Ullatti. Genom att ha en samordning av dessa skulle byborna kunna få en bra service. Sjukresorna under vecka 38 år 2004 att det var fyra turer från Ullatti till Gällivare under denna vecka. Även den efterfrågestyrda trafiken som finns i Ullatti är använd och den gick fyra gånger under vecka 38. Totalt under 2004 gick det 252 resor mellan Äijävaara och Ullatti. Under vecka 38 gick det 19 resor med färdtjänsten.
Ett förslag i Ullatti är att ge dem möjlighet till att handla minst en gång i veckan genom någon slags servicetur.
6.2 Nattavaara
Figur 13: Nattavaara
I Nattavaara skickades det ut enkäter till 28 personer. De byar kring Nattavaara som var med i enkätundersökningen är Nattavaara by och Sarvisvaara (Se figur 13). Efter första
De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten
46%
36%
18%
Ja Nej Har ej svarat
Diagram 15: Kan du tänka dig att samåka?
Av de boende i Nattavaara är det 82 % som ofta handlar i butiken i byn. De 18 % som inte handlar i Nattavaara handlar i Nilivaara eller i Gällivare. Dessa är pensionärer.
Det finns ett behov att besöka en annan ort för att utföra ärenden, 69 % av de boende i Nattavaara har svarat att det minst en gång i månaden har behovet av att åka in till Gällivare.
Då det är ett stort antal av de boende som handlar i Nattavaara är det intressantare att titta på vilka det är som handlar i butiken i Nattavaara och deras resvanor då nästan alla de boende i Nattavaara är inräknade i dem och man fångar upp de som bor i Nattavaaras omnejd.
Fördelningen på dem som handlar i Nattavaara är 82 % boende i Nattavaaraby eller Nattavaara. Resten kommer från grannbyarna (Se diagram 16).
55%
27%
9%
9%
Nattavaara by Nattavaara Sarvisvaara Purnu
Diagram 16: Kundernas hemort.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Promenerar Cyklar Kör själv Skjutsad Färdtjänst Buss Servicetur Hemkörning Matbuss
Procent
Kvinnor Män
Diagram 17: Hur tar du dig till butiken?
De som inte vill samåka har skrivit kommentarer på deras inställning gentemot samåkning.
Några av kommentarerna var att det var besvärligt och att tiderna inte passar.
I enkäten fick de svarande ta ställning till vad samåkning innebär. De skulle betygsätta olika faktorer om påverkades av samåkning. Betygen var mellan 1 och 5, där 1 var tar helt avstånd från och 5 var stämmer helt.
I diagram 18 visas medelvärdet på faktorerna. I enkätsvaren var det flest män som hade svarat på denna fråga. Anledningen kan vara att det inte var några kvinnor som körde själv till butiken. Detta märks på högsta betyget som kvinnorna gett till ökade sociala kontakter.
Männen har gett minskade bensinkostnader högst betyg. Det märks även att männen är de som anser att det är omständligt med samåkning då den fått tre i betyg medan kvinnorna gett ett.
4 5
I enkätundersökningen har de svarande fått värdera vilka samhällsbetalda transporter som är intressanta att samåka med (Se diagram 19). Betygen var mellan ett och fem. Ett var inte alls intressant medan fem var mycket intressant. Kvinnornas högsta betyg var 4,5 av fem som sjukresor fick. Av männen fick skolskjutsen högst betyg 4,3 av fem. Männen har inte gett någon samhällsbetald transport under 3 vilket visar att alla dessa är intressanta. Kvinnorna har gett ett till skolskjuts, färdtjänst och serviceturer.
0 1 2 3 4 5
Skolskjuts Färdtjänst Sjukresor Landstingets resor Hemtjänsten Serviceturer
Medelbetyg
Kvinnor Män
Diagram 19: Vilka transporter kan du tänkas samåka med?
Av Nattavaara butikens kunder har 36 % arbete varav 9 % endast jobbar deltid
(Se diagram 20). Det betyder att det är en stor andel som behöver ta bilen endast för att utföra dagligvaruinköp.
55%
27%
9%
9%
Pensionärer Heltid Arbetslös Deltid
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
mån 8-12 mån 12-16 mån 16-20 tis 8-12 tis 12-16 tis 16-20 ons 8-12 ons 12-16 ons 16-20 tos 8-12 tor 12-16 Tor 16-20 fre 8-12 Fre 12-16 Fre 16-20 lör 8-12 lör 12-16 lör 16-20 sön 8-12 sön 12-16 sön 16-20
Antal
Icke arbetande Alla
Diagram 21: De dagar de vill handla.
De flesta av kunderna i butiken handlar cirka två gånger i veckan. Jämförs detta med dem som inte har arbete visar det sig att de handlar lite mer sällan än de med arbete. Det visar sig att 59 % av dem som inte arbetar handlar minst två ggr i veckan.
De som svarat att de kan tänka sig att samåka har även fått besvara hur de är intresserade att få information om när en samåkningstransport avgår. De har kunnat betygsätta fem olika alternativ för att visa vilket de anser som intressantast. De fick sätta betyg mellan ett och fem där ett stod för inte alls intressant och fem för mycket intressant.
Diagram 22 visar att de flesta vill läsa i en tidtabell eller prata med en telefonist.
Detta är det vanligaste sätten och därför kan det handla om en vana. Det visade sig att
genomsnittsåldern på dem som vill samåka ligger nära 50 år. Betygsättningen av alternativen till informationshämtning kan kanske förklaras i att det är hög ålder på dem som är
intresserade och att de då kan ha dels problem med Internet och mobiltelefoner eftersom det
4,25
2
1
5
2
0 1 2 3 4 5
Prata med telefonist Självbetjäning Internet Tidtabell SMS
Medelbetyg
Diagram 22: Olika sätt att få information om när en samordnad transport går.
De som svarat att de vill samåka har fått svara på hur långt de är beredda att gå till en
hållplats, hur länge de är beredda att vänta, hur mycket de är beredda att betala och om de kan planera och boka i förväg. Snittbetygen av dessa visade att de flesta kan tänka sig att gå drygt 500 meter, de kan tänka sig att vänta cirka tio minuter, priset de kan tänka sig att betala är max 80 kronor och de kan boka mer än en dag i förväg.
I Nattavaara visar det sig att det är männen som står för bilkörningen till och från butiken. Det handlar alltså om att få dem att bryta mönstret.
Det intressanta är att av de män som kör bil till butiken är det inte många som kan tänka sig att samåka, men de som är positiva till samåkning har gett ett högt medelbetyg till alla samhällsbetalda transporter som man kan samåka med. Detta visar att de är väldigt väl inställda på samåkning. Medelsvaren på deras kommentarer om pris, väntetid och planering visar sig att de kan tänka sig att betala 80 kr för en transport och de kan boka fler än en dag i förväg. De kan även gå drygt 500m Detta visar på att de har tålamod och att de anser att det är värt att betala för att ha möjlighet till samåkning.
Majoriteten av butikens kunder bor i Nattavaaraby och Nattavaara. I och med detta skulle någon slags efterfrågestyrd trafik införas som går till dessa områden lite oftare då det inte är alltför långa avstånd. Även i denna by är det väldigt få som har ett arbete av dem som svarat på enkäten och det medför att ett stort antal måste åka iväg enbart för att handla.
I denna by handlar det först och främst om att locka män från bilkörningen. Det kan vara svårt att få dem att bryta mönstret då det var många som var negativa till samåkning. För att få dem att intressera sig för samåkning kan ett sätt vara att försöka att fånga upp deras intresse till exempel genom fiske, fotboll eller hockeyresor. Bara för att få männen att upptäcka bussen.
De kanske kan få ett stämpelkort på bussen och tio stämplar ger dem en gratis biljett till något idrottsevangemang.
6.3 Skaulo
Figur 14: Skaulo
I Skaulo området skickades det ut enkäter till 46 personer varav 19 bor i Puoltikasvaara. De byar kring Skaulo som var med i enkätundersökningen förutom Puoltikasvaara är
Neitisuando. Efter första enkätutskicket kom det in 16 enkäter och efter påminnelsen
ytterligare sju enkäter (se figur 14). Detta gav att 50 % svarade på enkäten. Av dem som fick enkäten var 52 % män och av dessa var det 42 % som svarade. 48 % var kvinnor och av dessa var det 60 % som svarade.
Tittar man på vilka som handlar i butiken i Skaulo visar det sig att endast en person boende i Puoltikasvaara handlar i Gällivare istället för i butiken i Skaulo. Därför är det intressantare att titta på vilka det är som handlar i butiken i Skaulo och deras resvanor då nästan alla de boende i Skaulo området är inräknade i dem.
Fördelningen på dem som handlar i Skaulo är 63 % boende i Skaulo. Resten kommer från grannbyarna.(Se diagram 23)
De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten
Av butikens kunder är det 91 % av männen och 86 % av kvinnorna som använder sig av bil någon gång då de utför sina inköp (Se diagram 24). Av de kvinnliga bilförarna kan 75 % tänka sig att samåka och av de manliga kan 40 % tänka sig att samåka.
Sammanlagt är det 59 % som kan tänka sig att samåka av alla som kör bil.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Promenerar Cyklar Kör själv Skjutsad Färdtjänst Buss Servicetur Hemkörning Matbuss
Procent
Kvinnor Män
Diagram 24: Färdsätt vid inköp av dagligvaror i butiken i Skaulo.
Av dem som inte vill samåka har några kommenterat att de vill åka då det passar dem, att det är omständligt men även haft inställningen att de har bil och körkort.
I enkäten fick de svarande ta ställning till vad samåkning innebär. De skulle betygsätta olika faktorer som påverkades av samåkning. Betygen var mellan 1 och 5, där 1 var tar helt avstånd från och 5 var stämmer helt.
I diagram 25 visas medelvärdet på faktorerna. Här har kvinnorna gett omständligheten ett högt betyg på 3,9 medan männen endast gett det 2,5. Det är denna kategori som de svarat mest olika. De andra kategorierna har fått väldigt lika svar och de flesta anser att minskat slitage på bilen är största fördelen med samåkning.
