1
Passiva lagret, stålborstar och korrosion.
2 Instrument och steriltekniker utbildningen
Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Anders Dahlström Handledare: Maria Hansby
Sammanfattning
Projektarbete i Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2012.
Författare:Anders Dahlström Antal sidor: 14
Titel: Passiva lagret, stålborstar och corrosion Handledare: Maria Hansby
Datum: 20121216
3
Beskriv här kortfattat: Bakgrund, Syfte, Mål, Metod, Resultat
Att stål mot stål är något som sliter och repar är nog alla medvetna om. Varför används stålborstar vid rengöring då? De sliter också på instrumenten.
Målet var att se hur snabbt repor uppkom på instrument som borstades med stålborste i syfte att kunna redogöra detta och informera om det.
Som metod utsattes en peang för rengörning med stålborste, den andra för rengörning med en mjuk borste. Dessa peanger kördes genom 10 validerade diskprocesser med rengöring mellan varje process. Alltså totalt 10 omgångar med stålborste respektive mjuk borste.
Resultatet visade på att metallen är väldigt lätt att repa. Redan efter 6 omgångar syntes tydligare repor.
4
Innehållsförteckning Sida
Bakgrund 5
Syfte och Mål 6
Metod 6 - 7
Resultat 7 - 8
Diskussion 8 - 9
Källförteckning 10
Bilaga 1: 11 - 14
5 Bakgrund
Stål mot stål är något som sliter på instrumenten. Därför är det fel att det fortfarande finns en tradition att rengöra med hjälp av stålborstar. När stålborstar används så skadar de det passiva lagret som blivit pålagt på instrumenten vid tillverkningen. När det kommer till ett helt nytt instrument så är det passiva lagret tunnare på detta än på ett instrument som varit i omlopp en tid. Detta för att det passiva lagret reagerar med syret i luften och tjocknar ytterligare vilket i sin tur leder till ett ökat skydd mot
korrosion. Utan ett passivt lager så är instrumenten mycket känsliga mot
korrosionsframkallande medier (kroppsvätskor, salter etc), och genom detta så förstörs instrumenten, något som ger stora kostnader för sjukvården att köpa in nya instrument. Ett skadat instrument ska tas bort ur produktionen och antingen kasseras eller skickas till tillverkaren för eventuell reparation.
Boxlåsen på instrumenten är ett ställe som lätt drabbas av friktionskorrosion. Varje gång instrumentet används så öppnas och stängs den vilket gör att metallen gnider mot varandra. För att undvika detta så smörjs lederna regelbundet. Tyvärr kan ibland stålborstar användas i just boxlåsen för att rengöra eller ”snygga” till ytan vilket gör att metallen där utsätts för ännu mer påverkan. Det är vanskligt att använda något som repar på ett område som redan är utsatt för friktion.
Det passiva lagret är väldigt viktigt för stålets rostfria egenskaper och kan motstå många olika kemiska substanser. Det är en följd av reaktionen mellan kromet i stållegeringen (minst 12% stål) och syret i luften vilket gör att det blir ett
kromoxidlager på instrumentet, detta är inte synligt för blotta ögat. Det är inte heller påverkat av om instrumentet är matt eller glänsande. Just p.g.a att det reagerar med syret i luften så är nya instrument mer utsatta för mer risk än vad gamla är då dessa har ett tjockare passivt lager.
6 Syfte & mål.
Målet är att ta reda på hur fort man kan se slitage på instrumenten vid ett felaktigt hanterande och syftet är att informera om hur fel det är att använda stålborstar på plana ytor.
Metod.
Under testerna har 2 stycken peang Halstedt använts
som kommit nya från Braun.
För att kunna skilja dem åt så är den ena märkt med ett buntband samt en liten grön prick, för att visa att det är den som stålborsten används på. Dem ”smutsas” ner med
Browne Washer Disinfector Soil Test” (”The Browne Washer Disinfector Soil Test is designed to simulate the soiling that naturally occurs during theatre use and performs in an equivalent manner to the Edinburgh soil. The Browne Soil Test is supplied in powder form as individual test pots. It is equivalent performance HTM 2030 Edinburgh soil test and contains no bovine related products, therefore can confirm this product is BSE Free.”) som sen får stå och torka i 30 minuter. Därefter får instrumenten gå igenom en validerad
desinfektionsprocess innan det är dags för en visuell kontroll.
7 Den som är märkt kommer att genomgå en mekanisk rengöring med stålborste
och den andra kommer en mjuk borste att användas till. Hela processen kommer att upprepas 10 gånger, nedsmutsning, rengöring och desinfektion samt visuell kontroll och slutligen borstning. Efter det så kommer bilder att tas för att se hur instrumenten ser ut, om det går att se repor eller inte. Peangerna kommer att vara fotograferade både som nya och efter testerna för att kunna se och jämföra eventuella skillnader.
Resultat.
Under testerna så har en ökad mängd repor börjat synas i boxlåset.
(Peangen med grön prick är den som blivit borstad med stålborste)
Dessa nya repor borde komma från stålborsten. Om instrumentet skulle varit på operation t.ex. så skulle det även kunnat vara friktionsrepor. Eftersom peangerna inte varit på operation utan bara på Steilteknisk Enhet så kan inte friktion vara en orsak till reporna. Reporna har kommit från den manuella rengöringen med stålborste.
Under testerna så märktes det hur lätt det var att repa peangerna. Det tog inte mer än 6 omgångar innan de framträdde tydligt vilket var förvånande. Lägger man då till instrumentets användning på operation, med öppnande och stängande av peangen, så skulle det passiva lagret skadas ganska fort och nya repor skulle tillkomma och i dess följd då även korrossion.
8 Nya instrument skulle behöva köpas in vilket skulle gå att undvika. Använder man stålborstar för att ta bort smuts så går det inte att borsta mjukt eller löst. Då måste man lägga på tryck och när man gör det, då blir skadorna på instrumentet därefter.
Används däremot en mjuk borste så
(Liknande denna) (peang borstad med mjuk borste)
undviker man en del av de skador som uppkommer. Den mjuka borsten är
skonsammare, men det krävs mer arbete till att få instrumentet rent, men i slutändan så skonas instrumentet och pengar sparas.
Diskussion.
När stålborstar används för att rengöra en ”slät” yta så blir det repor. Oavsett om reporna är djupa eller inte så skadar de det passiva lagret som finns på instrumentet.
Reporna är en väldigt bra miljö för bakterier och smuts att samlas för att sedan börja förstöra instrumentet. För att få bort den synliga smuts som finns i repor så kanske man använder sig av stålborsten ytterligare vilket bara skadar instrumentet mer. Mer repor, desto svårare att kunna garantera att det är rent och sterilt. Visuellt kan det vara rent, men hur är det mikroskopiskt?.
Eftersom alla borstar med olika tryck så är det givetvis svårt att säga hur lätt repade de är, men repade blir de!
Med en ny borste så blir det bara boxlåset som blir utsatt, men används en sliten borste så blir mera av instrumentet skadat. Detta för att borsten på den gamla borsten spretar, vilket gör det svårare att bara borsta på ett ställe. Det skadar även området runt boxlåset. Detta skulle göra att en större del av instrumentet blev repat och det i sin tur betyder mer yta för mikroorganismer eller korrossion. Måste
stålborstar användas så ska de vara nya!
Tyvärr så är detta nog ett problem som kan vara svårt att råda bot på.
Stålborstar har använts på detta sätt under många år och det kan vara svårt att lära om när man är stressad eller vet att det fungerar. Enda sättet att ändra på det är att ge ut information om det.
9 Eventuellt även ta bort stålborstarna från Steriltekniska Enheter då de egentligen inte borde användas där. Släta ytor är lätta att repa och instrumenten måste skyddas under varje process från onaturligt slitage. Då håller dem mycket längre och blir avsevärt mycket lättare att rengöra och sterilisera.
10 Källförteckning:
Proper Maintenance of instruments 9 edition, 2009
http://www.dolbymedical.com/item/STERIS_BrowneWasherDisinfectorSoilTest Boxof10Bottles_221_80_1710_1.html
11 Bilaga 1:
(Nedsmutsade peanger)
12
13 (Peangerna efter 10 omgångar med stålborste respektive mjuk borste.)
14
